Interpellationssvar - En ny bankskatt - 2021-10-26

Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig vilka effekter den nya riskskatten förväntas ha på tillväxt, sysselsättning och hushållens ekonomi.

Finansiella kriser är kostsamma. Det har såväl Sverige som andra länder erfarit. Syftet med riskskatten är att stärka de offentliga finanserna för att därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris. Med starkare offentliga finanser är Sverige bättre rustat för att möta utmaningar och genomföra nödvändiga åtgärder i en krissituation.

Riskskatten ska betalas av de största kreditinstituten, men har ingen koppling till antalet anställda. Hur den ekonomiska bördan av skatten fördelas på kort och lång sikt är en empirisk fråga. Det beror bland annat på hur konkurrenssituationen ser ut på marknaden.

Här är det viktigt att komma ihåg att bankerna de senaste åren har fått bolagsskattesänkningar som är i samma storleksordning som den planerade riskskatten. Om det förekommer en så stor övervältring i banksektorn som det ibland påstås borde bankerna också kunna berätta hur de stora bolagsskattesänkningarna har kommit bankkunderna till del.

Eftersom förslaget stärker de offentliga finanserna och gör ekonomin mer motståndskraftig vid finansiella kriser bidrar skatten generellt till mindre osäkerhet och risk för företag och hushåll. Det förväntas medföra ökade investeringar och tillväxt. En samlad bedömning är därför att förslaget inte har några betydande effekter på den ekonomiska tillväxten och den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet.

Fru talman! Sverige står nu inför en lång rad olika skattehöjningar. En del av dem återfinns i regeringens budgetförslag. En del av dem är redan genomförda. En hel del av de skattehöjningar som ligger framför oss har Magdalena Andersson och Socialdemokraterna på olika sätt aviserat. Det kan handla om de skatteförslag som Magdalena Andersson har tagit upp i sitt manifest och som bland annat går ut på att familjer som äger sitt boende ska få avtrappade ränteavdrag. Det kommer att kosta flera tusen kronor i månaden för vanliga familjer med vanliga bolån. Det kan handla om det som har föreslagits av Socialdemokraterna här i Stockholm, i Skåne och i Göteborg om en återinförd fastighetsskatt. En av de skatter som redan finns presenterade i den bombmatta av skattehöjningar som Magdalena Andersson nu har rullat ut är skatten på pensionssparande och bolån via banksektorn. Det är den vi diskuterar här i dag.

Fru talman! Vi är vana vid relativt nonchalanta eller lättvindiga bedömningar från finansministerns sida när det kommer till skattepolitiken och den ekonomiska politiken. Det har varit hafsigt och oklart. Finanspolitiska rådet har framfört mycket kritik mot detta. Man har inte klarat överskottsmålet, redovisar inte på rätt sätt och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men att inte alls ha funderat igenom vem det är som kommer att betala skatten är ändå anmärkningsvärt, även sett mot den något hafsiga bakgrund som finns i finanspolitiken från Magdalena Anderssons sida. Någon måste trots allt betala skatten i slutändan.

Magdalena Andersson var tidigt ute med att avskaffa den typ av bedömningar och bräkningar som tidigare hade gjort Sverige till ett väldigt seriöst land när det kom till finanspolitiken. Det försvann och avskaffades ur redovisningarna och ersattes med tabeller med plus- och minustecken som mer indikerade att det var läsning för barn snarare än en seriös bedömning av landets ekonomi och dess ekonomiska politik.

Konsekvenserna har heller inte uteblivit med sämst jobbutveckling i hela Europeiska unionen under Magdalena Anderssons tid. I inget annat EU-land har arbetslösheten ökat. Det har den gjort i Sverige. Tillväxten är låg. Den idé om till exempel flockimmunitet som man lät fortgå fick förödande konsekvenser för liv och hälsa.

Kort och gott, fru talman: När man slutar att göra bedömningar av politikens konsekvenser blir politiken till slut undermålig. Det är vad vi har fått se och uppleva i Sverige.

Ett sådant exempel där man inte bedömer effekten av politiken är när Magdalena Andersson har storsatsat på nya opinionsbildande myndigheter. Men till exempel Statistiska centralbyrån och Skatteverket har inte fått tillräckliga resurser för att till exempel skapa ordning och reda i folkbokföringen.

Ett annat exempel är att det saknas resurser hos polisen. Men det har funnits gott om resurser i Magdalena Anderssons budget för att höja bidragen och göra det mindre lönsamt att arbeta.

Innan man den här gången inför en skatt på ungefär 5 miljarder på dem som arbetar - antingen på dem som har bolån eller på dem som är eller ska bli pensionärer - skulle man önska att bedömningen ändå fanns där.

Jag behöver återupprepa frågan, eftersom finansministern inte svarar på den. Vem kommer egentligen att betala den här skatten? 5 miljarder kronor är mycket pengar. Landets pensionärer och bolånetagare är givetvis oroade över att denna skatt nu ska riktas mot dem.

Frågan är hur finansministern bedömer att skatten fördelar sig. Fördelar den sig mest på dem som har tjänstepensioner eller ska ha tjänstepensioner i framtiden, eller fördelar den sig mest på de personer som i dag har bolån? Någonstans ifrån kommer de 5 miljarder kronor som Magdalena Andersson ska använda till bidragshöjningar.

Fru talman! Det är som alltid intressant att lyssna på Niklas Wykman. Jag ska bara göra några få påpekanden.

Före coronakrisen var det 350 000 fler människor som hade fått jobb sedan Stefan Löfven tillträdde jämfört med när Niklas Wykman arbetade i Finansdepartementet. Det var en högre andel av befolkningen som hade sysselsättning under den djupaste krisen sedan andra världskriget än på den tiden som Niklas Wykman jobbade i Finansdepartementet. Jag är inte säker på att alla skulle beskriva det som ett jobbmisslyckande.

Däremot har vi varit väldigt framgångsrika i att få inte minst utrikesfödda kvinnor ut på arbetsmarknaden igen, efter att vi avskaffat det vårdnadsbidrag som Moderaterna införde och gjort om föräldraförsäkringen så att fler utrikesfödda kvinnor kommer in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan också vara värt att påpeka att polisen nästa år kommer att få mer resurser än vad de själva har krävt.

Vad gäller bankskatten är det precis som jag svarat en empirisk fråga som handlar mycket om hur konkurrenssituationen ser ut på marknaden. De stora bankerna har fått stora skattesänkningar under den här regeringen som motsvarar den skattehöjning som nu kommer. Det betyder att det över tid bör vara plus minus noll.

Fru talman! Den nonchalanta och lättvindiga inställningen till offentliga finanser och skattepolitiken från Magdalena Andersson känns igen. När Magdalena Andersson tillträdde som finansminister var det snabbt viktigt att få bort bedömningar av politikens effekter.

Tidigare redovisades de tydligt och klart för medborgare, medier och expertmyndigheter. De kunde granska vad politiken förväntade sig av de åtgärder som man vidtog. Självklart blev inte alltid alla bedömningar rätt. Då kunde man kritiseras utifrån det, och man kunde sedan göra om och göra rätt.

Den typen av prövande och intellektuell verksamhet är Magdalena Andersson inte intresserad av. Seriösa bedömningar grundade i forskning har bytts mot tyckande och mot plus- och minustabeller som mer kanske talar till hur ett barn tänker kring ekonomi än hur ett land borde skötas.

Den typen av hafsande och nonchalans har fått allvarliga konsekvenser för Sverige. Svenska folket har genomskådat den typ av tom retorik som Magdalena Andersson använder sig av med att det ska gå så bra, att fler arbetar och så vidare, för så ser verkligheten inte ut.

Hundratusentals människor klarar inte sin egen försörjning. Arbetslösheten är mycket hög. Det är bara i Sverige som arbetslösheten har ökat under den period som Magdalena Andersson har varit finansminister. I alla andra europeiska länder har den minskat.

Svenska folket går inte längre på Magdalena Anderssons olika påståenden. Magdalena Andersson lovade att vi skulle få EU:s lägsta arbetslöshet. Vi fick den fjärde, femte högsta arbetslösheten i stället. Nu ska allt detta kompenseras med att alla människor ska betala ännu mer i skatt.

De ska också betala ännu fler skatter. En del av de skatterna har vi redan sett. Plastpåseskatten är ett exempel. Den har gjort att det kostar till exempel 20-30 kronor för en barnfamilj att gå och handla om de har glömt Miljöpartiets tygkassar hemma. Det har varit förödande för handeln, och det skapar en massa krångel i vardagen.

Detta visar också väldigt tydligt att det till slut är någon som ska betala. Det är kärnfrågan om skatten på tjänstepension och bolån som Magdalena Andersson nu ska införa och kallar riskskatt, bankskatt eller vad man vill. Vem är det egentligen som ska betala?

Fru talman! Det kan väl inte vara så att vi har en finansminister som har infört en skatt på 5 miljarder kronor - 5 000 miljoner kronor - utan att ha gjort analys eller bedömning av vem det är som betalar den i ekonomin. Hur slår den här skatten?

Fru talman! Man brukar tala om skatteincidens. Det är på vanlig svenska: Vem är det som betalar egentligen? En skatt på en verksamhet kan antingen betalas av verksamhetens ägare eller av verksamhetens kunder. Någon annan finns inte att tillgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man tittar på bankens kunder är det ungefär hälften av alla svenska hushåll som har bolån, och då är det de som kommer att få betala. Har Magdalena Andersson någon uppfattning om hur mycket dyrare bolånen kommer att bli med den nya skatten på banker?

Eller är det ägarna som ska betala? Då är det i stor utsträckning tjänstepensionsföretag som får betala, det vill säga att de flesta arbetande människors framtida pension i sådana fall ska krympa. Någon av de två grupperna blir det. Det blir antingen bolånetagarna eller de som förväntar sig att få tjänstepension.

Min fråga till Magdalena Andersson är: Hur ser fördelningen mellan dessa två grupper ut? Har det ens en gång gjorts en sådan analys på Finansdepartementet, och kan man i sådana fall få ta del av den?

Fru talman! Jag har svarat på frågan flera gånger. Men Niklas Wykman verkar inte vara så intresserad av att höra.

Vi höjer skatten med 5 000 miljoner kronor. Det är helt korrekt. Vi har precis innan det sänkt skatten med 5 000 miljoner kronor. För låntagarna bör det då bli plus minus noll.

Vad gäller bedömningar som vi har med i budgeten är det någonting som vi har diskuterat och debatterat i sju år nu. Det är också en fråga som jag har svarat på en lång rad gånger.

Niklas Wykman tycker att det är oseriöst och ointellektuellt att inte ha exakta siffror för vad varenda reform kan betyda i antal i ökad eller minskad sysselsättning.

Min bedömning är, vilket jag har upprepat vid ett flertal tillfällen under de senaste sju åren, att det är oseriöst och ointellektuellt att ha exakta bedömningar för vad varje reform kan ge för effekt. Det är för stora konfidensintervall, för stor osäkerhet, i de siffrorna, och jag tycker inte att det är seriöst och intellektuellt.

Det är en bedömning som jag gör utifrån min bakgrund som forskare i just de frågorna. Där gör vi olika bedömning, helt enkelt.

Bankskatten som vi diskuterar nu är ju ett förslag som ursprungligen kommer från Moderaterna. När Niklas Wykman jobbade på Finansdepartementet, vilken bedömning gjorde man då av vad den här skatten skulle betyda för sysselsättningen? Vad var bakgrunden till att man tyckte att det här var en bra skatt då men inte tycker så längre? Det kan väl inte bara vara så att man har hamnat i opposition, tappat ambitionen att vara ett regeringsbärande parti och lyssnat för mycket på lobbyisterna från Bankföreningen, där för övrigt en statssekreterare som jobbade på Finansdepartementet när det här föreslogs är vd.

Fru talman! Det är roligt att Magdalena Andersson och jag delar forskningsbakgrund inom nationalekonomi. Däremot får man kanske lov att säga att det är lite svårt att ta en person seriöst som utifrån den erfarenheten har tagit med sig att man inte ska göra uppskattningar och bedömningar av den politik som man bedriver. Det är ju själva kärnan i forskning och för den delen i politiskt ansvarstagande att man så gott det går försöker att göra bedömningar och uppskattningar av politikens effekter.

Men svenska folket kan såklart utvärdera det själva. Är det jag eller Magdalena Andersson som har fått rätt? Jag har hela tiden hävdat att den typ av hafsig och nonchalant finanspolitik som regeringen bedriver skulle leda till ökad arbetslöshet, lägre tillväxt och sämre använda skattepengar. Magdalena Andersson å sin sida har mer menat att det är lugnt - överlåt detta till socialdemokratin, så fixar vi det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har vi sett vad som har hänt. Jobbutvecklingen är sämst i Europa, och vi har ett eskalerande våld på våra gator. Det har funnits pengar över till opinionsbildande myndigheter, men det har inte funnits pengar till Skatteverket och Statistiska centralbyrån för att ha koll på vilka som faktiskt bor i det här landet. Det har heller inte funnits pengar för att polisen ska kunna få fler anställda och utökade befogenheter. Möjligtvis nu, fem över tolv, ska det tillföras mer pengar. Den här utvecklingen har dock pågått i Sverige länge, och i stället har Magdalena Andersson valt att bygga ut bidragssystemen.

Anledningen till att den här dåliga skatten inte infördes under den tid som Moderaterna styrde var helt enkelt för att skatten inte är något bra. Den är varken genomförbar på ett bra eller rättvist sätt eller har önskvärda effekter i den svenska ekonomin. Nu får vi väl se om Sverige över huvud taget klarar av att införa den här skatten eller om det som vanligt blir ett stort hål i Magdalena Anderssons budget där det kommer att saknas 5 miljarder kronor.

Fru talman! Nu är det dags - en sista chans för Magdalena Andersson att svara på frågan: Vem kommer att få betala den här skatten? Är det bankernas kunder, det vill säga de som har bolån, som ska betala 5 miljarder extra varje år? Det handlar givetvis i stor utsträckning om arbetande familjer som på ännu ett sätt ska vara med och betala för Magdalena Anderssons olika bidragshöjningar. Eller är det bankens ägare, i stor utsträckning alltså tjänstepensionsföretag, det vill säga de framtida pensionärerna i Sverige, som nu ska få betala för de mycket stora bidragsutgifter i Sverige som man kan förvänta sig blir ännu större när bidragssystemen ska bli mer generösa och lättillgängliga för fler?

Fru talman! Det är inget konstigt att det finns olika politiska åsikter, uppfattningar och värderingar. Jag är moderat. Som moderater uppskattar vi arbetslinjen. Vi tycker alltid att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det är bra att det startas och drivs företag och har ingenting emot att den som arbetar eller startar ett företag också tjänar på det. Tvärtom, vi tycker att det är bra och att det driver samhället och hela landet framåt. Socialdemokraterna tycker att man ska höja bidragssystemen och tycker inte att man nödvändigtvis ska behöva arbeta för sin försörjning.

Detta är kända fakta. Däremot bör man kunna vara överens om att man åtminstone så noggrant det går ska redovisa konsekvenserna av politiken. Är det de som ska få pension i framtiden som ska betala, eller är det de som har bolån i dag? Det måste finnas ett svar på det, Magdalena Andersson.

Fru talman! Niklas Wykman låter möjligen som en papegoja. Oavsett hur mycket jag svarar på frågan ställer Niklas Wykman samma fråga igen och låtsas som om han inte har fått något svar.

Jag kan svara igen. Det är nämligen så att vi just har sänkt skatten med 5 miljarder, och nu höjer vi den med ungefär 5 miljarder. Det blir plus minus noll. Ingen behöver alltså betala mer än i ursprungsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Niklas Wykman säger att man ska göra bedömningar så gott det går, och det är precis det vi gör. Vi gör bedömningar som grundar sig i forskning och vetenskap, och vi redovisar dem på ett sätt som jag bedömer är både intellektuellt och seriöst - betydligt mer så än att visa exakta siffror som har så stora konfidensintervall att de blir, som jag bedömer det, meningslösa. Vi gör alltså exakt det som Niklas Wykman efterfrågar om än inte på det sätt som Niklas Wykman önskar. Jag bedömer att det här är mycket seriöst.

Vad gäller bankskatten är det sant att Moderaterna inte införde bankskatt. Man hade inte kommit tillräckligt långt i processen. Däremot gick man till val på att införa bankskatten, och därför utgår jag från att Niklas Wykman ändå hade gjort en seriös bedömning av vad den skulle ha för effekt. Då hade man ju inte börjat med en skattesänkning.

Niklas Wykman säger att vi har hål i budgeten. Jag kan bara konstatera att när Niklas Wykman lämnade Finansdepartementet hade vi ett strukturellt underskott på ungefär 35 miljarder. Nu har vi återigen ordning och reda i statsfinanserna. Han säger också att moderater gillar när människor arbetar. Då bör man gilla socialdemokratisk politik, eftersom det är fler som arbetar nu än när Niklas Wykman styrde. Sedan säger han att det är bra att färre lever på bidrag. Nu är det färre som lever på ersättningar och bidrag än när Niklas Wykman jobbade på Finansdepartementet. Niklas Wykman borde vara glad över att det är en socialdemokratiskt ledd regering och en socialdemokratisk finansminister.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.