Interpellationssvar - Simundervisningen i skolan - 2021-09-17

Fru talman! Kristina Axén Olin har frågat mig om jag avser att ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt granska hur skolornas simundervisning fungerar och om jag avser att ge Skolverket i uppdrag att kartlägga hur många barn som inte kan simma och vid behov ta fram riktlinjer för hur simundervisning kan ske på ett säkert sätt.

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Att rusta alla barn med viktiga färdigheter inför livet är en bärande del i den svenska modellen.

Att kunna simma är livsavgörande. Därför ställs det i kursplanen i ämnet idrott och hälsa för grundskolan mycket specifika krav på att elever ska kunna simma för att nå kunskapskraven och få ett godkänt betyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna får den utbildning de har rätt till. Skolan ansvarar för att eleverna ges extra anpassningar eller, om en utredning visar det, särskilt stöd om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. Skolan ansvarar också för att simundervisning i skolans regi genomförs på ett säkert sätt.

Av Skolverkets preliminära betygsstatistik för läsåret 2020/21 framgår att andelen elever som i årskurs 6 uppnår minst betyget E i idrott och hälsa är 92 procent, vilket är samma andel som Skolverkets officiella betygsstatistik visar för läsåret 2019/20. Motsvarande andel för årskurs 9 uppgår till 92,5 procent för läsåret 2020/21 och 92,2 procent för läsåret 2019/20.

I en uppföljning av Skolverket framgår att den främsta orsaken till att elever inte når kunskapskravet för simning är att eleverna ges för få simundervisningstillfällen. Det handlar bland annat om organisatoriska svårigheter som att få tider i simhallen eller att anordna simundervisning inom det ordinarie schemat. För att bland annat öka andelen som når kraven i ämnet idrott och hälsa har regeringen beslutat att utöka den garanterade undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa med 100 timmar från och med den 1 juli 2019.

Jag kan konstatera att en mycket stor andel av eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 i grundskolan kan simma. Det finns dock en grupp elever som fortsatt inte uppnår godkänt betyg. Av Skolinspektionens instruktion framgår att myndigheten har möjlighet att efter en behovsanalys genomföra en kvalitetsgranskning.

För att öka andelen elever som når simkunnighet satsade regeringen 300 miljoner kronor under 2018 på en avgiftsfri simskola för elever i förskoleklass. Regeringens satsning på fortsatt avgiftsfri simskola avvisades dock när riksdagen beslutade i linje med det förslag för budgeten 2019 som lades fram av Moderaterna och Kristdemokraterna.

För att skapa fler simundervisningstillfällen har regeringen infört ett stöd till huvudmän för att anordna simskola för elever i årskurs 6-9 under skollov.

Fru talman! Att kunna simma är nödvändigt i Sverige. Med alla våra vatten, sjöar, hav och varma somrar är simning inte bara viktigt av säkerhetsskäl utan även av sociala skäl.

I år har statistiken varit mörk när det gäller drunkningsolyckor. Bara i juli drunknade 26 personer, vilket var 15 personer fler än samma tid förra året. Hitintills i år har över 80 personer drunknat, vilket tyder på att även totalen i år kommer att bli väldigt tråkig.

I tidningen Läraren, som också finns på lararen.se, gjorde Lenita Jällhage i våras ett antal artiklar om simundervisningen i skolan. Det är nämligen så att ingen vet hur många av våra barn som i dag kan simma. Senast Skolverket gjorde en sådan undersökning var 2014, och då kunde 95 procent av våra barn simma. Precis som skolministern Anna Ekström säger ingår simkunskap i idrottsämnet. Till exempel ska man i årskurs 6 kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Men sedan 2014 har skolan förändrats, och ingen vet hur många som nu kan simma.

En lärare i Malmö vittnade om att av hans 44 elever i årskurs 6 kunde 35 inte simma under vårterminen. Alltså kunde 9 av 44 simma. Det är otroligt oroande - säkerhetsmässigt, som sagt var, men också socialt. Att inte kunna simma som tonåring i Sverige när vi har soliga, fina dagar kan vara förödande.

