Interpellationssvar - Vuxna som vill utnyttja barn för sexuella ändamål | utnyttjande av barn för köp av sexuella handlingar - 2021-09-16

Herr talman! Dagens partiledardebatt förs i ett läge då det krävs samling för att möta en av de största kriser världen har upplevt. Vi står inför en gemensam uppgift. När regeringen klassade det nya coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom i februari var drygt 14 000 smittade i hela världen. I dag har närmare 30 miljoner människor haft sjukdomen.

Partiledardebatt

I Sverige har många människor avlidit. Många sörjer sina älskade familjemedlemmar och vänner. Men i sorgen har vi ändå förmått kraftsamla. Vi hjälper varandra. Vi ställer upp för varandra. Vi gör gemensamma uppoffringar. Och tillsammans har vi fått ned smittspridningen och hjälpt vården att mäkta med.

Låt oss ta med oss det också i arbetet för att upprätta trygghet på gator och torg. Den oro som föräldrar känner för att låta sina barn gå ensamma till fotbollsträningen är en angelägenhet för oss alla. Mördandet, skjutandet och gängkriminaliteten sliter sönder samhällskittet. Vi måste alla fortsätta att visa beslutsamhet.

Kort efter valet 2014 fattade regeringen beslut om ett antal åtgärder som angriper den organiserade brottsligheten. Under den här mandatperioden har vi presenterat det största paketet mot gängkriminalitet någonsin, och det betar vi systematiskt av. Vi har skärpt mer än 50 straff och infört mer än 20 nya brottsrubriceringar. Det har aldrig funnits fler poliser i Sverige. Fängelserna är fulla.

Men vi är inte färdiga. Problemet finns nämligen kvar. Polismyndigheten är tydlig med att de aldrig ensamma kan stoppa gängen. Vill vi komma åt nyrekryteringen och rädda dagens barn från en framtid som gängmedlemmar eller brottsoffer måste alla göra mer. Det behövs ännu bättre myndighetssamverkan. Det behövs att socialtjänsten, skolan och vården har resurserna och förmågan att fånga upp unga innan de hamnar i kriminalitet. Polisen har alltså rätt. Hela samhället måste kraftsamla. Det är vår gemensamma uppgift.

Herr talman! Coronakrisen har gjort det tydligt vilka brister vårt samhällsbygge har. Under lång tid och under olika regeringar har det slarvats med det som måste vara det viktigaste i ett välfärdssamhälle, nämligen välfärden, och då inte minst äldreomsorgen. Sedan 2014 har det gjorts historiska satsningar på välfärden. Och i dag jobbar 100 000 fler i vård, skola och omsorg. Riktningen är alltså rätt. Men vi är inte färdiga där heller, långt ifrån.

Låt mig ge ett exempel. Välfärden kan inte till stora delar bäras upp av människor som på grund av sina arbetsvillkor har en osäker inkomst, sämre löneutveckling och lägre pension och som inte får någon kompetensutveckling. Ja, vi ska jobba Sverige ut ur krisen, men vi kan inte gå tillbaka till allt som det var förut. Vi måste bygga någonting nytt och någonting bättre. När vi gör det ska ingen tvivla på vad som är gränsen mellan rätt och fel. Vi ska vara tydliga med vilka förväntningar och krav vi har på varandra. Och det måste börja med barnen.

Barn behöver omsorg, vård och kärlek. De behöver trygghet. Men de behöver också sunda värderingar. Den som väljer att bli förälder har här ett ansvar. Man har ett ansvar för att sätta gränser, ett ansvar för att göra det tydligt vilka beteenden som inte tolereras. Det ansvaret måste man försöka ta själv. Och visst ska den förälder som behöver stöd i detta ha det och få det. Men vi som samhälle kan inte acceptera att barn fostras in i normlöshet, att tonåringar löper amok eller att asocialt beteende går i arv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Coronakrisen har skapat ett nytt politiskt läge i Sverige. Den historiska kris vi går igenom i dag skapar samtidigt historiska möjligheter för framtiden. Det kommer att krävas mod här. Det kommer att krävas beslutsamhet av oss alla.

