Interpellationssvar - Bredbandsutbyggnad - 2021-10-19

Fru talman! David Perez har frågat mig dels hur regeringen avser att agera för att öka takten på utbyggnaden så att målet om att samtliga hushåll ska ha tillgång till snabbt internet till 2025 kan nås, dels vad jag anser är de främsta orsakerna till att målet inte har kunnat nås samt att målet till 2025 inte heller ser ut att kunna nås. Han har också frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder utifrån mina slutsatser.

Fru talman! Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband och stabila mobila tjänster av god kvalitet. Regeringen verkar för att bredbandsmålen ska nås. Det långsiktiga målet i bredbandsstrategin till 2025 är bland annat att 98 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till 1 gigabit per sekund. Post- och telestyrelsen bedömer att det finns möjlighet att det målet kan nås till 2025.

Enligt PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning hade närmare 95 procent av hushållen och företagen tillgång till 1 gigabit per sekund eller fiber i den absoluta närheten i oktober 2020, jämfört med cirka 92 procent i oktober 2019. Till 2025 finns ytterligare två mål: 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 megabit per sekund, och 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till minst 30 megabit per sekund. PTS bedömer att målet om 100 megabit inte nås till 2025 medan målet om 30 megabit per sekund kan komma att nås till 2025.

Sverige har i internationell jämförelse en mycket väl utbyggd bredbandsinfrastruktur. I EU-kommissionens rapport DESI 2020 (Digital Economy and Society Index) är Sverige rankat på andra plats på området uppkoppling och på första plats på området snabb uppkoppling.

Skillnaderna i tillgång till bredband mellan tätort och småort och landsbygder minskar, men det är fortfarande en ojämn fördelning av tillgången i landet. För att nå målen krävs fortsatta investeringar i utbyggnad av näten, insatser från privata, statliga och övriga offentliga aktörer liksom efterfrågan av denna infrastruktur i kombination med betalningsvilja hos hushåll och företag.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2022 att det satsas ytterligare 500 miljoner kronor 2022 på utbyggnaden av bredband i hela landet. Totalt kommer därmed 1,3 miljarder kronor att finnas att söka i bredbandsstöd under detta år inom det nationella stödsystem som PTS ansvarar för.

Enligt sitt regleringsbrev ska PTS säkerställa att samtliga Sveriges regioner med stödberättigade byggnader kan komma i fråga för fördelning av stödmedel. PTS ska främja att stödet får god geografisk spridning och säkerställa att olika typer av aktörer kan komma i fråga för stöd, och då särskilt bredbandsföreningar.

Dessutom har en så kallad bokstavsutredare i uppdrag att ta fram förslag till undantag från lokaliseringsprincipen, som bland annat styr var kommunala satsningar på bredbandsutbyggnad kan genomföras. Syftet är att främja utbyggnaden av bredband. Uppdraget ska slutföras senast den 9 december 2021.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Precis som nämns handlar interpellationen om något som berör väldigt många svenskar runt om i vårt avlånga land, kanske framför allt de som bor på landsbygden.

Det är glädjande att vi närmar oss det ambitiösa men nödvändiga målet för bredbandsstrategin. Men när det gäller huruvida det uppnås får vi helt enkelt vänta och se. Det vi faktiskt vet är att regeringen har misslyckats med målet för 2020; det har ministern själv sagt. Han har kallat det för ett misslyckande.

Vi fick höra att regeringen kommer att tillskjuta mer medel för att påskynda utbyggnadstakten. Men det är långt ifrån de medel som egentligen krävs för att uppfylla målen. Organisationen Hela Sverige ska leva har beräknat kostnaden till 22 miljarder kronor för att uppnå alla mål.

Vi befinner oss i ett läge där alltmer av vår samhällsservice erbjuds via nätet. Banker och företag flyttar sina kontor och hänvisar i bästa fall till att man kan besöka dem i grannorten eller grannkommunen. Det får inte bli ett bestående problem att landsbygden saknar likvärdig tillgång till snabbt internet.

Från Sverigedemokraternas sida ser vi problemet och anslår 1 miljard mer än regeringen innevarande år för just detta ändamål. Vi vet hur viktig frågan är för landsbygdens fortsatta utveckling och överlevnad.

Post- och telestyrelsen tillhandahåller en väldigt informativ - får man lov att säga - karta, som jag skulle vilja tipsa ministern och även er som lyssnar på debatten där hemma om. Den finner man på bredbandskartan.se. Det ser väldigt fint ut till en början, med god täckning i hela landet. Men om man sedan ändrar inställningen till att innefatta orter utanför tätort och små orter skiftar genast kartan färg.

I Uppsala län, som jag representerar, får endast tre av åtta kommuner godkänt eller grön täckning, vilket tyder på god täckning. Intressant nog har exempelvis Knivsta kommun - som är en relativt liten kommun med ett pendlarstrategiskt läge mellan två stora städer, Uppsala och Stockholm - sämre tillgång till fiber än man har på hela Gotland, som dessutom är tio gånger så stort.

Jag tror att vi alla har exempel på hur det kan vara när man befinner sig några mil från en större tätort. Man kan då få höra från lokalbefolkningen: Vi har ingen täckning i dag, för det blåser eller är lite dåligt väder.

Det får mig att tänka på en artikel från i våras i Dagens Nyheter, där man bland annat tittade på kopparnäten och att de skulle släckas ned. Där framgick att detta inte stämde med operatörernas karta, som visade god täckning när den faktiskt var det motsatta.

Tillgång till snabbt internet är en viktig beståndsdel för infrastrukturen i vårt land, och pandemin har gjort behovet av goda kommunikationsmöjligheter ännu viktigare.

Jag vill därför passa på att fråga ministern hur han ställer sig till det faktum att medborgare saknar möjlighet att vara en del av samhället för att de saknar snabbt internet och hamnar i det så kallade digitala utanförskapet.

Men framför allt: Hur avser regeringen att öka takten i utbyggnaden, vilket är oerhört viktigt för framtiden?

Fru talman! Alla boende i Sverige ska ha tillgång till snabb uppkoppling i den omedelbara närheten till där de bor om vi pratar fiber eller motsvarande tekniker, och där de normalt bor och verkar om vi pratar mobiltäckning.

När det gäller täckningskartorna, som David Perez tar upp, har jag gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att utföra stickprov för att säkerställa att den täckning som operatören anger också är den som finns i verkligheten. Annars är operatörerna skyldiga att förbättra den eller att kompensera sina kunder. Man ingår ett avtal med operatören, och täckningskartorna är en del av marknadsföringen. Och som alla vet får man inte ägna sig åt falsk marknadsföring vare sig i Sverige eller i något annat land.

När det gäller målen till 2025 tror jag att de kommer att nås. Vi har två av tre mål inom räckhåll. Det tredje har vi fortfarande inte inom räckhåll, om man ska tro PTS prognos. Där tror jag att teknikutvecklingen kommer att spela en stor roll. Vi kommer att ha fixed wireless, vi kommer att ha 5G och vi kommer att ha satellit som kommer att hjälpa oss att nå det målet på ett kostnadseffektivt sätt. Skulle det visa sig att de tillskjutna pengarna inte räcker är jag beredd att skjuta till ytterligare pengar.

Men jag undrar lite ändå, fru talman, om David Perez själv tror på den siffra som han tar upp, nämligen att det skulle kosta 22 miljarder kronor att nå målet till 2025. Och om han tror på den, varför har i så fall Sverigedemokraterna inte skjutit till ens en tiondel av den summan i sin budget?

Fru talman! När det gäller den siffra som lyfts upp är det inte jag som påstår detta. Det är organisationen Hela Sverige ska leva, och jag antar att de i sin tur baserar sig på Post- och telestyrelsens siffra.

Det är såklart en budgetfråga. Det beror på vad man prioriterar. Som jag lyfte upp i mitt tidigare anförande valde Sverigedemokraterna att gå vidare med 1 miljard mer än vad regeringen faktiskt presenterade. Det kan man komma ihåg: Vi kanske inte går hela vägen, men vi går betydligt längre än vad regeringen gör.

Jag tror ändå att ministern och jag är eniga om att det behöver göras mer för att skynda på det här arbetet. Jag tycker att vi ska vara tacksamma för de arbetsinsatser, ofta ideella sådana, som har bidragit till utbyggnaden på landsbygden. Jag tänker då framför allt på byanäten.

Regeringen och bredbandsstrategin sätter stor tillit till att marknaden ska lösa utbyggnaden. Jag skulle kunna ta ett marknadsexempel. Det handlar om en villaägare som beställt fiber från en leverantör som lovat att utföra arbetet inom en viss tidsram. Problemet är att bara att tidsramen förlängts gång på gång. Så har det sett ut: När personen i fråga vänder sig till kommunen skyller de på staten. Vänder man sig till staten skyller de på kommunerna. Kvar blir den här fiberlösningen som inte blir löst. Ingen tar på sig ansvaret i det här fallet. I takt med utbyggnaden har många leverantörer dessutom fått det tuffare att få ihop sina kalkyler.

Under tiden får den här personen vänta, antingen på att andra projekt fullgörs eller på att det egna blir mer attraktivt. Det finns helt enkelt platser som marknadens aktörer aldrig kommer att bygga på, just för att det inte är tillräckligt lönsamt. Hur föreslår ministern att vi löser utbyggnaden på just dessa platser?

Faktum är, fru talman, att de medel som regeringen satsar på bredband kommer att löna sig, på kort sikt men även på lång sikt. Det är också pengar som kommer tillbaka i form av mer levande landsbygd. De skapar arbetstillfällen och en god infrastruktur, som i sin tur leder till god samhällsservice.

Ministern lyfter i sitt svar upp att regeringen tillskjuter 1,3 miljarder kronor i bredbandsstöd. Samtidigt vet vi att regeringen går vidare med exempelvis en familjevecka som beräknas kosta det dubbla. Då måste jag ändå ställa frågan, när vi pratar pengar: Anser ministern att det är viktigare med en familjevecka än att avsätta mer medel för att påskynda arbetet så att landsbygden får god tillgång till ett snabbt bredband?

Fru talman! Det är inte ofta jag håller med sverigedemokrater i denna kammare, men detta är en sådan stund. Jag delar helt David Perez bild av vikten av snabbt bredband, framför allt snabbt bredband i glesbygd. Det är därför regeringen har skjutit till de många miljarder som gör att Sverige har bäst tillgång till snabb uppkoppling på hela den europeiska kontinenten. Det är det som gör att du ingen annanstans i Europa kan få snabbare eller bättre uppkoppling i glesbygd än vad du får i Sverige. Det är det som gör att 95 procent av svenskarna har tillgång till snabbt internet i sin omedelbara närhet. Det är det som gör att 99 procent av den svenska befolkningen täcks av mobilnät med bra uppkoppling.

Men det är inte tillräckligt. 95 procent är inte alla; 100 procent är alla. Det är därför regeringen tillför ytterligare medel. Det är därför regeringen, för att undvika att konsumenter eller byalag låses in av mer eller mindre nogräknade exploatörer, har ändrat stödformen så att man inte ska kunna låsa in kunden i två år utan att bygga annat bredband än en skylt på gården. Skyltar ger inte uppkoppling; fiber eller fixed wireless ger uppkoppling.

Det är också därför jag tror att vi kommer att nå målet. Det finns en stark önskan på svensk landsbygd om en snabb uppkoppling. Och om den var stark innan har pandemin bidragit till att göra den än starkare. Elever har studerat på distans. Människor har arbetat på distans. Människor har faktiskt flyttat ut från storstad till landsbygd för att arbeta på distans och är beroende av en snabb uppkoppling.

Sedan, fru talman, blir det lite magstarkt när David Perez börjar yla om familjevecka när han själv inte ens tillskjuter en tiondel av de pengar som han påstår behövs för att bygga nytt bredband. David Perez får göra hemläxan. Hem till ritbordet! Rita om Sverigedemokraternas budget så att den matchar retoriken, så kan vi mötas i kammaren igen!

Fru talman! Jag ylar nog inte hälften så mycket som alla som bor på landsbygden och saknar god uppkoppling i dagsläget. Det får gärna ministern tänka på i framtiden.

Faktum är att om vi har 95 procent - detta är också siffror som Hela Sverige ska leva har tittat på - är det fortfarande omkring 10 000 människor som saknar möjlighet till ett snabbt internet och god uppkoppling. Detta är personer som på något vis sätts i ett mörker - i ett digitalt utanförskap, som man ofta kallar det. I takt med att myndigheter, bolag och företag kanske lägger ned sina kontor och flyttar blir det ett faktum att man förlorar den service som jag ändå tycker att vi borde kunna tillgodose för våra medborgare.

Jag vill ändå passa på att tacka ministern för en givande debatt. Jag tror att många där hemma har fått en lite tydligare bild av vad som görs och regeringens ambition gällande bredbandsstrategin.

Pandemin har ju påverkat vårt samhälle något oerhört. Det är vi alla medvetna om. Men den har också påskyndat behovet av ett uppkopplat Sverige. Det är viktigt att regeringen tar det yttersta ansvaret för att tillgodose detta behov. Med ett år kvar till valet hoppas jag att väljarna har hört hur regeringen väljer att prioritera denna viktiga fråga och att man väljer att lägga mer pengar på en familjevecka än på att faktiskt tillgodose snabbt internet till folk på landsbygden. Tänk på det!

Tack för ordet, och tack för debatten!

Fru talman! Då ska samma väljare betänka att Sverigedemokraterna gör prioriteringen att inte genomföra familjeveckan och inte lägga de pengarna på snabbt bredband till landsbygden, så har vi det avklarat - intressant retorik men inte så effektiv politik.

Ett litet tillrättaläggande: Det är inte tiotusentals människor som saknar snabb uppkoppling; det är hundratusentals människor som fortfarande saknar snabb uppkoppling. Det är det som är det viktiga. Vi är uppemot 10 miljoner människor i Sverige, och vi når upp till 95 procent som har tillgång till snabbt internet i sin omedelbara närhet. Det gör att vi har en bra bit kvar.

Fördelen är att vi har tre och ett halvt år på oss och att de här 95-procentssiffrorna är ett år gamla. Vi har också en regering som förra året sjudubblade stödet till bredband. Vi har en regering som även detta år fortsätter att tillföra bredbandet ytterligare medel, samtidigt som vi förhoppningsvis kommer att genomföra en familjevecka till svenska barnfamiljers glädje.

Jag tror inte att vi i grunden är oeniga om behovet av internet på svensk landsbygd. Så tycker jag inte att det låter i den här debatten. Jag tycker att det låter som att vi faktiskt är ganska överens. David Perez problem, fru talman, är att han inte har bestämt sig för vad det kommer att kosta att bygga bredband till glesbygden och därmed inte heller kan tillsätta rätt resurser eller rätt åtgärder.

Jag är övertygad om att med de resurser som regeringen tillför, har tillfört och kommer att tillföra, tillsammans med den teknikutveckling som nu går i en rasande takt, kommer alla Sveriges medborgare att få tillgång till en snabb uppkoppling senast 2025.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.