Interpellationssvar - Ideella föreningars läxhjälpsstöd - 2021-09-17

Fru talman! har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att säkerställa att det finns rutiner vid Skolverket för att kontrollera att inga oegentligheter föreligger, att felaktigt utbetalda medel återbetalas och att det nästa år endast delas ut medel till föreningar som Skolverket med säkerhet vet kommer att använda bidragen till avsedd verksamhet.

Läxhjälp kan vara ett viktigt stöd för många elever. Huvudmän för grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola kan ansöka om statsbidrag för att ge elever hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. Även ideella föreningar som bidrar i det viktiga arbetet med att ge elever läxhjälp kan ta del av medel. Av förordningen för statsbidraget framgår tydligt att ideella föreningar som beviljas statsbidrag i sin verksamhet ska respektera demokratins idéer inklusive jämställdhet, förbud mot diskriminering och respekt för alla människors lika värde och rättigheter.

Det är Statens skolverk som beslutar och fördelar statsbidraget till sökande som uppfyller förutsättningarna för att få bidraget. Den som har tagit emot statsbidraget är skyldig att redovisa till Skolverket hur medlen har använts och lämna de uppgifter som Skolverket begär. När det gäller ideella föreningar ska dessutom en revisor granska den ekonomiska redovisningen och redogöra för sina iakttagelser i ett intyg som bifogas redovisningen. Skolverket kan kräva återbetalning av bidraget bland annat om oriktiga uppgifter lämnats så att bidraget lämnats felaktigt eller med för högt belopp eller bidraget inte har använts för det ändamål som det beviljades för.

Enligt Skolverkets instruktion ska myndigheten följa upp och utvärdera de statliga stöd och bidrag som myndigheten administrerar. Statsbidraget för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid är ett av de bidrag som myndigheten ska följa upp och utvärdera.

Regeringen följer myndighetens arbete och är beredd att vidta åtgärder om så behövs. De medel som är avsatta för bidraget ska gå till att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och bidra till en ökad likvärdighet. Inte ett öre ska gå till radikalisering och extremism.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Att elever ibland får med sig hemarbete, läxor, tillhör skolarbetet och innebär oftast repetition av det som man har lärt sig under skoldagen, ett avslutande av det som man inte hann med eller förberedelser inför ett prov. Att dessa läxor genomförs på ett bra sätt är naturligtvis en förutsättning för ett lyckat skolresultat.

En del elever behöver extra läxhjälp, till exempel extern läxhjälp. Det kan bero på att föräldrarna inte har tillräckligt med tid eller känner att deras egna kunskaper inte räcker till. Då är det bra att eleverna ges extern läxhjälp. Det är dock viktigt att denna läxhjälp utförs av kompetenta personer som är väl bekanta med de kunskaper som eleverna förväntas lära sig i de olika ämnen som de behöver stöd i.

Det är mycket viktigt att detta säkerställs innan man delar ut våra gemensamma skattemedel till detta ändamål. Regeringen har via Skolverket valt att dela ut bidrag för läxhjälp till kommuner och skolor men även ideella föreningar. Här vill jag betona att det är våra gemensamma skattemedel som delas ut. Går våra skattemiljoner till avsett syfte? Utförs den externa läxhjälpen av kompetenta personer?

Fru talman! Vad gäller kommuner och skolor är jag trygg med att skattemedlen används till avsedd verksamhet och att läxhjälpen utförs av kompetenta personer. Men när det gäller listan på de 142 ideella föreningar som har blivit beviljade bidrag är jag tyvärr inte lika trygg.

Villkor som ska uppfyllas för att föreningar ska erhålla statsbidrag är bland annat att de saknar vinstsyfte, är demokratiskt uppbyggda, respekterar demokratins idéer inklusive bland annat jämställdhet, har avslutat två verksamhetsår, är helt eller delvis inriktade på att hjälpa elever med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid, inte har svenska skatteskulder eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten och så vidare. Det är dessa riktlinjer som anges på Skolverkets hemsida.

Allt detta ska säkerställas genom att Skolverket erhåller två års verksamhetsberättelser samt ett protokoll som styrker styrelsens sammansättning. Detta ska vara beviset för det här.

Fru talman! Jag tror inte att det räcker för att säkerställa att läxhjälpen kommer att realiseras av kompetenta personer eller att läxhjälpen över huvud taget kommer att utföras. Att skriva ned eller helt eller delvis kopiera en verksamhetsberättelse är tyvärr något som många kan göra. Man kan finna en uppsjö av förslag via en enkel googling på nätet. Man kan också fabulera ihop ett styrelseprotokoll. Även om det är korrekt säger det ingenting om kompetensen att utföra läxhjälp finns eller att föreningen kommer att verkställa sitt åtagande.

Till denna tvivelaktiga läxhjälpsverksamhet har regeringen givit Skolverket rätten att dela ut 60 miljoner av våra gemensamma skattemedel. Med anledning av detta har jag frågat utbildningsminister Anna Ekström om hon kommer att vidta några åtgärder för att säkerställa att det finns rutiner inom Skolverket för att kontrollera att inga oegentligheter föreligger, att felaktigt utbetalda medel återbetalas och att det nästa år endast kommer att delas ut medel till föreningar som Skolverket med säkerhet vet kommer att använda bidragen till avsedd verksamhet.

Fru talman! Låt mig inledningsvis säga att jag är medveten om att jag låter lite rosslig i halsen, men jag är fullt frisk och har bevis för det. Ingen ska behöva vara orolig för att jag slarvar med några rekommendationer eller restriktioner. Det här är ett problem som jag då och då får med min hals.

Till Jörgen Grubb vill jag säga att jag verkligen blev rosenrasande när jag såg de medieuppgifter som förekom och som jag utgår från ligger till grund för den interpellation som han har ställt. Där påstods att föreningar kan ha fuskat med statsbidrag för läxhjälp. Om dessa uppgifter stämmer är det helt oacceptabelt, och då ska åtgärder förstås vidtas.

De statsbidrag som vi har avsatt till stöd för elever vid läxläsning och annat skolarbete utanför undervisningstid ska gå till just detta. Jag vet inte vad som i så fall upprör mig mest: om statens pengar och våra gemensamma resurser inte har gått till det som vi vill att de ska gå till - läxhjälp - eller om pengarna har gått till verksamheter som staten inte ska ge ett enda öre till. Alla former av bidragsbrott är oacceptabla, och det är mycket allvarligt om det är så att organisationer medvetet har fuskat till sig pengar.

Som jag ser det, fru talman, är regelverket tydligt. Ideella föreningar som beviljas statsbidrag för läxhjälp ska - inte bör - respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och respekt för alla människors lika värde. Den myndighet som har till uppgift att bevilja statsbidrag för läxhjälp, Statens skolverk, håller nu på att granska redovisningen för bidragsåret 2020.

Det är nämligen så, fru talman, att de här föreningarna ska lämna en ordentlig redovisning av hur pengarna har använts. Skulle det visa sig att oriktiga uppgifter lämnats, att bidrag beviljats felaktigt eller att bidraget inte använts för det ändamål det var avsett för, utgår jag från att myndigheten kommer att agera. Regeringen följer myndighetens arbete mycket noga och är beredd att agera om så behövs.

Fru talman! Jörgen Grubbs fråga handlar inte bara om hur pengarna har använts efter att de betalats ut. Den handlar också om huruvida det verkligen är rätt att betala ut pengarna i förväg till en förening som kanske sedermera använder pengarna på ett felaktigt sätt. Här, fru talman, hamnar vi i ett intressant dilemma. Om myndigheterna ska vara tvungna att vara bombsäkra på att varenda ideell förening som man betalar ut verksamhetsbidrag till kommer att använda pengarna riktigt i framtiden får vi ha en annan förvaltningsmodell än den som vi nu har och där föreningar ansöker om medel, talar om hur de ska använda pengarna och sedan på eget ansvar ser till att pengarna används rätt.

Fru talman! Jag vill betona att det inte är Skolverkets, regeringens eller ens riksdagens ansvar att pengarna används på rätt sätt. Det är de föreningar som har ansökt om pengar som har ett stort eget ansvar för att agera på ett korrekt sätt.

Fru talman! Jag kan svara ministern direkt: vi måste ha ett regelverk som säkerställer att det inte medges möjligheter till fusk, alltså ett säkrare regelverk. Det är där man måste börja.

Jag hoppas naturligtvis att ministerns avsikt är att våra gemensamma skattemedel ska delas ut till avsedd verksamhet och att den ska hålla god kvalitet och ge eleverna all hjälp som utlovats. Jag hoppas också att vi är överens om att all verksamhet omedelbart ska stoppas om fusk uppdagas och att utbetalda skattemedel då ska begäras tillbaka. Allt annat vore ett otillständigt nyttjande av våra gemensamma skattemedel.

Jag har en lista på 142 föreningar som fått bidrag för att utföra läxhjälp och som fått totalt 60 miljoner kronor att dela på. De allra flesta är invandrarföreningar. Vad signalerar detta? Är dessa speciellt duktiga på att utföra läxhjälp? Jag vet inte. En reflektion jag gör är att det kanske finns ett starkt behov av läxhjälp för just invandrargrupper. Men har just dessa föreningar tillräcklig kompetens att genomföra läxhjälp med god kvalitet? Det är väl det som det handlar om. Jag tänker då främst på tillgång till det svenska språket.

Jag kan inte styrka mina tvivel med vetskap. Men det kan med stor sannolikhet inte Skolverket heller, eftersom det enda som krävs är två års verksamhetsberättelser samt ett protokoll från en styrelse. Detta kan man som sagt till stor del finna på internet eller kopiera från någon annan. Tyvärr är det så enkelt i dag.

Fru talman! Flera av dessa 142 föreningar har uppmärksammats i diverse medier och blivit starkt ifrågasatta angående sin verksamhet. I vissa fall har verksamheten helt saknats. Det har även visat sig att det finns föreningar som har en antisemitisk agenda och som hyllat terrorhandlingar. Till detta kan vi lägga att man har sett att olika föreningar har likartade verksamhetsberättelser och att många fraser är exakt likalydande. Det finns även föreningar som har anställda eller arvoderade för vilka varken arbetsgivaravgift eller skatter har erlagts.

Fru talman! Det här gör mig väldigt orolig. Man kan bara spekulera i vad alla dessa miljoner i bidrag används till. Flera av dessa föreningar erhåller, förutom regeringens statsbidrag, även bidrag från kommuner och regioner. Om man ska dela ut våra gemensamma skattemedel som bidrag måste man vara mycket ansvarstagande och göra allt som står i ens makt för att säkerställa att bidragen används på ett korrekt sätt. Man får absolut inte dela ut bidrag till föreningar som har eller kan antas ha en suspekt verksamhet - punkt.

Fru talman! Ministern nämner Skolverkets åtgärder med vackra ord. Men i nuläget fungerar de uppenbarligen inte, trots dessa vackra ord. Det är det som gör mig orolig. Det ser bra ut på papperet, men det viktiga är hur det är i verkligheten.

Även om Skolverket skulle vidta alla de åtgärder som ministern räknat upp kvarstår det faktum att det har delats ut miljontals kronor under mycket osäkra premisser. Hur man får tillbaka dem vet jag inte.

Om statsbidrag till läxhjälp ska fortsätta delas ut föreslår Sverigedemokraterna att föreningarna ska vara tvungna att bedriva läxhjälpen i skolans lokaler under rektors ansvar. På så vis säkerställer vi att läxhjälpen över huvud taget genomförs och att det sker på ett korrekt sätt och med god kvalitet.

Hur kommer ministern att agera för att säkerställa att läxhjälp genomförs på ett korrekt sätt och med god kvalitet samt att föreningars bedrägliga beteende beivras?

Fru talman! Jag vill återigen påminna om att det pågår ett arbete på Skolverket med att se över och noga granska de redovisningar som lämnas in.

Jag noterar att Jörgen Grubb i sitt anförande säger "Jag kan inte styrka mina tvivel med vetskap" och att han bara har spekulationer. Trots att det bara är spekulationer och trots att Jörgen Grubb inte kan styrka sina tvivel med vetskap kommer han med väldigt långtgående anklagelser. Om det finns fog för de anklagelserna utgår jag från att Skolverket kommer att vara mycket tydliga med att de ska kräva tillbaka dessa pengar. Jag utgår också från att Skolverket kommer att återkomma till regeringen om det skulle vara så att de bidragsvillkor som gäller inte är till fyllest och om det behövs skärpningar av prövningen av den här typen av bidragsansökningar. I så fall utgår jag från att Skolverket kommer att göra det med vetskap, fasta bevis och fasta iakttagelser och utan spekulationer.

Den fråga vi diskuterar är allvarlig. Svenska elever ska få det stöd de behöver i skolan för att lära sig det man måste ha med sig ut i livet för att kunna jobba, plugga vidare och vara en ansvarstagande medborgare som kan skilja mellan spekulationer och fakta. Den kunskapen ska man få med sig från skolan. Att elever har läxor och får hjälp med sina läxor är positivt. Jag tycker att läxor har en roll i svensk skola, till exempel genom att man befäster de kunskaper som man har fått med sig i undervisningen, genom att man repeterar saker som man behöver nöta in och genom att man tränar på andra viktiga delar i våra läroplaner, som att göra färdigt ett uppdrag i tid och lära sig jobba hårt med uppgifter när det behövs. Det uttrycks inte så i läroplanen, fru talman, men det är ungefär det som det betyder.

Vi har stöd till läxhjälp för att eleverna ska få det här. Jag vill betona att läxhjälpen inte ska bedrivas i stället för undervisning. Det ska inte behövas en rektor som har överinseende över hur läxhjälpen går till. Läxhjälpen ska vara någonting som kompletterar undervisningen och aldrig något som sker i stället för undervisning.

Fru talman! Jag kommer att fortsätta mitt arbete med att säkerställa att de svenska barnen får det stöd de behöver för att kunna göra sina läxor på ett likvärdigt och tryggt sätt. Om det skulle uppdagas att de rapporter som har förekommit i medier stämmer kommer jag inte att tveka att vidta åtgärder.

Fru talman! Jag kan svara Anna Ekström direkt. Det är varken jag eller medborgarna som ska ha vetskap om exakt hur dessa föreningar fungerar. Det är faktiskt regeringen och Skolverket som ska ha full vetskap och kunskap om att dessa föreningar sköter detta på ett riktigt och korrekt sätt. Jag har för min del ägnat två timmar åt att googla lite på en del av dessa föreningar. Då såg det väldigt märkligt ut. Men jag tror att Skolverket har mycket större resurser till undersökningar än just jag.

Mediekanalen Riks gjorde nyligen ett häpnadsväckande reportage om föreningen Rajo, en av de 142 bidragstagarna för läxhjälp. Föreningen har fått drygt 1 miljon i statsbidrag. De avslöjades med att ha en fiktiv ordförande som inte existerade mer än som ett namn. De får bidrag för lokalhyran, fastän verksamheten sägs bedrivas i ABF:s lokaler, vilka redan är skattefinansierade. ABF avslutade sedermera samarbetet med denna så kallade förening. Rajo påstår sig samarbeta med lokala skolor i sitt läxhjälpsarbete, vilket inte heller visade sig stämma. De övriga verksamheter som föreningen annonserar om på sin hemsida existerar inte heller i verkligheten. Och ja - först efter Riks avslöjande väljer Skolverket att gå in och göra en undersökning av föreningen.

Fru talman! Det finns fler exempel på att bidrag för läxhjälp ges till föreningar där man genom ett par sökningar på internet kan hitta saker som gör i alla fall mig orolig.

I tidningen Expressen går det att läsa om föreningen Grupp 194. Enligt den kände terrorforskaren Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan är detta en propalestinsk grupp som hyllar barnmartyrer, demonstrerar för att dömda terrorister ska bli fria och lovordar attacker på israeliska skolbarn. Trots detta får föreningen statsbidrag för att bedriva läxhjälp plus andra bidrag från stat och kommun.

Fru talman! På en punkt vill jag ge mitt oreserverade stöd till Jörgen Grubb: Skolverket har större resurser än Jörgen Grubb om hans resurser bara räcker till att googla några timmar.

Jag vill påminna Jörgen Grubb och alla som lyssnar på debatten om en väldigt viktig utgångspunkt: I Sverige ligger ansvaret för agerandet hos den person eller den organisation som agerar. De organisationer som, om misstankarna stämmer, har använt statliga pengar felaktigt ska få konsekvenser av det. Pengar ska inte gå till radikalisering. Pengar ska inte gå till extremism. Pengar som är avsedda för läxhjälp ska gå till läxhjälp.

Ansvaret, om det nu är så att pengarna har använts på ett felaktigt sätt, vill jag placera hos anordnarna. I god svensk tradition tar vi ansvar för våra handlingar. Att bortse från det ansvar som organisationerna har och enbart fokusera de myndigheter som har delat ut pengar är att göra det väl enkelt för sig.

De organisationer som har gjort fel ska naturligtvis få konsekvenser av det. Jag utgår från att Skolverket talar om för regeringen om regelverket behöver ändras, och jag ser med stort intresse fram emot den genomgång som Skolverket nu håller på med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.