Mina prioriteringar under lång tid framöver kommer att vara jobben. Det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi kan bygga ut välfärden. Det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi kan snabba på den helt nödvändiga klimatomställningen. Och det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi har råd med fler poliser och bättre förebyggande sociala åtgärder mot kriminaliteten.

Att ha ett arbete ger självrespekt. Att se sina föräldrar gå till jobbet ger framtidstro. Kampen för jobben är alltså en kamp för välfärden och jämlikheten. Det är också en kamp mot missmod, utanförskap och desperation. Och det är en kamp som måste vara vår gemensamma.

Herr talman! I måndags kunde regeringen och samarbetspartierna berätta att vi är överens om att stärka svensk välfärd rejält. År 2021 kommer det att bli över 40 miljarder mer till välfärden jämfört med år 2018. I det ingår den största nationella satsningen på svensk äldreomsorg någonsin.

Låt mig särskilt nämna Äldreomsorgslyftet. Det är en kompetensutvecklingssatsning där ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Den tryggheten förtjänar de äldre som har byggt vårt land. Och de arbetsvillkoren förtjänar personalen. Så ser ett gemensamt arbete ut när det gäller välfärden och i praktiken. Det gör mig stolt, och det gör mig glad.

Nästa år inför vi också ett särskilt pensionstillägg för dem som har slitit ett helt yrkesliv till låg lön. Och skillnaden i beskattning vad gäller pension och lön ska tas bort helt. Det kommer mera.

Nästa år spenderar vi över 100 miljarder på att återstarta ekonomin. Man får gå många decennier tillbaka i tiden för att hitta en satsning i den storleksordningen.

Den förra mandatperiodens satsningar på äldreomsorg, sjukvård och skola visade vägen framåt. Och den krispolitik som vi har presenterat under de här månaderna visar fortsatt vägen framåt. Här finns framtidens gröna jobb, här finns exportmöjligheterna och här finns vägen till ett starkare samhälle. Det är den vägen som regeringen väljer i dag, och vi fortsätter på den vägen i morgon.

(Applåder)

Herr talman! Dagens partiledardebatt förs i ett läge då det krävs samling för att möta en av de största kriser världen har upplevt. Vi står inför en gemensam uppgift. När regeringen klassade det nya coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom i februari var drygt 14 000 smittade i hela världen. I dag har närmare 30 miljoner människor haft sjukdomen.

Partiledardebatt

I Sverige har många människor avlidit. Många sörjer sina älskade familjemedlemmar och vänner. Men i sorgen har vi ändå förmått kraftsamla. Vi hjälper varandra. Vi ställer upp för varandra. Vi gör gemensamma uppoffringar. Och tillsammans har vi fått ned smittspridningen och hjälpt vården att mäkta med.

Låt oss ta med oss det också i arbetet för att upprätta trygghet på gator och torg. Den oro som föräldrar känner för att låta sina barn gå ensamma till fotbollsträningen är en angelägenhet för oss alla. Mördandet, skjutandet och gängkriminaliteten sliter sönder samhällskittet. Vi måste alla fortsätta att visa beslutsamhet.

Kort efter valet 2014 fattade regeringen beslut om ett antal åtgärder som angriper den organiserade brottsligheten. Under den här mandatperioden har vi presenterat det största paketet mot gängkriminalitet någonsin, och det betar vi systematiskt av. Vi har skärpt mer än 50 straff och infört mer än 20 nya brottsrubriceringar. Det har aldrig funnits fler poliser i Sverige. Fängelserna är fulla.

Men vi är inte färdiga. Problemet finns nämligen kvar. Polismyndigheten är tydlig med att de aldrig ensamma kan stoppa gängen. Vill vi komma åt nyrekryteringen och rädda dagens barn från en framtid som gängmedlemmar eller brottsoffer måste alla göra mer. Det behövs ännu bättre myndighetssamverkan. Det behövs att socialtjänsten, skolan och vården har resurserna och förmågan att fånga upp unga innan de hamnar i kriminalitet. Polisen har alltså rätt. Hela samhället måste kraftsamla. Det är vår gemensamma uppgift.

Herr talman! Coronakrisen har gjort det tydligt vilka brister vårt samhällsbygge har. Under lång tid och under olika regeringar har det slarvats med det som måste vara det viktigaste i ett välfärdssamhälle, nämligen välfärden, och då inte minst äldreomsorgen. Sedan 2014 har det gjorts historiska satsningar på välfärden. Och i dag jobbar 100 000 fler i vård, skola och omsorg. Riktningen är alltså rätt. Men vi är inte färdiga där heller, långt ifrån.

Låt mig ge ett exempel. Välfärden kan inte till stora delar bäras upp av människor som på grund av sina arbetsvillkor har en osäker inkomst, sämre löneutveckling och lägre pension och som inte får någon kompetensutveckling. Ja, vi ska jobba Sverige ut ur krisen, men vi kan inte gå tillbaka till allt som det var förut. Vi måste bygga någonting nytt och någonting bättre. När vi gör det ska ingen tvivla på vad som är gränsen mellan rätt och fel. Vi ska vara tydliga med vilka förväntningar och krav vi har på varandra. Och det måste börja med barnen.

Barn behöver omsorg, vård och kärlek. De behöver trygghet. Men de behöver också sunda värderingar. Den som väljer att bli förälder har här ett ansvar. Man har ett ansvar för att sätta gränser, ett ansvar för att göra det tydligt vilka beteenden som inte tolereras. Det ansvaret måste man försöka ta själv. Och visst ska den förälder som behöver stöd i detta ha det och få det. Men vi som samhälle kan inte acceptera att barn fostras in i normlöshet, att tonåringar löper amok eller att asocialt beteende går i arv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Coronakrisen har skapat ett nytt politiskt läge i Sverige. Den historiska kris vi går igenom i dag skapar samtidigt historiska möjligheter för framtiden. Det kommer att krävas mod här. Det kommer att krävas beslutsamhet av oss alla.

Mina prioriteringar under lång tid framöver kommer att vara jobben. Det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi kan bygga ut välfärden. Det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi kan snabba på den helt nödvändiga klimatomställningen. Och det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi har råd med fler poliser och bättre förebyggande sociala åtgärder mot kriminaliteten.

Att ha ett arbete ger självrespekt. Att se sina föräldrar gå till jobbet ger framtidstro. Kampen för jobben är alltså en kamp för välfärden och jämlikheten. Det är också en kamp mot missmod, utanförskap och desperation. Och det är en kamp som måste vara vår gemensamma.

Herr talman! I måndags kunde regeringen och samarbetspartierna berätta att vi är överens om att stärka svensk välfärd rejält. År 2021 kommer det att bli över 40 miljarder mer till välfärden jämfört med år 2018. I det ingår den största nationella satsningen på svensk äldreomsorg någonsin.

Låt mig särskilt nämna Äldreomsorgslyftet. Det är en kompetensutvecklingssatsning där ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Den tryggheten förtjänar de äldre som har byggt vårt land. Och de arbetsvillkoren förtjänar personalen. Så ser ett gemensamt arbete ut när det gäller välfärden och i praktiken. Det gör mig stolt, och det gör mig glad.

Nästa år inför vi också ett särskilt pensionstillägg för dem som har slitit ett helt yrkesliv till låg lön. Och skillnaden i beskattning vad gäller pension och lön ska tas bort helt. Det kommer mera.

Nästa år spenderar vi över 100 miljarder på att återstarta ekonomin. Man får gå många decennier tillbaka i tiden för att hitta en satsning i den storleksordningen.

Den förra mandatperiodens satsningar på äldreomsorg, sjukvård och skola visade vägen framåt. Och den krispolitik som vi har presenterat under de här månaderna visar fortsatt vägen framåt. Här finns framtidens gröna jobb, här finns exportmöjligheterna och här finns vägen till ett starkare samhälle. Det är den vägen som regeringen väljer i dag, och vi fortsätter på den vägen i morgon.

(Applåder)

Herr talman! Det kommer en dag när vi kan tala om coronakrisen som historia, men det kan vi inte än. Många länder är fortfarande ödmjuka inför vart det här är på väg.

Moderaterna har hela våren drivit på regeringen för fler tester och kraftfullare ekonomiskt stöd till dem som har drabbats värst. Vi kommer att fortsätta samarbeta, men vi kommer också att fortsätta kräva en bättre svensk strategi som inte än en gång sviker Sveriges äldre. Testning, smittspårning, isolering - det är de som är smittade och sjuka som ska isoleras, inte alla Sveriges äldre. Regeringen måste kliva fram och fatta beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men Sverige har så många andra problem som vi länge har plågats av och som inte alls har tagit paus under coronakrisen. Det handlar till exempel om den allt grövre kriminaliteten. Nästan varje dag sker nya mord, knivdåd eller skjutningar. De kriminella gängen terroriserar hela bostadsområden i Sverige. Det handlar även om arbetslösheten, som nu är högre i Sverige än i Italien. I juni ökade vår arbetslöshet snabbast av alla länder i hela EU. Mycket som är bra i vårt land grumlas nu av allt som är dåligt.

Det här står högst upp på min agenda: bekämpa brotten och bekämpa arbetslösheten. Båda frågorna kräver en annan politik och en ny kurs. Jag vet att Sverige skulle kunna bli ett mycket bättre land om vi bara bestämde oss och fattade rätt beslut. Jag vet också att det kommer att krävas mycket av var och en av oss, både som medborgare och som medmänniskor. Det kräver dessutom ett starkt och tydligt politiskt ledarskap med en regering som förstår situationens allvar, som vet vad den vill, som talar klartext och kallar en spade för en spade, som har handlingskraft och som kan samarbeta med andra för att få något gjort. Alla ser att Sverige just nu saknar ett sådant ledarskap. En del säger det också högt.

Stefan Löfven och hans regering vill inte ens erkänna sambandet mellan stor invandring, dålig integration och växande kriminalitet. I förra veckan kallade statsministern Sveriges grova våldsbrottslingar för smågangstrar. Det är bara ett ord, men ibland är faktiskt ord viktiga. Om den högst ansvarige för landets inre och yttre säkerhet inte ens förstår problemet kan han inte bli en del av lösningen. Och när regeringen är en del av problemet måste regeringen bytas ut.

Stefan Löfven tittar inte upp och ut över Sverige. Han tittar ned i ett avtal med 73 punkter. Ingen av de punkterna handlar om att krossa den organiserade brottsligheten. Hur är det ens möjligt att skriva 73 punkter svensk politik och missa kriminaliteten?

I förra veckan var jag i Akalla och träffade oroliga föräldrar. En ung mamma som kom från Syrien berättade att knarklangningen nu sker helt öppet och mitt på dagen som en maktdemonstration. Gängen vill visa att det är de som äger gatan, inte vi andra. Samtidigt vittnar poliser i Rinkeby om att barn socialiseras in i kriminaliteten, eller som en annan förälder sa: Killarna med guldkedjor och svarta bilar är de unga grabbarnas idoler.

När jag i förra veckan var i Botkyrka för att diskutera våldspreventivt arbete berättade en erfaren polis att ungdomar systematiskt hotas till tystnad. En kille hade fått en pistol upp i munnen som en signal om att han nu skulle hålla tyst.

I Norsborg dödades, som vi alla vet, tolvåriga Adriana i början av augusti. Det är i grunden helt ofattbart. Det var inte länge sedan mina flickor var tolv. Jag kan bara föreställa mig den bottenlösa sorgen. Hennes död måste bli en vändpunkt. Annars förstörs något viktigt i vårt land. Förstår man det förstår man också varför vi inte längre kan nöja oss med småjusteringar i marginalen. Det krävs mönsterbrytande förändringar med åtgärder som leder till riktig förändring, för om vi bara gör som vi alltid har gjort kommer det att gå som det alltid har gått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I mitt allra första tal som partiledare sa jag att i mitt Sverige ska varken kön, klass eller klan få begränsa unga människors framtid. I lördags talade den biträdande rikspolischefen Mats Löfving klarspråk. Han konstaterade att det finns 40 klaner i Sverige som har kommit hit för att organisera och systematisera kriminalitet. Han sa: "De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar." Polischefen efterlyser flera av de politiska förslag som Moderaterna har lagt fram. Han blickar mot andra länder som har gjort mer än Sverige.

Det går nämligen att vända utvecklingen. Titta på Danmark! De har gjort vad vi borde göra: dubbla straff för gängkriminella, avlyssning, visitation och anonyma vittnen. Detta har Moderaterna föreslagit i flera år. Allt det här har regeringen sagt nej till. Det är faktiskt en skam för Sverige att vi exporterar grovt kriminella till Danmark. Och det är genant för regeringen att det är först när de begår brott i Danmark som de döms och får riktigt hårda straff.

Sverige behöver ett politiskt ledarskap med handlingskraft att genomföra en ny kriminalpolitik. Det behövs ett ledarskap som förstår att det är arbetslinjen, inte bidragslinjen, som kan ta Sverige framåt och som både kan och vill samla Sverige till lösningar som väcker bred respekt i denna kammare och hos svenska folket. Så ser jag på mitt uppdrag. Moderaterna vill bryta dödläget i svensk politik, ta tag i problemen och få någonting gjort, för Sverige behöver en ny kurs och en ny regering.

(Applåder)

Herr talman! Det kommer en dag när vi kan tala om coronakrisen som historia, men det kan vi inte än. Många länder är fortfarande ödmjuka inför vart det här är på väg.

Moderaterna har hela våren drivit på regeringen för fler tester och kraftfullare ekonomiskt stöd till dem som har drabbats värst. Vi kommer att fortsätta samarbeta, men vi kommer också att fortsätta kräva en bättre svensk strategi som inte än en gång sviker Sveriges äldre. Testning, smittspårning, isolering - det är de som är smittade och sjuka som ska isoleras, inte alla Sveriges äldre. Regeringen måste kliva fram och fatta beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men Sverige har så många andra problem som vi länge har plågats av och som inte alls har tagit paus under coronakrisen. Det handlar till exempel om den allt grövre kriminaliteten. Nästan varje dag sker nya mord, knivdåd eller skjutningar. De kriminella gängen terroriserar hela bostadsområden i Sverige. Det handlar även om arbetslösheten, som nu är högre i Sverige än i Italien. I juni ökade vår arbetslöshet snabbast av alla länder i hela EU. Mycket som är bra i vårt land grumlas nu av allt som är dåligt.

Det här står högst upp på min agenda: bekämpa brotten och bekämpa arbetslösheten. Båda frågorna kräver en annan politik och en ny kurs. Jag vet att Sverige skulle kunna bli ett mycket bättre land om vi bara bestämde oss och fattade rätt beslut. Jag vet också att det kommer att krävas mycket av var och en av oss, både som medborgare och som medmänniskor. Det kräver dessutom ett starkt och tydligt politiskt ledarskap med en regering som förstår situationens allvar, som vet vad den vill, som talar klartext och kallar en spade för en spade, som har handlingskraft och som kan samarbeta med andra för att få något gjort. Alla ser att Sverige just nu saknar ett sådant ledarskap. En del säger det också högt.

Stefan Löfven och hans regering vill inte ens erkänna sambandet mellan stor invandring, dålig integration och växande kriminalitet. I förra veckan kallade statsministern Sveriges grova våldsbrottslingar för smågangstrar. Det är bara ett ord, men ibland är faktiskt ord viktiga. Om den högst ansvarige för landets inre och yttre säkerhet inte ens förstår problemet kan han inte bli en del av lösningen. Och när regeringen är en del av problemet måste regeringen bytas ut.

Stefan Löfven tittar inte upp och ut över Sverige. Han tittar ned i ett avtal med 73 punkter. Ingen av de punkterna handlar om att krossa den organiserade brottsligheten. Hur är det ens möjligt att skriva 73 punkter svensk politik och missa kriminaliteten?

I förra veckan var jag i Akalla och träffade oroliga föräldrar. En ung mamma som kom från Syrien berättade att knarklangningen nu sker helt öppet och mitt på dagen som en maktdemonstration. Gängen vill visa att det är de som äger gatan, inte vi andra. Samtidigt vittnar poliser i Rinkeby om att barn socialiseras in i kriminaliteten, eller som en annan förälder sa: Killarna med guldkedjor och svarta bilar är de unga grabbarnas idoler.

När jag i förra veckan var i Botkyrka för att diskutera våldspreventivt arbete berättade en erfaren polis att ungdomar systematiskt hotas till tystnad. En kille hade fått en pistol upp i munnen som en signal om att han nu skulle hålla tyst.

I Norsborg dödades, som vi alla vet, tolvåriga Adriana i början av augusti. Det är i grunden helt ofattbart. Det var inte länge sedan mina flickor var tolv. Jag kan bara föreställa mig den bottenlösa sorgen. Hennes död måste bli en vändpunkt. Annars förstörs något viktigt i vårt land. Förstår man det förstår man också varför vi inte längre kan nöja oss med småjusteringar i marginalen. Det krävs mönsterbrytande förändringar med åtgärder som leder till riktig förändring, för om vi bara gör som vi alltid har gjort kommer det att gå som det alltid har gått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I mitt allra första tal som partiledare sa jag att i mitt Sverige ska varken kön, klass eller klan få begränsa unga människors framtid. I lördags talade den biträdande rikspolischefen Mats Löfving klarspråk. Han konstaterade att det finns 40 klaner i Sverige som har kommit hit för att organisera och systematisera kriminalitet. Han sa: "De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar." Polischefen efterlyser flera av de politiska förslag som Moderaterna har lagt fram. Han blickar mot andra länder som har gjort mer än Sverige.

Det går nämligen att vända utvecklingen. Titta på Danmark! De har gjort vad vi borde göra: dubbla straff för gängkriminella, avlyssning, visitation och anonyma vittnen. Detta har Moderaterna föreslagit i flera år. Allt det här har regeringen sagt nej till. Det är faktiskt en skam för Sverige att vi exporterar grovt kriminella till Danmark. Och det är genant för regeringen att det är först när de begår brott i Danmark som de döms och får riktigt hårda straff.

Sverige behöver ett politiskt ledarskap med handlingskraft att genomföra en ny kriminalpolitik. Det behövs ett ledarskap som förstår att det är arbetslinjen, inte bidragslinjen, som kan ta Sverige framåt och som både kan och vill samla Sverige till lösningar som väcker bred respekt i denna kammare och hos svenska folket. Så ser jag på mitt uppdrag. Moderaterna vill bryta dödläget i svensk politik, ta tag i problemen och få någonting gjort, för Sverige behöver en ny kurs och en ny regering.

(Applåder)

Herr talman! Vår nation utkämpar ett krig mot en osynlig fiende. Denna fiende har tagit mångas mormor eller morfar, far eller mor, en bror eller en syster. Jag ska väl egentligen inte säga att jag talar för alla här i kammaren, men i detta sammanhang tror jag att jag kan göra det: Våra tankar går till alla som har fallit offer för coronavirusets härjningar och deras anhöriga.

Detta är en osynlig fiende som har tagit så mycket kraft att nästan alla andra samhällsproblem som vi står inför under lång tid har fått gå under radarn. Det innebär inte, herr talman, att dessa problem har försvunnit. Tvärtom finns välfärdskrisen kvar. Otryggheten och rädslan hos många medborgare i vårt land finns i högsta grad kvar. Brottsligheten och inte minst gängkriminaliteten finns kvar och frodas.

I Malmö tvingades poliser backa när de trycktes tillbaka av extremister. I Göteborg omringades två poliser av ett tjugotal gängkriminella. Den mest aggressiva mannen vid den händelsen är tidigare dömd för mord. Ändå går han fri. Han är fri nog att sätta upp vägspärrar och hota poliser. Han är fri nog att inte bry sig ett dugg om vad polisen och våldsmonopolet säger. Samtidigt hör vi att ett fyrtiotal släktbaserade kriminella nätverk styr och ställer på gator och torg.

Herr talman! Att detta ens tillåts hända i Sverige år 2020 är makalöst. Det är skandalöst. Det är oacceptabelt. Det är uruselt och svagt att så lite görs för att trycka tillbaka detta. Vid det här laget känner vi till Stefan Löfvens och regeringens svar på kritiken: Vi har aldrig haft så många poliser som vi har nu. Vi har gjort historiska satsningar, större än någonsin tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det där duger inte längre, herr talman. Människor är trötta på dessa fantasier och på att de som styr vårt land ständigt hänvisar till en verklighet som vanligt folk inte kan känna igen sig i.

Det är ett faktum att vår statsminister och hans allierade - landets vänsterliberala styre - fortfarande vägrar att ta in att denna gängbrottslighet i högsta grad är importerad, trots alla misslyckanden och brutna löften, trots att det finns svart på vitt att en absolut majoritet av de gängkriminella har utländsk bakgrund och trots alla tydliga fakta. Det här är ett resultat av ansvarslös splittringspolitik i decennier. Varför inte bara säga som det är? Ska det vara så svårt att säga det som alla andra redan vet? Ska det vara så svårt att säga att vi hade fel och vi gjorde fel?

Herr talman! Nu har Stefan Löfven stått i talarstolen år efter år och hävdat att det är dags att knäcka gängen. Så sent som i går upprepade han detta - det är dags att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten - i sin sjunde regeringsförklaring och efter sex år som statsminister.

Vad har egentligen hänt under dessa år? Mördare sätts fortfarande på ungdomshem. Gängen fortsätter att rekrytera, inte minst bland unga. Sedan Stefan Löfven tillträdde har antalet fall av dödligt våld i kriminella konflikter ökat kraftigt. Det har mer än tredubblats på fem år. Så kallade utsatta områden är såklart överrepresenterade. Det har nu gått så långt att polisen i vissa sammanhang till och med behöver ha poliseskort.

Om vi ska lyckas vända på det här vore det bra att börja med att se verkligheten och beskriva verkligheten som den faktiskt är. Först och främst, herr talman, krävs det att vi omedelbart sätter stopp för fortsatt import av brottslighet. Ett stopp för fortsatt asylrelaterad invandring kombinerat med en kraftigt skärpt utvisningspolitik är högsta prioritet. Kriminella utlänningar har inte i Sverige att göra. Det ska ställas extremt tydliga krav på vad som accepteras i vårt land och vad som inte accepteras. Det krävs krafttag, herr talman. Det krävs politiker som vågar se verkligheten så som den faktiskt ser ut, politiker och ledarskap som på riktigt vill ha lag och ordning i vårt land och ett politiskt ledarskap, herr talman, som förstår vad som krävs för att nå lag och ordning i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Vår nation utkämpar ett krig mot en osynlig fiende. Denna fiende har tagit mångas mormor eller morfar, far eller mor, en bror eller en syster. Jag ska väl egentligen inte säga att jag talar för alla här i kammaren, men i detta sammanhang tror jag att jag kan göra det: Våra tankar går till alla som har fallit offer för coronavirusets härjningar och deras anhöriga.

Detta är en osynlig fiende som har tagit så mycket kraft att nästan alla andra samhällsproblem som vi står inför under lång tid har fått gå under radarn. Det innebär inte, herr talman, att dessa problem har försvunnit. Tvärtom finns välfärdskrisen kvar. Otryggheten och rädslan hos många medborgare i vårt land finns i högsta grad kvar. Brottsligheten och inte minst gängkriminaliteten finns kvar och frodas.

I Malmö tvingades poliser backa när de trycktes tillbaka av extremister. I Göteborg omringades två poliser av ett tjugotal gängkriminella. Den mest aggressiva mannen vid den händelsen är tidigare dömd för mord. Ändå går han fri. Han är fri nog att sätta upp vägspärrar och hota poliser. Han är fri nog att inte bry sig ett dugg om vad polisen och våldsmonopolet säger. Samtidigt hör vi att ett fyrtiotal släktbaserade kriminella nätverk styr och ställer på gator och torg.

Herr talman! Att detta ens tillåts hända i Sverige år 2020 är makalöst. Det är skandalöst. Det är oacceptabelt. Det är uruselt och svagt att så lite görs för att trycka tillbaka detta. Vid det här laget känner vi till Stefan Löfvens och regeringens svar på kritiken: Vi har aldrig haft så många poliser som vi har nu. Vi har gjort historiska satsningar, större än någonsin tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det där duger inte längre, herr talman. Människor är trötta på dessa fantasier och på att de som styr vårt land ständigt hänvisar till en verklighet som vanligt folk inte kan känna igen sig i.

Det är ett faktum att vår statsminister och hans allierade - landets vänsterliberala styre - fortfarande vägrar att ta in att denna gängbrottslighet i högsta grad är importerad, trots alla misslyckanden och brutna löften, trots att det finns svart på vitt att en absolut majoritet av de gängkriminella har utländsk bakgrund och trots alla tydliga fakta. Det här är ett resultat av ansvarslös splittringspolitik i decennier. Varför inte bara säga som det är? Ska det vara så svårt att säga det som alla andra redan vet? Ska det vara så svårt att säga att vi hade fel och vi gjorde fel?

Herr talman! Nu har Stefan Löfven stått i talarstolen år efter år och hävdat att det är dags att knäcka gängen. Så sent som i går upprepade han detta - det är dags att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten - i sin sjunde regeringsförklaring och efter sex år som statsminister.

Vad har egentligen hänt under dessa år? Mördare sätts fortfarande på ungdomshem. Gängen fortsätter att rekrytera, inte minst bland unga. Sedan Stefan Löfven tillträdde har antalet fall av dödligt våld i kriminella konflikter ökat kraftigt. Det har mer än tredubblats på fem år. Så kallade utsatta områden är såklart överrepresenterade. Det har nu gått så långt att polisen i vissa sammanhang till och med behöver ha poliseskort.

Om vi ska lyckas vända på det här vore det bra att börja med att se verkligheten och beskriva verkligheten som den faktiskt är. Först och främst, herr talman, krävs det att vi omedelbart sätter stopp för fortsatt import av brottslighet. Ett stopp för fortsatt asylrelaterad invandring kombinerat med en kraftigt skärpt utvisningspolitik är högsta prioritet. Kriminella utlänningar har inte i Sverige att göra. Det ska ställas extremt tydliga krav på vad som accepteras i vårt land och vad som inte accepteras. Det krävs krafttag, herr talman. Det krävs politiker som vågar se verkligheten så som den faktiskt ser ut, politiker och ledarskap som på riktigt vill ha lag och ordning i vårt land och ett politiskt ledarskap, herr talman, som förstår vad som krävs för att nå lag och ordning i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Sverige behöver en ekonomisk nystart. Vi behöver en kraftfull injektion i allt det som bygger vårt samhälle starkare - i det som får våra företag på fötter igen och gör att de kan behålla kollegor och anställa nya och i det som gör att vi kan sänka skatten samtidigt som vi satsar på välfärden, men också i det som gör att vi kan sätta stopp för den allt grövre brottsligheten. Den våldsspiral som berövar människor liv, frihet och trygghet måste brytas. Statens allra mest grundläggande uppgift, att garantera tryggheten, måste återupprättas i hela landet.

Vi behöver lägga fast en tydlig men också klok plan för hur vi ska ta Sverige framåt genom och ur krisen. Alltför många företag har fått se kunderna försvinna, orderböckerna gapa tomma och intäkterna falla. Arbetslösheten stiger till oroväckande nivåer, samtidigt som allt fler människor ser sina ekonomiska marginaler krympa. För att möta detta måste vi agera kraftfullt och målmedvetet och hitta en balans mellan sänkta kostnader för att anställa, ekonomiska lättnader för hushållen och kloka offentliga investeringar på alla avgörande områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi i Centerpartiet vill se sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Det skulle stärka företagen, möta ungdomsarbetslösheten, som nu skjutit i höjden i krisens spår, och ge fler chans till en verklig nystart. Vi vill också ge fler människor en ekonomisk trygghet genom att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Då kan fler komma bort från den oro som finns över att pengarna inte ska räcka till månaden ut, samtidigt som vi snabbare får hjulen att snurra igen i ekonomin. Det är en frihetsreform och en rättvisefråga. Vi vet också att det är möjligt att sänka skatten på jobb och företag och samtidigt klara av att genomföra livsavgörande investeringar i vårt samhälle i form av satsningar på vården, äldreomsorgen och skolan. Det är någonting som vi kommer att göra i den budget som kommer att presenteras.

För bara några dagar sedan presenterade Centerpartiet tillsammans med regeringen och Liberalerna 20 miljarder i tillskott till kommuner och regioner - en investering i de hårt arbetande människor som utgör välfärdens kärna, som sliter dag och natt och som dragit ett extra tungt lass under det senaste halvåret. