Interpellationssvar - Återinförd fastighetsskatt | fastighetsskatten - 2022-01-11

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om jag avser att återinföra fastighetsskatten. Niklas Wykman har frågat mig om jag avser att höja skatten för människor som äger sin bostad och om jag genom åtgärder i skattepolitiken kommer att verka för att öka eller minska drivkraften till att äga och ta hand om sitt boende.

Jag kan återupprepa det min företrädare redan har meddelat riksdagen. Det pågår inte något arbete inom Regeringskansliet med att återinföra fastighetsskatten eller minska ränteavdraget.

Under mandatperioden har regeringen däremot genomfört en rad förändringar för att effektivisera och förbättra rörligheten på bostadsmarknaden. Till exempel har regeringen tagit bort skatten på bostadsuppskov och höjt uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljningar.

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om jag avser att återinföra fastighetsskatten. Niklas Wykman har frågat mig om jag avser att höja skatten för människor som äger sin bostad och om jag genom åtgärder i skattepolitiken kommer att verka för att öka eller minska drivkraften till att äga och ta hand om sitt boende.

Jag kan återupprepa det min företrädare redan har meddelat riksdagen. Det pågår inte något arbete inom Regeringskansliet med att återinföra fastighetsskatten eller minska ränteavdraget.

Under mandatperioden har regeringen däremot genomfört en rad förändringar för att effektivisera och förbättra rörligheten på bostadsmarknaden. Till exempel har regeringen tagit bort skatten på bostadsuppskov och höjt uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljningar.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Det känns lite lugnande att finansministern svarar att fastighetsskatten inte ska återinföras, men det finns en oro bland framför allt de många småhusägarna och villaägarna i landet som vet hur kännbar denna skatt var.

Sverige har det tredje högsta skattetrycket i världen med skatteintäkter på cirka 2 200 miljarder inklusive den kommunala fastighetsavgiften på 35 miljarder.

Många invånare betalar upp till 70 procent i skatt, i synnerhet i Stockholmsregionen. De betalar cirka 30 procent i kommunalskatt, 22 procent i statlig inkomstskatt över brytpunkten och därtill alla punktskatter, inte minst konsumtionsskatten moms. Vidare har vi den just nu högaktuella och omdebatterade energiskatten.

Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket, sa den socialdemokratiske ingenjören Gustav Möller.

Varför har staten legitimitet att ta ut så höga skatter som den gör? Det kan man alltid fundera på - och särskilt jag som moderat.

Flera tunga S-distrikt i Sverige har beslutat att fastighetsskatten ska återinföras. Det gäller Göteborg, Skåne och inte minst Stockholm, med Anders Ygeman i spetsen som ordförande för Stockholms socialdemokrater. Socialdemokraternas tidigare samarbetspartier och stödtrupper i riksdagen är mycket positiva till att återinföra fastighetsskatten.

I höst är det val, och då öppnas dörren för den som vinner valet att återinföra skatter eller ta bort skatter.

Fru talman! Överväger finansministern att återinföra fastighetsskatten efter valet i höst om olyckan är framme och Socialdemokraterna får fortsätta att styra Sverige? Just nu finns det nog inte stöd i kammaren för att göra det.

Vill finansministern överbeskatta vanligt hederligt folk som bor i bostadsrätt eller småhus med 30 000-70 000 årligen ovanpå redan höga skatter på arbete? Vad är i så fall syftet med detta? Är det att omfördela invånarnas pengar enligt den socialdemokratiska ideologin, till stora delar godtyckligt?

Eller anser finansministern att det vore läge att sänka vissa skatter för att få mer fart på ekonomin och större utrymme för konsumtion hos våra invånare i stället för att staten tar mer pengar och minskar invånarnas frihet att konsumera och leva fritt?

Fru talman! Fastighetsskatten är en omstridd skatt som till stor del förtjänstfullt avskaffades av regeringen Reinfeldt. Tidigare var den 1,2 procent av taxeringsvärdet. Därtill fanns en förmögenhetsskatt på 1,5 procent. Många hushåll betalade alltså tidigare 2,8 procent i skatt på sitt ägande, i huvudsak på sina hus. Detta var mycket skadligt för både privatpersoner och den totala ekonomin.

Dessutom är fastighetsskatten konfiskatorisk då den betalas med redan skattade pengar.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Det känns lite lugnande att finansministern svarar att fastighetsskatten inte ska återinföras, men det finns en oro bland framför allt de många småhusägarna och villaägarna i landet som vet hur kännbar denna skatt var.

Sverige har det tredje högsta skattetrycket i världen med skatteintäkter på cirka 2 200 miljarder inklusive den kommunala fastighetsavgiften på 35 miljarder.

Många invånare betalar upp till 70 procent i skatt, i synnerhet i Stockholmsregionen. De betalar cirka 30 procent i kommunalskatt, 22 procent i statlig inkomstskatt över brytpunkten och därtill alla punktskatter, inte minst konsumtionsskatten moms. Vidare har vi den just nu högaktuella och omdebatterade energiskatten.

Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket, sa den socialdemokratiske ingenjören Gustav Möller.

Varför har staten legitimitet att ta ut så höga skatter som den gör? Det kan man alltid fundera på - och särskilt jag som moderat.

Flera tunga S-distrikt i Sverige har beslutat att fastighetsskatten ska återinföras. Det gäller Göteborg, Skåne och inte minst Stockholm, med Anders Ygeman i spetsen som ordförande för Stockholms socialdemokrater. Socialdemokraternas tidigare samarbetspartier och stödtrupper i riksdagen är mycket positiva till att återinföra fastighetsskatten.

I höst är det val, och då öppnas dörren för den som vinner valet att återinföra skatter eller ta bort skatter.

Fru talman! Överväger finansministern att återinföra fastighetsskatten efter valet i höst om olyckan är framme och Socialdemokraterna får fortsätta att styra Sverige? Just nu finns det nog inte stöd i kammaren för att göra det.

Vill finansministern överbeskatta vanligt hederligt folk som bor i bostadsrätt eller småhus med 30 000-70 000 årligen ovanpå redan höga skatter på arbete? Vad är i så fall syftet med detta? Är det att omfördela invånarnas pengar enligt den socialdemokratiska ideologin, till stora delar godtyckligt?

Eller anser finansministern att det vore läge att sänka vissa skatter för att få mer fart på ekonomin och större utrymme för konsumtion hos våra invånare i stället för att staten tar mer pengar och minskar invånarnas frihet att konsumera och leva fritt?

Fru talman! Fastighetsskatten är en omstridd skatt som till stor del förtjänstfullt avskaffades av regeringen Reinfeldt. Tidigare var den 1,2 procent av taxeringsvärdet. Därtill fanns en förmögenhetsskatt på 1,5 procent. Många hushåll betalade alltså tidigare 2,8 procent i skatt på sitt ägande, i huvudsak på sina hus. Detta var mycket skadligt för både privatpersoner och den totala ekonomin.

Dessutom är fastighetsskatten konfiskatorisk då den betalas med redan skattade pengar.

Fru talman! Mikael Damberg sa tidigare att vi ska ta ut så höga skatter som krävs för att lösa samhällsproblemen. Det låter sympatiskt och kanske till och med intuitivt riktigt.

Men tänker man på det en liten stund kan man komma med invändningen att en del skatter och för höga skatter kan skapa några av de samhällsproblem vi har. Om alla samhällsproblem kan lösas med höjda skatter, som Mikael Damberg menar, borde Sverige ligga på tredje eller fjärde plats i världen när det gäller att ha minst samhällsproblem eftersom vi har det tredje eller fjärde högsta skattetrycket.

Den fråga många ställer sig är om man kan lösa landets problem med ännu högre skatter. Om högre skatter alltid är svaret, som Mikael Damberg menar, borde Sverige som har så höga skatter väl inte ha så allvarliga problem.

Det finns andra saker som orsakar problem, men, och det är ett viktigt men, skatter skapar också problem. Mikael Damberg och Socialdemokraterna har drivit upp skattetrycket i Sverige under många år, vilket till exempel gör att det för stora grupper inte lönar sig att arbeta. Då ökar utanförskapet, och i utanförskapet skapas andra typer av problem såsom kriminalitet, skolmisslyckanden och annat som står människor och deras livskvalitet dyrt.

Fastighetsskatten reformerades och avskaffades under tidigare regeringar, och det har beklagats högljutt och ofta av finansministerns företrädare Magdalena Andersson. Hon har inte missat ett enda tillfälle att påpeka hur dåligt det var att fastighetsskatten avskaffades.

Det pågår inget arbete i Regeringskansliet, säger finansministern. Nähä. Men vad tycker finansministern om fastighetsskatten? Jag har jobbat på Finansdepartementet och skrivit ett antal interpellationssvar. Det är nog många svenskar som tycker att det pågår alldeles för lite arbete i Regeringskansliet med vissa saker och alldeles för mycket med annat.

Jag och många andra tror finansministern när han säger att det inte pågår något arbete med att återinföra fastighetsskatten, men vad tycker Socialdemokraterna och finansministern själv om fastighetskatten?

Fru talman! Hela denna debatt skulle kunna avslutas här och nu om Mikael Damberg säger: "Jag lovar att så länge jag är finansminister kommer fastighetsskatten inte att återinföras."

Då stryker jag mig från mina andra inlägg.

Fru talman! Mikael Damberg sa tidigare att vi ska ta ut så höga skatter som krävs för att lösa samhällsproblemen. Det låter sympatiskt och kanske till och med intuitivt riktigt.

Men tänker man på det en liten stund kan man komma med invändningen att en del skatter och för höga skatter kan skapa några av de samhällsproblem vi har. Om alla samhällsproblem kan lösas med höjda skatter, som Mikael Damberg menar, borde Sverige ligga på tredje eller fjärde plats i världen när det gäller att ha minst samhällsproblem eftersom vi har det tredje eller fjärde högsta skattetrycket.

Den fråga många ställer sig är om man kan lösa landets problem med ännu högre skatter. Om högre skatter alltid är svaret, som Mikael Damberg menar, borde Sverige som har så höga skatter väl inte ha så allvarliga problem.

Det finns andra saker som orsakar problem, men, och det är ett viktigt men, skatter skapar också problem. Mikael Damberg och Socialdemokraterna har drivit upp skattetrycket i Sverige under många år, vilket till exempel gör att det för stora grupper inte lönar sig att arbeta. Då ökar utanförskapet, och i utanförskapet skapas andra typer av problem såsom kriminalitet, skolmisslyckanden och annat som står människor och deras livskvalitet dyrt.

Fastighetsskatten reformerades och avskaffades under tidigare regeringar, och det har beklagats högljutt och ofta av finansministerns företrädare Magdalena Andersson. Hon har inte missat ett enda tillfälle att påpeka hur dåligt det var att fastighetsskatten avskaffades.

Det pågår inget arbete i Regeringskansliet, säger finansministern. Nähä. Men vad tycker finansministern om fastighetsskatten? Jag har jobbat på Finansdepartementet och skrivit ett antal interpellationssvar. Det är nog många svenskar som tycker att det pågår alldeles för lite arbete i Regeringskansliet med vissa saker och alldeles för mycket med annat.

Jag och många andra tror finansministern när han säger att det inte pågår något arbete med att återinföra fastighetsskatten, men vad tycker Socialdemokraterna och finansministern själv om fastighetskatten?

Fru talman! Hela denna debatt skulle kunna avslutas här och nu om Mikael Damberg säger: "Jag lovar att så länge jag är finansminister kommer fastighetsskatten inte att återinföras."

Då stryker jag mig från mina andra inlägg.

Fru talman! Diskussionen om skatter är viktig, och Kjell Jansson var inne på den övergripande frågan: Vad är syftet med skatter? Det handlar om att få in skatteintäkter för att hantera de välfärdsåtaganden vi har i samhället och att hantera en del samhällsutmaningar som traditionellt inte enbart kopplats till välfärden.

