Arbetsplenum - Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för eu:s landsbygdsområden till 2040 - 2021-10-27

Herr ålderspresident! Den 30 juni 2021 presenterade kommissionen meddelandet En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden - för starkare, sammanlänkade, resilienta - det vill säga långsiktigt uthålliga - och välmående landsbygdsområden 2040. Näringsutskottet har fått i uppdrag att lämna ett utlåtande till kammaren över detta EU-dokument, och det är det vi gör här i dag. Efter beslutet i kammaren skickar Riksdagsförvaltningen utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Herr ålderspresident! Vi instämmer i kommissionens syn på att ingen människa eller plats ska lämnas utanför den utveckling som EU erbjuder. Landsbygdssamhällena har en viktig roll i att bygga EU:s framtid, och de bör ges en starkare röst och bättre möjligheter att utvecklas. Hur detta sedan ska göras råder det med all säkerhet olika åsikter om.

För oss moderater är det oerhört viktigt att politiken bygger på att skapa tillväxt för att utveckling ska kunna ske. Därför vill vi se ett fokus på stärkt konkurrenskraft genom att produkter och tjänster är och fortsätter vara attraktiva och står sig väl för att attrahera köpare. På så sätt ökar vi välfärden och möjligheten att leva i hela landet.

I den delen delar vi också kommissionens uppfattning att det inte går att se Europas landsbygd som en helhet. Det är därför viktigt att man från europeiskt perspektiv ser de enskilda och olika ländernas förutsättningar. Här i Sverige till exempel finns stora skillnader mellan olika landsbygder. Därför måste en nationell landkännedom ligga till grund för olika åtgärder, och förslag bör utformas på ett sådant sätt att de inte ger upphov till snedfördelning. Det måste vara möjligt att leva i alla delar av unionen.

Kommissionen tar till exempel upp vägnätet och transporter i meddelandet. Vi vill för vår del framhålla bilens fortsatta betydelse som transportmedel för landsbygden, i synnerhet i glesbygder med stora avstånd där kollektivtrafiken saknas eller inte är ett alternativ. Bilen är väsentlig för att kunna ta sig dit man ska. I det sammanhanget menar vi att vad som ska anses vara rimliga priser i kollektivtrafiken inte rimligtvis är en fråga för EU-nivån. Det är här man blir lite orolig, då skrivningar på den detaljnivån inte hör hemma på EU-nivån utan i våra regioner och kommuner.

Kommissionen skriver om sammanlänkande av landsbygdsområden och stadsområden. Det behöver vi även inom vårt eget land. Det är oerhört viktigt för ett land som geografiskt är så vidsträckt som vårt att vi kan korta restider med flyg, inte minst för att ge möjligheter för besöksnäring och affärsresande, men även för familjeband. Moderaterna ser en framtid med elflyg som behöver fortsätta att vara en naturlig del av landsbygds- och glesbygdssammanlänkandet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har en viktig roll att spela i landsbygdernas utveckling. Men även i detta fall känner vi en oro för utvecklingen, som går mot ökad detaljreglering.

Vi vill i detta avseende också påminna om att vi motsätter oss den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Vi anser inte att den hör hemma i översynen av EU:s regionalpolitik. Det är också därför vi starkt ifrågasätter kommissionens formuleringar som antyder att den sociala pelaren ska vävas in i landsbygdspolitiken. Vi anser inte att den hör hemma i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Skogen skiljer sig markant åt mellan medlemsländerna. Skogspolitiken visar tydligt på att den nationella beslutskompetensen därför är avgörande. Det finns i nuläget ett antal förslag på EU-nivå som i sak är skadliga för svensk skogspolitik. Exempel på det är taxonomi, LULUCF, RED II, och EU:s skogsstrategi.

Vi menar att det behövs en större förankring på både EU-nivån och den nationella nivån för bättre förståelse för olikheter vad gäller olika medlemsstaters skogspolitik för rekreation och hållbart brukande.

Vi tycker också att det saknas tydliga konsekvensbeskrivningar för de flesta lagstiftningsförslag eller åtgärder som i dag berör skogen.

Vi vill därför betona betydelsen av att medlemsstater är och bör förbli självbestämmande när det gäller att utforma och genomföra sin nationella skogspolitik. Vi ser det därför som obestridligt att kommande förslag till regelverk och åtgärder ska respektera den nationella skogskompetensen.

Kommissionen behöver som vi ser det både vara väl insatt i medlemsstaternas olika funktioner och inte göra andra tolkningar än vad medlemsstaterna avser med regler och åtgärder. Till exempel blir detta tydligt i fallet med taxonomin, där alltför snäva definitioner riskerar att vara kontraproduktiva i arbetet med omställningen mot en hållbar utveckling.

Herr ålderspresident! Det är viktigt att detaljreglering på EU-nivå undviks där nationella lösningar är mer ändamålsenliga, kostnadseffektiva och proportionella. Det är vidare viktigt att åtgärderna inte leder till detaljstyrning av nationella myndigheters verksamhet eller till ökade administrativa bördor för myndigheter och för företag.

Vi förespråkar en budgetrestriktiv hållning där förslag som har budgetära konsekvenser ska finansieras genom en omprioritering inom befintliga ramar, såväl inom den fleråriga budgetramen som i statsbudgeten. Initiativen bör genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt och inkluderande sätt inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser, och vi motsätter oss också tvingande åtgärder.

Herr ålderspresident! En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden innehåller

attraktiva platser

platser som är engagerade

aktörer som ska tillhandahålla livsmedelstrygghet, ekonomi, varor och tjänster

dynamiska samhällen

inkluderande samhällen

blomstrande källor av natur

platser som drar full fördel av digital innovation

platser med entreprenörsinriktade, innovativa och kompetenta människor

levande platser med effektiva och tillgängliga tjänster

platser som präglas av mångfald

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

att förebygga och skapa motståndskraft mot katastrofer och kriser

sammanlänkande landsbygdsområden

långsiktigt uthålliga landsbygdsområden och starkare landsbygdsområden innefattande att tillgången till vatten, sanitet, hälso- och sjukvård, energi, transporter, finansiella tjänster, digital kommunikation ska kunna garanteras.

Detta kan vi absolut skriva under på övergripande. Men vi vill också se vad det kommer att innebära konkret när förslagen kommer fram.

Regeringen skriver att den avser att ta ställning till varje enskilt förslag allteftersom kommissionen presenterar och konkretiserar förslagen till åtgärder.

Regeringen uttrycker att det inte ska gå mot detaljstyrning och administrativa bördor. Det är bra, och det är viktigt. Vi kommer att följa upp att så inte sker. Vi kommer mycket noga att följa alla grundvärden med ekonomiska aspekter och de bördor och administrativa detaljer vi oroas för.

Vi har med detta framfört de kritiska punkter som vi ser har tagit vägar i Bryssel som är oönskade. Vi vill redan på den här nivån förekomma med att vara tydliga med vilken resa vi ser framåt med att ländernas olikheter och kunskap och förståelse för länders egen kompetenskunskap ska tas till vara innan beslut fattas.

Jag vill med detta yrka bifall till motivreservation 1 som är skriven av Moderaterna och Kristdemokraterna.

Herr ålderspresident! Mellan 1994 och 2002 körde jag långtradare i Europa. Mitt jobb tog mig till Lappland i norr och Medelhavet i söder. Det tog mig till länder som vi länge betraktat som väst och länder österut som fram tills alldeles nyligen legat bakom järnridån.

Under några intensiva år, innan svensk åkerinäring blev fullkomligt utkonkurrerad, hann jag med att köra lastbil i mer än 20 länder, alla med sin unika särprägel och charm.

Innan dess hade jag kommit hem från en längre vistelse i Australien, ett land på andra sidan jordklotet där jag också tog mitt första lastbilskort. Det är ett land som med sin vidsträckta och otillgängliga outback faktiskt - trots att det ligger så ohyggligt långt bort och har så väsensskilt annorlunda klimat och fauna - i vissa avseenden har fler likheter med delar av Sveriges glesbygd än vad landsbygden i många av våra EU-grannländer har.

Jag kunde då jag körde långtradare börja min vecka i Blekinge, ta färjan till Polen, köra igenom Tjeckien och Slovakien för att fortsätta till Ungern för att lossa. Därefter kunde resan gå vidare till Kroatien där jag kunde hämta ett lass som jag körde med genom Ungern, Österrike och Tyskland innan jag lossade det i Danmark. Väl i Danmark kunde jag hämta ett nytt lass, med slutdestination i Finland.

Ofta var det inte så. Ofta handlade det om snabba resor tur och retur från Sverige till länder som Italien, Tyskland, Frankrike eller Storbritannien. Inte sällan var det stressigt, och ofta var det monotont. Men en sak kan jag försäkra er, och det är att jag har sett alla möjliga europeiska landskap rulla förbi utanför lastbilshytten på ett sätt som jag tror att få andra i denna församling har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Det var lärorikt. Jag lärde mig verkligen att uppskatta vad de olika länderna hade att erbjuda, från slingriga serpentinvägar i vingårdarnas Italien till vänstertrafikvägar mellan hedar fulla med får i norra England, från bergen i Baskien till ett flackt jordbruksland i Danmark.

Skillnaderna var som ni kanske förstår stora, men likheter saknades heller inte. Trots att två decennier av vatten nu har hunnit rinna under broarna sedan jag var en utrikeschaufför tror jag att förhållandena och skillnaderna är snarlika än i dag.

Herr ålderspresident! Vart vill jag då komma med denna anekdotiska betraktelse ur mitt liv? Jo, herr ålderspresident, det är nämligen så att precis som Jönssonligan har EU en plan, eller snarare en vision.

Det är en långsiktig vision som rör EU:s landsbygdsområden. Det kan man ju tycka är bra, och en plan är ju faktiskt bättre än ingenting. Det betyder i alla fall att landsbygdsområdenas utmaningar finns med på dagordningen.

Så långt är allt gott. Men det finns också frågetecken eller snarare invändningar, och därav vår motivreservation.

EU är stort. Länderna skiljer sig åt. Folktäthet, historia, geografi och kultur gör att vi faktiskt har olika förutsättningar. Ja, till och med inom ett avlångt land som Sverige skiljer sig förutsättningarna och utmaningarna åt mellan landsbygdsområden i norr och i söder. Jag tror att det är viktigt att bejaka det.

Därför blir en sådan här produkt som EU:s vision för landsbygdsområden lätt lite urvattnad och generell. Det är inte någon kritik i sig utan snarare ett konstaterande. Det finns däremot delar i visionen som förtjänar kritik.

Förutom det faktum att Sverigedemokraterna motsätter sig kommissionens hänvisningar till den sociala pelaren har vi också invändningar mot exempelvis skrivningar som rör skog och naturresurser

Sverigedemokraterna värnar om det nationella självbestämmandet gällande brukandet av vår skog och andra naturresurser. Vi anser också att välfärdsfrågor är något vi ska besluta om själva, här i Sverige. Därför menar vi att skrivningarna om den europeiska pelaren för sociala rättigheter inte hör hemma i en översyn av EU:s regionalpolitik.

Vi har också framfört kritik mot att det i visionen fästs för lite vikt vid bilens och flygets betydelse för att knyta ihop stad och land. Sverige är stort, och på sina håll är avstånden gigantiska. Befolkningsunderlaget är på sina håll långt ifrån sådant att det är realistiskt att förlita sig på kollektiva lösningar.

Flyget nämns knappt med ett ord i visionen, vilket jag tycker är märkligt. Det talas också alldeles för lite om väginfrastrukturens värde för transporter av människor och gods i EU:s vision för landsbygdsområdena. Betänk att det från orter i norra Norrbotten, som Abisko eller Karesuando, är närmare 70 mil till närmaste svenska universitetssjukhus. Det är ungefär lika långt som det är från Polens nordvästra hörn till den ukrainska gränsen i sydöstra Polen. Jag tror exempelvis inte att förutsättningarna och villkoren för människor och företag i Rumäniens landsbygd är desamma som i Nederländernas landsbygd. Jag är faktiskt fullständigt övertygad om att skillnaderna är stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Att EU i sin vision talar om att bevara naturresurser, återställa landskap och skapa landsbygdsområden som främjar välbefinnande ger sken av att man vill förvandla landsbygdsområdena till rena reservat eller rekreativa parker för storstadsbor. Det om något är faktiskt lite oroande. Jag hoppas att min oro är obefogad och att detta inte är visionens faktiska intentioner. Bruket av våra naturresurser och entreprenörskap i våra landsbygder är nämligen på många håll en viktig del i att skapa de långa värdekedjor som utgör fundamenten i finansieringen av vårt välfärdssystem. Likaledes är bruket av våra naturresurser en grundförutsättning för att skapa möjligheter till entreprenörskap och tillväxt i våra landsbygder. Detta om något är något som främjar välbefinnande på riktigt.

Herr ålderspresident! Under mina år som chaufför lastade och lossade jag på många företag långt ifrån storstädernas myller. Det var företag som är okända för många men som tillverkar alltifrån sågade brädor eller metertjocka pappersrullar till fordonskomponenter eller avancerade delar till tillverkningsindustrin. Ofta häpnade man över vilket know-how och vilken kompetens som finns på platser man annars aldrig hade besökt.

Som riksdagsledamot i näringsutskottet har man en unik möjlighet att få kännedom om och knyta kontakter med företag ute i landet, långt utanför SL:s linjekarta. Låt mig konstatera att utan människor i vår landsbygd har vi inga lantbrukare, inga skogsbrukare, inga gruvarbetare, inga fjällguider och inga operatörer i vattenkraftverken. Vi har inga landsortsmackar och inga lanthandlar - ingen levande landsbygd.

Landsbygdens villkor är därför viktiga och ligger mig varmt om hjärtat. Mycket av det som behöver göras för att stärka vår svenska landsbygd och skapa förutsättningar för regional tillväxt råder vi faktiskt över själva genom beslut som fattas i denna kammare. Att EU sedan har en vision om att stärka landsbygdernas ställning inom hela unionen är naturligtvis inget dåligt i sig. Det betyder dock inte att jag delar uppfattning om allt som står i dokumentet i fråga.

Med det sagt, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas motivreservation 2 till näringsutskottets utlåtande.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till motivreservation 3 från Centerpartiet.

Kommissionen lyfter i det meddelande vi diskuterar fram landsbygdsområdenas betydelse för den europeiska livsstilen och konstaterar att de senaste årtiondenas sociala och ekonomiska förändringar, exempelvis globaliseringen och urbaniseringen, håller på att förändra landsbygdsområdenas roll och karaktär. En åldrande befolkning och ett minskande antal invånare leder till en urholkning av infrastrukturen och av tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster på landsbygden, oro över minskade arbetstillfällen, inkomstminskningar och begränsningar i fråga om transporter och digital infrastruktur.

I detta meddelande från EU tar man upp ett tiotal ståndpunkter som i sig är bra, även om de är mycket allmänt hållna och innehåller ord som potential, möjligheter, delaktighet, dynamik, inkluderande, hållbarhet, innovation, digitalisering, tillgänglighet och mångfald. Det är sådana ord som ska vara med i den här typen av dokument, men gör det någon skillnad?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Herr ålderspresident! Landsbygderna i Sverige såväl som i övriga EU uppvisar en stor variation av både sociala, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Därför är det motiverat att tala om olika sorters landsbygder. Vi brukar ofta prata om skillnader mellan kommuner, fastän vi vet att skillnaden inom kommuner ofta är större än mellan kommuner. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika landsbygder i Sverige är mycket stora. Men det finns också gemensamma nämnare för olika landsbygder, inte minst utmaningar kring glesa strukturer, långa avstånd, begränsad tillgång till lokala marknader och demografisk obalans. Dessa utmaningar påverkar utbudet från offentliga och privata aktörer och tjänster, till exempel vård, transporter, kultur och finanser.

Herr ålderspresident! Jag är som centerpartist skeptisk till att EU har förmågan och de rätta verktygen för att lösa alla de olika svårigheter som finns i Sverige. Jag är inte ens säker på att man från detta hus eller från Regeringskansliet ska styra för mycket, utan man bör lämna över så mycket ansvar och resurser som möjligt till den nivå där medborgarna lever, nämligen till kommunerna.

Centerpartiet välkomnar kommissionens initiativ och meddelande om en långsiktig vision för unionens landsbygdsområden. Det finns politiska områden som även vi anser är särskilt viktiga att lyfta fram, nämligen att beslut och åtgärder som rör landsbygdsfrågor måste inkludera det faktum att landsbygder inte ser likadana ut överallt.

I Sverige skiljer sig landsbygdsområdena åt väsentligt, inte minst när det kommer till avstånd och invånarantal. I sammanhanget är det också viktigt att betona att transportmöjligheterna ser väldigt olika ut i Sverige. På vissa håll finns inte ens en tillstymmelse till kollektivtrafik med tåg eller buss, och av den anledningen är bil, lastbil och flyg viktiga för att kunna bo, leva, verka och driva företag i stora delar av vårt land.

Herr ålderspresident! Målet är naturligtvis att dessa transporter ska ställa om och bli mer klimatanpassade, men det måste vara oomtvistat att transporterna har en viktig roll att fylla i Sverige, EU:s näst mest glesbefolkade land.

Vad gäller förslag på lagstiftning och andra åtgärder vill vi poängtera vikten av att detaljstyrningen från EU minskar, eftersom den administrativa bördan ständigt växer för både myndigheter och företag. Detta är något som hämmar möjligheten för regioner och landsbygder i hela EU att utvecklas. Dessutom är det viktigt att betona att skogspolitiken inte ska styras från EU utan fortsätta vara en nationell fråga.

I dag ligger flera förslag på åtgärder på EU:s bord, förslag som genom sin utformning kommer att påverka det svenska skogsbruket mycket negativt. Förslagen kan i grunden vara bra, men detaljregleringen som föreslås kommer att göra större skada än nytta.

De övergripande processerna jag talar om är EU:s Green Deal, taxonomiförslagen, strategin Farm to Fork, Biodiversity Strategy och CAP, som i sin tur mynnar ut i EU:s skogsstrategi, deforestration, nature restoration och Fit for 55, som innehåller LULUCF. Det här kommer att minska mängden tillgänglig träråvara som vi behöver för klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Vi har också förnybarhetsdirektivet RED, som gör att vi inte kan använda skogsrester för att göra bioenergi. På detta lägger vi taxonomiförslaget, där det föreslås att skoglig bioenergi inte ska vara en hållbar investering.

Med de olika förutsättningarna som råder går det inte att ha en gemensam lösning i hela EU för hur skog ska hanteras. Den detaljreglering som EU är på väg att implementera är ur ett svenskt perspektiv dålig för klimatet, naturvården och jobben.

Det är dags för regeringen att sluta protestera på det lågmälda sätt man hittills gjort. Regeringen måste kroka arm med andra skogsländer i EU och ryta till på allvar. Nu får det vara slut med hövligheterna från Sveriges sida - innan det är för sent!

Herr ålderspresident! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till den motivreservation som vi har tillsammans med Moderaterna, reservation 1.

Titeln på betänkandet innehåller det vackra ordet vision. Visioner är viktiga! Så här högtidligt kan vision definieras:

En vision är någonting mycket större än ett mål. Den ska ge en tydlig bild av vart man är på väg och varför. Visionen målar upp en bild av vad individen eller organisationen strävar mot att vara i en framtid som man har mod och passion nog att tro på.

Att få ägna sig åt "mod" och "passion" i ett betänkande är en förmån. Men det är trots allt viktigt att visionen i alla fall har någon markkänning med verkligheten. Det måste finnas en realism och koppling till var vi befinner oss i dag och vilka omständigheter som råder.

Herr ålderspresident! När vi pratar om Sverige och landsbygden finns det en del givna parametrar som vi inte kan ändra - hur visionära vi än vill vara.

Sverige är ett oerhört långsträckt land. Befolkningen är gles i stora delar av landet, och förutsättningarna ser olika ut - precis som att vårt lands förutsättningar ser olika ut i jämförelse med andra EU-länders landsbygd. Det finns förstås landsbygd i exempelvis Nederländerna, men som alla förstår har det holländska hjärtlandet andra förutsättningar än det svenska.

Därför är det viktigt att vi påminner oss om den kristdemokratiska tanken om subsidiaritet, det vill säga att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. EU-gemenskapen ska inte styra utan stötta och hjälpa de lägre nivåerna att uppfylla sitt ansvar. Det som bäst kan beslutas på nationell nivå ska inte lyftas upp i onödan till gemenskapsnivå i Bryssel. Vad kan det då betyda för oss i Sverige i just detta betänkande?

Herr ålderspresident! Det är inte utan att jag vill lyfta fram bilens fortsatta betydelse. Kommissionen tar exempelvis upp vägnätet och transporter i meddelandet, men det jag saknar är just bilens betydelse. Det gäller särskilt för Sverige, där landsbygden och framför allt glesbygden är beroende av bilen. Jag har sagt det tidigare, men det tål att upprepas, nämligen att det inte är transporterna vi ska jaga bort, utan det är utsläppen. Det är bland annat därför vi kristdemokrater återkommande lyfter upp vikten av utbyggnaden av laddstolpar för lastbilar och bilar. Elektrifieringen är en av de viktigaste delarna i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Jag vill även i detta sammanhang lyfta upp betydelsen av att det finns snabba och pålitliga kommunikationer mellan större städer och glesbygd, det vill säga flyget. Där ser vi också en framtid med elflyg som ett naturligt sätt att sammanlänka de långa avstånden.

Därtill vill jag poängtera vad som ska anses vara rimliga biljettpriser inom kollektivtrafiken. Det är en fråga för varje land och inte en fråga för EU att besluta om. Utvecklingen ska inte gå mot en detaljstyrning där vi exempelvis ser formuleringar som antyder att den sociala pelaren ska vävas in i landsbygdspolitiken. Vi anser inte att den hör hemma där.

Herr ålderspresident! En annan fråga jag vill lyfta upp i detta sammanhang är den svenska skogen, som vi har hört flera av kollegorna ta upp. Det absoluta kravet från oss är att vi här i Sverige måste få styra över skogens framtid, så att största möjliga nytta kan uppnås vad gäller både klimat och ekonomisk tillväxt.

En ofta förbisedd faktor när det gäller skogsnäringen är den betydelse som den svenska torven har. Det förtjänar att påminnas om att skogsplantorna som planteras varje år inte kommer från ingenstans. De måste drivas upp, och då är torv en mycket stor nyttighet. Om vi inte hade den svenska torven skulle förutsättningarna för att fortsätta med svenskt skogsbruk bli dramatiskt försämrade. Därför är det oerhört viktigt att det skapas ett regelverk som möjliggör ett fortsatt bruk av torv som en del av både skogs- och trädgårdsnäringen. Vi motsätter oss därför åtgärder som rör torven, vilket skulle kunna innebära att Sverige blir beroende av att importera torv från andra länder utanför EU där hållbarhetskraven är oklara.

Herr ålderspresident! Det är trevligt att som ny riksdagsledamot få delta i näringsutskottets debatt.

Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas motivreservation nummer 4.

Jag vill först uttrycka att det är mycket välkommet att på EU-nivå ha påbörjat en översyn, en vision, för att främja blomstrande landsbygdsregioner i hela vårt EU. Det är en bra början, och vi ser fram emot vad det kan leda till.

Det är av högsta vikt att skattepengar inom unionen används så effektivt som möjligt på platser där de behövs och där de gör den största möjliga nyttan. Samtidigt ska vi kräva en motprestation.

Herr ålderspresident! Vi är en union. Vi hör samman i ett gemensamt projekt, nämligen att skapa ett bättre liv för alla oavsett var vi bor.

Jag vill ta fram bilden av EU som en trätunna. Det går aldrig att fylla en trätunna till mer än den kortaste brädan i tunnan. Jag hoppas att ni ser den framför er. Hur mycket vatten vi än försöker att hälla i denna tunna kan den inte fyllas till mer än den kortaste brädans längd. Hur mycket vi än pekar på att delar av vårt land och andra länder blomstrar kan vår union aldrig bli bättre än den del som kämpar mest.

Hela unionen gynnas på samma sätt om alla delar av den växer ekonomiskt. Därför måste de ekonomiska bidragen i större utsträckning gå till investeringar i de fattigaste och mest utsatta delarna av unionen. Satsningar ska gå till projekt med tydligt europeiskt mervärde, och detta görs bäst med stöd som går direkt till den regionala eller den lokala nivån.

Herr ålderspresident! För några år sedan fick jag lära känna Andrei. Andrei är en pojke som bor i de östra delarna av EU:s landsbygd. Han var då nio år gammal, och han hade precis förlorat sin pappa i sjukdom. Andrei bodde tillsammans med sina fem syskon och mamma i ett skjul byggt av överblivet byggnadsmaterial. Maten fick de genom en hjälporganisation som hade ett soppkök några dagar i veckan. De övriga dagarna letade han mat varhelst han kunde finna den. Det här är EU, vår union, vår trätunna som vi vill fylla. Det här är verkligheten i delar av vår landsbygd i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Genom en svensk hjälporganisation fick Andreis familj med hjälp av insamlade medel möjlighet att köpa in byggnadsmaterial. En kyrka mitt i byn på landsbygden hjälpte barnen med skolgången. Ett gäng gubbar från Småland åkte dit och hjälpte till att bygga ett litet hus i stället för skjulet till den utsatta familjen. Huset blev färdigt precis innan den kalla vintern anlände. Kan ni förstå den glädje jag mötte i mammans ögon, som nu hade fått ett hus, skola till barnen och hjälp och stöttning från den lilla kyrkan i byn?

På landsbygden finns entreprenörskraft och framtidstro. Det är tron på varje människas inneboende kraft att förändra sin situation. Vi ser stora utmaningar i vår landsbygd här i Sverige och i EU. Utmaningarna varierar, men de finns där, och de är högst påtagliga.

Herr ålderspresident! Jag ställer mig frågan varför vår landsbygd inte blommar överallt. Kanske är det så att de som kämpar inte riktigt orkar höja rösten lika bra som i städerna.

Inte sällan är det just i våra landsbygdsområden som missnöje gror och växer och man upplever en orättvisa som leder till misstro mot det demokratiska systemet. Då ställs oftast utsatta och svaga grupper mot varandra.

Det är det här som är EU:s hjärta: demokrati, fredsbevarande, att hålla ihop. Landsbygden är en otroligt viktig del att värna, och därför behöver EU:s hjärta fortsätta slå. Därför behövs även den sociala pelaren när vi talar om landsbygden.

Vår svenska landsbygd bär på en otroligt stolt historia av engagemang och föreningsliv. Vi har ett civilsamhälle och en folkrörelse som vi kanske ofta tar för givna. Där kommuner är små och kämpar, där inga fina idrottsarenor byggs, där skolor läggs ned och tågen slutar gå, där finns oftast en livskraftig förening - kanske en scoutkår, en idrottsförening eller en liten församling.

Därför anser vi i Liberalerna att det ska vara möjligt att ge EU-stöd direkt till de organisationer i civilsamhället som verkar för att driva samma linje som EU:s fonder. Detta för att se till att få så många i EU som möjligt att bidra till att hela EU håller ihop - även landsbygden.

EU:s sociala pelare slår fast ett antal minimirättigheter som rör skola, a-kassa, sjukförsäkring, barnomsorg och vård för alla medborgare. Detta för att trycka på för att alla medlemsländer, oavsett hur deras geografi och landsbygd ser ut, ska genomföra dessa nödvändiga reformer.

Det är därför vi i Liberalerna anser att kommissionen kunde ha haft mer fokus, inte mindre, på utanförskapet som finns i unionen. EU:s länder behöver höja blicken och kanske inte alltid se till sitt eget i första hand för att kunna genomföra visionen om ett gemensamt EU där alla delar, även landsbygden, håller ihop och får samma möjligheter. Då tänker jag särskilt på barnen och de unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Vi välkomnar förslaget om kommissionens vision för EU:s landsbygdsområden. Vi konstaterar att det är i linje med målen för den svenska landsbygdspolitiken och livsmedelsstrategin och att visionen kan bidra till den gröna omställningen. Det vi lyfter fram är att det är viktigt att de främjande åtgärder som föreslås skapar mervärde för medborgarna och att de är anpassade till lokala och regionala behov.

Något av det viktigaste för Sveriges landsbygder är att välfärden fungerar. Om det inte finns vård, skola och omsorg är det svårt att leva, bo och verka i hela Sverige. Det behövs helt enkelt ett starkare samhälle, för vi vet att Sverige består av många olika landsbygder. Så ser det ut i hela EU - det finns många olika landsbygder.

Detaljregleringen på EU-nivå måste bli mindre, särskilt där nationella lösningar är mer ändamålsenliga, kostnadseffektiva och proportionella. Åtgärderna får inte heller leda till en ökad administrativ börda för myndigheter eller företag. Vi vill också se budgetrestriktivitet. Förslag som har budgetära konsekvenser ska finansieras genom omprioriteringar inom befintliga ramar.

Herr ålderspresident! Syftet med meddelandet är att hantera de utmaningar och farhågor som är kopplade till landsbygdsområdenas situation. Detta genom att bygga vidare på de möjligheter som EU:s gröna och digitala omställning ger upphov till men också genom att ta vara på de lärdomar man dragit av covid-19-pandemin.

Man vill hitta sätt att förbättra livskvaliteten på landsbygden, uppnå utveckling i alla delar och stimulera den ekonomiska tillväxten och utvecklingen på landsbygden. Kommissionen har identifierat ett antal trender, utmaningar och möjligheter för EU:s olika landsbygder.

Med detta som bakgrund presenterar kommissionen en långsiktig vision fram till 2040. I denna har kommissionen fastställt fyra åtgärdsområden som utgör en långsiktig vision för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040. De gemensamma ambitionerna sammanfattas i tio punkter som innehåller det som man vill att landsbygderna ska utvecklas till.

Herr ålderspresident! Det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken i Sverige är en livskraftig landsbygd med likvärdiga förutsättningar för företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Till detta har vi kopplat tre delmål som handlar om landsbygdens förmåga, vad landsbygden bidrar till och att landsbygden ska ha likvärdiga förutsättningar.

EU:s landsbygdsvision innefattar detta, och det är bra. Men det är viktigt att förstå att även Sveriges landsbygder är olika, precis som övriga EU:s landsbygder är olika. De åtgärder som passar på ett ställe kanske inte passar på ett annat. Samtidigt finns det gemensamma nämnare för olika landsbygder - inte minst de utmaningar som följer av glesa strukturer, långa avstånd, begränsad tillgång till lokala marknader och demografisk obalans. Allt detta påverkar utbudet från både offentliga och privata aktörer i form av till exempel vård, transporter och kultur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Regeringen kommer att ta ställning till varje enskilt förslag i den takt som kommissionen presenterar och konkretiserar förslagen och åtgärderna. Viktigast är att de inte leder till detaljstyrning av svenska myndigheters verksamhet eller till ökad administration för myndigheter eller företag. Förslagen ska givetvis finansieras inom befintliga ramar.

Herr ålderspresident! Vidare trycker vi på att åtgärder måste vara effektiva och anpassade till lokala och regionala behov och, som jag sa tidigare, skapa mervärde för medborgarna. Vi vill inte ha detaljreglering på EU-nivå som påverkar oss när de nationella lösningarna är bättre och mer kostnadseffektiva.

Skogspolitiken är ett område där vi tycker att nationell kompetens ska styra. Skogsbruket är en grundbult i omställningen till ett fossilfritt samhälle för att skapa jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige. Skogen finns ju på landsbygden, och skogsprogrammet är viktigt för att främja hållbara, konkurrenskraftiga och biobaserade näringar med skogen som bas.

Det är också viktigt att EU:s regelverk möjliggör småskalig livsmedelsproduktion.

Herr ålderspresident! Satsningar på landsbygden är viktiga och något som regeringen gjort de senaste åren. Med denna vision kan vi växla upp de satsningarna ännu mer.

Vi kan till exempel snabba på den digitala utvecklingen, som har tagit stora steg nu under pandemin. Den vågen måste vi givetvis rida vidare på. Regeringen lägger i nästa års budget 1,4 miljarder till bredband. Det är viktigt på riktigt för Sveriges landsbygder.

Regeringen gör och kommer att göra stora satsningar för att hela landet ska hålla ihop.

Herr ålderspresident! Vi debatterar näringsutskottets utlåtande, som egentligen är EU-kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden. Jag vill, herr ålderspresident, börja med att klargöra att jag tycker att vi i alla partier har en samsyn i många frågor. Sedan är det oklart - jag tycker att den här tunnan ibland läcker i botten redan när vi börjar, men det är en annan sak.

Utskottet har granskat kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden till 2040 och föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Vad säger då meddelandet om möjligheter och visioner för till exempel svensk landsbygd? Bland annat nämns livsmedelsstrategin och att visionen har potential att bidra till den gröna återhämtningen. Vidare lyfter utskottet särskilt vikten av främjandeåtgärder som skapar mervärde för medborgarna och är anpassade till lokala och regionala behov. Allt detta känns ju helt okej, och vi kan alla skriva under på visionerna.

Vidare anför utskottet att detaljreglering på EU-nivå måste undvikas där nationella lösningar är mer ändamålsenliga, kostnadseffektiva och proportionella. Åtgärder får inte heller leda till ökad administration eller till en börda för myndigheter eller företag. Utskottet förespråkar även budgetrestriktivitet, och förslag som har budgetära konsekvenser ska alltid finansieras genom omprioritering inom befintliga ramar. Detta har vi dock hört förr, och vi vet var det brukar landa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Regeringen välkomnar visionen om starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden till 2040. Visst, det finns säkert likheter och lärdomar som vi kan bygga vidare på vad gäller sammanlänkning av landsbygdsområden, och här har Vänsterpartiet anslutit sig till regeringens förslag om att lägga utlåtandet till handlingarna.

I en Tornedalssång som jag tycker att ni alla ska lära er, för den är kul, sjungs det om det som förenar tvenne broderland mer än det skiljer oss åt. Man menar då byar och orter som finns på båda sidor om gränsen i Tornedalen. Men, herr ålderspresident, jag är rädd för att risken i detta fall är uppenbar att det finns betydligt fler saker som skiljer landsbygdsområden åt än som förenar dem. Bara i vårt eget land kan utmaningarna och förutsättningarna för våra landsbygdsområden skilja sig oerhört. Här gäller det alltså verkligen att regeringen tar ställning till varje enskilt förslag allteftersom kommissionen presenterar och konkretiserar förslag till åtgärder.

Det som känns någorlunda bra och förhoppningsfullt i det som lyfts från regeringens sida är att likvärdiga förutsättningar ska ges till landsbygdsområdena så att de bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft i en utveckling mot en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi och till ett hållbart nyttjande av naturresurserna samt till att relevanta miljökvalitetsmål uppfylls. Det handlar alltså om likvärdiga förutsättningar för människor att bo och leva i alla landsbygdsområden - helt i linje.

Det som fällde avgörandet för mig och Vänsterpartiet och fick oss att inte börja snickra på en motivreservation var att utskottet nu väljer att lyfta den småskaliga livsmedelsproduktionen som något som verkligen bör fokusera mer på nationella lösningar. Där ser jag dock ofta EU:s gemensamma jordbrukspolitik som något som faktiskt hämmar de möjligheter som vi annars skulle kunna ha. Detsamma gäller förtydliganden om nationellt självbestämmande om vår skogspolitik, som flera varit inne på.

Herr ålderspresident! Låt mig ta bara ett exempel. Vi kan jämföra Frankrike med Sverige. Frankrike är till ytan 633 000 kvadratkilometer, och Sverige är 450 000 kvadratkilometer. Sverige täcks till 70 procent av skog och Frankrike till 12 procent. EU vill i sin skogsstrategi att länderna ska avstå 30 procent till förmån för den biologiska mångfalden. Allt gott - det viktiga är givetvis att den biologiska mångfalden skyddas och utvecklas.

Men här kommer frågan, kollegor: Varför är Frankrikes hotade arter så mycket klokare än våra svenska? I Frankrike behöver nämligen 22 000 kvadratkilometer med hotade skogslevande arter skyddas, men i Sverige behövs det 95 000 kvadratkilometer.

Herr ålderspresident! Vad vill jag då säga med detta? Jo, att vi inte kan låta EU bestämma hur vi jobbar med hållbart skogsbruk och biologisk mångfald, för förutsättningarna och möjligheterna är helt olika inte bara mellan men även inom länder. Jag tänker inte gå in på antalet arter och deras lokalisering, men det skulle jag kunna beta av. Det skiljer redan mellan norra och södra Sverige, där vi inte träffar rätt med pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Jag vill med bestämdhet hävda att nationell kompetens kommer att innebära lösningar för både den biologiska mångfalden och hållbart skogsbruk, men då förutsätter jag att både skogsindustrin och miljörörelserna sätter sig ned och utformar planer som utgår från oberoende forskning och erfarenheter som byggts upp i decennier av aktörer som på nära håll jobbat med frågorna - och då menar jag faktiskt från båda lägren, om jag nu kan kalla dem för det och sätta etiketter på dem.

Herr ålderspresident! Vi diskuterar en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden till 2040. Sverige har en samlad landsbygdspolitik som går helt i linje med EU:s vision för landsbygderna. Visionen bidrar helt klart till den gröna omställningen.

I visionens inledning citeras Ursula von der Leyen, och hon säger så här: "Våra landsbygdsområden är kittet som binder samman vårt samhälle och pulsen i vår ekonomi. Mångfalden av landskap, kultur och kulturarv är ett av de mest utmärkande och anmärkningsvärda inslagen i Europa. De är en central del av vår identitet och ekonomiska potential. Vi kommer att vårda och bevara landsbygden och investera i dess framtid."

Jag tycker att det är ganska bra ord, och jag är helt övertygad om att vi i Sveriges riksdag kan skriva under på detta.

När vi pratar om sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygder tänker jag fokusera på resiliens. Enligt kommissionen är arbetet med att bevara naturresurser, återställa landskap och miljöanpassa jordbruket centralt för att skapa landsbygdsområden som främjar välbefinnande och som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar, naturkatastrofer och ekonomiska kriser.

Kommissionen pekar också på att det är viktigt att förkorta leveranskedjorna. Med detta menas att det är viktigt med mer lokal produktion. Det är också viktigt att främja ett variationsrikt skogsbruk och jordbruk som är mer miljövänligt och som främjar kolinlagring och lokal produktion av hög kvalitet.

Landsbygdsområdena tillhandahåller tjänster som skyddar ekosystem och lösningar för klimatanpassning. Landsbygderna har en viktig roll att spela för att bekämpa klimatförändringarna och för att skapa en hållbar bioekonomi och en cirkulär ekonomi.

I klimatpolitiken och på många andra politikområden uppmärksammas därför allt tydligare att klimatomställningen behöver vara mer rättvis. Arbetet med att främja livet på landsbygden är nog en i grunden oerhört väsentlig del för att vi ska ha en effektiv klimatpolitik. Jag tror att vi i Sveriges riksdag behöver tänka mycket mer på det.

Vi har ett nationellt centrum för mathantverk i Sverige, Eldrimner. Eldrimner hade förra veckan sitt årliga möte, Särimner. Temat för årets möte var just resiliens.

Mathantverkets resiliens, alltså den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta utvecklas, kan beskrivas i tre delar:

Uthållighet, alltså förmågan att hålla kvar det man redan har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Anpassningsförmåga. Anpassningsförmågan har ju prövats väldigt mycket hos de små livsmedelsföretagarna under pandemin, och det var många sådana exempel som togs upp.

Förändringsförmåga, alltså förmågan att förändra sig till någonting som blir bättre.

Resiliens är ett ganska nytt begrepp, men det stämmer mycket bra in på mathantverk. Seminariet inleddes också med en introduktion av begreppet av Line Gordon, som är chef för Stockholm Resilience Centre. Jag ska inte gå in på alla de saker som hon tog upp, men en sak som jag tycker var väldigt intressant var att det nu har gjorts resiliensanalyser av svenska gårdar, bland annat av Jannelunds gård i Örebro län. Det ger ett bra underlag för oss i politiken när det gäller att arbeta vidare med resiliensbegreppet.

Kommissionen menar också att välmående landsbygder nås genom att vi skapar mervärden i jordbruket och i livsmedelssektorn. Man menar att ekologiskt jordbruk och hållbar utveckling inom jordbruket är oerhört viktigt.

I näringsutskottets betänkande lyfter man särskilt fram vikten av att främjandeåtgärder av olika slag ska skapa mervärde för medborgarna och vara anpassade efter lokala och regionala behov. Precis som mina utskottskollegor har sagt här tidigare vill vi också undvika alltför administrativt tunga system, naturligtvis.

Herr ålderspresident! Alla debatter om EU är skogsdebatter. EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevicius kom ju hit till riksdagen, men det var inte vi som bjöd in honom. Han bjöd in sig själv och ville träffa miljö- och jordbruksutskottet i juni, samma dag som han också skulle träffa statsministern, skogsindustrin och många andra viktiga aktörer i Sverige.

Miljökommissionären framhöll att det kalhyggeskogsbruk som vi har i Sverige delvis kan bidra till att skada EU:s klimatarbete och den biologiska mångfalden. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi lyssnar på EU:s miljökommissionär men också att vi är aktiva i den dialog med EU-kommissionen som handlar om skogsbruksfrågorna.

Alla partier är överens om att vi ska ha en nationell skogspolitik. Jag är också övertygad om att alla partier är överens om att EU ska fortsätta att ha en politik för klimatet och en politik för miljön och för den biologiska mångfalden - möjligtvis med undantag av Birger Lahti, som inte tyckte att vi skulle ha en politik för den biologiska mångfalden.

Jag blir oerhört bekymrad över det som Moderaterna framhåller i sin reservation om stärkt konkurrenskraft.

Från mejerierna säger ofta att man vill kapa svansarna. Det vill säga att den grupp mjölkbönder som har sämst lönsamhet inte längre ska leverera till mejerierna.

Ingen grupp har bidragit mer till effektivisering och modernisering än lantbruket, men det har gått till en sådan nivå att specialiseringen också slår över till en strukturomvandling som innebär nedläggning av svenskt jordbruk. Nedlagda gårdar är ju ingen nyhet, men det fortsätter alltjämt trots att vi har en livsmedelsstrategi som säger att vi vill ha mer jordbruk och fler gårdar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Böndernas organisationer driver också på för en ökad strukturomvandling och en ökad konkurrenskraft. Jag undrar ibland varför.

Jag tror att vi behöver en stärkt livsmedelsstrategi som på ett tydligare sätt tar upp hur vi ska kunna utveckla svenskt lantbruk och svenskt jordbruk i enlighet med den vision som EU nu har lagt fram för landsbygdsområdet.

Herr ålderspresident! Jag vill avsluta med ett citat från Po Tidholm, som skrev boken Läget i landet för några år sedan. Nu är läget i landet kanske lite annorlunda än när han skrev sin bok. I dag ser vi ju att det sker en utflyttning i många av landets olika landsbygder. Han skriver: "Landsbygdens befolkning behöver få känna sig delaktiga i det moderna projektet, det är dit vi måste nå."

Flera av mina kollegor har här i dag talat om många av de moderna projekt som kopplas till klimatomställningen, inte minst elbilar. Jag tror att elbilen kan vara en motor för att skapa en större delaktighet också hos landsbygdens befolkning.

Från Miljöpartiets sida vill jag lyfta fram att vi behöver tänka om när det gäller elbilen och landsbygden, för elbilen är väldigt bra för landsbygden. Man behöver inte ens åka till en bensinmack för att tanka; man gör det hemma. Bränslekostnaden är omkring 2 kronor milen. Det är oerhört fördelaktigt, och vi måste göra det än mer fördelaktigt för dem som bor i landsbygd och glesbygd att köpa både begagnade och nya elbilar. Därför föreslår vi från Miljöpartiet nu en glesbygdsbonus kopplad till bonus malus för att vi ska få igång den utvecklingen.

Herr ålderspresident! Min fråga går givetvis till Gardfjell eftersom hon citerade mig lite grann i anförandet.

Jag sa aldrig att jag tycker att biologisk mångfald inte är viktig. Men jag sa att vi inte träffar rätt med EU:s skogspolitik när det gäller den biologiska mångfalden. Det låter ju lite grann som om Miljöpartiet skulle vara med på att svensk skogspolitik är en nationell angelägenhet.

Jag tog exemplet med Frankrike och Sverige. Jag vet att det finns rödlistade arter på vad som kallas hot spots, där de är betydligt mer hotade än de arter vi har i Sverige. Men ändå vill man peka på att 30 procent är vad som behövs för att skydda den biologiska mångfalden.

Jag skulle aldrig kunna säga att det inte är viktigt med biologisk mångfald och att vi bara kan köra över arterna. Det tror jag inte att någon vill, för vi vet inte vad som behövs i medicinsk forskning eller annat i framtiden.

Men jag vill fråga Maria Gardfjell: Är det rätt att göra som man gör i Frankrike? Enligt kommissionen behöver man fyra gånger mindre av deras skogslevande arter för att klara av den biologiska mångfalden än vad man behöver i Sverige. Jag får inte ihop det. Varför är det så viktigt att lyssna på kommissionen när det gäller biologisk mångfald? Det var det exemplet jag tog. Jag väntar gärna på svar.

Herr ålderspresident! Stort tack för frågan, Birger Lahti! Detta är verkligen någonting som behöver diskuteras mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

EU har ju en politik för klimatet och för biologisk mångfald. Även om vi har en nationell skogspolitik kommer EU:s miljöpolitik och klimatpolitik naturligtvis att påverka den svenska skogspolitiken. Då behöver vi anpassa vår skogspolitik, så att vi kan leva upp till de ambitioner som finns för att just skydda biologisk mångfald.

Det är ett intressant exempel som Birger Lahti tar upp. Det handlar om att jämföra Frankrike med Sverige. 70 procent av vårt land är skog. I stora delar av Sverige finns det fortfarande också värdefulla naturområden i skogen, inte minst längs fjällkedjan. Det är någonting som vi vill bevara.

Men det är då en väldigt intressant fråga varför Frankrike skulle behöva avsätta mindre arealer än Sverige. Ja, delvis handlar det om att Frankrike under längre tid än Sverige har förstört många av sina naturvärden. Man har kanske inte lika många naturvärden kvar.

Miljöarbetet handlar om att vi här och nu ska skydda den biologiska mångfald som vi faktiskt har. Ibland är det så här: utrotar man arter eller livsmiljöer kommer de inte längre att finnas kvar.

Herr ålderspresident! Tack för svaret så här långt, Maria Gardfjell! Du svarade inte riktigt på det jag frågade om. Det finns skogslevande rödlistade arter även i Frankrike. Med EU-kommissionens sätt att se på detta blir det bara kvantitet som avgör vad vi behöver. Vi träffar inte ens rätt i Sverige med den ambitionen.

Vad hjälper det att vi lämnar 30 procent och skyddar allt i norra Sverige när det finns betydligt fler arter i det bälte som vi kallar för nordvästra Sverige, som många vill skydda helt? Vi träffar inte rätt även om vi skulle uppnå 30 procent i landet om allt ligger i norra Sverige.

Det finns betydligt fler arter i södra Sverige. Det är ädellövskogar och naturbetesmarker där det finns andra arter än i norra Sverige. Det blir lite samma sak om man jämför Frankrike och Sverige när det gäller vilka arter som behöver skyddas och i vilken mån. Jag vill bara påpeka det för Maria Gardfjell.

Den biologiska mångfalden är absolut viktig, och den ska vi fixa i Sverige. Men att ty sig till en kommission där man har pekat ut kvantitet som ett mål för att nå detta blir bara fel. Det är därför jag säger att det då inte blir nationell kompetens som ser till att vi sköter skogen så att vi klarar både biologisk mångfald och en produktion som gör att vi har långlivade produkter från skogen, som är målet, som jag har hört från de flesta partier.

Herr ålderspresident! Jag är otroligt bekymrad. Jag vet att många människor i Sverige ser Vänsterpartiet som ett parti som tycker att miljöfrågor är viktiga. Men här står Birger Lahti i talarstolen och på ett tydligt sätt pekar på att man från Vänsterpartiets sida inte vill se att EU ska bedriva miljöpolitik och arbeta utifrån de internationella överenskommelser som sluts kring just biologisk mångfald. Jag tycker att det är tragiskt.

Jag tycker också att det är synd att Birger Lahti inte är mer insatt i det arbete som nu sker inom EU med den biologiska mångfaldsstrategin kring de satsningar som ska göras när det gäller skydd av natur. Det är ännu inte fastslaget exakt hur strategin kommer att se ut, men det är absolut så att vi i Sverige och regeringen på alla sätt nu med en tydlig politik pekar ut att skyddet av Sveriges natur är oerhört viktigt. Annars skulle man inte ha lagt så enormt stora satsningar i statsbudgeten som man nu har gjort med en tredubbling av pengapotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygds-områden till 2040

Det är absolut så att vi behöver skydda skogarna längs fjällkedjan, som är ett sammanhängande område av internationellt värde för den biologiska mångfalden, samtidigt som vi skyddar den värdefulla skogen i södra Sverige, i mellersta Sverige och i andra delar av norra Sverige. Faktum är att det är första gången som regeringen har lagt fram en budget där man skapar förutsättningar för det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)