Arbetsplenum - Lagstiftningsåtgärder med anledning av eu:s gröna taxonomiförordning - 2021-12-01

Fru talman! Det är EU:s taxonomiförordning för hållbara investeringar som vi ska debattera i dag. Först vill jag yrka bifall till vår reservation nummer 1 om granskningskriterier i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning.

Den 28 november 2019, alltså för nästan exakt två år sedan, underströk vi i en avvikande ståndpunkt om taxonomin att vi oroar oss för att inflytande från andra länder där skogssektorn spelar liten roll för ekonomin kan medföra kriterier som leder till att svenska bioekonomisatsningar baserade på skogsråvara inte bedöms som gröna investeringar. Det har gått två år. Vi har pratat om detta väldigt mycket, men oron kvarstår.

Fru talman! Enligt uttalande från dåvarande finansmarknadsminister och senare miljöminister Per Bolund har Sveriges regering redan från första början stöttat taxonomins tillkomst inom EU. Ja, Sverige ska till och med ha drivit den. Därför är det anmärkningsvärt att taxonomin så tydligt negativt redan från början har behandlat Sveriges grundbultar för en hållbar ekonomisk utveckling, nämligen vattenkraft, skogsbruk och biobränslen. Villkoren i taxonomin har i själva verket satts så att de i praktiken från början har exkluderat dessa områden från att klassas som hållbara. Detta skadar tilltron till Sverige som ett av världens mest framgångsrika länder vad gäller energiproduktion och skogsbruk. Det skadar även förtroendet för våra hållbara och förnybara skogsprodukter, som vi i själva verket behöver investera i att utveckla.

Vattenkraften byggdes ut i Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den har lett till att vår elproduktion under lång tid har kunnat ske med försumbara utsläpp av koldioxid. Att vattenkraftens återinvesteringar inte, i alla fall inte från början, var tänkta att klassas som hållbara av taxonomin pekar på att något är fel i principerna för hur den är uppbyggd eller hur den tolkas av EU-kommissionen.

Träbaserade biobränslen är en av Sveriges viktigaste energikällor, i samma storleksordning som vattenkraft och kärnkraft, eller större. Efter energikrisen i början av 70-talet har en fantastisk utveckling ägt rum för att utnyttja bark och andra restprodukter till industrivärme och värmeverk. Detta måste vara ett av de allra bästa exemplen på hållbar tillverkning. Allt som vi tar ut ur skogen används - sågtimmer sågas, massaved blir till papper eller förpackningsmaterial och resten, i alla fall väldigt mycket, blir till värmeenergi som tidigare skapades med olja. Ändå har det varit mycket svårt att få EU-kommissionen att betrakta vår bioenergi som hållbar.

Det kanske mest häpnadsväckande är att det svenska skogsbruket inte betraktas som hållbart. Med Gro Harlem Brundtlands ord ska ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet vara grundpelarna i begreppet hållbarhet för skogsbruket. Vårt, och för den delen även Finlands, skogsbruk uppfyller sannolikt alla de tre kriterierna bättre än något annat lands.

Vårt skogsbruk har kunnat producera alltmer virke under snart 100 år. Detta har skapat arbete över hela landet och utgör basen för en av våra mest framgångsrika exportindustrier. Samtidigt har förutsättningarna för biodiversitet ökat i den brukade skogen. Vi utvecklar detta kontinuerligt, och processen fortsätter.

Att vi har lyckats upprätthålla ekonomisk hållbarhet utan ekonomiskt stöd av det slag som exempelvis jordbruket får borde noteras oftare av EU. Men kanske är det tvärtom just skogsbrukets relativa frihet, åtminstone tidigare, från EU-byråkrati som är problemet för EU-kommissionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Fru talman! Den viktigaste framgångsfaktorn för det svenska skogsbruket har varit långsiktiga spelregler som har givit skogsägare frihet att inom reglernas ramar utveckla sitt skogsbruk. Samverkan mellan skogsägare och stöttande myndigheter har också haft stor betydelse. Tack vare god skogsskötsel och en säker och prismässigt förmånlig eltillgång har vi också haft investerare som varit beredda att satsa på en ständigt moderniserad skogsindustri. Detta är speciellt viktigt nu när skogsindustrin behöver utvecklas för att ta fram produkter som träbaserade textilier, biobaserade plaster, nya byggmaterial och nya flytande biobränslen.

Fru talman! Motsatsen till dessa framgångsfaktorer är hindrande myndigheter och regelverk som skapas långt bort från ägarna, utan kännedom om brukarnas verklighet. Till den kategorin hör tyvärr taxonomin.

Den proposition som vi i dag debatterar handlar inte i första hand om vad som är miljömässigt hållbart, utan den handlar just om de regelverk som behövs i Sverige när taxonomin träder i kraft. Utskottets majoritet har valt att ställa sig bakom regeringens proposition. Det är dock viktigt att fundera på hur taxonomin fungerar och hur den tydligen har utarbetats. Detta är avgörande för om Sverige bör vidta lagstiftningsåtgärder för taxonomin eller om vi i första hand bör begära ytterligare genomlysning.

Sverigedemokraterna anser att EU-kommissionens förslag till taxonomikriterier var obalanserade från allra första början. Man skulle inte ha givit hemläxan att göra om dem till en arbetsgrupp under en EU-kommission som utgick från fel och enkelriktade ståndpunkter från början. Delegerade akter, som det var frågan om, bör inte användas i så breda sammanhang som man gjorde i det här fallet.

I början av oktober i år röstade EU-parlamentet ja till taxonomiförordningen. Det var bara en svensk socialdemokrat och ingen svensk miljöpartist som röstade emot. Den 15 november i år uppmanade däremot jordbruksministrarna i EU:s ministerråd kommissionen att vara mer balanserad och väga in skogens sociala och ekonomiska bidrag. Vi vet att regeringsförhållandena har varit stökiga, men det är ändå värt att notera att Sveriges landsbygdsminister Ibrahim Baylan inte medverkade vid ett enda av dessa möten med jordbruksministrarna.

I vår reservation nummer 1 använder vi skogsbruket som exempel, men jag hoppas att jag har kunnat förmedla att problemen med taxonomin är mycket större än så.

Fru talman! Lagstiftningsförändringarna rörande taxonomin är egentligen inte så uppseendeväckande, men jag ska passa på att prata lite om taxonomin i stort. Vi är verkligen oroliga för vart den är på väg.

Övergripande kan jag säga att Centerpartiet är väldigt positivt till taxonomin. Vi ser att det behövs standardiserade kriterier för hållbara investeringar, gärna på EU-nivå så att det inte blir nationella regler. Utsläppen är gränsöverskridande, och då ska reglerna också vara det.

Men det som vi är oroliga för - det är ett väldigt stort men, kan jag säga - är kraven på enskilda aktörer, kriterier som går längre än befintlig lagstiftning, beslutsprocessen och de kommande förslagen. Jag ska gå djupare in på dessa punkter.

När det gäller kraven på enskilda aktörer och aktiviteter kan man säga att de ställs hårt och utan någon helhetssyn på klimatomställningen i stort. Skogsbruket är och har alltid varit en nyckelnäring i vårt land, men nu riskerar 330 000 enskilda skogsägare att bli klassade som klimatbovar. Detta kommer att få en enorm effekt på marknaden, eftersom det riskerar att leda till att exempelvis stora möbeltillverkare ställer krav på att EU:s regler och taxonomi ska följas. Därmed kommer skogsägarnivån att påverkas direkt. Detta är helt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Många av regelverken går också längre än de tidigare hållbarhetskriterierna och nuvarande regelverk. Jag ska ta ett exempel: ramdirektivet om vatten och vattenkraften. Där kommer taxonomin att gå längre än det som vi själva har ställt upp. Det gör att vi får ytterligare investeringsbehov som fördröjer klimatomställningen utan någon som helst nytta för vare sig miljö eller klimat. Snarare blir det en bromskloss.

Centerpartiet oroas också av bristen på teknikneutralitet i kommissionens förslag till delegerade akter. Det leder inte rätt.

Fru talman! Det största hindret är ändå beslutsprocessen. Taxonomiförordningen kräver delegerade akter. Sådana akter innebär per automatik att vi skjuter över väldigt mycket makt till EU. Man reglerar på en detaljnivå som är helt orimlig. Den klimatakt som antagits har primärt förhandlats av 35 experter från banksektorn. Branschföreträdare fick inte vara med, inte heller den politiska sidan och parlamenten.

I slutändan blir det ett förfarande där man ska rösta ja eller nej. För att få till ett nej och stopp krävs två tredjedelars majoritet, alltså kvalificerad majoritet. Det innebär att vi har skjutit över väldigt mycket makt på detaljnivå till EU. Detta är verkligen inte bra och ger inte den demokratiska förankring som vi borde ha.

Vi kan kika lite framåt. Det är med fasa som jag står här och ser vad som är på väg att ske. Vi har fått den första delegerade akten om klimat, men fyra eller fem till är på väg. Det som har läckt ut från arbetsgrupperna skrämmer verkligen. Jag ska strax dra några exempel. Vi kan redan nu se effekten att taxonomin blir styrande för hur vi ska definiera hållbara investeringar framöver, och detta får spridningseffekter. Det som blir inskrivet där kommer att skjutas in i andra regelverk.

Jag ska gå igenom några exempel på varför jag och Centerpartiet är väldigt oroliga. Den arbetsgrupp som nu har lagt fram förslag om jordbruk kommer med dessa förslag. Det innebär inte att man automatiskt går vidare med kommissionens förslag, men förslagen ligger ändå på bordet.

Det handlar om att det inte får vara några djur vid vattendrag. Andelen plöjd mark ska minimeras. Växtföljden måste ha minst fem grödor. Därmed försvinner vall- och majsodling. Ingen enskild gröda får utgöra mer än en tredjedel. Ingen gröda från samma växtfamilj får finnas på samma åker mer än två år i rad. Det innebär att all vallodling försvinner, vilken är bärande i svensk djurproduktion. Man får inte byta ut täckdiken, man får inte ändra vattenvägar och man får inte omvandla mer än 1 hektar skogsmark till åkermark. Det är också detaljerade bestämmelser för typ av foder i foderstaten.

Ni hör alltså vilken detaljnivå som EU:s expertgrupp är på väg att styra upp. Det går stick i stäv mot allt kunnande och all tradition vi har vad gäller svenskt jordbruk.

När man tittar på förslagen som arbetsgruppen har lagt fram om skog och bioenergi ser man att det är precis samma sak där. Man har förslag på att inget kalhygge får vara större än 3 hektar för barrskog. Man måste ha minst tre trädsorter per område, varav minst 20 procent av ytan för vardera trädslag. Skogsbilvägar får inte byggas. Man får inte använda plantering i det som heter close to nature-områden. Och man får inte ha bioenergi från livsmedels- eller fodergrödor, vilket vi verkligen behöver till exempel för att utveckla biogasproduktion i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Totalt sett pekar detta på många fronter åt helt fel håll. Det slår sönder svensk tradition när det gäller både jord- och skogsbruk, där vi har använt brukande som huvudprincip.

Jag är glad över att statsministern i regeringsförklaringen deklarerade att vi inte ska någon detaljstyrning från EU av den svenska skogen.

Men jag kan också konstatera att om detta ska bli verklighet kommer det att behövas en betydligt mer framåtlutad regering som agerar i en kommande delegerad akt än vad vi hittills har sett. Detta är nämligen en jätteutmaning. Skulle vi inte lyckas med detta är jag ytterst orolig över att det ultimata som kan ske är att vi drar igång en svensk svexitrörelse, och det skulle vara det sämsta vi kan åstadkomma i detta land.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

I detta anförande instämde Mats Nordberg (SD).

Fru talman! Just i denna stund pågår en enormt stor förändring av vårt samhälle - en grön industriell revolution. Vi går bort från gammal fossil produktion och inför ny klimatanpassad. I detta arbete har Sverige tagit täten.

Genom att ligga längst fram i klimatomställningen skapar vi de nya jobben här i Sverige. Det väcker stor uppmärksamhet och intresse runt om i världen, och viljan att investera i de gröna jobben är stor. Den är faktiskt större än det finns projekt att investera i. Det är en utmaning.

En annan utmaning när det gäller just den utbredda viljan att investera och placera klimatvänligt är att också enas om vad som är just klimatvänligt. Det har länge funnits en stark efterfrågan från finansmarknaden på att komma till rätta med greenwashing - jag hoppas talmannen ursäktar det engelska uttrycket - alltså att man påstår att man är väldigt klimatsmart och miljövänlig medan man i själva verket inte är det. Det gäller att hitta någon gemensam standard så att man kan vara överens om vilka standarder som ska gälla.

Det är detta som EU:s taxonomi är ett svar på. Tanken med den är att det ska vara en enhetlig bedömning och standard som finansmarknader och investerare kan använda sig av. Det ska bli tydligt för alla producenter, stater, investerare och småsparare vad som gäller.

EU:s taxonomi för gröna investeringar har debatterats mycket. Vi hörde exempel på det här tidigare. Den har såklart också debatterats i andra delar av Europa. Det är begripligt. Taxonomin är väldigt betydelsefull. Den kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra pengaflöden till det som betraktas som grönt. Och självklart vill alla att just de egna näringarna ska gynnas, eller åtminstone behandlas korrekt i Sveriges fall. Det finns givetvis stora möjligheter för de länder som ligger långt fram och har intressanta investeringsobjekt.

Fru talman! Just detta betänkande berör visserligen taxonomin, men det handlar däremot inte om dessa mer kontroversiella definitioner och klassificeringar av vad som är miljömässigt hållbart. Det är en separat fråga, som flera talare redan har varit inne på. Klassificeringen är förstås viktig, och den svenska regeringen har i detta arbete intagit en väldigt proaktiv roll för att lyfta fram våra svenska näringar och visa hur de bidrar med klimatnytta. Inte minst är det skogsfrågorna som har framhållits väldigt starkt av den svenska regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Detta ärende handlar i stället om juridiken och regelverken runt taxonomin, exempelvis vilken information som finansmarknadens aktörer måste ge i broschyrer och årsrapporter, att det är Finansinspektionen som utses som myndighet att bedriva tillsyn och att det är medlemsstaterna som ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner vid överträdelser. Detta är viktigt att utforma och anta, oavsett själva klassificeringen i taxonomin.

Fru talman! I samband med detta betänkande har det kommit in några motioner. Ingen av dem handlar om just dessa lagstiftningsåtgärder utan berör i stället taxonomins själva innehåll och utformningsprocess. På så sätt varken ifrågasätter eller påverkar de den proposition som betänkandet behandlar. Därför har denna lagstiftning och propositionen ett samlat stöd i riksdagen.

Hur taxonomin sedan ska utformas och innehållet i den är alltjämt en viktig fråga. Den behandlas i en separat process, i vilken finansutskottet har varit väldigt aktivt och i vilken också den svenska regeringen har varit väldigt aktiv i att påverka EU. Det är, som sagt var, väldigt viktigt att fortsätta detta arbete med den delegerade akt som har lagts fram och framöver med de kommande.

Samtidigt finns det såklart stora möjligheter för Sverige i fråga om detta. Vi ser redan hur investeringarna till grön omställning i landet ökar, likaså efterfrågan på fler investeringsobjekt. Sverige ligger långt fram, och vi ska fortsätta att ligga långt fram i klimatomställningen. Det handlar också om framtidens jobb här i Sverige och om att svenska näringar ska kunna växa och fortsätta utvecklas samtidigt som vi tar vårt ansvar för klimatomställningen.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna och reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Utskottets ordförande Åsa Westlund höll ett väldigt väl avvägt anförande. Vi diskuterar egentligen inte taxonomin i sak. Det är jag helt på det klara med. Men samtidigt går det inte att blunda för alla hot som vi ser framöver. Jag valde att räkna upp en otrolig massa detaljförslag som vart och ett av dem är helt förskräckligt för svenskt jord- och skogsbruk och bioenergins utveckling.

På något sätt gör historien att vi inte är helt övertygade om att den tidigare regeringen var tillräckligt framåtlutad och agerade tillräckligt kraftfullt. Vi ser att det finns en hel del gemensamma skrivningar i EU som regeringen valde att inte skriva under till stöd för den svenska linjen vad gäller skogen. Där valde man att stå vid sidan av.

Min enkla fråga är: Stöder Åsa Westlund min oro kring denna form med delegerade akter och vad det kan leda till för svensk utveckling i stort?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Fru talman! Jag tackar Lars Thomsson för frågan. Jag delar absolut ledamotens oro för detaljnivån i dessa delegerade akter och också oron för att den svenska verkligheten inte avspeglas i det arbete som utförs i dessa expertgrupper. Inte minst när det gäller skogen skiljer sig vår verklighet från andra europeiska länders verklighet. Men det gäller också till stora delar det svenska jordbruket. Det är viktigt för den nytillträdda regeringen - liksom för den förra - att vara aktiv och påverka processerna för att få genomslag också för den svenska verkligheten.

Jag vill nog ändå påstå att vi har nått viss framgång i det tidigare påverkansarbetet. Många länder har varit irriterade, men jag är samtidigt övertygad om att vi måste jobba ännu hårdare för att få större gehör för den hållbarhet som vi driver för inte minst vattenkraft, skogsbruk och jordbruksverksamhet i Sverige.

Fru talman och Åsa Westlund! Jag tackar för svaret. Jag tror att vi har rätt mycket gemensam samsyn i dessa frågor.

Den andra aspekten är också värd att lyfta fram. Jag ser det här som ett stort demokratiskt hot. När vi kommer till sådana ingripande insatser mot vår basnäring - det är vad vi pratar om - som vi inte kan vara med och styra med mer än att säga ja eller nej, kommer vi i praktiken aldrig att kunna säga nej eftersom det inte kommer att bli kvalificerad majoritet.

Det här är den första delen. Sedan kommer ytterligare två, fyra eller fem delegerade akter, bland annat om sociala frågor. Hur vet vi var de landar?

Min oro rör att om det inte går att styra detta på ett bättre sätt än för den första delegerade akten kommer vi att få se en svensk svexitrörelse dra igång. Många kommer att säga att det inte går att vara med i den här föreningen och att vi måste lämna tåget. Det skulle vara helt förkastligt i dessa tider när vi verkligen behöver större instrument för att samarbeta runt de stora frågorna, inte minst klimatfrågan.

Delar Åsa Westlund min oro för den demokratiska aspekten kring förfarandet med taxonomin? Vad avser regeringen att göra?

I detta anförande instämde Mats Nordberg (SD).

Fru talman! Jag tackar än en gång Lars Thomsson för frågan.

EU har som arbetsmetod att jobba mycket med delegerade akter. Det är ett sätt att ta hand om mer detaljinriktade delar av lagstiftningsarbetet. Men jag delar verkligen uppfattningen att det finns en farhåga i att EU redan har varit i närheten av att gå för långt i att anta politiskt kontroversiella beslut i delegerade akter. Det är faktiskt inte avsikten med den typen av förfaringssätt. Då ska man utgå från lagstiftningen och sedan bygga vidare på den för att fastslå fler detaljer. Här kommer de kontroversiella besluten i de delegerade akterna, och det är inte ett bra förfaringssätt.

Nu har Sveriges riksdag uppmanat regeringen att i sak invända mot den delegerade akten, och då är det givetvis det som regeringen förhåller sig till. Jag kan inte svara för framtida beslut. Vi vet inte ens hur de delegerade akterna kommer att se ut. Regeringen får återkomma till hur man ska ställa sig till dem framöver. Men jag delar verkligen oron för att det blir en bristande demokratisk insyn och bristande demokratisk kontroll om kontroversiella politiska beslut antas i delegerade akter i stället för i den reella bakomliggande lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Fru talman! Dagens betänkande gäller lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s beslut om taxonomin. För eventuella åhörares skull ska jag börja med en kort bakgrund om vad taxonomi är för något. Det är nog en fråga som många funderar över.

Våren 2020 antog EU:s ministerråd en förordning om begreppet taxonomi. Det är ett verktyg som ska klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara och inte. Det lite märkliga begreppet taxonomi innebär att det etableras en definition på EU-nivå av vad som räknas som en hållbar investering och att det skapas en standard som kommer att få stor inverkan på finansbranschen - och i förlängningen företag som behöver lån och aktiekapital. Det kommer också att styra placeringar i hållbara eller gröna fonder. Som vissa har påpekat kommer det troligen att få andra effekter, till exempel styra offentlig upphandling och kanske bli styrande för olika former av certifiering, miljömärkning och liknande.

I grunden är det väl en rimlig väg att skapa en större tydlighet i EU, men bara om det görs på ett demokratiskt och rimligt sätt.

Vi moderater konstaterade tidigt att det är oerhört viktigt att regelverket inte blir skevt, och att det är viktigt att bevaka vad det får för effekter för Sverige. Vi nåddes efter hand av allvarlig oro för att taxonomin hotade ett antal svenska branscher och att regeringen tappat kontrollen över frågan i EU och dessutom visat ett mycket begränsat engagemang. Ett exempel som nämndes var att Sverige skickade tjänstemän på lägre nivåer när andra länder skickade ministrar till olika förhandlingar.

Oron gällde bland annat skogsnäringen, vattenkraften, bioenergin, avfallsförbränningen, gruvverksamheten, stålindustrin, kärnkraften, bilindustrin, it-sektorn och fastighetssektorn. Det finns fler exempel. Alla riskerade att drabbas av att betraktas som icke hållbara. Därmed skulle man få svårt att anskaffa kapital och locka placerare. I en förlängning skulle detta hota svenska jobb, svensk välfärd och svensk energiförsörjning. Jag tycker att Lars Thomsson gav tydliga och detaljerade exempel på hur till exempel skogen och jordbruket skulle påverkas.

Jag och tre andra ledamöter lyfte upp frågan med miljöminister Per Bolund den 26 november förra året under riksdagens frågestund, och det var vad jag vet första gången frågan lyftes upp i debatter i riksdagen. Svaret från ministern var häpnadsväckande och visade att han faktiskt inte var särskilt insatt i frågan eller i förslagets konsekvenser för Sverige. Vi var flera som tyckte att regeringens passivitet var närmast förbluffande.

Den 8 december förra året hade jag två interpellationsdebatter med Per Bolund i frågan. Även tre andra riksdagsledamöter deltog i debatterna. Låt mig sammanfatta våra angreppspunkter mot regeringen. De var följande:

Regeringen och ansvariga ministrar trodde faktiskt att förslaget inte skulle innebära någon tvingande reglering för någon, vilket Bolund sa i debatten. Vi påpekade att det är helt fel, eftersom kraven kommer att fortplanta sig genom hela näringskedjan ned till de minsta företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Det var också uppenbart att regeringen inte hade insett frågans allvar för Sverige utan låtit mer aktivistiskt lagda tjänstemän sköta förhandlingarna i stället för att lyfta upp dem på ministernivå och även involvera statsministern.

Det var också tydligt att regeringen trodde att förslaget i grunden är bra för Sverige, trots att det finns en enorm oro i många olika branscher för svenska jobb och svensk energiförsörjning. Jag räknade upp ett antal hotade branscher i mitt inlägg, det vill säga dem jag har räknat upp tidigare här. Alla riskerade de försämrad konkurrensförmåga och försvårande av kapitalförsörjningen genom det liggande förslaget.

Det blev också tydligt att regeringen verkade sakna en plan och en agenda för att i sista minuten försöka förändra det liggande förslaget. Man tog förvånansvärt lätt på frågan och sa att det var gott om tid, trots att klockan då redan var fem i tolv.

För egen del tror jag också att Miljöpartiet i grunden hela tiden gillat det liggande förslaget eftersom man i praktiken verkar vara beredd att offra det mesta i vårt samhälle för andra syften. Att låta Miljöpartiets ministrar och departement sköta denna fråga i EU har varit som att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Jag konstaterade i mitt sista inlägg i den aktuella interpellationsdebatten att jag då hade varit ledamot i riksdagen i drygt 14 år. Under dessa år har jag sett många EU-förslag komma och gå, både bra och dåliga. Men jag tror aldrig att jag upplevt ett förslag som har potential att så oerhört allvarligt skada Sverige som taxonomin. Och samtidigt har jag inte upplevt en så stor okunnighet om förslagets innebörd och en så total passivitet från regeringens sida när det gäller att försöka stoppa förslag som får en orimlig effekt för Sverige.

Då, för ett år sedan, avslutade jag mitt inlägg med att "nu är det upp till bevis för regeringen och ansvariga statsråd när det gäller att värna svenska intressen".

I dag har det gått ytterligare ett år, och nu har jag 15 år bakom mig som riksdagsledamot. Men min bild har inte förändrats. Taxonomin är ett allvarligt hot mot svensk välfärd, svenska företag, svenska jobb och svensk energiförsörjning.

Fru talman! Sedan december förra året har det varit många turer kring taxonomin, där oppositionen skjutit regeringen framför sig.

Den 22 juni i år anmälde Moderaterna en avvikande ståndpunkt när frågan var uppe i finansutskottet. Detta utmynnade i ett gemensamt ställningstagande mellan Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna, där vi uttalade att den svenska regeringen ska invända mot den delegerade akten om taxonomin, för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla majoritet för den uppfattningen.

Fru talman! I dagens betänkande har vi moderater två särskilda yttranden. Under beslutspunkt 1 vill vi framhålla att även om den aktuella propositionen om taxonomin inte, som vissa har påpekat här, direkt berör frågor om vad som är miljömässigt hållbart eller inte finns det skäl att sammanfatta och understryka den problematik som taxonomins genomförande riskerar att medföra för Sverige och EU.

Det riskerar att försämra konkurrenskraft och energiförsörjning och hotar nödvändiga investeringar i exempelvis ny kärnkraft. I det läge vi i dag är i med rekordhöga elpriser till följd av elbrist finns det all anledning att oroa sig ännu mer för taxonomins betydelse i framtiden. En alltför strikt bedömning av begreppet hållbar energiförsörjning riskerar att leda till allvarlig energibrist. Skrivningarna om vatten och skog riskerar dessutom att äventyra svensk vattenkraft och svenskt skogsbruk och även att skapa stora problem för jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Regeringen måste öka engagemanget i den fortsatta processen kring taxonomin för att värna svenska intressen, för detta kan sluta hur illa som helst för skogen, vattenkraften och jordbruket.

Under beslutspunkt 2 vill jag påminna om det gemensamma ställningstagandet från den 22 juni, som jag nämnde tidigare, som vi hade tillsammans med Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Det är fortfarande den linje som en majoritet i finansutskottet har lagt fram som svensk linje.

Taxonomin är fortfarande ett hot som hänger över Sverige. Den svenska regeringen måste höja både aktiviteten och engagemanget i alla frågor som rör taxonomin för att försvara svenska intressen. Det arbete som regeringen gjort hittills i frågan duger helt enkelt inte.

Jag vill avslutningsvis peka på det som några, bland annat Lars Thomsson, har nämnt här om vad den här frågan betyder för Sverige och synen på EU hos svenska folket. Ett medlemskap i EU kräver engagemang från Sveriges regering när det gäller att stå upp för svenska intressen i varje läge. Det är helt avgörande för förtroendet i Sverige för medlemskapet i EU. Det regeringen riskerar att göra om man inte hanterar den här frågan rätt är att skapa en opinion mot det svenska EU-medlemskapet, och det tror jag inte att någon här inne egentligen vill. Vi vill att EU ska fungera, vara bra för Sverige och ha ett starkt stöd i Sverige. Men den väg som EU är på nu när det gäller taxonomin går i en annan riktning.

Det är tyvärr inte bara taxonomin som regeringen har misslyckats med. Vi vet hur dåligt man hanterade förhandlingarna om återhämtningsfonden. Vi vet hur Stefan Löfven öppnade Pandoras ask i och med den sociala pelaren, vilket har inneburit att vi nu har ett förslag i knät om minimilöner i EU. Och vi vet hur de här frågorna skadar Sverige och skapar motstånd i Sverige. Det är dags för regeringen att skärpa sig.

I detta anförande instämde Mats Nordberg (SD).

Fru talman! Debatten handlar om lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning.

Kristdemokraterna är positiva till taxonomiförordningen och till att det tas fram standardiserade kriterier för hållbara investeringar. Men att det ställs krav på enskilda aktörer eller aktiviteter utan någon helhetssyn på klimatomställningen är inte bra för Sveriges vattenkraft, skog eller kärnkraft.

Många av kriterierna går längre än befintlig lagstiftning och riskerar att försena omställningen och de uppsatta nationella miljö- och klimatmålen. Dessutom brister den demokratiska förankringen.

EU:s gröna taxonomiförordning innehåller kriterier för att avgöra om en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra investeringar ur miljöhänsyn. För att anses som miljömässigt hållbar ska en verksamhet enligt förordningen bland annat bidra väsentligt till ett eller flera av förordningens miljömål. Den ska samtidigt inte orsaka betydande skada för något av miljömålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Fru talman! Den aktuella propositionen om taxonomin berör inte frågor om vad som är miljömässigt hållbart eller inte, men det finns skäl att understryka den problematik som taxonomins genomförande riskerar att medföra för Sverige och EU.

Taxonomin riskerar att hämma Europeiska unionens konkurrenskraft och möjligheter att reducera utsläppen och trygga medlemsländernas energiförsörjning på ett hållbart sätt. För att vi i Sverige och EU ska klara våra klimat- och miljömål kommer mer ren och fossilfri el att behövas. Då behövs kärnkraft, vindkraft, solkraft, förnybar energiproduktion, ny teknik och ett nyttjande av skogens fulla potential.

Fru talman! EU-kommissionens förslag om taxonomin har negativ inverkan på omställningen och företagens villkor. De negativa aspekterna av taxonomin överväger de positiva, i alla fall i nuläget sett till helheten. Skrivningar om vatten och skog är formulerade på ett sätt som kan komma att äventyra svensk vattenkraft och svenskt skogsbruk. Den delegerade akten har inte en teknikneutral syn på de olika kraftslagen och avviker från forskning och evidens.

Regeringen bör försvara viktiga svenska industrier, energikällor och andra svenska intressen.

Fru talman! För oss kristdemokrater är kärnkraftens situation särskilt oroande. I dagsläget finns en stor risk att den kan komma att klassas som icke hållbar. Kärnkraften behövs och är viktig under överskådlig tid. Vi har sett utvecklingen i andra länder där man stängt kärnkraftverk - dessa länder har blivit mer beroende av import av el från kolkraft.

Fru talman! I Sverige har vi bevittnat att stängningen av några kärnreaktorer har gjort även Sverige beroende av kolkraft och oljekraft under vissa tider på året. Vi har på grund av nedstängningen av några kärnkraftverk enbart de senaste dagarna fått uppleva en extrem prishöjning på elmarknaden. Industrier har fått stoppa produktionen och dra ned på expansionstakten på grund av elbristen.

I detta läge valde regeringen att i strid mot EU-nämndens beslut åka ned till Bryssel och där inte ställa sig bakom de medlemsstater som vill att kärnkraften ska inkluderas som hållbar i taxonomin. Det är ett ansvarslöst agerande, inte minst gentemot näringslivet som är mitt uppe i en omställning, bland annat till elektrifiering.

Fru talman! Som en anpassning till EU:s gröna taxonomiförordning föreslår regeringen att det införs ytterligare krav på finansmarknadsaktörer och vissa större företag när det gäller upplysningar om miljömässig hållbarhet.

Regeringens förslag innebär bland annat att fondförvaltare och andra finansmarknadsaktörer tydligare ska redogöra för hur miljömässigt hållbara deras finansiella produkter är, och vissa större företag ska lämna ytterligare information i sina hållbarhetsrapporter. Därtill bör fondförvaltare även lämna upplysningar om miljömässig hållbarhet till Pensionsmyndigheten så att informationen kan nå fram till pensionsspararna, och detta ska bli en förutsättning för att Pensionsmyndigheten ska godkänna en ansökan om att få ingå fondavtal. Detta, fru talman, är bra förslag som vi från Kristdemokraterna ställer oss bakom.

Fru talman! Regeringen bör invända mot den delegerade akten om taxonomin för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla majoritet i EU för den uppfattningen. Dessutom bör regeringen begära en förlängning av tidsfristen för invändning mot den delegerade akten om taxonomin med två månader.

Därmed ställer jag mig bakom de två gemensamma särskilda yttrandena.

Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik