Interpellationssvar - Arbetet med de internationella kunskapsmätningarna - 2022-01-21

Fru talman! har ställt ett antal frågor till mig om de internationella kunskapsmätningarna. Jag kommer att besvara dem i turordning.

Kristina Axén Olin har frågat mig om jag anser att det är viktigt att Sverige deltar i internationella kunskapsmätningar och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De senaste åren har de svenska kunskapsresultaten vänt uppåt. Det ser vi tydligt i såväl vår nationella statistik som de internationella kunskapsmätningar där Sverige deltar.

Internationella kunskapsmätningar är ett relevant och viktigt instrument för att mäta elevers kunskaper över tid. Vi behöver ha bra underlag om elevers kunskaper för att kunna fatta rätt beslut. Det är därför viktigt att de kunskaper som vi får fram från de internationella kunskapsmätningarna är korrekta.

Sveriges deltagande i de internationella kunskapsmätningarna regleras i Statens skolverks instruktion. Av instruktionen för myndigheten framgår att Skolverket får företräda staten och att myndigheten ansvarar för Sveriges deltagande i de internationella kunskapsmätningarna. Jag kommer att ha en dialog med myndigheten och noga följa utvecklingen i arbetet med kunskapsmätningarna.

Kristina Axén Olin har också frågat mig om jag anser att Sverige har hanterat de internationella kunskapsmätningarna, Pisa, Timss och Pirls, enligt regelverket.

I Sverige är det, som nämnts tidigare, Skolverket som ansvarar för genomförandet av de internationella kunskapsmätningarna. Det är därför också den myndigheten som har kunskap och resurser att kontrollera hur studierna genomförs på de deltagande skolorna.

Skolverket har hela tiden varit tydliga med att de har följt gällande riktlinjer för genomförandet av de internationella kunskapsmätningarna, och jag har förtroende för myndigheten.

Det ska dock inte finnas några som helst tveksamheter på skolorna kring vilka elever som ska få möjlighet att genomföra kunskapsmätningarna eller inte. Regeringen gav därför den 6 maj 2021 Skolverket i uppdrag att förstärka myndighetens insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med gällande riktlinjer i Pisa 2022.

Kristina Axén Olin har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att de internationella kunskapsmätningar som Sverige i framtiden deltar i ska genomföras korrekt.

Skolverkets uppdrag om deltagande i Pisa som jag nyss nämnde redovisades till Regeringskansliet den 1 november 2021. Av redovisningen framgår att Skolverket kommer att vidta en rad olika åtgärder för att öka deltagandet i enlighet med OECD:s riktlinjer i Pisa 2022.

Jag kommer fortsatt att följa utvecklingen noga så att vi kan lita på resultaten av de internationella kunskapsmätningarna. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att de internationella kunskapsmätningarna inte säger allt om kunskapsutvecklingen i den svenska skolan. Vi behöver lägga dessa mätningar och nationell statistik bredvid varandra och följa utvecklingen över tid för att kunna se trender i våra elevers kunskapsutveckling.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är ett bekymmer att vi inte har egna kunskapsmätningar i Sverige. Vi moderater har upprepade gånger föreslagit att vi ska ha egna kunskapsmätningar för att kunna se hur kunskapsutvecklingen går i Sverige, men detta har Socialdemokraterna hittills sagt nej till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna har också valt att utforma de nationella proven att inte vara kunskapsmätande. En av de första frågorna som statsråden får efter valet är nämligen: Ska våra nationella prov vara kunskapsmätande eller betygsgrundande? Skolminister Anna Ekström valde att utforma de nationella proven till att vara just betygsgrundande.

Detta är olyckligt, fru talman, för det innebär att Sverige inte har någon egen mätning av hur kunskaperna ser ut i svensk skola. Därför blir vi väldigt beroende av de internationella mätningarna. Det finns flera stycken, och den vi brukar tala mest om är Pisa, som är den där ett stort antal elever är med. Sedan finns det två mindre, Timss och Pirls, som vi inte pratar så mycket om och som har ett ganska litet underlag. Det är alltså egentligen Pisa som i ett bredare perspektiv mäter hur det ser ut i svensk skola när det gäller kunskapsnivån.