Låt mig ta två tydliga moderata exempel. Sverige har stora problem med kriminalitet. Vi behöver därför anställa fler poliser och bygga ut Kriminalvårdens fängelser. Vi behöver även bygga ut svenskt försvar på grund av ett dåligt säkerhetspolitiskt läge.

Under pandemin har vi upptäckt att äldreomsorgen i Sverige inte håller den kvalitet som krävs. Kvaliteten behöver höjas, kopplingen till sjukvården ökas och kompetensen hos dem som arbetar i äldreomsorgen höjas. Det behövs bättre kontinuitet och arbetsvillkor.

Efter pandemin står sjukvården inför stora utmaningar på personalsidan inom bland annat förlossningsvården och när det gäller antalet vårdplatser.

Det här är utmaningar som vi, också med tanke på den demografi vi står inför, med all sannolikhet måste hantera tillsammans. Då krävs det skatteintäkter - eller stora privatiseringar av välfärden.

Moderaterna brukar vara inne på att privatisera, och då är det viktigt om ni driver stora skattesänkningar i valrörelsen att ni redovisar vilka stora neddragningar ni vill se eller vilka privatiseringar ni vill göra i svensk välfärd. Detta är en övergripande diskussion.

När det gäller fastighetsskatten svarade jag tydligt att det inte pågår något sådant arbete i Regeringskansliet. Då säger ni: Men det finns ju socialdemokrater som vill återinföra fastighetsskatten.

Eftersom jag är statsråd är jag inte här för att debattera Socialdemokraternas inre liv, men låt mig säga så här: Vi fattade inget beslut om att införa fastighetsskatt på vår partikongress.

Så, då vet jag inte om det blir någon fortsatt debatt.

Man kan dock föra en diskussion om hur olika skatteförändringar har slagit, såsom fastighetsavgiften. Till och med Moderaterna måste väl känna sig lite obekväma i att människor som bor i landsbygdens kommuner - fattiga kommuner där det inte varit så höga bostadspriser historiskt sett - har fått höjd fastighetsavgift de senaste åren, medan den har legat still för andra. Vi har alltså haft en fastighetsskatt som varit regressiv. Alla de argument som användes mot att till exempel stockholmarna per automatik inte skulle betala högre fastighetsskatt har ju gällt i landsbygdskommuner runt om i Sverige de senaste åren. Jag vill bara påtala hur det system som Moderaterna införde har slagit mot svensk landsbygd.

Med det svar som jag har gett vet jag inte om det blir någon fortsatt debatt. Detta får interpellanterna avgöra.

Fru talman! Diskussionen om skatter är viktig, och Kjell Jansson var inne på den övergripande frågan: Vad är syftet med skatter? Det handlar om att få in skatteintäkter för att hantera de välfärdsåtaganden vi har i samhället och att hantera en del samhällsutmaningar som traditionellt inte enbart kopplats till välfärden.

Låt mig ta två tydliga moderata exempel. Sverige har stora problem med kriminalitet. Vi behöver därför anställa fler poliser och bygga ut Kriminalvårdens fängelser. Vi behöver även bygga ut svenskt försvar på grund av ett dåligt säkerhetspolitiskt läge.

Under pandemin har vi upptäckt att äldreomsorgen i Sverige inte håller den kvalitet som krävs. Kvaliteten behöver höjas, kopplingen till sjukvården ökas och kompetensen hos dem som arbetar i äldreomsorgen höjas. Det behövs bättre kontinuitet och arbetsvillkor.

Efter pandemin står sjukvården inför stora utmaningar på personalsidan inom bland annat förlossningsvården och när det gäller antalet vårdplatser.

Det här är utmaningar som vi, också med tanke på den demografi vi står inför, med all sannolikhet måste hantera tillsammans. Då krävs det skatteintäkter - eller stora privatiseringar av välfärden.

Moderaterna brukar vara inne på att privatisera, och då är det viktigt om ni driver stora skattesänkningar i valrörelsen att ni redovisar vilka stora neddragningar ni vill se eller vilka privatiseringar ni vill göra i svensk välfärd. Detta är en övergripande diskussion.

När det gäller fastighetsskatten svarade jag tydligt att det inte pågår något sådant arbete i Regeringskansliet. Då säger ni: Men det finns ju socialdemokrater som vill återinföra fastighetsskatten.

Eftersom jag är statsråd är jag inte här för att debattera Socialdemokraternas inre liv, men låt mig säga så här: Vi fattade inget beslut om att införa fastighetsskatt på vår partikongress.

Så, då vet jag inte om det blir någon fortsatt debatt.

Man kan dock föra en diskussion om hur olika skatteförändringar har slagit, såsom fastighetsavgiften. Till och med Moderaterna måste väl känna sig lite obekväma i att människor som bor i landsbygdens kommuner - fattiga kommuner där det inte varit så höga bostadspriser historiskt sett - har fått höjd fastighetsavgift de senaste åren, medan den har legat still för andra. Vi har alltså haft en fastighetsskatt som varit regressiv. Alla de argument som användes mot att till exempel stockholmarna per automatik inte skulle betala högre fastighetsskatt har ju gällt i landsbygdskommuner runt om i Sverige de senaste åren. Jag vill bara påtala hur det system som Moderaterna införde har slagit mot svensk landsbygd.

Med det svar som jag har gett vet jag inte om det blir någon fortsatt debatt. Detta får interpellanterna avgöra.

Fru talman! Moderaterna är helt överens om att vi behöver stärka försvar och rättsväsen, men i grunden är vi inte överens om att vi ska skicka i väg 57 miljarder i bistånd, som till stora delar göder korruptionen ute i världen. Pengarna kommer inte fram till dem som kanske behöver hjälp och lider nöd och svälter. Det är en post som bör ses över, för det är mer pengar än vad hela rättsväsendet får i Sverige.

Det finns flera statliga utredningar, bland annat en som Klas Eklund gjorde till ESO under 2021, som föreslår att fastighetsskatten ska införas. Därför finns det liv i den - det finns skarpa förslag. Även den jämställdhetsutredning som regeringen tog fram föreslår att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten ska återinföras. Detta är tydligt i utredningen.

Det är en fråga som lever nu när vi går in i ett valår. Det kommer inte att vara läge att införa så många nya skatter, vare sig det är en moderat eller en socialdemokratisk regering, men frågan gäller efter 2022. Vanligt hederligt folk som byggjobbare, sjuksköterskor, lärare, poliser, brandmän och småföretagare kommer att få betala 30 000, 40 000, 50 000, 60 000 eller 70 000 årligen om skatten återinförs på det sätt som gällde tidigare. Detta skulle vara ett dråpslag för Stockholmsregionen, där fastighetsvärdena generellt är väsentligt högre för bostäder än i övriga Sverige.

Även bostadsrätterna kommer att bli hårt beskattade. Det är ändå inte en ägandeform, utan med bostadsrätt har man köpt ett besittningsskydd. Att då få betala fastighetsskatt är oanständigt redan som det är i princip.

Fru talman! Av vilket skäl ska vi våga lita på finansministern här? Jag skulle vilja att finansministern lovar att fastighetsskatten inte kommer att återinföras så länge han är finansminister.

I valrörelsen 2014 lovade finansministerns företrädare Magdalena Andersson att inte höja bränsleskatterna, men hur gick det? Det vet vi i dag. Vi har extremt höga bränslepriser, kanske de högsta i Europa. Dieseln närmar sig 21 kronor litern, och det ryktas nu att den med reduktionsplikten kommer att komma upp i 30 kronor litern. Detta innebär att man kommer att slå sönder landsbygden och även stora delar av Stockholms län som är bilberoende och inte har någon tunnelbana att ta sig till jobbet med.

I ett land som är utsatt för konkurrens och som drivs av export och företagande måste vi resa mer, inte mindre. Vi måste flyga mer, vi måste göra fler affärer med omvärlden och vi måste åka mer bil för att ta oss till jobben. Vi kan inte sitta hemma och tro att pengarna ska ramla in genom takluckan. Då måste man se över skatterna och skattesystemet, både för arbete, för bränsle och dylikt och för el.

I samma valrörelse 2014 lovade Stefan Löfven att vi skulle ha lägst arbetslöshet i EU. Det gick inte heller så bra. Vi ligger i dag på plats 25 av 28 medlemsländer. Därför är det svårt att lita på Socialdemokraterna. Jag läste i Anders Lindbergs ledare i Aftonbladet under hösten att "just fastighetsskatten må vara politiskt omöjlig just nu, men striden om en mer rättvis beskattning av fastigheter är långt ifrån över".

Fru talman! Moderaterna är helt överens om att vi behöver stärka försvar och rättsväsen, men i grunden är vi inte överens om att vi ska skicka i väg 57 miljarder i bistånd, som till stora delar göder korruptionen ute i världen. Pengarna kommer inte fram till dem som kanske behöver hjälp och lider nöd och svälter. Det är en post som bör ses över, för det är mer pengar än vad hela rättsväsendet får i Sverige.

Det finns flera statliga utredningar, bland annat en som Klas Eklund gjorde till ESO under 2021, som föreslår att fastighetsskatten ska införas. Därför finns det liv i den - det finns skarpa förslag. Även den jämställdhetsutredning som regeringen tog fram föreslår att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten ska återinföras. Detta är tydligt i utredningen.

Det är en fråga som lever nu när vi går in i ett valår. Det kommer inte att vara läge att införa så många nya skatter, vare sig det är en moderat eller en socialdemokratisk regering, men frågan gäller efter 2022. Vanligt hederligt folk som byggjobbare, sjuksköterskor, lärare, poliser, brandmän och småföretagare kommer att få betala 30 000, 40 000, 50 000, 60 000 eller 70 000 årligen om skatten återinförs på det sätt som gällde tidigare. Detta skulle vara ett dråpslag för Stockholmsregionen, där fastighetsvärdena generellt är väsentligt högre för bostäder än i övriga Sverige.

Även bostadsrätterna kommer att bli hårt beskattade. Det är ändå inte en ägandeform, utan med bostadsrätt har man köpt ett besittningsskydd. Att då få betala fastighetsskatt är oanständigt redan som det är i princip.

Fru talman! Av vilket skäl ska vi våga lita på finansministern här? Jag skulle vilja att finansministern lovar att fastighetsskatten inte kommer att återinföras så länge han är finansminister.

I valrörelsen 2014 lovade finansministerns företrädare Magdalena Andersson att inte höja bränsleskatterna, men hur gick det? Det vet vi i dag. Vi har extremt höga bränslepriser, kanske de högsta i Europa. Dieseln närmar sig 21 kronor litern, och det ryktas nu att den med reduktionsplikten kommer att komma upp i 30 kronor litern. Detta innebär att man kommer att slå sönder landsbygden och även stora delar av Stockholms län som är bilberoende och inte har någon tunnelbana att ta sig till jobbet med.

I ett land som är utsatt för konkurrens och som drivs av export och företagande måste vi resa mer, inte mindre. Vi måste flyga mer, vi måste göra fler affärer med omvärlden och vi måste åka mer bil för att ta oss till jobben. Vi kan inte sitta hemma och tro att pengarna ska ramla in genom takluckan. Då måste man se över skatterna och skattesystemet, både för arbete, för bränsle och dylikt och för el.

I samma valrörelse 2014 lovade Stefan Löfven att vi skulle ha lägst arbetslöshet i EU. Det gick inte heller så bra. Vi ligger i dag på plats 25 av 28 medlemsländer. Därför är det svårt att lita på Socialdemokraterna. Jag läste i Anders Lindbergs ledare i Aftonbladet under hösten att "just fastighetsskatten må vara politiskt omöjlig just nu, men striden om en mer rättvis beskattning av fastigheter är långt ifrån över".

Fru talman! Jag erbjöd finansministern möjligheten att stänga fastighetsskattsdiskussionen. Det erbjudandet kvarstår. Det räcker för finansministern att säga: "Jag lovar att så länge jag är finansminister kommer fastighetsskatten inte att återinföras." Det är en rätt enkel mening att säga, men finansministern vill inte uttala de orden. Det är också ett slags besked.

Vad skulle fastighetsskatten kosta ett vanligt svenskt hushåll varje år? 10 000 kronor, 20 000 kronor, 30 000 kronor eller 40 000? För många skulle det till och med bli mer. Mikael Dambergs chef Magdalena Andersson har också utlovat andra kraftiga skattehöjningar för människor som äger sitt boende. Det handlar om att trappa ned ränteavdragen. Om man tar bort dem kommer det att kosta ungefär 1 000 kronor i månaden för varje miljon som man har lånat.

Vi vet att priserna för att bo är väldigt höga i Sverige på grund av Mikael Dambergs misskötta bostadspolitik. Många som nu etablerar sig på bostadsmarknaden får betala 3, 4 eller 5 miljoner kronor för en lägenhet. Om man ska skaffa barn och hus kan det bli ännu dyrare i stora delar av landet. Då pratar vi om skattehöjningar bara från avskaffandet av ränteavdragen, som Socialdemokraterna har öppnat för, på 4 000, 5 000 eller 6 000 kronor i månaden för familjer som arbetar. Därtill kommer givetvis Mikael Dambergs höga elräkningar genom avvecklandet av kärnkraften. Till detta kommer de höjda kostnaderna för att köra bil. Det blir helt enkelt väldigt mycket mindre kvar i plånboken för den som arbetar och sliter. Detta, fru talman, är inget bra land. Precis som min partikollega Kjell Jansson påpekade är det inget land som tar sig framåt, där jobben blir fler och där människor får det bättre.

Fastighetsskatten skapar en särskild oro, delvis för att den är moraliskt förkastlig. Nästan alla människor, oberoende av vilket parti de röstar på, tycker att skattesystemet ska ge rätt drivkrafter. Att äga sitt boende, att investera i det, att snickra på det på semestern, att förbättra det och att ta hand om det är något positivt och bra. Det är knappast i de strävsamma villakvarteren som de svenska problemen växer just nu. Därför ska skattesystemet inte motverka att man äger, tar hand om och vårdar sitt boende, men det är precis detta som en fastighetsskatt gör.

Fastighetsskatten oroar också av praktiska skäl. Finansministern vill att människor ska leva med denna oro, för han vägrar att lämna ett besked. Socialdemokraterna gillar detta - känslan av att man måste kolla på nyheterna för att veta hur man har det i morgon. Man kanske till och med måste gå med i partiet för att få göra sin röst hörd, det socialdemokratiska partiet alltså, för det är i deras sammanträdesrum som besluten om ens framtid ska fattas, inte kring köksbordet.

Om man har möjligheten eller hotet i luften om en fastighetsskatt på 30 000, 40 000 eller 50 000 kronor varje år är det klart att man blir lite mer vördnadsfull inför det socialdemokratiska partiet och de beslut som fattas där. Men är detta rätt eller bra? Det kan driva människor från hus och hem. Det har Socialdemokraterna redan gjort med fastighetsskatten utan dåligt samvete. Kommer det att hända igen? Finansministern vill inte ge tydligt besked.

Fru talman! Jag erbjöd finansministern möjligheten att stänga fastighetsskattsdiskussionen. Det erbjudandet kvarstår. Det räcker för finansministern att säga: "Jag lovar att så länge jag är finansminister kommer fastighetsskatten inte att återinföras." Det är en rätt enkel mening att säga, men finansministern vill inte uttala de orden. Det är också ett slags besked.

Vad skulle fastighetsskatten kosta ett vanligt svenskt hushåll varje år? 10 000 kronor, 20 000 kronor, 30 000 kronor eller 40 000? För många skulle det till och med bli mer. Mikael Dambergs chef Magdalena Andersson har också utlovat andra kraftiga skattehöjningar för människor som äger sitt boende. Det handlar om att trappa ned ränteavdragen. Om man tar bort dem kommer det att kosta ungefär 1 000 kronor i månaden för varje miljon som man har lånat.

Vi vet att priserna för att bo är väldigt höga i Sverige på grund av Mikael Dambergs misskötta bostadspolitik. Många som nu etablerar sig på bostadsmarknaden får betala 3, 4 eller 5 miljoner kronor för en lägenhet. Om man ska skaffa barn och hus kan det bli ännu dyrare i stora delar av landet. Då pratar vi om skattehöjningar bara från avskaffandet av ränteavdragen, som Socialdemokraterna har öppnat för, på 4 000, 5 000 eller 6 000 kronor i månaden för familjer som arbetar. Därtill kommer givetvis Mikael Dambergs höga elräkningar genom avvecklandet av kärnkraften. Till detta kommer de höjda kostnaderna för att köra bil. Det blir helt enkelt väldigt mycket mindre kvar i plånboken för den som arbetar och sliter. Detta, fru talman, är inget bra land. Precis som min partikollega Kjell Jansson påpekade är det inget land som tar sig framåt, där jobben blir fler och där människor får det bättre.

Fastighetsskatten skapar en särskild oro, delvis för att den är moraliskt förkastlig. Nästan alla människor, oberoende av vilket parti de röstar på, tycker att skattesystemet ska ge rätt drivkrafter. Att äga sitt boende, att investera i det, att snickra på det på semestern, att förbättra det och att ta hand om det är något positivt och bra. Det är knappast i de strävsamma villakvarteren som de svenska problemen växer just nu. Därför ska skattesystemet inte motverka att man äger, tar hand om och vårdar sitt boende, men det är precis detta som en fastighetsskatt gör.