Jag frågade därför skolminister Anna Ekström om Skolverket kan göra en ny kartläggning, en ny enkät, rörande hur många barn i Sverige som faktiskt kan simma eftersom den senaste kartläggningen gjordes 2014. Jag frågade också om Skolinspektionen skulle kunna granska hur simundervisningen i skolan fungerar så att vi vet vad problemet är. Är det logistiken, är det pengar eller finns det andra anledningar till att simkunnigheten verkar sjunka i Sverige?

Fru talman! Tack, Kristina Axén Olin, för den väldigt fina exposén! Kristina Axén Olin visade klart och tydligt varför vi i Sverige har gjort en ovanlig sak. Vi har skrivit in i kunskapskraven för idrott och hälsa att elever ska kunna simma ett visst antal meter. Det är en sorts detaljreglering som vi inte ser i andra ämnen och som vi inte ser för andra kunskapsområden.

Skälet till att vi så klart och tydligt har markerat, lite i strid med hur vi brukar skriva kursplaner och läroplaner i Sverige, att man ska kunna simma ett visst antal meter på mage och ett visst antal meter på rygg är förstås att det kan vara livsavgörande. Skälet är också att vi har ett aktivt friluftsliv med en allemansrätt i Sverige, och vi vill ge möjlighet för alla att vara ute och röra på sig och leka, simma och bada utan fara.

Vi vet också att det kan finnas situationer där det är helt nödvändigt att vara simkunnig. Att kunna rädda andra ingår också i det som det undervisas om i vår svenska skola, fru talman.

Tack vare de undersökningar som redan har gjorts vet vi var problemen finns. De finns ofta i det organisatoriska. Av de många kontakter som jag har haft med skolor under pandemin har jag också förstått att det har varit extra svårt med tanke på tillgången till hallar och att öppettiderna i hallarna har varit starkt begränsade.

Det är ett av många skäl till att regeringen inte gav upp om de kloka förslag som vi lade fram 2018 om en avgiftsfri simskola för elever i förskoleklass. Trots att Kristina Axén Olin och hennes partivänner röstade ned det kloka förslaget har regeringen kommit igen. Jag kan till exempel nämna vårändringsbudgeten för 2021 där vi satsade 200 miljoner kronor på avgiftsfria och smittsäkra lovaktiviteter, som mycket väl kan användas till just simundervisning och lek i vatten.

Den här interpellationen visar på ett ganska tydligt sätt det som jag tycker är lite tråkigt med Moderaternas skolpolitik. I stället för att lägga pengarna på det som kan hjälpa skolorna att se till att barnen får det stöd de behöver lägger Moderaterna pengar på att inspektera. Inspektionspengar kan vara väldigt bra. Men, fru talman, om barn och elever ska få chansen att lära sig simma måste vi ha goda resurser i skolan och god tillgång till hallar. Det når vi inte genom mer inspektioner.

Fru talman! Det är intressant att skolminister Anna Ekström fortfarande inte svarar på mina frågor om Skolverket kan få ett uppdrag att göra en ny kartläggning, eftersom det var sju år sedan det gjordes, och om Skolinspektionen kan granska simundervisningen och hur den fungerar så att vi kan få svar på vad som händer.

Jag är övertygad om att även skolminister Anna Ekström har kontakt med många lärare och rektorer runt om i Sverige och säkerligen, precis som jag, vet att det finns problem med simkunnigheten. Enligt min erfarenhet och alla mina samtal är det egentligen inte pengar det handlar om. Men om det skulle vara det ekonomiska det handlar om skulle självklart även vi moderater kunna diskutera en sådan fråga. Men när rektorer och lärare beskriver problemet för mig är det bland annat, precis som Anna Ekström säger, logistiken. Man hinner inte gå i väg med klasser under den korta idrottstimmen utan måste göra schemaändringar, ta från andra lektio-ner och byta tider för att hinna gå till en simhall och genomföra simundervisningen.

Men det finns också andra saker som skaver i frågan. Jag är övertygad om att också skolminister Anna Ekström vet om det. Vi har en stor grupp flyktingbarn som 2015-2016 kom från länder där man inte alls har vatten, sjöar och hav på det sätt som vi har, och de har inte föräldrar som kan simma. Det finns nu en uppfattning om att det finns lärare som ser mellan fingrarna med att barn inte lär sig simma i Sverige. Det kan finnas kulturella skäl till att man inte har badvana, men det kan också finnas religiösa skäl till att flickor inte får visa sig i baddräkt. Det kan vara så att skolor inte mäktar med den problematiken.

Fru talman! Jag tycker att det här är otroligt viktigt. Alla barn i Sverige ska ha samma möjligheter. Simning är som sagt viktigt ur social synvinkel, men det finns också en säkerhetsaspekt. Det är otroligt viktigt att simning, som alla partier har varit överens om, ingår i idrottsämnet och att alla barn i årskurs 6 ska kunna simma.

Därför är det viktigt att vi tar reda på hur det verkligen ser ut. Har det börjat bli utbrett att många barn i Sverige inte kan simma? Om Skolverket inte gör en ny kartläggning kan vi bara spekulera och höra från enskilda lärare, som den lärare i Malmö som jag alldeles nyss beskrev. Han säger att av 44 barn i hans klasser är det 9 som kan simma.

Fru talman! Om skolminister Anna Ekström tycker att det är lika viktigt som jag och vi moderater gör, varför kan inte Skolverket få i uppdrag att göra en ny kartläggning? Och varför kan inte Skolinspektionen titta på om det finns kulturella eller religiösa skäl till att barn i Sverige inte simmar och varför skolan lite väljer att inte se den problematiken?

Fru talman! Vi har ett skolverk i Sverige, Statens skolverk, som har ett brett uppdrag: att hålla koll på utvecklingen i svensk skola. Det är klart att regeringen skulle kunna lägga detaljerade uppdrag åt Skolverket att ämne för ämne och del för del i kursplanen utreda de saker som man för tillfället tyckte var viktiga. Det gjordes under alliansregeringen. Det ledde till en styrning som fick stenhård kritik från bland annat Statskontoret. Därefter har regeringen medvetet valt att använda sig av den förvaltningsstyrning som vi har för alla myndigheter i Sverige: att ge ett brett uppdrag och resurser för att utföra det uppdraget.

Fru talman! Man skulle kunna gå tillbaka till att som under alliansregeringens tid lägga massor med uppdrag på Skolverket. Jag är för min del övertygad om att det är klokare att se till att Skolverket har tid och resurser för att lägga upp sitt utvärderingsarbete på det sätt som Skolverket med sin breda och djupa kunskap om förhållandena i skolan finner lämpligt.

Fru talman! Skolinspektionen har också ett stort anslag, som har ökat rejält under senare år, och ett förtroende från regeringen att använda det anslaget på det sätt man tycker är lämpligt enligt en i förväg uppgjord plan.

Jag har stort förtroende för både Skolverkets och Skolinspektionens förmåga att använda sina utvärderings- och inspektionsresurser på ett klokt sätt och är övertygad om att det kommer att fungera också när det gäller simundervisning, på det sätt som vi redan har sett. Vi har sett ett antal utvärderingar och inspektioner när det gäller just det.

Jag vill också påminna Kristina Axén Olin om att simundervisning inte är fritt valt arbete i skolan. Det ingår i det centrala innehållet. Det ska undervisas om det. Den elev som inte har fått simundervisning och som inte klarar kunskapskraven, att simma de föreskrivna meterna, ska inte nå upp till betygssteget E.

Fru talman! Det här är alltså inte någonting som skolorna kan bortse från. Skolorna har inte lyxen att på grund av organisatoriska skäl bortse från kunskapskravet i simning. Det är något som ska utföras av skolorna.

Vi vet att pandemin verkligen har ställt till det. Regeringen har med starkt stöd från och gott samarbete mellan riksdagens partier, och Kristina Axén Olin personligen, haft möjlighet att, med stöd av förändrad lagstiftning som med snabb hastighet togs fram i kammaren under förra mandatperioden, utfärda en förordning. Den ger möjlighet att flytta olika kunskapsmoment mellan årskurserna. Jag utgår från att just simkunskap är ett sådant ämne där man kommer att vara tvungen att flytta mellan årskurser. Men poängen med den förordningen, fru talman, var att se till att de här momenten ska kunna klaras av också under en pandemi.

Jag vill återigen hänvisa till de viktiga insatser som regeringen har föreslagit och föreslår när det gäller att stötta lovskola och sommarlovsaktiviteter. Det är en väldigt viktig aktivitet för att se till att de elever som behöver extra stöd för att nå kraven för simkunnighet också kan få det.

Fru talman! Det är mycket glädjande att Socialdemokraterna har anslutit sig till Moderaternas upprepade förslag om lovskola och att utöka lovskolan i Sverige. Men det löser inte det problem som min interpellation handlar om.

Skolminister Anna Ekström talar om att Skolverket inte kan detaljstyra, att det är många uppgifter och att man inte kan göra på det sättet. Men simkunskap handlar inte bara om skolämnet och att granska skolämnet som vilket som helst. Icke simkunskap i Sverige handlar om liv eller död, fru talman. Det är otroligt viktigt att se till att simkunnigheten i Sverige är stor.

Det är viktigt också med tanke på en annan fråga som vi ofta diskuterar i kammaren: vår bristande integration. Vi har problem med att barn och familjer som kommer från andra länder inte blir tillräckligt integrerade och inte kommer in i det svenska samhället. Där är simningen också viktig, ur social synvinkel. Alla barn i Sverige ska kunna simma och vara med och bada på sommarlovet och ska inte tvingas hitta på skäl för att undvika det eftersom man inte vill erkänna att man inte kan simma.

Jag tycker nog att Skolverket skulle kunna få ett sådant uppdrag. Det är som sagt inte vilket ämne som helst. Och om Skolinspektionen hade fått ett sådant uppdrag hade det också varit intressant att se vad som egentligen ligger bakom att det kommer larmrapport efter larmrapport om att simkunnigheten i Sverige minskar.

Men förhoppningsvis, fru talman, lyssnar personal från både Skolverket och Skolinspektionen som kanske delar min oro och väljer själva att titta på detta. Jag tycker att det är sorgligt att vi inte vill ta reda på om det har blivit någon förändring sedan 2014, vad den i så fall beror på och vad vi kan göra åt det hela.

Fru talman! Tack, Kristina Axén Olin, för att du har väckt denna väldigt viktiga fråga!

Jag måste vidhålla att jag tycker att debatten är klargörande. Vi är helt överens om vikten av att kunna simma. Vi är helt överens om hur avgörande det kan vara för att rädda sitt eget eller andras liv i väldigt svåra situationer men också för att ha ett gott liv i den svenska naturen och de svenska sjöarna. Det som skiljer oss åt är att mina medel för att nå högre simkunnighet är att stötta lärarna och skolorna, att se till att det finns medel, resurser och möjligheter att arrangera simundervisningen på ett effektivt och säkert sätt och att täcka upp för den simundervisning som kan ha gått förlorad genom olika former av lovaktiviteter. När regeringen anslår pengar till detta röstar Moderaterna bort dem. I stället vill Kristina Axén Olin lägga pengar på att inspektera och tala om vad som är fel.

Jag tycker att det här är en klargörande debatt som visar skillnaden mellan regeringens och Moderaternas politik. Tack också för detta, Kristina Axén Olin!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.