Som statsrådet Lina Axelsson Kihlblom säkert noterade förra året har vi haft stora problem med Sveriges deltagande i Pisa, eftersom vi exkluderade alldeles för många elever. Skolverket har förvisso hela tiden hävdat att de har gjort rätt, men de har ju blivit överbevisade både av olika forskare som har gått igenom Sveriges deltagande och av Riksrevisionen, som har kommit med ganska grava anmärkningar gällande Sveriges deltagande.

Ungefär 11,5 procent skrev inte Pisa - de exkluderades för att de inte ansågs ha gått tillräckligt länge i svensk skola eller behärskade språket. Utöver det var det ytterligare 13 procent som inte dök upp den dagen. Totalt sett var det alltså en fjärdedel av våra nior som aldrig deltog i Pisa, och det kanske inte direkt var den fjärdedel som skulle ha dragit upp resultatet jättemycket.

Det gäller att dra lärdom av de fel som har begåtts och se till att den enda större kunskapsmätning som vi ändå har i svensk skola genomförs korrekt, därav min interpellation till statsrådet för att fråga om vi möjligen skulle kunna tänka oss att införa egna svenska kunskapsmätningar och hur vi säkerställer att de internationella efterlevs på allra bästa sätt.

Fru talman! Statsrådet hänvisar till att Skolverket anser att det har gjorts korrekt, vilket naturligtvis inte är en särskilt lugnande kommentar från statsrådet eftersom Skolverket har blivit överbevisade angående Sveriges deltagande och att det inte utfördes på bästa sätt. Jag hoppas därför att statsrådet kan redogöra för hur man ska garantera att Sveriges deltagande blir riktigt i fortsättningen.

Fru talman! Jag delar Kristina Axén Olins noggrannhet i frågan gällande att rätt ska vara rätt. Öppenhet och transparens är väldigt viktigt. Den viljan delar vi.

Däremot delar jag inte Kristina Axén Olins syn att vi inte mäter tillräckligt i svensk skola. Alla huvudmän har i uppdrag att följa upp kunskaperna i alla årskurser i alla ämnen. Vi har nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 som tydligt speglar de kunskaper som eleverna ska ha utifrån gällande styrdokument. Det finns väldigt mycket statistik inom Skolverket. Vidare har Skolinspektionen tydliga instruktioner för hur man följer upp betygsättning och så vidare.

Interpellationen handlar inte riktigt om detta utan om de internationella kunskapsmätningarna, och därför känner jag mig väldigt trygg med det svar vi får av Skolverket. De har ju fått i uppdrag att stärka insatser på Skolverket för att just säkerställa deltagandet. OECD ställer ett krav på 77 procents deltagande; Skolverkets krav och ambition är 90 procent som de vill leverera till oss. Skolverket är den expertmyndighet som både har resurserna, kompetensen och erfarenheter av att samarbeta med OECD. Jag känner mig därför väldigt lugn med att det här kommer att bli siffror som vi kan lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt: Den här mätningen tillsammans med andra internationella mätningar är indikationer, och tillsammans med de mätningar och den statistik vi har internt ska vi analysera, ta det vidare och se vilka insatser som kan stödja oss där.

Det som är viktigt är att vi mäter och kontrollerar för att kunna bli bättre. Därför är det viktigt att de mätningar vi gör i största möjliga mån ska anpassas till styrdokumenten så att det som eleverna undervisas i också är det vi mäter. Vi ska mäta särskilt utsatta grupper - nyanlända elever och så vidare. Det finns även andra grupper i samhället vars måluppfyllelse behöver bli ännu bättre, och därför är mätningar och de kunskapsinhämtningar vi gör väldigt viktiga.

Jag tvekar inte heller, om det skulle behövas i framtiden när vi nu genomför reformer för att tydliggöra läroplanen, kring att vi också utformar andra sätt. Vi genomför också digitalisering av nationella prov som komplement till de internationella mätningarna.

Det jag tycker är viktigt att säga är att trenden är bruten på alla de internationella mätningar då vi hade våra bottenår, fru talman. Därför delar jag Kristina Axén Olins bekymmer om man inte kan lita på de siffrorna, men jag känner mig trygg inför Pisa 2022.

Fru talman! Att följa kunskapsutvecklingen i Sverige är viktigt för oss alla. Det handlar om Sveriges tillväxt, men det handlar naturligtvis också om individerna och deras framtid.

För inte så länge sedan diskuterade jag och statsrådet brottsutvecklingen i Sverige. Efter att statistiken kom drog jag då paralleller om att det som tyvärr förenar de kriminella under 24 år i dag är att 80 procent inte har godkända betyg från grundskolan. Det bästa förebyggande vi kan göra är förmodligen att se till att alla elever klarar svensk skola.

Därför är det viktigt att mäta kunskapsutvecklingen i Sverige år efter år så att man ser vad som fungerar och inte fungerar. Tyvärr, fru talman, gör vi inte det i Sverige. Statsrådet hänvisar till de nationella proven, men Socialdemokraterna har valt att inte göra dem kunskapsmätande. Det valet fick Socialdemokraterna: Skulle de nationella proven genomföras för att vara kunskapsmätande eller betygsgrundande? Anna Ekström valde att de skulle vara betygsgrundande.

Nu ska vi inte fastna i de nationella proven, men det är en skandal att riksdagen redan 2015/16 beslutade att de skulle digitaliseras och rättas centralt. Om de hade rättats externt och centralt hade de nämligen kunnat vara intressanta för att just se kunskapsutvecklingen, för då hade vi fått en likvärdig bedömning och hade kunnat se hur utvecklingen är i svensk skola. Men eftersom regeringen inte har verkställt riksdagens beslut, trots att det har upprepats i princip varje år, går det inte att använda de nationella proven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För Sveriges del deltog inte vart fjärde barn i den senaste Pisamätningen. Ändå var Sverige sämst i hela världen när det gällde skillnaden mellan inhemskt födda elever och utlandsfödda elever. Så Sverige har gigantiska problem, och därför är det än viktigare att göra årliga mätningar av de svenska resultaten och om utvecklingen går åt rätt håll eller inte.

Fru talman! Jag delar inte statsrådets uppfattning om att trenden är bruten och att utvecklingen går åt rätt håll. En fjärdedel av eleverna skrev inte Pisa. Det var också en större exkludering än vad regelverket i Timss medger. Ändå säger statsrådet och Socialdemokraterna att utvecklingen i svensk skola går åt rätt håll.

Det är intressant att vart fjärde barn i årskurs 6 är icke godkänd i något eller några ämnen. Den siffran stämmer med den fjärdedel som inte deltog i Pisamätningen. När var fjärde elev inte deltog i Pisa, när egna mätningar inte görs, när var fjärde elev i årskurs 6 har streck i något eller några ämnen, hur kan man då säga att utvecklingen går åt rätt håll och att trenden är bruten? Det är för mig en gåta. Men det kanske man kan säga när man har innehaft regeringsmakten i sju år och inte vill ta ansvar för de problem som finns i svensk skola.

Fru talman! Kristina Axén Olin far fram med mycket statistik. Det är statistik som jag själv inte känner igen. Jag vet att statsrådet Ekström har svarat på flera av frågorna och tydliggjort vad statistiken för årskurs 6 visar, och så vidare.

Jag vill påpeka en sak, nämligen att för elever som har gått i sex år i svensk grundskola finns ingen skillnad om de är födda i Sverige eller i ett annat land. Det säger all statistik. Däremot påverkar fattigdom eller låg utbildningsbakgrund hemifrån. Svensk skola är stark på många områden. Bilden av att det går nedåt delar jag inte alls.

Med de reformer som sker inom läroplanen kommer vi att se en ökad tydlighet för lärare och elever i vad man ska kunna. Reformerna i fråga om bättre skolval, minskad segregation, tydlighet i läroplan och så vidare är viktiga för att bryta trenden angående segregation, utanförskap och utslagning. Jag vill åter påminna Kristina Axén Olin om att det var Moderaterna som införde läroplanen från 2011, som är hårt kritiserad för att vara flummig och svår att förstå. Vidare är det svårt att använda betygen. Samtidigt som det blev svårt att förstå vad man ska kunna höjdes ribban för att få en yrkesutbildning. Det har varit fatalt för Sveriges utveckling och för utslagningen.

Vi måste betygsätta, och vi måste mäta för att kunna bli bättre. Därför är det viktigt att Skolverket får ett tydligt uppdrag att genomföra Pisamätningarna. De åtgärder som Riksrevisionen pekade på ska följas upp. Vidare ska det vara en hög svarsfrekvens.

Jag vill också påpeka att den svenska befolkningen förändras hela tiden. Därför ska vi vara noggranna när vi kastar fram statistik som svartmålar svensk skola, där mycket faktiskt går framåt.

Nyanlända elevers genomsnittliga ålder när de har kommit till Sverige har gått från sju år till nio år gammal. Det minskar chanserna att nå betyg i alla ämnen i årskurs 9 och därmed gymnasiebehörigheten. Därför är det viktigt att satsa på de elever som behöver pengarna mest, och därför kan vi inte heller använda statistik på ett slarvigt sätt för att smutskasta dem som jobbar i den svenska skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vem som ska utföra Pisamätningar i fortsättningen ska vi besluta om någon vecka, och jag är inte så säker på att det blir Skolverket som ska genomföra Pisa i fortsättningen. Men vi får väl se vad riksdagens beslut blir.

Fru talman! Det som är sorgligt är att ett statsråd här talar om att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll och att resultaten håller om man räknar bort de utlandsfödda eleverna. Så kan man ju inte göra.

Det stämmer att det finns många med utländsk härkomst i Sverige. I dag är det ungefär en fjärdedel av eleverna i grundskolan som har utländsk härkomst. Det som har hänt i svensk skola, ett problem som vi verkligen borde diskutera, är att mer än var tionde elev i årskurs 9 inte har gått alla år i svensk skola. Det är ett stort bekymmer att de eleverna inte klarar skolan, och de utgör en för stor andel av dem som inte klarar skolan och får behörighet till gymnasiet. Den frågan borde vi verkligen diskutera. Hur ska vi göra i Sverige för att barn med utländsk härkomst ska klara svensk skola? Hur ska vi bli bättre på att se till att de som även har gått de inledande åren i ett annat land ska klara skolan? Där sticker Sverige ut i resultaten. Bland annat framgår i Pisamätningarna att Sverige är det land i hela världen där det råder störst skillnad mellan inhemskt födda barn och utlandsfödda barn. Den frågan skulle jag gärna diskutera dygnet runt med statsrådet om vi kunde komma fram till en bra lösning.

Det intressanta är att statsrådet indirekt säger att de barnen inte finns och hänvisar till de andra barnen. I Moderaternas Sverige räknas alla barn. Därför ska alla barn som finns i klassrummen varje dag såklart delta i kunskapsmätningarna.

Fru talman! Kristina Axén Olin hör saker som jag inte har sagt. Vi tittar på alla elever som en självklarhet, och vi ska mäta för att vi ska bli bättre.

Den här interpellationen handlade om arbetet med de internationella kunskapsmätningarna. Jag märker att vi går från ämne till ämne med statistik från det ena och det andra som jag inte känner igen. Det är en sorts spridning och förvirring.

Den här interpellationen handlar vidare om vad vi har gjort för att säkerställa att internationella kunskapsmätningar fungerar väl. Skolverket är den expertmyndighet, som jag tidigare har sagt, som har kompetensen, erfarenheten och resurserna att utföra de internationella kunskapsmätningarna.

Riksrevisionens kritik har man tagit till sig, och Skolverket har högre ambitioner än de krav som OECD ställer på deltagande länder, nämligen en svarsfrekvens på 90 procent. Det är vad interpellationen handlade om.

Jag är villig att ta upp diskussionen om lösningarna. Jag kommer att lägga fram många förslag under våren till riksdagen. De gäller en reviderad läroplan, att utöka tryggheten på skolorna, ett ökat fokus på att alla elever ska förstå vad de ska kunna och så vidare. Det är grunden för svensk skolutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska ta tillbaka den skola vi hade en gång i tiden som alliansregeringen förstörde och gjorde till en marknadsskola.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.