Fastighetsskatten oroar också av praktiska skäl. Finansministern vill att människor ska leva med denna oro, för han vägrar att lämna ett besked. Socialdemokraterna gillar detta - känslan av att man måste kolla på nyheterna för att veta hur man har det i morgon. Man kanske till och med måste gå med i partiet för att få göra sin röst hörd, det socialdemokratiska partiet alltså, för det är i deras sammanträdesrum som besluten om ens framtid ska fattas, inte kring köksbordet.

Om man har möjligheten eller hotet i luften om en fastighetsskatt på 30 000, 40 000 eller 50 000 kronor varje år är det klart att man blir lite mer vördnadsfull inför det socialdemokratiska partiet och de beslut som fattas där. Men är detta rätt eller bra? Det kan driva människor från hus och hem. Det har Socialdemokraterna redan gjort med fastighetsskatten utan dåligt samvete. Kommer det att hända igen? Finansministern vill inte ge tydligt besked.

Fru talman! Som finansminister har jag svarat att det inte pågår något arbete med fastighetsskatt eller de andra frågor som har lyfts upp under interpellationsdebatten. Jag har förklarat att Socialdemokraterna inte driver kravet om att återinföra fastighetsskatten, men jag kan konstatera att Moderaterna lever på att odla oro. Det är detta som hela denna interpellationsdebatt handlar om. Trots mina svar ska man ändå fortsätta att säga att det finns en risk att Socialdemokraterna nu inför fastighetsskatten. Moderaterna brukar säga att vi har styrt Sverige så länge, snart åtta år, men vi har inte återinfört fastighetsskatten.

Men om man bortser från den oron kan man också fundera på den moraliska argumentationen kring beskattning av bostäder. Jag tycker att det är lite intressant att Moderaterna i den här debatten inte vill förklara vad det är som är så moraliskt rätt i att man i de glesbygdskommuner där man betalar fastighetsavgift har fått betala högre fastighetsavgift de senaste åren. Det är de hushåll som har absolut lägst marginaler. De har minst värde i sina fastigheter. Om det har ökat något har de fått betala en högre skatt. Är det moraliskt riktigt?

Jag ska inte gå diskussionen om hur man avskaffade fastighetsskatten och hur det bidrog till värdeutvecklingen och nivåerna på kostnaderna för bostäder i Sverige. De flesta ekonomer skulle nog säga att det sätt man gjorde det på skapade en väldig prisutveckling på fastigheter i Sverige.

Jag tror att det här är en del av Moderaternas politiska problem. Man kommer inte med några nya förslag. Man återupprepar gamla sloganer som man hade i valrörelsen 2014, och så tror man att det ska bära frukt i opinionen. Men det verkar det inte göra.

Ni kan fortsätta att tjata. Jag kommer att fortsätta att svara på vad jag planerar som finansminister, och jag planerar inte att införa någon fastighetsskatt. Socialdemokraterna har inte tagit ställning för någon fastighetsskatt på vår partikongress.

Däremot behöver vi skatteintäkter för att finansiera utbyggnaden av polisen, utbyggnaden av försvaret och utbyggnaden av sjukvården och äldreomsorgen när vi blir allt äldre. Vi har stora problem med likvärdigheten i skolan, där vi måste satsa mer på de skolor som finns i de mest utsatta områdena. Vi socialdemokrater visar att det går att kombinera en konkurrenskraftig ekonomisk politik globalt sett med stora satsningar, inte minst nu efter pandemin, för att hålla ihop samhället. Jag tror att det är rätt väg för Sverige.

Moderaterna kommer att återgå till en debatt om stora skattesänkningar, besparingar och privatiseringar. Vi får väl se om svenska folket är jättesugna på den medicinen.

Fru talman! Som finansminister har jag svarat att det inte pågår något arbete med fastighetsskatt eller de andra frågor som har lyfts upp under interpellationsdebatten. Jag har förklarat att Socialdemokraterna inte driver kravet om att återinföra fastighetsskatten, men jag kan konstatera att Moderaterna lever på att odla oro. Det är detta som hela denna interpellationsdebatt handlar om. Trots mina svar ska man ändå fortsätta att säga att det finns en risk att Socialdemokraterna nu inför fastighetsskatten. Moderaterna brukar säga att vi har styrt Sverige så länge, snart åtta år, men vi har inte återinfört fastighetsskatten.

Men om man bortser från den oron kan man också fundera på den moraliska argumentationen kring beskattning av bostäder. Jag tycker att det är lite intressant att Moderaterna i den här debatten inte vill förklara vad det är som är så moraliskt rätt i att man i de glesbygdskommuner där man betalar fastighetsavgift har fått betala högre fastighetsavgift de senaste åren. Det är de hushåll som har absolut lägst marginaler. De har minst värde i sina fastigheter. Om det har ökat något har de fått betala en högre skatt. Är det moraliskt riktigt?

Jag ska inte gå diskussionen om hur man avskaffade fastighetsskatten och hur det bidrog till värdeutvecklingen och nivåerna på kostnaderna för bostäder i Sverige. De flesta ekonomer skulle nog säga att det sätt man gjorde det på skapade en väldig prisutveckling på fastigheter i Sverige.

Jag tror att det här är en del av Moderaternas politiska problem. Man kommer inte med några nya förslag. Man återupprepar gamla sloganer som man hade i valrörelsen 2014, och så tror man att det ska bära frukt i opinionen. Men det verkar det inte göra.

Ni kan fortsätta att tjata. Jag kommer att fortsätta att svara på vad jag planerar som finansminister, och jag planerar inte att införa någon fastighetsskatt. Socialdemokraterna har inte tagit ställning för någon fastighetsskatt på vår partikongress.

Däremot behöver vi skatteintäkter för att finansiera utbyggnaden av polisen, utbyggnaden av försvaret och utbyggnaden av sjukvården och äldreomsorgen när vi blir allt äldre. Vi har stora problem med likvärdigheten i skolan, där vi måste satsa mer på de skolor som finns i de mest utsatta områdena. Vi socialdemokrater visar att det går att kombinera en konkurrenskraftig ekonomisk politik globalt sett med stora satsningar, inte minst nu efter pandemin, för att hålla ihop samhället. Jag tror att det är rätt väg för Sverige.

Moderaterna kommer att återgå till en debatt om stora skattesänkningar, besparingar och privatiseringar. Vi får väl se om svenska folket är jättesugna på den medicinen.

Fru talman! Man kan alltid diskutera nivån på skatter, finansministern. Det är väl ingen hemlighet att vi tycker att det är rimligt med lite lägre skatter. Vi tycker att hushållen och varje människa äger sitt liv på ett starkare sätt än staten, och vi ser att staten tar över makten över människor i Sverige. Det är en ganska stark makt som staten har över oss enskilda människor. Jag tycker att den är för stark.

Jag tycker att staten ska vara stark när det gäller skydd. När man är utsatt för brott, blir sjuk eller ramlar på trottoaren och gör sig illa - som jag gjorde i förra veckan - ska man ha en sjukvård som finns där. Så är det absolut. Men det finns andra exempel, där staten har varit för stark, under regeringsåren med Miljöpartiet. Man har annekterat skog för markägare och sagt: Ni ska ha biotopskydd på era marker! Man har lagt skydd, konfiskerat mark och gett en engångsersättning. Det är inte bra.

Sist men inte minst vill jag varna för havsvindkraft. Den kommer att kosta hushållen horribla pengar. Det finns inga överföringsledningar där ute, och strömmen ska i land. Jag har forskat i det här ganska grundligt och sett att överföringsledningarna just nu är ofinansierade. Vad jag förstår ska man lägga detta på nätavgifterna för varje konsument, vilket kommer att göra att elräkningen för en vanlig villa kan gå upp med 5 000 i månaden.

Jag tycker också att det vore rimligt att göra en översyn av detta med energiskatt och sedan moms på energiskatten. Det är en dubbelbeskattning på el, och det vore bra att undersöka om den är rimlig. Personligen kan jag tycka att det skulle kunna vara rimligt att ha moms - men i så fall ingen energiskatt. Nu har man dubbel beskattning, och det slår hårt mot hushållen. Det hjälper inte om man knappt gör av med någon el, för abonnemangsavgift och nätavgifter gör att man i alla fall har en hög elräkning.

Fru talman! Man kan alltid diskutera nivån på skatter, finansministern. Det är väl ingen hemlighet att vi tycker att det är rimligt med lite lägre skatter. Vi tycker att hushållen och varje människa äger sitt liv på ett starkare sätt än staten, och vi ser att staten tar över makten över människor i Sverige. Det är en ganska stark makt som staten har över oss enskilda människor. Jag tycker att den är för stark.

Jag tycker att staten ska vara stark när det gäller skydd. När man är utsatt för brott, blir sjuk eller ramlar på trottoaren och gör sig illa - som jag gjorde i förra veckan - ska man ha en sjukvård som finns där. Så är det absolut. Men det finns andra exempel, där staten har varit för stark, under regeringsåren med Miljöpartiet. Man har annekterat skog för markägare och sagt: Ni ska ha biotopskydd på era marker! Man har lagt skydd, konfiskerat mark och gett en engångsersättning. Det är inte bra.

Sist men inte minst vill jag varna för havsvindkraft. Den kommer att kosta hushållen horribla pengar. Det finns inga överföringsledningar där ute, och strömmen ska i land. Jag har forskat i det här ganska grundligt och sett att överföringsledningarna just nu är ofinansierade. Vad jag förstår ska man lägga detta på nätavgifterna för varje konsument, vilket kommer att göra att elräkningen för en vanlig villa kan gå upp med 5 000 i månaden.

Jag tycker också att det vore rimligt att göra en översyn av detta med energiskatt och sedan moms på energiskatten. Det är en dubbelbeskattning på el, och det vore bra att undersöka om den är rimlig. Personligen kan jag tycka att det skulle kunna vara rimligt att ha moms - men i så fall ingen energiskatt. Nu har man dubbel beskattning, och det slår hårt mot hushållen. Det hjälper inte om man knappt gör av med någon el, för abonnemangsavgift och nätavgifter gör att man i alla fall har en hög elräkning.

Fru talman! Mikael Damberg tyckte att man skulle ta sig en funderare på vad den avskaffade fastighetsskatten har gjort med prisutvecklingen.

Det var ingen fastighetsskatt på bostadsrätter. Men det var det på villor. Mikael Damberg kan gå hem och kolla vad som har ökat mest - om det är priserna på bostadsrätter eller på villor som har ökat mest. Det kanske kan ge en ledtråd om vad det egentligen beror på. Det beror alltså inte på avskaffandet av fastighetsskatten.

Avskaffandet av fastighetsskatten var ingen ekonomisk-politisk åtgärd på så sätt. Det var en respektfråga som handlade om respekt för människor som arbetar, sliter och anstränger sig, respekt för Sveriges pensionärer som ett helt liv har arbetat, ansträngt sig och byggt hus och respekt för människor som har ärvt gamla fiskebodar där man har bott i generationer. Det var helt enkelt en markering av var gränsen för statens maktutövande går gentemot den enskilda.

Det är inte okej med ett skattesystem som slår sönder det som generationer har byggt eller som jäklas med folk som går till jobbet, anstränger sig, gör sitt bästa och ser till att man erbjuder sin familj ett tryggt hem. Ett bra skattesystem leder inte till, eller borde inte leda till, de konsekvenserna.

Fru talman! Jag har ändå uppfattat i det sista inlägget att finansministern klart och tydligt säger att han inte avser att återinföra fastighetsskatten. Det är ett löfte från finansministern att under hans tid som finansministern kommer inte fastighetsskatten åter. Det är ett mycket bra löfte. Frågan är givetvis om man kan lita på det.

Precis som min meddebattör Kjell Jansson sa lovade Magdalena Andersson att man inte skulle höja bränsleskatterna och att man inte skulle avskaffa överskottsmålet. Bränsleskatterna har höjts, och överskottsmålet har avskaffats. Men om det nu skulle visa sig att också Mikael Damberg bryter mot löftena får man nästan säga som i amerikanska deckare: Vi ses i konstitutionsutskottet!

Fru talman! Mikael Damberg tyckte att man skulle ta sig en funderare på vad den avskaffade fastighetsskatten har gjort med prisutvecklingen.

Det var ingen fastighetsskatt på bostadsrätter. Men det var det på villor. Mikael Damberg kan gå hem och kolla vad som har ökat mest - om det är priserna på bostadsrätter eller på villor som har ökat mest. Det kanske kan ge en ledtråd om vad det egentligen beror på. Det beror alltså inte på avskaffandet av fastighetsskatten.

Avskaffandet av fastighetsskatten var ingen ekonomisk-politisk åtgärd på så sätt. Det var en respektfråga som handlade om respekt för människor som arbetar, sliter och anstränger sig, respekt för Sveriges pensionärer som ett helt liv har arbetat, ansträngt sig och byggt hus och respekt för människor som har ärvt gamla fiskebodar där man har bott i generationer. Det var helt enkelt en markering av var gränsen för statens maktutövande går gentemot den enskilda.

Det är inte okej med ett skattesystem som slår sönder det som generationer har byggt eller som jäklas med folk som går till jobbet, anstränger sig, gör sitt bästa och ser till att man erbjuder sin familj ett tryggt hem. Ett bra skattesystem leder inte till, eller borde inte leda till, de konsekvenserna.

Fru talman! Jag har ändå uppfattat i det sista inlägget att finansministern klart och tydligt säger att han inte avser att återinföra fastighetsskatten. Det är ett löfte från finansministern att under hans tid som finansministern kommer inte fastighetsskatten åter. Det är ett mycket bra löfte. Frågan är givetvis om man kan lita på det.

Precis som min meddebattör Kjell Jansson sa lovade Magdalena Andersson att man inte skulle höja bränsleskatterna och att man inte skulle avskaffa överskottsmålet. Bränsleskatterna har höjts, och överskottsmålet har avskaffats. Men om det nu skulle visa sig att också Mikael Damberg bryter mot löftena får man nästan säga som i amerikanska deckare: Vi ses i konstitutionsutskottet!

Fru talman! Jag tror att det är en viktig diskussion att ta om de gemensamma åtaganden vi ser. Jag ser att vi har underpresterat i sjukvården. Personalen förtjänar respekt. Det gäller deras arbetsvillkor, fler kollegor och möjlighet att kompetensutvecklas i sitt arbete.

Vi har äldreomsorgen, som har brottats med stora kvalitetsbrister under pandemin. De måste åtgärdas, och vi måste finansiera dem tillsammans för att garantera äldre som har jobbat ett helt yrkesliv en bra äldreomsorg på livets höst.

Vi har stora problem med likvärdigheten i skolan och med skolor som inte levererar tillräckligt mycket. De ungdomar som inte klarar gymnasiebehörighet och inte kommer vidare i livet får stora problem i samhället. Det krävs stora investeringar.

Vi står inför den gröna omställningen, där vi kommer att behöva göra stora investeringar i ökad energiproduktion och i överföringskapacitet. Men det handlar också om innovation för att ställa om vårt samhälle i grön riktning.

Både välfärdsåtagandet, den gröna omställningen och de trygghetsfrågor som är stora i dag - utbyggnaden av polisen, utbyggnaden av kriminalvården och de skärpta straff som regeringen föreslår - måste finansieras. Om man väljer att gå till val igen, da capo, från Moderaternas sida med stora och ofinansierade skattesänkningar vet vi att det är någon som kommer att behöva betala det där. Någonting måste bort.

Det blir en intressant valrörelse där vi får se om svenska folket i det här läget är jättesugna på stora skattesänkningar och privatiseringar. En sak kan vi säga: Vi hade inte klarat pandemin utan ordning och reda i statens finanser så att vi kunde göra de stora satsningar som har räddat väldigt många jobb och tillväxt men också ökat tryggheten för människor under pandemin. Detta hade inte gått utan starka statsfinanser. Då behöver man också skatteintäkter till staten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att det är en viktig diskussion att ta om de gemensamma åtaganden vi ser. Jag ser att vi har underpresterat i sjukvården. Personalen förtjänar respekt. Det gäller deras arbetsvillkor, fler kollegor och möjlighet att kompetensutvecklas i sitt arbete.

Vi har äldreomsorgen, som har brottats med stora kvalitetsbrister under pandemin. De måste åtgärdas, och vi måste finansiera dem tillsammans för att garantera äldre som har jobbat ett helt yrkesliv en bra äldreomsorg på livets höst.

Vi har stora problem med likvärdigheten i skolan och med skolor som inte levererar tillräckligt mycket. De ungdomar som inte klarar gymnasiebehörighet och inte kommer vidare i livet får stora problem i samhället. Det krävs stora investeringar.

Vi står inför den gröna omställningen, där vi kommer att behöva göra stora investeringar i ökad energiproduktion och i överföringskapacitet. Men det handlar också om innovation för att ställa om vårt samhälle i grön riktning.

Både välfärdsåtagandet, den gröna omställningen och de trygghetsfrågor som är stora i dag - utbyggnaden av polisen, utbyggnaden av kriminalvården och de skärpta straff som regeringen föreslår - måste finansieras. Om man väljer att gå till val igen, da capo, från Moderaternas sida med stora och ofinansierade skattesänkningar vet vi att det är någon som kommer att behöva betala det där. Någonting måste bort.

Det blir en intressant valrörelse där vi får se om svenska folket i det här läget är jättesugna på stora skattesänkningar och privatiseringar. En sak kan vi säga: Vi hade inte klarat pandemin utan ordning och reda i statens finanser så att vi kunde göra de stora satsningar som har räddat väldigt många jobb och tillväxt men också ökat tryggheten för människor under pandemin. Detta hade inte gått utan starka statsfinanser. Då behöver man också skatteintäkter till staten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.