Arbetsplenum - Utgiftsområde 6 försvar och samhällets krisberedskap - 2021-12-08

Fru talman! Sverige behöver ett starkare totalförsvar. Det budgetbetänkande från försvarsutskottet som vi debatterar i dag och som bygger på en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att bidra till den utvecklingen. Det är viktigt också eftersom vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge här och nu.

Ryssland genomför nu återigen stora truppmobiliseringar utmed Ukrainas gräns. Vi får indikationer på att uppemot 100 000 ryska soldater befinner sig i Ukrainas omedelbara närhet. USA:s utrikesminister Antony Blinken varnade i förrförra veckan för risken för en storskalig rysk invasion av Ukraina i början av nästa år.

Det finns, fru talman, alla skäl att ta de amerikanska varningarna på största allvar. Ukraina ligger som bekant bara 70 mil från Sveriges gräns, och skulle en konflikt eller ett krig utbryta i Sveriges närområde kommer vi ofelbart att påverkas av det.

Fru talman! Vi behöver därför ett starkare totalförsvar som kan vara krigsavhållande och som kan bidra till stabilitet och säkerhet i närområdet tillsammans med våra internationella partner. Den förmågan skulle vara väsentligt starkare och mer trovärdig om vi också vore fullvärdiga medlemmar av Nato och ingick i organisationens gemensamma försvarsplanering.

Jag tycker också att diskussionen kring vilket eventuellt stöd som väst är villig att lämna till Ukraina är en viktig påminnelse om skillnaden mellan medlemskap och partnerskap till försvarsalliansen. Partnerländer stöttar man med ekonomiska och politiska medel. Medlemmar försvarar man med alla till buds stående medel.

Fru talman! I ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget på både lång och kort sikt är det bra att försvarsutskottet för första gången någonsin antagit ett budgetbetänkande med ett uttalat mål om att Sverige ska gå mot försvarsutgifter som motsvarar 2 procent av bnp. Det skickar en signal till vår omvärld om vår vilja och förmåga att långsiktigt och ekonomiskt hållbart bygga upp ett starkare totalförsvar. I grunden är det fem partier av åtta i denna kammare som faktiskt står bakom den åsikten.

Försvar och samhällets krisberedskap

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förbinder sig nu också att öka försvarsanslagen även efter 2025, med i första hand minst 5 miljarder 2026 och ytterligare 5 miljarder 2027. Det kommer att behövas för att förverkliga Försvarsberedningens förslag i dess helhet men också för att ta höjd för kostnadsfördyringar när det gäller strategiska materielprojekt, inte minst på undervattensområdet. Detta har vi varnat för under försvarsförhandlingarna, men det har nu också uppdagats.

Men man kommer också att behöva ta ekonomisk höjd för att möta en allt snabbare teknisk utveckling inom områden som autonoma system och drönare, beslutsstöd genom artificiell intelligens och rymdbaserade system. Dessa områden kommer att ha genomgripande konsekvenser för det framtida slagfältet under det kommande årtiondet. Det sker nu, vill jag påminna om, en ganska omfattande debatt i rätt många länder om hur den tekniska utvecklingen också kommer att påverka försvarspolitiken. Jag tror att vi kommer att behöva ha en diskussion inom svensk försvarspolitik som är kopplad till den tekniska utvecklingen inför det kommande försvarsbeslutet.

Vi har, fru talman, fattat ett långsiktigt försvarsbeslut som de facto bygger på ett tioårsperspektiv. Jag tror att det är viktigt att vi har ett framåtblickande försvarsbeslut som gradvis kan anpassas till den snabba tekniska utveckling som vi kommer att se under det kommande årtiondet.

Fru talman! Ett enigt försvarsutskott säger också att det nu ska återinföras objektsramar för stridsflygssystemet och undervattensområdet i försvarsbudgeten. Jag tycker att det var anmärkningsvärt att regeringen lämnade över en budget där dessa objektsramar inte fanns med. Detta var en central del av den försvarsöverenskommelse som låg till grund för det försvarsbeslut som vi fattade den 15 december i fjol.

I grunden handlar allt detta om att det måste råda ordning och reda inom försvarsekonomin, och avdelad ekonomi måste vara tillräcklig ekonomi också när det kommer till strategiska materielprojekt.

Det finns, fru talman, skäl att känna oro inför de kostnadsfördyringar som under det senaste året har kommit upp till ytan. Jag tänker på kostnadsfördyringar kopplade till A26. Jag tänker på förseningarna och fördyringarna kopplade till Artemis, nästa signalspaningsfartyg som vi kommer att förbandssätta. Det har operativa konsekvenser.

Men, fru talman, det är också viktigt att detta betänkande faktiskt öppnar för mer pengar till Kustbevakningen. Detta betänkande medför sammanlagt 70 miljoner, eller 45 miljoner extra. Kustbevakningen har fått utökade uppgifter som är kopplade till brottsbekämpning men också till EU:s gemensamma gränsövervakning. När man lägger nya uppgifter på Kustbevakningen är det rimligt att de också får höjda ekonomiska anslag. Det måste råda balans mellan mål och medel också för Kustbevakningens verksamhet.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har systematiskt arbetat för att stärka gränsskydd och brottsbekämpning i denna budget. Det är ett skäl till att vi ger mer pengar till polisen, Tullverket och Kustbevakningen.

Jag tycker att de senaste dagarnas händelser kopplade till det lastfartyg som började brinna utanför Vinga är en påminnelse om den allvarliga situation som Kustbevakningen befinner sig i. Vi fick uppgifter om att Kustbevakningens fartyg Poseidon inte lämnade kajen på fyra timmar på grund av personalbrist.

Jag vill också påminna om att generaldirektören för Kustbevakningen, Therese Mattsson, återkommande har larmat om den allvarliga ekonomiska situation som Kustbevakningen befinner sig i. Man har pekat på att man inte kan fullgöra sitt uppdrag. Jag tycker därför att det är bra att det nu skapas ekonomiskt utrymme för att anställa ungefär 100 fler kustbevakare över tid för att stärka den operativa verksamheten.

Jag vill också rikta ett varmt tack till alla som har varit engagerade i släckningen av branden på lastfartyget. Det har varit en mycket svår och krävande process. Jag har förstått att vi nu kommer att få stöd av Norge i det arbetet. Det tror jag är viktigt, och det uppskattar vi naturligtvis.

Fru talman! Låt mig bara avslutningsvis säga någonting om de utmaningar som finns på cybersäkerhetsområdet. Det är något som vi har arbetat med i utskottet under hösten. Bland annat arrangerade vi en hearing där vi bjöd in de myndigheter som ska arbeta med det nya cybersäkerhetscentret. Det berörs också i budgeten.

Jag kan konstatera att Sverige har allvarliga problem på cybersäkerhetsområdet. Jag tycker faktiskt inte att regeringen gör sitt arbete där. Ett skäl till det är att vi har ett cybersäkerhetscenter som är kraftigt försenat. Jag kan konstatera att alla andra nordiska länder faktiskt har de operativa cybersäkerhetscentren på plats. I Sverige kommer inte detta center att vara fullt operativt förrän 2023.

Vi har sju myndigheter som arbetar med detta, men det är ingen som har ett ledande ansvar. Det innebär att man måste komma överens om allt från personalhandböcker till lönesystem och rekryteringar. Jag är kritisk till att regeringen inte har utsett en huvudmyndighet för att hålla ihop detta. Vid sidan av det ser vi att man knappt har kommit ur startblocken när det kommer till den kanske viktigaste frågan kopplad till cybersäkerhet, och det är en effektiv samverkan med näringslivet.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nummer 2, som vi har tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack, Pål, för ett mycket fint inledande anförande i denna viktiga fråga!

Jag instämmer i mycket av det som Pål anförde och i engagemanget för ett starkare totalförsvar, som Pål inledde sitt anförande med. Inte minst tycker jag att det som är resultatet av det beslut som nu har tagits om objektsramarna är oerhört angeläget - att Kustbevakningen tillförs mer pengar. Det är oerhört viktigt. Jag och Centerpartiet delar också målbilden när det handlar om 2 procent av bni till försvarsfrågorna 2030, i linje med Försvarsberedningens arbete.

Det som är intressant och som jag vill ställa en fråga till Pål Jonson om gäller att Moderaterna i sitt enskilda budgetförslag, såväl i år som inför detta år, har motionerat om extra anlag om 30 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Detta har även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gjort. Det är samma belopp. När dessa partier nu, som Pål Jonson redovisar, har skrivit ihop sig och fått igenom sitt förslag om ekonomin här i riksdagen blir min naturliga fråga: När ni nu är överens om dessa anslagsförstärkningar, varför kommer de inte med i det slutgiltiga förslaget när ni har förhandlat färdigt? För mig blir det ett kvitto på vad som händer i praktiken när ni gör gemensamma överväganden.

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågan!

Jag vill återgälda berömmet lite. Jag välkomnar ert förslag kopplat till att använda Haverikommissionen för att stärka it-säkerhetsarbetet. Det är faktiskt något som vi har tittat på och kopierat. Jag tycker också att ni har bra skrivningar om vidareutveckling av det civila försvaret. Ni allokerar 200 miljoner mer till kommunerna där, och det är i grunden bra. Vi kommer att återkomma i vår när vi diskuterar den civila beredskapen. Vi har liknande förslag kopplat till hur man kan se över finansieringen av det civila försvaret, för där tror jag att ett omtag behövs.

När det gäller den specifika frågan om Försvarets radioanstalt är det ingen hemlighet att det är en verksamhet som ligger oss varmt om hjärtat, kanske lite till skillnad från Centerpartiet, som var kritiskt mot den nya inriktningen hos FRA:s internationella verksamhet. Det tycker jag är synd, för Centern har presenterat många bra förslag om cybersäkerhet. Tyvärr faller detta om man inte har FRA engagerat fullt ut.

När det kommer till valet och varför vi inte använder de 30 miljonerna nu finns det ett specifikt skäl till detta. Tanken var att FRA skulle få det ledande ansvaret för cybersäkerhetscentrumet, men det kommer vi inte att kunna åstadkomma om vi inte äger regleringsbrevet. Då tyckte vi att det var klokare att vänta med reformen till nästa höst, då vi förhoppningsvis också äger Regeringskansliet. Den reformen hängde alltså ihop med de extra pengarna till FRA och att vi skulle kunna få en huvudman till cybersäkerhetscentrumet. Det var den kritiken som ni hade mot regeringen, att man inte har en huvudman. Då är det effektivare att också äga Regeringskansliet när man genomför det.

Fru talman! Tack, Pål Jonson, för svaret!

När man lämnar in ett budgetförslag från ett enskilt parti är väl syftet att det ska gå att realisera. Det står på pränt att ni tillsammans med såväl Sverigedemokraterna som Kristdemokraterna har föreslagit 30 miljoner. Då har man ändå tagit höjd för att detta är viktigt.

Annars kan man fundera på hur övriga förslag står sig i förhållande till realismen när det blir skarpt läge. Uppenbarligen var det bara Kustbevakningen som fick plats i den slutgiltiga förhandlingen mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är detta vi ser inför nästa års verksamhet och också tar med oss inför kommande debatter om den ekonomiska inriktningen.

Fru talman! Det som jag tycker är principiellt viktigt är att det finns ett budgetbetänkande som tar höjd för tvåprocentsmålet. Där tror jag att vi i grunden är eniga. Jag tycker att det är en bra signal och principiellt viktigt att försvarsutskottet för första gången har ett budgetbetänkande med det uttryckliga målet.

Om det är någon som med emfas har drivit på om behovet av mer pengar till försvarsunderrättelseverksamheten är det Moderaterna. Det var ett krav för att vi skulle ingå överenskommelsen om ekonomin och inriktningen fram till 2025, så jag tycker verkligen att vi har arbetat för det.

Det är inte ett heltäckande förslag till statsbudget, utan det är 20 av 1 200 miljarder. Detta är vi ärliga och säger. Vi inför ett antal viktiga prioriteringar, inte minst när det kommer till ökade resurser för brottsbekämpning, som är det mest akuta samhällsproblem som Sverige har i dag.

Fru talman! Jag har sagt det förut: När jag blev försvarspolitiker och kom till försvarsutskottet blev jag ganska snabbt varse hur mycket fokus som låg på detaljerna. Det är förmodligen många utskottsledamöter som skulle kunna väckas mitt i natten och ur minnet rabbla hela inventariekalendern för Försvarsmaktens materiel.

Det är naturligtvis så att djävulen ofta sitter i detaljerna, men man får inte glömma bort helheten - att se de stora dragen i perspektiven och måla med den breda penseln. Svensk försvarspolitik är något mycket större än Gripenplan och ubåtar. Det är något mycket större än att vi nu äntligen återaktiverar den allmänna värnplikten.

Det handlar om en del av Sveriges säkerhets- och utrikespolitik. Det handlar om diplomati, politik, samtal, handel och om våra relationer med vår omvärld. Det handlar om att förebygga hot och risker. Och ytterst, vilket jag tror att man som försvarspolitiker ibland behöver påminna sig om, handlar det om att upprätthålla freden. Försvarspolitiken och det som vi jobbar med i försvarsutskottet är på något sätt den yttersta försäkringen - defender of last resort. När anständigheten inte räcker till finns Försvarsmakten där.

I den tid vi lever i har vi ett vidgat säkerhetsbegrepp, som ser annorlunda ut än det gjorde för bara några år sedan. Stater och den militära hotbilden har förändrats. Vi har militära och icke-militära hot och vi har statliga och icke-statliga hot. I detta säkerhetspolitiska läge vet vi också att situationen har försämrats över tid och utmanats i vårt närområde. Vi såg det 2008 i Georgien. Vi såg det 2014 med den olagliga annekteringen av Krim i Ukraina. Vi ser hybridkrigföringen på gränsen mellan Belarus och Polen. Vi ser det i relationen mellan Ukraina och Ryssland. Vi ser en omfattande och växande övningsverksamhet.

I denna tid av stora geopolitiska, teknologiska och ekonomiska skiften behöver Sverige rustas. Samhällets kapacitet att hantera kriser ska vara stark såväl i fredstid som i krig.

De som känner mig vet att jag representerar Skåne och Landskrona. De som känner mig väl vet också att jag sällan försitter en chans att prata om min hemkommun och min hemort.

Det är nämligen så att 1658 slöts freden i Roskilde. Då blev Skåne svenskt. Det som många inte känner till är att en del av Skåne inte blev svenskt vid den tiden, och det var ön Ven. Ven tillhör Landskrona kommun. Det var faktiskt först två år senare, vid freden i Köpenhamn, som Ven blev svenskt.

När jag blev försvarspolitiker var det många i min närhet som raljerade lite lagom över att jag nu hade chans att se till att vi får luftvärn på ön Ven. Visst, historien är sådan att när Ven blev svenskt var planen att man skulle besätta denna ö med 2 000 man och att man skulle ha artilleri. Men dessa planer stannade vid ritbordet, och det finns anledning att låta planerna om luftvärn på Ven också stanna på ritbordet.

Men min poäng är att även om osäkerheten inte är så omfattande att vi ska diskutera min hemkommun har det säkerhetspolitiska läget förändrats över tid, vilket gjorde att inriktningen för försvarspolitiken i Sverige slogs om i och med det socialdemokratiska regeringsskiftet 2014.

Vi ser nu en historisk upprustning som då påbörjades. Den riktningen ligger fast. 45 miljarder kronor hade försvaret i omslutning 2014. Fram till 2025 har den ökat med 85 procent. För åren 2021-2025 har vi ökat de ekonomiska anslagen med 40 procent. Vi ser nu de största och starkaste satsningarna på Försvarsmakten sedan 1950-talet. I samband med budgetbehandlingen här i Sveriges riksdag fortsätter naturligtvis denna inriktning.

Samtidigt ska jag erkänna att när vi nu skjuter till så stora ekonomiska anslag till försvaret finns det också utmaningar. Vi kan identifiera dem i personalförsörjning, i infrastruktursatsningar och i kostnadseffektivitet. Reformer är nämligen inte detsamma som implementering. Därför finns det anledning att sätta ljus på den kontrollstation som vi nu har föresatt oss att genomföra 2023 och som är mycket viktig. Då kan vi utvärdera och se om kostnadsutvecklingen ligger i fas och om vi klarar av att absorbera de stora ekonomiska tillskott som försvaret nu äntligen får.

Fru talman! Jag kan konstatera att den gamla idén om försvaret som särintresse är utstädad. Tanken om totalförsvar är etablerad, där krisberedskapsprincipen inte längre gäller. Nu handlar det om att skapa resurser och förmåga att under tid uthärda på låga nivåer i stället för att snabbt återställa läget till normala nivåer så fort vi bara kan. Folkförankring och försvarsvilja är centrala i detta arbete. Nu fortsätter vi metodiskt och målmedvetet för att i akt och mening upprätthålla freden, försvara friheten och värna vårt land Sverige och den svenska modellen.

Eftersom principen är sådan att vi har en sammanhållen budgetprocess har jag inget yrkande utan vill bara notera till protokollet att jag står bakom Socialdemokraternas särskilda yttrande.

(Applåder)

Fru talman! Niklas Karlsson talar, som den lokalpatriot han är, länge väl om Landskrona. Det hedrar honom. Jag har själv detta drag i mig.

Jag har läst Socialdemokraternas särskilda yttrande där begreppet försvar nämns vid ett tillfälle på en och en halv sida, tror jag. Man pratar mycket om det nyliberala samhället, avregleringar och så vidare, och man beklagar sig över den bristande krishanteringen.

Den avgående inrikesministern Mikael Damberg sa att om vi hade haft ett starkt civilt försvar hade vi stått bättre rustade för att hantera pandemin. Jag tror att det ligger någonting i det. Samtidigt kan vi konstatera att andra nordiska länder, till exempel Norge och Danmark, hade ett fungerande civilt försvar. De har också klarat sig bättre under pandemin, framför allt initialt. Det går inte att komma ifrån det faktum att det till exempel går elva döda svenskar på en död norrman. Jag tror att det är viktigt att ha strukturerna kopplade till ett civilt försvar.

Vi påbörjade arbetet med det civila försvaret. Vi fattade beslut om det 2015. Det har nu gått sex år. Detta arbete har tyvärr gått väldigt långsamt. Vi har gjort vissa framsteg när det kommer till krigsplacering, säkra kommunikationer och övningar. Men bland andra den avgångna generaldirektören för MSB varnade för att vi går i otakt mellan det civila och det militära försvaret. Jag tolkar det faktiskt som att regeringen inte agerade snabbt och kraftfullt, utan man förskjuter saker i utredningar och hamnar i långbänk. Exempelvis utredningen om försörjningssäkerhet ska inte vara klar förrän 2023. Barbro Holmbergs utredning kommer inte heller att omsättas förrän 2023, trots att den bestod av närmare 600 sidor.

Varför lägger regeringen frågor som berör det civila försvaret i långbänk, Niklas Karlsson?

Fru talman! Frågor till regeringen ska naturligtvis besvaras av regeringen. Men om Pål Jonson frågar mig som socialdemokrat, som står bakom mycket av det som regeringen levererar till riksdagen, är svaret att det blir märkligt om vi håller ett högt tempo om vi springer i fel riktning. Utredningsinstitutet ska vi inte förakta. Vi ska ännu mindre förminska det.

Pål Jonson som har erfarenhet från Regeringskansliet tillsammans med Mikael Odenberg som försvarsminister vet värdet av utredningar. Det ska vi därför inte förminska, utan detta måste vi fortsätta med.

Pål Jonson, vi är faktiskt överens om mycket. Många gånger när det blir politiska konflikter blir de därför konstlade.

Men när det gäller synen på det civila försvaret är det näst intill borta om man jämför med det militära försvaret. Och vi är helt överens om att det civila försvaret måste rustas upp för att vi ska få ett totalförsvar som hänger ihop. Det civila försvaret är nämligen också understödjande för de militära förmågorna. Det handlar om mycket som behöver göras.

Samtidigt som vi gör utredningar och pekar ut riktningen för vilken väg vi ska gå handlar det om att se till att vi organiserar oss rätt, ungefär som i Barbro Holmbergs utredning. Det handlar också om att diskutera finansiering. Där har vi tillsammans med en del andra partier sagt att för att kunna finansiera nuvarande satsningar på försvaret är vi beredda att införa en riskskatt. Det är väl rimligt att Moderaterna deltar i sådana diskussioner för att vi ska vara beredda att finansiera de satsningar som behövs i framtiden. Det kommer inte att sköta sig självt, och det kommer inte att gå att bara organisera bort det.

Det handlar också om att det är tydligt vem som gör vad vid vilket tillfälle. Här vet vi att näringslivet många gånger är intresserat av att delta och att man bara vill ha dessa uppdrag levererade. Dessa samtal fortgår, och de behöver naturligtvis landa så fort som möjligt.

Jag tror att vi kommer att landa detta, och jag tror att det kommer att bli bra. Men jag vill också påpeka att det kommer att ta tid och att vi också kommer att behöva diskutera hur detta ska finansieras.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att organisationsfrågorna är viktiga. Även organisationsfrågorna i Regeringskansliet är viktiga. Vi hade en försvarsberedning, som Niklas Karlsson satt med i, och som presenterade rapporten Motståndskraft. Där talades det om vikten av att återupprätta ett totalförsvarsdepartement just för att man inte skulle gå i otakt mellan det civila försvaret och det militära försvaret. Den rapporten kom 2017. Och Försvarsberedningens prognos har verkligen slagit igenom fullt ut. Nu har vi tyvärr ett totalförsvar där det civila försvaret haltar efter.

Niklas Karlssons partiordförande, statsminister Magdalena Andersson, kunde ha åtgärdat detta i regeringsförklaringen. Men hon valde att inte återupprätta ett totalförsvar.

Det andra berör Barbro Holmbergs utredning. Då talar vi om effektiv styrning och kontroll av ekonomin. Kommer regeringen att presentera en ny totalförsvarsinspektion i linje med försvarsöverenskommelsen från januari från Folk och Försvar i Sälen? Jag vet att man tidigare har utlovat det.

Fru talman! Jag ska erkänna att jag är lite förtjust i tanken om ett totalförsvarsdepartement och att det skulle kunna vara bra. Den frågan äger inte jag, och den äger inte Sveriges riksdag. Det är regeringschefen som organiserar sitt regeringskansli som han eller hon vill. Den frågan får man väl svara på därifrån.

Även om vi inte organiserar det som ett totaltförsvarsdepartement fungerar verksamheten ändå. Men det skulle förmodligen kunna bli något bättre, precis som Försvarsberedningen utrycker det.

Jag vill ändå sätta ljuset på en sak. Tidigare i dag hade vi en debatt om satsningar på rättsväsendet. Då sa en partikamrat till Pål Jonson att det viktiga inte är vad som sägs utan vad som åstadkoms.

Vi kan stå här och diskutera mycket om vad som ska göras och hur det skulle kunna göras annorlunda. Jag tycker att de senaste sju åren sätter ljus på vilka resultat vi har åstadkommit. Vi socialdemokrater ser till att vi gör historiska satsningar på att stärka både det militära och det civila försvaret, och det kommer vi att fortsätta göra.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 så att det blir tydligt att vi står bakom den.

Fru talman! Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Våra demokratiska värderingar och vår öppna demokrati är något som vi alla kan känna oss stolta över. Det är i allra högsta grad något som är värt att försvara.

Ett väl dimensionerat och modernt försvar är en garant för fortsatt suveränitet, frihet, demokrati och välfärd. Vårt mål är att försvaret ska ha en krigsavhållande försvarsförmåga med kapacitet att möta främmande aggressioner men även kunna bistå civilsamhället i kris eller orostider. Därför har försvaret av Sverige länge varit en av Sverigedemokraternas kärnfrågor.

Men under många år var det inte så diskussionerna inom svensk politik såg ut. Snarare sågs försvaret av flera partier som alltför kostsamt. Men är försvaret verkligen dyrt? Sedan det ödesdigra försvarsbeslutet 1996, då man beslutade att försvaret skulle reduceras för att i stället utvecklas vid behov och gå från invasionsförsvar till anpassningsförsvar, har försvarsbudgeten minskat från 2,2 procent av bnp till mindre än hälften - 1 procent 2017 och 2018.

Jag oroades av den här utvecklingen redan på 90-talet, när man började diskutera neddragningarna inom försvaret. Det går nämligen väldigt fort att avveckla ett försvar, men att bygga upp det tar oändligt mycket längre tid. Det går helt enkelt inte att bygga upp ett försvar när det behövs, för då är det redan för sent. Därför måste ett försvar finnas på plats redan i fredstid, och det måste få kosta.

Sedan en enig försvarsberedning överlämnade sitt slutbetänkande i juni 2019 finns det för första gången sedan kalla krigets dagar åter en bred politisk enighet i Sveriges riksdag om behovet av höjda anslag till totalförsvaret. Det är välkommet att flera partier nu vill tilldela mer resurser till försvaret i sina budgetar.

Vi ser dock Försvarsberedningens förslag som en grund. Försvaret behöver rustas till en sådan nivå att det klarar av att försvara hela Sverige mot ett väpnat angrepp från en kvalificerad motståndare och ge stöd till det civila samhället under svåra påfrestningar, kriser och krig.

Men man får inte vara alltför optimistisk i sina bedömningar av vad det kostar att bygga upp försvaret igen. Mycket kan hända på vägen. Vi ser redan nu att en del av de materielprojekt som beslutats drabbas av förhöjda kostnader. Även ökande personalkostnader kan förutspås, då det finns behov av att stärka löner och se över olika ersättningssystem.

Det säger sig självt att målen inte kommer att nås om man inte kompenserar försvaret för ökande kostnader. För att kunna möta ekonomiska avvikelser behövs ett visst mått av flexibilitet. Riksdagen behöver ta höjd och planera för kommande kostnadsökningar.

Fru talman! Just nu befinner sig försvaret i en uppbyggnadsfas, och samtliga partier avsätter som sagt mer pengar till försvaret än tidigare år.

Riksdagens mål är att försvarsbudgeten ska vara 1,5 procent av bnp 2025. Vi står bakom det målet men anser att det på sikt bör höjas ännu mer för att nå 2 procent av bnp 2030 och att mer pengar kan behöva skjutas till på vägen dit.

Det kan i det här sammanhanget vara värt att nämna den nyligen genomförda ryska övningen Zapad 2021.

Övningen omfattade enligt ryska myndigheter 200 000 personer och genomfördes tillsammans med Belarus militär. Man kringgick överenskommelser om internationell insyn vid större övningar genom att dela upp övningen i flera mindre delar.

Övningen ledde till att svenska försvaret genomförde beredskapskontroll, och beredskapen på Gotland höjdes genom att förstärkningar skickades dit.

Slutsatsen efter Zapad 2021 är att Ryssland fortsätter att rusta för krig i Europa.

För närvarande pågår också ett hybridkrig mellan EU och främst Belarus, som är i union med Ryssland. Krisen vid gränsen mellan EU och Belarus har pågått under månader, och det är fortfarande en mycket spänd situation.

Samtidigt är Ryssland tydligt med att man inte drar sig för att hota med kärnvapenkapabla vapensystem, och man har genomfört flygningar med strategiskt bombflyg över Belarus.

Ryssland har också vidtagit flera åtgärder på gränsen till Ukraina, och styrkeuppbyggnaden har orsakat att Nato utfärdat skarpa varningar om risk för militär konflikt.

Med sådana orosmoln i vår närhet står det mycket klart att vi omgående behöver stärka vårt försvar.

Fru talman! En av de försvars- och säkerhetspolitiska frågor som Sverigedemokraterna drivit under senare tid är frågan om ett fördjupat försvarssamarbete med Finland och att på sikt ingå ett försvarsförbund. Ett sådant steg menar vi skulle främja svensk och finsk försvarsförmåga på ett betydelsefullt sätt, då det skulle innebära en mycket hög tröskeleffekt för en eventuell angripare.

Ett fördjupat försvarssamarbete med Finland skulle tillåta Sverige att fortsätta stå utanför de större militära allianserna och samtidigt kunna utveckla ett starkare försvar i samarbete med vår närmaste och mest naturliga samarbetspartner på försvarsområdet.

Fru talman! De fördelar som ett Natomedlemskap ger kan vara lockande. Det kan tyckas skapa en trygghet som är värd att överväga. Men samtidigt ska man vara medveten om att ett Natomedlemskap också förpliktar. Ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära att vi riskerar att dras in i militära konflikter som vi egentligen vill hålla oss utanför av olika anledningar.

Vi ser positivt på det nuvarande samarbetet med Nato men anser att det skulle medföra alltför många negativa konsekvenser för Sverige att i nuläget bli medlem i Nato.

Fru talman! Ett försvar byggs inte enbart av personal inom Försvarsmakten. Det militära försvaret kan inte fungera utan ett civilt försvar. Det civila försvaret förväntas också värna civilbefolkningen såväl i krig som i fred. Vi måste även ha beredskap för samhällskriser av olika slag - beredskap i form av rutiner, personal och förnödenheter.

Det här blev inte minst tydligt under den ännu pågående pandemin. Leveranser som tidigare varit ren rutin försenades när behoven snabbt växte globalt, och bristen blev snart stor inom många områden.

Under pandemin har frågan om beredskapslagring i hög grad aktualiserats gällande just sjukvårdsmateriel, men den har även koppling till andra sektorer. Sverige hade en gång omfattande beredskapslager av olika nyckelvaror, något som tyvärr avvecklades stegvis från 1990-talet och framåt. Lagren av exempelvis livsmedel, läkemedel, sjukvårdsmateriel samt drivmedel var avsedda att göra Sverige mindre sårbart för längre perioder av isolering. Med pandemin blev det tydligt att Sverige inte hade tillräckliga förråd av många av dessa varor.

Men det räcker inte att ha en beredskap inom det offentliga. Även privata aktörer måste ges stöd för att hålla lager som räcker över längre perioder än i dag. Utöver lager av livsmedel och sjukvårdsmateriel bör Sverige bygga upp förråd av insatsvaror såsom utsäde, agrokemikalier och drivmedel för att klara en längre tids isolering än vi klarar i dag.

Nyligen meddelade Livsmedelsverket att redan ett 25-procentigt bortfall av inflödet av livsmedel skulle få stora konsekvenser, framför allt för gravida, små barn, äldre och sjuka. Under en längre period av förhöjd beredskap och med större bortfall av livsmedelsleveranser riskerar svenskarna att stå inför svält.

Detta sätter ytterligare fokus på vikten av såväl beredskapslager som graden av självförsörjning. På det området finns en hel del kvar att göra.

Fru talman! Det finns många viktiga aspekter som lyfts fram i Per Söderlunds anförande.

Jag har inte varit med här så länge; jag har bara varit med de senaste sju åren och tagit del av vad Sverigedemokraternas företrädare lyft fram i budgetdebatterna inför nästkommande års verksamhet och åren därefter, också i försvarsbesluten.

Ibland har man varit på gränsen till att önska att vi företrädare för övriga partier ska komma fram och be om ursäkt för olika åtgärder som vidtagits vid strukturförändringar under 90-talet inom Försvarsmakten. Det har byggt upp en förväntan hos mig om att den dagen Sverigedemokraterna är med och gör upp om ekonomin för Sveriges statsfinanser för kommande år, då borde det bli betydande skillnader i anslagen till totalförsvaret.

När jag nu jämför den samlade avvikelsen i Sverigedemokraternas budgetmotion för nästa år ser jag att det är 2 933 000 000 mer än vad regeringen föreslog.

Av dessa pengar är det 45 miljoner till Kustbevakningen som finns med i beslutet. Inom övriga områden finns det inte med. Pengar till förbandsverksamhet, anskaffning av materiel och anläggningar, FRA - vi kan gå vidare på område efter område.

Vad innebär det här i praktiken för hur Sverigedemokraterna kommer att se på försvarsfrågorna framöver? Det levereras inte när ni har chansen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Det stämmer att den gemensamma budgeten är lägre än den som vi ursprungligen hade föreslagit, och det kan man se på olika sätt. Den budget som vi har gemensamt med M och KD har förhandlats fram, och partierna har haft olika bitar som de har velat lyfta fram.

Nu är det så, vilket man också kan läsa i flera av de särskilda yttrandena i betänkandet, att en budget måste ses som en helhet. Vi har i den här budgeten satsat väldigt hårt på ytterligare medel till rättsväsendet, högre pensioner och sänkt skatt på drivmedel. Det är på det stora en väldigt bra budget, skulle jag vilja säga. Den är väldigt stark, och jag gläds mycket åt att den är också är väldigt bra för landsbygden.

Vår inställning till försvaret har absolut inte ändrats. Målet om 2 procent av bnp till försvarsbudgeten år 2030 ligger kvar. Nu är detta även uttalat från utskottet, vilket vi tycker är väldigt skönt.

Jag tycker absolut inte att detta är något misslyckande. Det är naturligtvis så - hoppas jag i alla fall - att dessa förhandlingar kommer att fortsätta och att vi kommer att se över de här siffrorna ännu mer längre fram. Just nu är detta - bland annat de saker jag nyss nämnde - de prioriteringar som har gjorts gemensamt av alla partier.

Fru talman! Då är det ju bara att konstatera att inte en krona av alla de pengar som Sverigedemokraterna enskilt har föreslagit kom med i slutförhandlingen till försvarets verksamhet för nästa år. Inte en enda extra krona!

Med tanke på den retorik som ofta används förtjänar detta att följas upp. Det handlar ju om att leverera på det man lovar och på det man i talarstolen säger att man ska göra. Här är det väldigt uppenbart att det rör sig om en oerhört stor avvikelse från Sverigedemokraternas egen motion när det handlar om försvarets utgifter och hur utfallet blev efter att Sverigedemokraterna förhandlat färdigt med Kristdemokraterna och Moderaterna.

Fru talman! Jag skulle inte säga att inte en enda krona är med, för vi har ju åtminstone en satsning på Kustbevakningen som inte fanns med i regeringens förslag. Där har vi i alla fall en förbättring jämfört med det ursprungliga förslaget i propositionen.

Vi kommer, återigen, att fortsätta driva vår politik på området. Vi kommer att jobba vidare för att pengar ska avdelas till de saker som vi anser behövs inom försvaret.

Just i det här läget har vi, som sagt, gemensamt gjort prioriteringar som är akuta för att rätta till problem i samhället, till exempel att det skjuts ganska mycket på Sveriges gator jämfört med hur det har varit tidigare. Jag är väldigt glad att vi har lagt de pengarna på det området och gjort en rejäl satsning på medborgarnas trygghet.

Fru talman! Det finns väl en hel del som en sverigedemokrat och en socialdemokrat kan bråka om, misstänker jag. Jag är dock inte här för att bråka utan för att be Sverigedemokraterna och Per Söderlund förklara sig, för jag begriper inte riktigt. Det kan ju naturligtvis bero på mig, men då hoppas jag att Per Söderlund och Sverigedemokraterna har ett bra svar.

Sverigedemokraterna har nämligen en mycket märklig hållning - de säger mycket starkt nej till ett Natomedlemskap, men samtidigt kan de tänka sig en Nato-option. Jag begriper inte det där riktigt.

De säger: Vi kan nog tänka oss att ha en option - om vi skulle ändra oss ska Sverige kunna gå med i Nato. Men vi vill absolut inte göra det, för Nato är inte vår grej. Vi tror inte på det. Vi tycker att Sverige ska bygga försvarsförmåga på annat sätt - möjligen i ett försvarsförbund med Finland, men inte mer.

Jag förstår inte den logiken. Den som är smått konspiratorisk kan naturligtvis tänka att det här är någon form av partitaktiskt spel från Sverigedemokraterna och att det i grunden handlar om att närma sig en del av de borgerliga partierna och göra lite eftergifter för att man ska kunna skapa en värme mellan dessa partier.

Den som är lite konspiratorisk ställer sig frågan: Vad är priset för Sverigedemokraterna? Vilket pris är ni beredda att betala för att samarbeta med en del av de forna allianspartierna?

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för frågorna!

Det här är en väldigt omdebatterad fråga även internt i vårt parti. Den har missuppfattats många gånger, även av våra väljare, så jag tackar för möjligheten att förtydliga vår ståndpunkt i denna fråga.

Nato-optionen har från början antagits av Finland. Den är en del av deras säkerhetspolitiska bild. Om Sverige ska ha ett försvarssamarbete med Finland är det bra om vi har samma inställning till en Nato-option.

Jag kan lugna ledamoten Niklas Karlsson med att Sverige inte kommer att gå med i Nato hipp som happ. Vi anser att ett sådant beslut bör föregås av en folkomröstning, och det ska absolut inte fattas med en knapp majoritet i riksdagen. Jag kan lugna ledamoten med att det inte är den vägen vi tänker gå.

Fru talman! Jag är mycket glad att jag får en replik till, för jag begrep ärligt talat inte. Per Söderlund får gärna ta det en gång till.

Om man inte vill vara med är det väl bättre att säga det än att ha någon konstig hållning där man ska ha både och. Och om man vill gå med är det väl bättre att vara lika ärlig som de borgerliga partierna och säga att man vill ha en Nato-option samt att man vill ha det därför att man så småningom vill att Sverige ska bli medlem i Nato.

Jag misstänker att Sverigedemokraterna och Per Söderlund inte gillar det, men de ger nu uttryck för en mycket liberal uppfattning. De vet inte på vilket ben de ska stå.

Det är kanske dags att bestämma sig och vara tydlig med vad som gäller. Ska vi gå med i Nato, eller ska vi inte gå med i Nato? Vad är den sverigedemokratiska hållningen?

Fru talman! När det gäller Natomedlemskap har vi varit tydliga hela tiden: Vi vill inte gå med i Nato. Det har varit vår ståndpunkt ända från början. Men som jag sa underlättar Nato-optionen ett försvarssamarbete med Finland, och där ser vi en vinst med att ha antagit den.

Nato-optionen innebär också att vi ska närma oss de krav som Nato ställer för ett medlemskap, och det tycker vi är jättebra. Vi vill till exempel ha en högre försvarsbudget än vad Sverige har i dag; det är ju någonting som vi har jobbat för väldigt länge.

För att vara väldigt tydlig: Vi säger nej till ett Natomedlemskap, och det har vi gjort sedan vi kom med i riksdagen. Vi har även kongressbeslut på det. Jag hoppas att detta kan lugna ledamoten Niklas Karlsson.

Fru talman! När vi i Försvarsberedningen tecknar ned de svenska målen för det militära och det civila försvaret är det en ytterligt noggrann process, och vi försöker att undgå förändringar så långt det över huvud taget är möjligt. De flesta av de skrivningar som i dag finns har mellan 15 och 20 år på nacken. Jag vet ju att fru talmannen själv har varit med och medverkat till formuleringen av dessa mål.

Jag blev lite överraskad när jag noterade att Sverigedemokraterna i sin budgetmotion har skrivit om målen för det militära och det civila försvaret utan att jag egentligen kan förstå varför. Risken är att detta leder till viss förvirring inom försvarspolitiken. Den åker som ständigt plöjs växer det som bekant ingenting på.

Med detta, fru talman, vill jag också hälsa Per Söderlund välkommen in i försvarsdebatten och i försvarsutskottet.

Fru talman! Jag tackar för välkomnandet. Det är jättekul att vara i försvarsutskottet. Jag har ju inte lika lång erfarenhet som Allan Widman har av försvarsarbete; det ska jag vara snabb med att erkänna.

Som jag sa i mitt anförande ser vi Försvarsberedningen som ett minimum - det är det minsta. Vi kan tänka oss att göra större investeringar.

Vad gäller 15-20 år gamla formuleringar var jag inte med på den tiden, och jag känner inte till de sakerna i detalj. Men det som Försvarsberedningen har kommit fram till står vi bakom. Det är ett minimum; sedan kan vi tänka oss att gå längre.

Fru talman! Det här handlar inte om nivån på anslaget. Jag har också noterat att SD, KD och M lägger 0,5 promille mer på utgiftsområde 6 än det som var regeringens alternativ. Det här handlar om formuleringar om hur vi ska inrikta vår verksamhet och vilka mål som ska prioriteras i det militära och det civila försvaret. Ni står ju bakom Försvarsberedningens olika förslag, som Per Söderlund själv framhåller. Varför har ni då skrivit om alla dessa mål?

Fru talman! Som jag sa ser vi dem som ett minimum. Vi har många gånger till och med en högre ambition än vad Försvarsberedningen hade, och det kan man ha. Man kan stå bakom allt det som har sagts där. Det är jättebra saker och en bra början. Men att vilja gå längre ser jag inte som ett problem, snarare som en vidareutveckling av målen.

Vi har hela tiden sedan vi kom in i riksdagen lagt väldigt mycket medel till försvarsbudgeten varje år. Det känns tryggt att vi har gjort det, för vi ser att det här är viktiga saker att satsa på. Som jag sa i mitt anförande kan man inte avveckla ett försvar och sedan bygga upp det när det behövs. Då är det för sent. Vi siktar nu på målet 2030. Det är väldigt lång tid framåt, och mycket hinner hända på den tiden.

Fru talman! Till att börja med noterar jag att det första året av nuvarande försvarsbeslutsperiod har gått fort. Det återstår snart bara fyra år tills det är dags för nästa försvarsbeslutsperiod.

Vi har i försvarsbeslutet kommit överens om viktiga aktiviteter de närmaste åren. Vi ska bland annat följa upp hur genomförandet av försvarsbeslutet går och hur destinerade medel används. Vi ska också återkomma i större överläggningar och diskussioner om fortsättningen efter 2023 och 2025 med sikte på 2030 och åren därefter.

Under Försvarsberedningens arbete de gångna åren och också i förhandlingarna och diskussionerna fram till försvarsbeslutet har Centerpartiet varit med och tagit ansvar för att få fram mer pengar till Försvarets verksamheter, både det militära och det civila. Vi står också bakom en tydlig målsättning om 2 procent fram till 2030 och fortsatt prioritering av inte minst markstridskrafter och arbetet för att hela Sverige ska kunna försvaras ännu bättre.

Åren som gått har också visat på många av de tendenser och bedömningar som Försvarsberedningen gjorde inför redovisningen av rapporten om såväl det civila försvarets motståndskraft som det militära försvarets värnkraft.

Vi minns hur fartyget som transporterade gods fastnade i Suezkanalen och vilka konsekvenser det fick för hela den globala ekonomin och affärsförbindelserna världen över, hur ett fartyg kunde påverka så mycket.

Vi har sett hur dyrare insatsvaror påverkar livsmedelsproduktionens förutsättningar, hur ökade priser på gas ger följdeffekter på den europeiska energimarknaden men också på den svenska. Vi har också sett hur Ryssland hanterar leveransen av gas till Europa som ett av påtryckningsmedlen. Vi har sett oroligheterna i Belarus. Vi har sett avslöjanden av spionage på svensk mark. Vi har drabbats av omfattande cyberattacker. Vi följer klimatförhandlingar och klimateffekter. Inte minst följer vi också nu vad som händer vid gränsen till Ukraina, där Ryssland etablerat nya fästen och en högre närvaro med över 100 000 soldater.

Det här sänder signaler om att det som vi har pratat om och i brett samförstånd kommit fram till för innevarande försvarsinriktningsbeslut är allvar. Det är oerhört angeläget att ta detta på allvar och inse att det är tid att agera.

Helheten i totalförsvarsbeslutet fram till 2025 måste genomföras men också helheten i förslagen som ryms inom rapporten Värnkraft fram till år 2030.

Detta är Centerpartiets viktiga positioner inför fortsatt arbete och för att säkerställa att det följs upp att fördyringar inte urholkar det förvarsbeslut som gäller.

Det finns en tydlig förväntan från våra samarbetsländer att vi ska göra en ordentlig ambitionshöjning av utgifterna till det samlade försvaret. Det måste vi lyssna in och ta på allvar, likaväl som att vi behöver stärka cybersäkerheten.

Jag gläds ändå i denna situation över att allt fler företrädare för fler politikområden börjar se kopplingar mellan totalförsvarsplaneringen och de olika områdena. Vi ser det i livsmedels- och energifrågor och inom näringslivet när det gäller vad som har hänt under pandemin och hur man utvärderar pandemins effekter. Vår vardagsberedskap och också vår krisberedskap behöver utvecklas rejält.

Fru talman! Centerpartiets fokus är på att minska sårbarheter och vårt beroende av omvärlden, inte minst vårt beroende av leveranser från Ryssland av olja och andra insatsvaror som vi behöver för att få ett robust samhälle. Vårt fokus ligger också på att ställa om samhället och ta vara på de inhemska möjligheterna att få fram nya bränslen.

En del i vårt budgetförslag är 20 miljoner till förbandsverksamheten. Det riktas primärt till statsflyget, så att regeringen ska gå före och använda biojetbränsle vid regeringens flygningar. Det är en tydlig markering och en början på en omställning till fler förnybara bränslen också i de flygplan som staten använder. Detta har påbörjats inom det militära området, och vi vet att mycket kan göras.

Vi står bakom anslagshöjningen till Kustbevakningen. Den är oerhört viktig av många skäl, bland annat för närvaron runt om i Sverige när det handlar om att bevaka vad som händer i våra kustområden.

Centerpartiet har också sett ett behov av att lägga ytterligare pengar, utöver den rätt rejäla ökningen i det förslag som nu ligger för förebyggande insatser, när det handlar om att utveckla kommunernas klimatanpassningsarbeten och övrigt klimatanpassningsarbete. Där lägger vi ytterligare 100 miljoner.

Försvarsutskottets ordförande och jag var tillsammans med andra företrädare i början av 2021 hemma i Värmland och tog del av vad höga vattennivåer i Glafsfjordens vattensystem kan få för följder för många lantbrukare i området. Området var hårt drabbat 2000 och 2001.

Vi lägger också mer pengar i vårt förslag till att att kompensera kommunerna för den ökade arbetsbörda och det ansvar som de åläggs i satsningarna för det civila försvaret. Här behövs det medel, också för att komma längre i det lokala arbetet.

Vi lägger också 5 miljoner i ökat anslag till Haverikommissionen för att om möjligt utvidga uppdraget att analysera allvarliga och skadliga it-relaterade haverier.

Fru talman! Vi är inne i en orolig tid. Försvarsberedningens iakttagelser vid flera tillfällen under året och rekommendationerna för det närmaste året är det väldigt viktigt att beakta och minnas utifrån hur omvärlden förändras och vad som kan komma att ske i vårt närområde.

Det är viktigt att vi håller ihop och arbetar förebyggande för vår demokrati. Vi behöver ha en dialog om totalförsvarets fortsatta utveckling och hjälpas åt att prioritera de här frågorna de närmaste åren, både ekonomiskt och så att de genomsyrar det samlade ledarskapet för stat, regioner och kommuner. Då kan landet ta tydliga steg framåt. Återetableringen av flera regementen ligger i den riktningen. Mer kommer att behöva göras.

Fru talman! Ärade ledamöter och alla ni som sitter och lyssnar hemma! Vi debatterar i dag det utgiftsområde i statens budget som handlar om försvars- och säkerhetspolitik. Vänsterpartiet har lagt fram en egen statsbudget där vi berättar om alla våra satsningar och vår ekonomiska politik.

Vänsterpartiets viktigaste ledord i det politiska arbetet är alltid jämlikhet. Att arbeta för jämlikhet är viktigt även i försvars- och säkerhetspolitiken. Vi vet nämligen att jämlika samhällen är starkare samhällen. Det är genom att vi håller ihop, utjämnar ekonomiska klyftor, hjälps åt och tar hand om varandra som samhället blir mer motståndskraftigt mot kriser och angrepp. När vi litar på varandra och lär känna varandra som individer och i grupp kan vi se igenom och avslöja propaganda och felaktigheter. När vi håller ihop är det lättare att klara stora kriser i vardagen, som strömavbrott eller värre saker som översvämningar och bränder. Vår styrka ligger i vår samhörighet och i vår gemenskap. Vi har alla ett gemensamt ansvar att möta alla former av hot, oavsett om de är klimatrelaterade eller kommer från desinformation, rasism eller extremism.

Det behövs också ett utökat jämställdhetsarbete inom Försvarsmakten. Andelen kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande låg, även om det görs väldigt mycket för att utöka antalet kvinnor. Det är av största vikt att Försvarsmakten har ett strategiskt arbete för att fler kvinnor ska vilja göra värnplikt och sedan stanna kvar i verksamheten.

I går träffade vi i försvarsutskottet Pliktrådet, de värnpliktigas förtroendevalda. En stor del av diskussionen handlade om dels arbetet för att få fram fungerande kläder och utrustning för kvinnor, dels rutiner för att hantera trakasserier och hot mellan värnpliktiga. Det här är två väldigt viktiga frågor som måste lösas för att jämställdhetsarbetet ska bli ännu bättre.

Fru talman! Vi befinner oss fortfarande i den stora civila kris som pandemin och coronaviruset har orsakat. Pandemin har visat på behovet av en stärkt krisberedskap och ett starkare och bättre organiserat civilt försvar. De framtida hoten mot Sverige är de civila hoten, inte de militära. Det är därför viktigt att vi börjar rusta oss på allvar för att möta den här typen av hot. Vi behöver fortsätta med det här arbetet på väldigt många plan, allt från den enskilda människans krisberedskap och vad man har hemma till de stora myndigheternas arbete på området. Kanske är det dags för MSB att uppdatera broschyren Om krisen eller kriget kommer och skicka ut den till alla hushåll igen, nu när vi har ännu fler erfarenheter av att kunna leva i kris.

Den kris som vi nu befinner oss i med pandemin har blivit värre av att välfärden i våra kommuner och regioner har så stora brister. Det krävs därför stora satsningar på att anställa fler, förbättra arbetsmiljön, höja löner och satsa på en ständig fortbildning för att välfärden ska kunna klara den här typen av kriser. En välfärd som redan går på knäna när allting är lugnt kommer inte att kunna klara av en ännu större kris som kräver ännu större arbetsinsatser och resurser. För att Sverige ska vara ett säkert och tryggt land behövs stora satsningar på den offentliga välfärd som står oss allra närmast, som sjukvården och förskolan.

Klimatförändringar och naturkatastrofer är andra allvarliga hot mot landets och invånarnas säkerhet. Runt om i världen är naturkatastrofer grunder till både krig och konflikter. Att motverka klimatförändringen innebär därför att arbeta för mer fred och säkerhet i samhället och världen. Detta måste därför ha högsta prioritet i allt vårt arbete i hela samhället. Säkerhetspolitiken och krisberedskapen måste fokuseras på att kunna hantera fler naturkatastrofer framöver. Vi måste våga fatta beslut som kan motverka denna typ av kriser.

Fru talman! Det var ju den borgerliga budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som gick igenom i riksdagens budgetomröstning. Det tycker vi från Vänsterpartiet såklart är väldigt dåligt. Det är en mycket sämre budget på alla sätt och vis. Men på det här området ger den faktiskt mer pengar till Kustbevakningen, något vi i Vänsterpartiet också ville ha. I vår budget hade vi mest pengar. Vi mötte Kustbevakningens äskande i dess helhet.

Kustbevakningen är en väldigt viktig myndighet för miljöarbete, räddningstjänst och sjöövervakning. Just nu deltar Kustbevakningen i den stora insatsen för att släcka en fartygsbrand utanför Göteborg som är inne på fjärde dygnet. Kustbevakningen gör där en fantastisk insats med sina fartyg. Jag vill rikta ett stort tack till alla som är involverade i det här ganska svåra arbetet.

Nyligen var jag på besök på den stora marinövningen Swenex här utanför Stockholm, där Kustbevakningen också deltog. Vi fick se och uppleva när Kustbevakningen bogserade ett av Försvarsmaktens fartyg, en imponerande insats som visar på samarbetet i kris och krig. Tillskottet till Kustbevakningens budget är därför väldigt viktigt för att alla fartyg ska kunna användas och för att man ska kunna fortsätta testa fossilfri drift, något som vi i Vänsterpartiet kommer att följa väldigt noga och tycker är väldigt intressant.

Fru talman! Politik handlar om att prioritera. Utifrån våra olika ideologier och ställningstaganden prioriterar vi olika utgifter i statens budget. För en väljare handlar det till syvende och sist om att själv fundera på vad som är viktigast att satsa på och såklart välja parti utifrån det. Vänsterpartiet prioriterar alltid jämlikheten högst. Varje gång vi fattar beslut och gör budgetar funderar vi på hur vi ska kunna göra Sverige ännu mer jämlikt.

För att vi ska kunna ha ett tryggt land med ett starkt samhälle där alla verksamheter kan fungera även om det blir kris kommer det att behövas mycket mer resurser till de grundläggande välfärdsverksamheterna i Sverige. Vi behöver tillräckligt med personal. Vi behöver välutbildad personal. Vi behöver också se till att människor klarar sig på den lön de har, även i välfärdsyrkena. Sverige behöver därför den budget som Vänsterpartiet har lagt fram. Den ger större resurser till välfärden och kan därmed ge både större trygghet och mer jämlikhet i vårt land.

Fru talman! Det var ett i stora delar sympatiskt och bra anförande som Hanna Gunnarsson höll. Men jag har en del funderingar. Jag blir inte riktigt klok på vad det är Vänsterpartiet egentligen vill när det gäller försvarspolitiken.

Jag satte mig ned med Vänsterpartiets budgetmotion och tittade hur många gånger ordet "militär" nämns. Det är noll. Orden "försvar" och "försvarsmakt" nämns också noll gånger. Ordet "säkerhet" nämns fem gånger. Då handlar det om rättssäkerhet, träffsäkerhet och osäkerhet. När ordet "hot" nämns handlar det om miljöskatter, hot om uppsägning och hot om misstroendeförklaringar. Ryssland nämns två gånger. Då handlar det om förmögenhetsfördelning i en jämförelse mellan Sverige och Ryssland. Ordet "krisberedskap" nämns en gång, och då handlar det om en nationell strategi för vårdplatser.

När Hanna Gunnarsson i sitt anförande pratar om att de allvarliga hoten är civila och inte militära får man på något sätt ett perspektiv på varför ni väljer att inte nämna ett enda ord om det som alla andra hittillsvarande talare så tydligt har uttryckt i sina anföranden: oron för den växande osäkerheten i vårt närområde. Den hade sin början i Georgien 2008 och sedan i Ukraina, Krim, Belarus, Polen och så vidare. Det är en ökande övningsverksamhet som har försämrats över tid och som sker i vårt närområde.

Jag undrar: Ser Vänsterpartiet något som vi inte ser? Eller är det något som vi andra ser som ni inte ser?

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för den mycket noggranna genomgången av vår budget. Det gläder mig.

Vi brukar i politiken kanske ibland vara lite kritiska till ordräknandet. Men det är klart att man också kan ägna sig åt det. Jag berättar jättegärna vad vi vill. Jag kan gärna i riksdagens kammare erkänna att försvars- och säkerhetspolitiken inte är det som står högst upp på vår dagordning.

Högst upp på vår dagordning står alltid att göra samhället mer jämlikt, att minska de ekonomiska klyftorna och att se till att vi har en välfärd som klarar kriser. Vi har sett under pandemin att vi inte har en välfärd som klarar kriser.

Vi såg det extremt tydligt precis i början. Vi har en äldreomsorg där personalen inte klarar av det arbete som den behöver göra därför att den är utarbetad. De har för låga löner. Man klarar inte av att utöka arbetet som man behöver göra i en kris.

Det är kommunernas ansvar. Men det handlar också om att vi i staten måste se till att vi har en välfärd som klarar sig. Det är någonting som vi behöver diskutera också i de här sammanhangen.

Klarar vi inte grundplattan, grunden i samhället som är vår välfärd, vår sjukvård, vår äldreomsorg och våra förskolor, klarar vi inte kriserna. Vi har sett det otroligt tydligt under de senaste ett och ett halvt, två åren.

Det har varit en ögonöppnare för väldigt många. Vi har till exempel karensavdraget, som gör att människor går till jobbet även när de är sjuka. Det är otroligt stora problem. Det gör oss till ett sårbart samhälle.

Vi lever i en sårbar värld. Vi har klimatförändringar. Vi har pandemier. Vi har cyberattacker. Det är otroligt sårbart runt omkring oss. Men vi gör det också svårare för oss själva när vi själva nedmonterar vårt samhälle och det som är absolut närmast oss.

Fru talman! Jag sympatiserar med tanken att göra samhället mer jämlikt. Jag sympatiserar med tanken på att vi ska stärka välfärden och skjuta till mer resurser. Bekymret är att den idén inte förklarar varför vi inte ska ta den ökade oron och säkerhetsutvecklingen på allvar. Där står Vänsterpartiet tomt.

Hanna Gunnarsson och Vänsterpartiet har nu har fått en ny partiordförande som älskar att citera gamla socialdemokratiska partiordföranden. Varför egna storheter ur det egna partiet inte duger vet jag inte. Men eftersom det nu är socialdemokrater som citeras vill jag skicka med ett budskap till Hanna Gunnarsson och Vänsterpartiet.

Så här sa Tage Erlander 1959: "Vi kan inte underlåta att bjuda motstånd mot varje angripare eller vederlåta att motsätta oss kränkningar av landets neutralitet. Försvaret är i nuvarande världsläge ett nödvändigt stöd för utrikespolitiken." Så hade vi kunnat uttrycka oss också 2021.

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att Socialdemokraterna sympatiserar med viljan att göra samhället betydligt mycket mer jämlikt och att satsa på den viktiga välfärden vi har. Jag ser fram emot den typen av satsningar från den socialdemokratiska regeringen framöver nu när ni kan lägga fram exakt de förslag som ni vill som socialdemokrater.

Jag ser väldigt många människor runt omkring oss som har en väldigt stor oro för det sårbara samhälle vi lever i. Varje fredag står det ungdomar och äldre här ute på Mynttorget, på Stortorget i Lund och säkert också hemma i Landskrona och uppmärksammar de klimatförändringar som vi lever i.

Vi vet att vi har flyktingar i världen som måste lämna sina hem på grund av de klimatförändringar som vi lever i. Det är en väldigt stor oro att ta på allvar.

När det gäller den mer försvarspolitiska biten tycker jag att både värnplikten och de satsningar som vi har gjort där kommer att lyfta vårt samhälle rejält när det gäller både krisberedskap och försvaret.

Fru talman! I kväll debatterar vi utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Jag vill först yrka bifall till reservation 2 men i övrigt bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det säkerhetspolitiska läget runt Östersjön blir alltmer allvarligt. Det är flera talare som har påpekat det, och konstigt vore det annars. Under hösten genomförde Ryssland den största övningen på 40 år med Zapad-21. Det var drygt 200 000 soldater, 290 stridsvagnar, 240 artilleripjäser, 80 flygplan och ett stort antal helikoptrar.

Det vi kan konstatera är att Rysslands alltmer aggressiva uppträdande och tuffare övningsmönster i Östersjön sker samtidigt som det blodiga kriget i östra Ukraina fortgår. Sedan 2014 har 15 000 människor mist livet. Just nu står cirka 115 000 ryska soldater på gränsen till Ukraina.

Jag var tillsammans med Försvarsberedningen med flera av dem som finns här i kammaren på besök för några år sedan i Ukraina. Vi var på ett krigssjukhus och såg med egna ögon hur illa skadade människor hade blivit i kriget. Det fanns de som mist sitt ben eller som fått en arm bortskjuten.

Det är inte långt ifrån Sverige. Vi vet allihop att det tar ungefär två timmar att flyga till Bryssel. Men det tar en och en halv timme att flyga till Kiev. Det är inte långt borta.

Vi ser samtidigt hur den ukrainska regeringen nu befarar att Ryssland planerar en invasion i närtid. USA:s utrikesminister har sagt att det kan vara så att man inom en snar framtid planerar att göra det. Samtidigt ser vi hur den ryska militära närvaron i Belarus ökar. Ryska bombplan åker utmed gränsen vid Litauen, Polen och Ukraina.

Vad vi förstår är att det kan utbryta ett krig i vårt närområde. Vi sa i Försvarsberedningen att om ett krig inträffar i vår närhet kan vi inte tänka oss att vi kan stå utanför. Vi kommer att bli indragna från dag ett. Vi kan heller inte bortse från att konflikter i andra delar av världen kan påverka oss, exempelvis med vår försörjning.

Fru talman! I en sådan här debatt är det viktigt att ställa sig frågan: Vad kan vi göra? Det är två enkla saker.

Nummer ett är naturligtvis att stärka vårt försvar. Jag vill påpeka att vi inte har råd med någon som helst försening av genomförandet av Försvarsberedningens förslag. Hela Försvarsberedningens förslag ska genomföras. Det finns verkligen fara i dröjsmål. Ibland finns det vissa debattörer som tänker att vi har all tid i världen. Jag tror inte att det är så. Det är viktigt att vi nu ser till att det blir verklighet.

Nummer två är att vi behöver uppgradera vårt partnerskap i försvarsalliansen Nato till ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Ett samarbete med Finland är jättebra. Men om det värsta skulle hända är det inte avskräckande nog. Det tror jag att vi nog vet allesammans här inne i kammaren.

Det är mycket bättre att förbereda sig med sina vänner än att behöva improvisera om det värsta skulle hända. Därför vore det mycket bättre för Sverige och för vår omvärld, och det skulle öka förutsägbarheten. Det var precis det som Krister Bringéus sa i sin utredning. Därför behöver vi ta det steget.

Jag tror att det är flera här i kammaren som minns det Svenska Dagbladet skrev i mars 2014 när man refererade till ett möte här i riksdagen där USA:s dåvarande ambassadör Mark Brzezinski sa att han måste vara uppriktig och säga att Sverige inte garanteras skydd enligt artikel 5 vid en konflikt. Det kan vara värt att påminna om. Det var precis då Ryssland hade tagit Krim. Han påminde om att Ukraina hade närmare band med Nato än Sverige. Det sa han då. Det här är en påminnelse för oss att det här är på riktigt. Därför är det mycket bättre att vi nu tar steget fullt ut.

Fru talman! Kristdemokraterna har lång tid varit engagerade för att öka försvarsanslagen. Vi behöver komma upp till 2 procent av bnp. Det handlar om något så enkelt som att betala försäkringspremien. Sveriges frihet är värd att försvara. Därför är det väldigt glädjande att läsa innantill i betänkandet med den överenskommelse som bygger på KD, M och SD där vi för första gången någonsin antagit ett betänkande som har uttalat ett mål att Sverige ska gå till ett försvarsanslag på 2 procent. Och det kommer att behövas. Om Sverige ska kunna betala räkningarna och genomföra allt det här måste vi, precis som omvärlden, satsa på att komma upp till 2 procent av bnp. Det är viktigt också därför att vi inte kan ha några underfinansierade försvarsbeslut.

En annan sak som jag vill göra ett nedslag i är att det är viktigt med transparens. Det är något vi har sett i andra länder. Vi har sett i Försvarsberedningen att man exempelvis i Tyskland varje år har en vitbok där man klart och tydligt ser försvarsanslagen och hur det har gått i respektive försvarsslag. Vi påpekade i Försvarsberedningen att det måste finnas exempelvis långsiktiga objektsramar för stridsflygsystemet och undervattensområdet i försvarsbudgeten. Förra året fick vi se det här i ett tioårigt perspektiv, och det behöver vi göra för att kunna förstå utvecklingen.

Men när vi nu fick budgeten var det bara för två år. Det är inte acceptabelt. Det är viktigt att vi kan ha transparens och att svenska folket ser hur det går. Inte minst måste vi som vill gå upp till 2 procent kunna visa att pengarna används på ett rimligt sätt. Därför är det välkommet att vi nu är överens över partigränserna om att regeringen måste ordna till detta.

Som flera har sagt här tidigare är det glädjande att Kustbevakningen får en anslagsökning. Det behövs. Det måste vara en balans mellan de uppdrag man får och de pengar man får. Det har påtalats - vi har fått redogörelser gång efter annan i försvarsutskottet från Kustbevakningen - att pengarna inte räcker till och att man inte kan genomföra det man ska göra. Därför är det viktigt och värdefullt att dessa 70 miljoner nu kommer till.

Som har påpekats här tidigare är den brand som vi nu ser utanför Göteborg en illustration av detta. Kustbevakningens kanske mest avancerade fartyg ligger kvar vid kajen för att man inte har resurser. Så kan vi inte ha det.

Allra sist ska jag säga någonting om cybersäkerhet. Det är något som är viktigt. FRA har för flera år sedan påpekat att det är väldigt många cyberattacker. De sa för några år sedan att det var 10 000 cyberattacker per månad. Nu nämner man inget antal, men man säger att det har ökat. Vi vet att Ukraina vid flera tillfällen har drabbats av cyberattacker där en kvarts miljon människor har blivit utan ström.

Det här kan hända Sverige också, och därför är det så viktigt att vi stärker cybersäkerheten. Därför är det också väldigt olyckligt att vi har haft det hela uppdelat i olika ansvarsområden. Det faller mellan stolarna. Det är därför tragiskt att se hur det blir med cybersäkerhetscentrumen. I stället för att ha en enda myndighet som har huvudansvaret är det sju olika myndigheter. Det här duger inte! Det är inte i nivå med det som andra länder har. Därför är detta någonting som vi påpekar, och vi vill i förlängningen också att det ska vara något som ett enda departement får ta huvudansvaret för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att Liberalerna, eller dåvarande Folkpartiet, vid landsmötet 1998 i Lund krävde ett fullvärdigt svenskt medlemskap i Nato.

Jag vill också säga att även om Liberalerna nu stödde sin egen budget här i kammaren innehöll även den en förstärkning av anslaget till Kustbevakningen om 50 miljoner kronor.

Jag kan inte låta bli, fru talman, att inledningsvis vända mig till Niklas Karlsson, som ju ganska ordentligt slog sig för bröstet när det gällde anslagsökningarna till det svenska försvaret.

Det är ett faktum att vi under de sista åren i förra försvarsbeslutsperioden sjönk ned till 1,0 procent av bnp. Inför det försvarsbeslut som vi fattade här i kammaren den 15 december förra året hade jag följt processen under fyra års tid och suttit med vid vartenda förhandlingsbord. Jag kan bara lugnt konstatera att Socialdemokraterna har varit emot varenda krona i anslagsökning till försvaret.

Det började med att Niklas Karlsson och hans partikamrater inte ville skriva under finansieringen i Försvarsberedningen. Det fortsatte med att Peter Hultqvist på Aftonbladets debattsida förklarade att det inte går att satsa pengar på försvaret mitt i en pandemi.

Men nu har vi resultatet, och försvarsbeslutet 2020 är i sanning historiskt. Vi går från cirka 1 procent av bnp till - om nu Konjunkturinstitutet har rätt - 1,74 procent av bnp 2025. Men försvarsbeslutet är också unikt när det gäller graden av detaljering. Jag tror, fru talman, att det beror på att riksdagen inte ville bli missförstådd den här gången. Alltför ofta har det hänt att de beställningar vi har gjort inte har levererats.

Försvarsbeslutet är också unikt i den meningen att det försågs med både hängslen och livrem den här gången. Vi införde principen om design-to-cost, vilket innebär att om ett materielprojekt riskerar att gå utöver kostnadsramen får man antingen minska på den volym man ska beställa eller ändra specifikationen så att fördyringen inte uppstår.

Vi är på god väg att inrätta en totalförsvarsinspektion. Jag vet att ordföranden ställde frågor om hur det går med denna. Det går väldigt bra, kan jag avslöja. Den tidsplan som finns i försvarsbeslutet för sjösättning av myndigheten kommer av allt att döma att hålla.

Vi är också överens om att det ska bli en kontrollstation efter valet 2022, då Försvarsberedningen nogsamt ska se till att den verksamhet som bedrivs i Försvarsmakten såväl till ekonomi som till innehåll ligger i fas med just försvarsbeslutet.

Sist men inte minst föreslog även beredningen, och riksdagen beslutade, att det skulle införas objektsramar för de väsentliga säkerhetsintressena, det vill säga stridsflyg och ubåtar. Då kommer regeringen tillbaka med objektsramar som omfattar två år - detta, fru talman, trots att leveranserna och slutleveranserna av både stridsflyg och ubåtar ligger väsentligt längre fram i tiden.

Därför är jag väldigt glad över att ett enigt utskott nu påpekar för regeringen att det måste bli objektsramar som omfattar hela tiden fram till att slutleverans har skett. Vi har under lång tid i det här landet byggt ubåtar och stridsflygplan på så kallad löpande räkning, och detta måste upphöra.

Under hösten har försvarsministern kommit med nyheten att regeringen ska skaffa sig en strategi för veteranpolitiken. Detta är ett något överraskande besked eftersom Socialdemokraterna för mer än tio år sedan sa nej till den nuvarande veteranlagstiftningen när den var uppe för omröstning i riksdagen. Man har upprepade gånger också sagt nej till en veteranlagstiftning till skydd för de civila tjänstemän som utför internationella insatser. Man sa till och med nej till den 29 maj som allmän flaggdag ända fram till dess att KU hotade med ett tillkännagivande.

I en intervju med Peter Hultqvist i Invidzonens tidning får han frågan: Hur blev det med de militära veteranernas anhöriga - kan de räkna med ytterligare stöd? Han svarar ett klart nej på frågan.

De anhöriga har dock redan i dag enligt gällande lagstiftning rätt till både information, skydd och stöd från Försvarsmakten.

För några år sedan var jag på ett seminarium där sjuksköterskor berättade om sina erfarenheter av att vårda ebolasjuka i Afrika. Det var ganska hårresande berättelser. Låt mig säga, fru talman, att jag är övertygad om att de risker och det slitage som de utsattes för är helt jämförbara med det som militärer upplever på sina utlandsinsatser. Inte minst Zaida Cataláns öde i Kongo vittnar om dessa civila tjänstemäns utsatta läge.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! Jag vet inte om det är i sin iver att försöka ta Liberalerna över 4 procent som Allan Widman i dagens debatt försöker frisera sanningen. Vad som sägs i rummen och vilka överenskommelser man gör är en sak, men faktum är att det är under socialdemokratiska regeringar som vi nu ser historiska satsningar på försvaret - 87 procent i ökad ekonomisk ram sedan 2015. Det är en historisk satsning som vi inte har sett sedan 1950-talet, under socialdemokratiska regeringar.

Detta ska kontrasteras mot de åtta år då Allan Widman och hans regering satt vid makten. Då var det annat ljud i skällan. Då var försvaret ett särintresse. Och det där med breda politiska uppgörelser när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken existerade inte. Då var man beredd att avveckla den allmänna värnplikten med tre rösters marginal.

Det är förändrat. Nu får Allan Widman vara med i samtalen. Nu får han, om han vill, vara med och göra överenskommelser. Nu går vi inte till Sveriges riksdag och fattar beslut med tre rösters marginal. Nu försöker vi hitta breda lösningar.

Det är inte heller så, fru talman, att Allan Widman har suttit med vid alla förhandlingar. Man har ju valt att avstå från en del av dessa på slutet. Det är naturligtvis så: Vill man vara med och skörda frukterna måste man också vara med och så - hela vägen.

Jag påminde tidigare i debatten om vad den moderate företrädaren Johan Forssell hade sagt: Det handlar inte om vad som sägs och görs utan om vad som åstadkoms. Jag delar den uppfattningen. Det är under socialdemokratiska regeringar som vi har sett historiska satsningar på försvaret, inte under borgerliga.

Fru talman! Det Niklas Karlsson säger får mina tankar att flyga över till detta med Natomedlemskap och vad Natopartnerskap innebär för svensk säkerhet. Jag brukar beskriva det som att vi inte omfattas av några försvarsgarantier eftersom vi inte är medlemmar, men det kan ju tänkas att vi, om Sverige behövs för att Nato ska undsätta ett annat Natoland, också kan få hjälp. Ungefär så skulle man också kunna beskriva Peter Hultqvists och Socialdemokraternas roll i detta. De har haft turen att sitta vid makten, en mycket svag regeringsmakt, och har därför varit tvungna att lyssna på andra.

Jag upprepar det jag har sagt, och jag står för det: Socialdemokraterna säger nej till varenda krona under diverse krumbukter. Jag vill också framhålla att jag tror att jag var närvarande vid varenda förhandling som skedde inom ramen för försvarsuppgörelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Jag kan inte komma på något enda tillfälle då jag inte var närvarande.

Faktum kvarstår: Utan draghjälp från alla allianspartier hade dessa historiska satsningar aldrig blivit av. Men låt oss hoppas, Niklas Karlsson, att de kan hjälpa mig över 4 procent.

Fru talman! Allan Widman lyckades nästan få tyst på mig när han hoppades att jag på något sätt skulle bidra till att få Liberalerna och Widman över 4 procent. Skulle så vara fallet får jag bittert ångra att jag tog det här replikskiftet.

Det är väl bra om det finns draghjälp. I vår värld handlar det ju inte om att vi som nu för stunden har regeringsmakten ska bestämma allt. Det handlar om att hitta breda lösningar, särskilt när det gäller förvars- och säkerhetspolitiken. Så att det förekommer förhandlingar och diskussioner är väl bra. Att det handlar om att ge och ta är väl alldeles utomordentligt. Och detta är helt annorlunda än vad det var under de åtta år då Allan Widman och hans regering satt vid makten. Då var det regeringsmakten och härligheten. Då var det inga överenskommelser. Då fattade man beslut med tre rösters marginal.

Jag hoppas att den linje som Socialdemokraterna nu har slagit in på med historiska satsningar och breda lösningar också kommer att gälla de kommande åren.

Fru talman! Det kommer den sannerligen att göra. I likhet med en del andra partier är även vi förespråkare för minst 2,0 procent av bnp i försvarsanslag. Vi vet att det kommer att kräva ytterligare ökning av anslaget i perioden 2025-2030.

Jag tror inte att Liberalerna, eller Folkpartiet på den tiden, har så mycket att skämmas över när det gäller försvarspolitiken. Vi hade ett utomordentligt gott samarbete till exempel med Socialdemokraterna i Försvarsberedningen 2009-2012. Vi åstadkom inte så mycket, men nu har vi fått möjligheten - tack vare att det har blivit en svagare regering som är tvungen att lyssna också på den politiska oppositionen.

Låt mig avslutningsvis säga att det till och med gick så långt att Peter Hultqvist hotade med att inte lägga fram någon försvarsproposition över huvud taget förra hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Frau talman! Centerpartiet var uppe här förut och pratade lite grann om försvarspolitiken och satsningarna där. Det verkade inte riktigt som att man hade allt klart för sig, men det kanske klarnar sedan. Socialdemokraterna var uppe och förstod inte detta med Nato-optionen, men det kanske vi också kan reda ut.

Med det sagt tänker jag i den här debatten inte som normalt när vi talar om totalförsvaret beröra Försvarsmakten så mycket. I stället tänker jag prata lite grann om krisberedskapen och konsekvenser för vår krisberedskap.

Innan jag kommer in på det vill jag säga att vi i vår budget lade flera miljarder mer än de övriga partierna, som ni vet. Det viktiga för oss är att det nu står i överenskommelsen att anslaget ska nå 2 procent till 2030. Det innebär som vi ser det att man måste öka satsningarna efter 2025 och sedan fortsätta.

Jag kommer att beröra det civila försvaret, som alla här inne tycker är nödvändigt. Utan ett civilt försvar fungerar inte det militära. Det håller alla med om. Men en sak där som jag tänker beröra är elförsörjningen och ledarskapet i Sverige. Detta har direkta kopplingar till krisberedskapen och möjligheten att hantera svårigheter.

Den inkompetens som regeringen har visat när det gäller att se till att vi får en robust elförsörjning i Sverige är häpnadsväckande och obegriplig. Man måste nästan anstränga sig för att rasera ett väl fungerande elsystem, men det har man lyckats med. Har det då någon påverkan på vår krisberedskap? Ja, det är klart att det har. När vi inte ens i dag, i fredstid, kan se till att vi har en robust elförsörjning kan vi ju tänka oss ett cyberangrepp eller någon annan påverkan. Hur ska det civila försvaret med den krisberedskapen fungera då? Det kommer inte att fungera alls. Och utan ett bra civilt försvar fungerar inte det militära - var det inte så vi sa nyss? Har vi ingen krisberedskap är det kaos. Då fungerar det inte.

Och vad gör man från regeringen? Absolut ingenting! Man bygger vindsnurror fullständigt i onödan. Jag återkommer till detta.

För att åstadkomma en robust elförsörjning krävs att vi återstartar, med de investeringar som krävs, de nedlagda kärnkraftverken snarast möjligt och bygger fler. Vi måste snabba upp miljötillstånden och få fart på detta. Vi måste bygga ut näten igen. Det går inte att transportera ned kraft från Norrland med de här ledningarna. Du tappar 50-75 procent av kraften. Den biten kommer Mattias Bäckström att ta i nästa debatt här, som är vår ansvarige för detta och betydligt mer insatt och kunnig än vad jag är. Men kopplingarna till krisberedskapen kommer jag att ta.

Det är viktigt, skrev regeringen i en proposition 2020, att stärka det civila försvaret. Jag ska läsa upp ett direkt citat från den här propositionen, som har nummer 2020/21:30: "Utvecklingen av det civila försvaret kommer att förutsätta åtgärder från en lång rad aktörer, bl. a statliga myndigheter, kommuner och regioner, enskilda individer, näringsliv och frivilligorganisationer."

Det här genomsyrar alltså alla politikområden. Vad händer när man nu har sagt detta? Ja, regeringen har ju abdikerat totalt från sitt ansvar.

Vad säger man mer om de här delarna i utredningarna som pågår? Man belyser just att det inte finns någon ledning för försvaret. Ni vet hur det ser ut med myndigheterna - det är lodrätt arrangerat. I regleringsbreven, som jag har läst en del av i dag men inte har tid att gå igenom här nu, är det oklarheter om vad som är innebörden och så vidare. Det finns till exempel ingen eskortverksamhet för Försvarsmakten. Men det hinner vi inte gå igenom nu.

I en utredning som kommer i början av nästa år sägs: Lager av sjukvårdsprodukter, med alla delar som läkemedel, medicinteknik med mera, för vård som inte kan anstå är vi skyldiga att hålla. Men det gör vi inte. Vi behöver lagtext för detta. Men då går det inte att ha stuprör med olika ansvarsområden, utan vi måste ha någon som samordnar över linjen. Det finns ingen samordning av det här i Sverige. Och just in time är snarare not at all.

Man rycker på axlarna åt det här. Det finns ingen som tar i det. Vi har en handlingsförlamad regering som med sitt stödparti Miljöpartiet endast har miljön och att bygga vindsnurror för ögonen oavsett vad som händer med elförsörjningen.

Bönderna - jag känner flera, och det gör säkert ni också - har enorma problem med sin elförsörjning och höga kostnader för att ta sig fram och tillbaka. Vad gör regeringen? Nada.

Det här är direkt kopplat till krisberedskap. När det gäller livsmedelsförsörjningen tänker man att det väl ordnar sig. Eller hur?

Sedan har vi delen med att införa civilplikten, vilket vi har sagt länge att man ska göra. Vi måste införa en civilplikt. Förutom samordningen mellan myndigheterna måste man införa en civilplikt och krigsplacera alla. Barndagvårdare, bankföreståndare och så vidare ska ha sin krigsplaceringsorder för att samhället över huvud taget ska kunna fungera.

Man måste se till att man har strömförsörjning på mackarna. Gå tillbaka till detta! Det finns på ett par mackar även nu. När elen försvinner kan man starta elverket. Det gör jag hemma. När elen försvinner startar jag elverket, och då har jag värme och vatten, och kyl och frys funkar. Att på myndighetsnivå strunta i det här är helt ofattbart, tycker jag.

Vad var det Percy Barnevik sa en gång i tiden? "Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska kunna komma ur denna situation." Det sa Percy Barnevik när han var chef på ABB-koncernen. Där är vi. Vi håller på och avvecklar detta. Det är väldigt oroande.

En annan sak som är väldigt oroande, tycker jag, är att det blir en polarisering i samhället i övrigt i dag på alla områden. När vi kom in i riksdagen beskylldes vi för det ena och det andra på torgmöten och annat. Det blir en polarisering inte bara mellan utanförskapsområden och så vidare, utan det blir så mellan oss alla. Nu har det blivit ett annorlunda tonläge. Men det är fortfarande så att man till och med inom familjer bryter sig loss på grund av att man har olika uppfattningar.

Statstelevisionen underblåser det här, enligt mångas uppfattning. Många av oss tittar på Swebb-tv och andra medier, som Nya Tider och den nya tidningen Epoch Times, för att få en annan bild och kunna jämföra själva.

Nu börjar man till och med polarisera när man säger: Du får inte komma in på restaurangen! Jag kommer inte att gå in på någon debatt här och nu om vaccin, men hur kan man över huvud taget införa sådana bestämmelser att vissa får komma in men inte andra? Man drar isär hela samhället med tokidéer om vaccinationsbevis och så vidare, enligt min personliga uppfattning. Det drar isär oss, och det är fullständigt ofattbart att det får pågå på det här viset.

Även om ni vill att jag ska prata mer om det här och varva upp tycker jag väl att det kan räcka. Slutsatsen är: Lägg ned! Avbryt all vindkraftsutbyggnad! Bevara några få och sluta förstöra miljön! Fatta snarast beslut om återstart av de avstängda reaktorerna! Fatta beslut om samordning! Utse chefer - inte med partibok, utan riktiga chefer - för ledningen av den här verksamheten på myndigheterna! Skrota alla planer på att införa begränsningar av människors fri- och rättigheter! Det bara ökar polariseringen och uppdelningen i vi och dom.

Även om ni vill att jag ska hålla på ett tag till tackar jag nu för ordet.

Fru talman! Min första fråga till Roger Richthoff utgår från tidigare anförande av Sverigedemokraternas representant Per Söderlund. Då uttrycktes det att Sverigedemokraterna nu står bakom målet om 1 ½ procent till försvarsutgifter 2025.

Försvarsuppgörelsen innebär, som Allan Widman tidigare refererade till, antagligen att vi landar högre än den nivån. Hur ser Roger Richthoff på det här? Delar Roger Richthoff Sverigedemokraternas syn i övrigt på målsättningen om 1 ½ procent av bnp till försvaret 2025? Och hur ställer sig Roger Richthoff till att alla enskilda förslag i Sverigedemokraternas inlämnade motion om budgeten inte har kommit med efter att ni har fått förhandla med kristdemokrater och moderater?

Det enda som återstår av det samlade förslaget är pengar till Kustbevakningen, men ingenting extra går till Försvarsmaktens verksamhet. Det är närmare 3 miljarder som Sverigedemokraterna har motionerat om i sin enskilda motion som nu bara faller bort.

Jag har lyssnat till Roger Richthoff många gånger när han har stått i talarstolen och uttryckt engagemang om hur mycket pengar som behövs. Nu levererar ni inte en enda krona extra för nästa år.

Vad innebär det här i praktiken, Roger Richthoff? Kan vi utgå från att allt ni förmedlar har grund och att det blir av?

Fru talman! Ni kan utgå från följande: När vi gör den här överenskommelsen som nu är gjord har vi att välja mellan att stå ensamma och driva vår försvarsbudget som definitivt inte skulle ha gått igenom i kammaren - det vet vi, för det har den inte gjort något år, men vi driver de här frågorna ändå - och att fånga möjligheten att se framåt i ett nära samarbete med Moderaterna och KD. Då gör vi en överenskommelse i riktning mot nästa val, som jag ser det.

Hur det sedan kommer att gå med den resan är en helt annan fråga, men det här är ett bra avtal som säkerställer en bättre budget än om vi hade stått kvar och sagt: Nej, vi vill inte vara med någonstans utan röstar på vår budget. Den åker direkt, och vad blir det då? Jo, Socialdemokraternas budget. Den är sämre. Den är kass.

Vad gäller målet om 1 ½ procent finns det en kontrollstation 2023. Vad kommer den att säga? Och är vi så säkra på att det blir 1,5 procent 2025? Jag kan tänka mig att det kan landa på 1,6 procent eller på 1,4 procent. Kontrollstationen och de fortsatta samtalen med KD och M och överenskommelser och avtal kommer säkert att reglera detta.

Vad är det viktigaste vi har fått? Jo, det är att försvarsanslaget 2030 ska uppgå till 2 procent. Det innebär att man måste ha någon form av långsiktighet efter 2025/26. Men det räcker inte med 5 miljarder 2026/27, utan det kommer att bli en långsiktighet för Försvarsmakten här. Det är vi övertygade om. Och det är skälet till att vi gick med.

Fru talman! Roger Richthoff uppmärksammade återkommande i sitt anförande mycket kritik gentemot regeringen. Men lite självrannsakan är inte fel i dessa adventstider. Sverigedemokraterna kan fundera på hur mycket de själva levererar utifrån deras inlämnade budget.

Det är en sak att skriva en siffra. Det är en annan sak att leverera i praktiken. I det här fallet visar Sverigedemokraterna vad det blir i praktiken. Det blir inte en enda extra krona i budgeten till Försvarsmaktens verksamhet nästa år. Det har vi svart på vitt i de handlingar som vi debatterar i denna debatt. Det handlar om att göra det man säger, Roger Richthoff.

Fru talman! Jag är bekymrad över att det är så stor diskrepans mellan retoriken och leveransen i praktiken.

Fru talman! Jag tar det en gång till. Centerpartiets Daniel Bäckström säger att vi inte levererar. Men hur ska vi kunna leverera när vi år efter år lägger fram vår budget men inte får någon majoritet som är för den? Vi kan sitta här och säga: Nu ser ni att vi inte fick igenom någonting, och vi kan inte leverera någonting eftersom vi inte får någon majoritet.

Nu uppenbarade sig möjligheten för en bred överenskommelse med Moderaterna och Kristdemokraterna. Den är på en lägre nivå, men den möjliggör vår resa upp till 2 procent till 2030. Den resan har vi nu påbörjat. Visst levererar vi upp mot 2 procent. Det har vi majoritet för här nu. Och den kommer förhoppningsvis att fortsätta och bli ännu starkare 2022.

Fru talman! Jag ska lyfta fram två aspekter när det gäller totalförsvaret: samexistens med de civila verksamheterna och energisektorn. Det är två mindre diskussioner i förhållande till de stora budgetdiskussioner som har förts här.

Försvarsmakten är inne i en nödvändig expansions- och tillväxtfas, vilket Centerpartiet applåderar. Vi har faktiskt förhandlat fram de pengarna och välkomnar verkligen utvecklingen.

Om man kikar närmare på de orter som nu berörs av tillväxten kan man se att Försvarsmaktens tillväxt oftast välkomnas på orterna. Men samtidigt sätts det en bild av och sprids en oro för att den militära verksamheten kommer att hämma all övrig utveckling i samhällena och lägga en våt filt över samhällena. Speciellt tydligt blir det i södra Sverige där konkurrensen om ytan blir stor.

Försvarsmakten har en särställning i miljöbalken. Det beror självklart på att rikets säkerhet går före allt annat. Det är en rimlig särställning. Men praxis har utvecklats så att Försvarsmakten i praktiken kan bromsa allt vad gäller bostadsbyggnad och all annan samhällsviktig verksamhet. Vi pratar om förskola, skola och äldreomsorg. De bromsas också av Försvarsmaktens krav på att inte behöva samexistera.

Det som händer nu är synonymt med alla andra tillståndsprocesser. De tar extremt lång tid. Därför blir Försvarsmakten extra försiktiga när det gäller att ompröva sina försvarsbeslut. Till det lägger man också stora påverkansområden, till exempel runt sina skjutfält. Det är tydligt att det blir ett väldigt stort problem.

Vi vet att Försvarsmakten etablerar och återetablerar sig på många håll. Oron för bristande samexistens mellan civil och militär verksamhet ser vi i Göteborg. Vi ser det på Gotland, med till exempel Tofta skjutfält. Vi ser det i Karlsborg, i Sollefteå, i Kristinehamn, i Dalarna, i Revinge med Revingehed och i Uppsala.

Det finns flera olika skäl till det här. Ibland förändras verksamheten och de tekniska förutsättningarna. När till exempel Gripen E får starkare motorer som bullrar mer kommer samtliga militära flygplatser att få omprövade tillståndsprocesser. Det rör Såtenäs, Ärna i Uppsala, Malmen i Linköping, Karlsborg och några till.

Vi kan gå på djupet med några. I till exempel Karlsborg har Försvarsmakten haft verksamhet under lång tid. Just nu är de inne i att förnya fem olika tillståndsprocesser i Karlsborg. Det kommer att lägga en våt filt över all utveckling i hela Karlsborgs kommun. Där säger Försvarsmakten i dag regelmässigt nej till enskilda individers bygglovsansökningar för utbyggnad av till exempel toaletter eller altaner. Skälet är att man inte ska möjliggöra för permanentboende, i hela kommunen. Det ligger verkligen inte i totalförsvarets intresse.

På Gotland och Tofta vet vi att man har lagt ett påverkansområde som är två mil långt och en mil brett. Där överklagar Försvarsmakten regelbundet alla bygglov, trots att det finns lagakraftvunna positiva förhandsbesked. Det skapar en rättsosäkerhet och stora förluster för den enskilda, som man inte kan få någon som helst ersättning för. Det skapar dessutom stor ilska och en negativ attityd gentemot Försvarsmakten.

Vad händer då i praktiken? Försvarsmakten, som ska stå för totalförsvaret, kommer att få stora problem med rekrytering av personal. Det kommer givetvis också att minska folkförankringen och den lokala acceptansen för försvaret. Jag är helt säker på att alla de här negativa processerna dessutom kommer att påverka rekryteringen till hemvärnet.

Därför tycker Centerpartiet att det är hög tid att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som förstärker samexistensen mellan det militära och det civila försvaret. Det kommer att krävas förändrade tillståndsprocesser för att det ska fungera.

Fru talman! Jag vill även säga några ord om energiförsörjningen. Det är också en avgörande fråga för totalförsvaret.

I dag vet vi till exempel att Ryssland påverkar mycket. Vi importerar 24 miljoner kubikmeter olja. Just nu ser vi dessutom vad som händer med energikrisen. Putin vrider åt gaskranen, vilket driver upp elpriset. Den debatten följer här i kammaren.

När det gäller vindkraftsetableringar behöver Försvarsmakten verkligen ändra sina rutiner. I dag säger man rutinmässigt nej, till exempel till den stora vindkraftsparken långt utanför Sandhamn. Den skulle kunna bidra väldigt mycket till elförsörjningen till Stockholm. Det säger man nej till. Det andra exemplet gäller Norrbotten, som i dag behöver väldigt mycket förnybar el till sin industriutveckling. Där blockeras ytan till 90 procent av lågflygningsområden. Det omöjliggör mycket av den omställning som planeras med Hybrit, LKAB och annat.

Försvar och samhällets krisberedskap

Samexistensen till havs och alla havsplaner brister verkligen, trots att det i andra länder finns upplägg med sensorteknik när man flyttar ut till havs. Det är faktiskt en vinn-vinnsituation. Försvarsmakten bromsar också hinderbelysning på vindkraft, trots att det används i till exempel Danmark.

Försvarsmakten och det civila samhället måste hitta bättre samverkansformer för både civilt boende, civil verksamhet och energiverksamhet om totalförsvaret ska ha en positiv utveckling framåt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Daniel Bäckström (C).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)

Energi