Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
I över hundra år har vi haft frivilliga försvarsorganisationer i Sverige, och de spelar en viktig roll i Sveriges kris- och krigsberedskap. Det handlar om runt 350 000 personer i olika åldrar som i dag är engagerade i 18 olika frivilliga försvarsorganisationer.
Genom kurser och utbildningar av de frivilliga ser man till att specialkompetenserna bevaras och utvecklas i takt med att behoven förändras. Nu har behovet verkligen förändrats. Flera av organisationerna har också verksamhet för ungdomar för att de ska kunna skolas in och gå vidare.
Organisationerna stöttar både civila myndigheter och Försvarsmakten. Ett fungerande civilt försvar är en helt nödvändig förutsättning för att det militära försvaret ska kunna lösa sina uppgifter, och ett civilt försvar utan frivilliga är helt omöjligt att få till.
När du deltar i någon av de olika frivilliga försvarsorganisationerna krävs först en grundutbildning, och sedan kan man lära sig mer via olika vidareutbildningar så att vi ska få de förmågor som vi behöver. Lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret finns och möjliggör att personer har rätt att få tjänstledigt från sin arbetsgivare för att arbeta på så kallade avtalsdagar.
När man är utbildad kan man få avtal med exempelvis Svenska Lottakåren, hemvärnet och liknande för att vara en del av totalförsvaret. Det finns däremot ingen lagstiftning som ger dig rätt att vara ledig under själva utbildningen. Det gör det inte heller för den grundutbildning som krävs för att få börja eller för någon fortsättningsutbildning inom någon av frivilligorganisationerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tänker att om man ska mena allvar med att de frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga behöver man också ge dem rätt förutsättningar. Då kan man faktiskt inte som ministern bara skylla ifrån sig på någon annan i någon form av nånannanism.
Jag undrar, fru talman, om inte ministern håller med mig. Om ministern inte gör det undrar jag hur ministern avser att stärka de frivilligorganisationer vi har mer än bara med pengar. Om de inte ges rätt förutsättningar blir det ett moment 22.
Vikten av en robust krisberedskap och civilt försvar har satts i strålkastarljuset av pandemin. Jag undrar om ministern kan tänka sig att brett arbeta fram förslag som främjar ett viktigt deltagande av frivilliga och stärker deras betydelsefulla arbete. Vi har lottakåren, bilkåren och alla dessa duktiga organisationer som gör underverk i allt från logistik och stabsarbete till att köra bil och till och med hoppa fallskärm. De lägger ned själ och hjärta, för att vara en del av Sveriges totalförsvar.
Ett ytterligare exempel på hur det ställer till problem för dem är att löneavdraget när man begär tjänstledighet blir olika stort beroende på hur man är schemalagd. När man har varit tjänstledig utan lön under en del av en månad görs löneavdraget med utgångspunkt från kalenderdaglönen. Men en del har full arbetstid som är utspridd på färre antal dagar. Det gör att faktorn för deras tjänstledighetsdagar är högre men att den inte ersätts till fullo.
Det finns eldsjälar som arbetar i totalförsvaret. De vill göra det, och de gör det trots att de i dag inte får rätt förutsättningar. Vi ser nu problem. Kan vi inte lösa dem tillsammans?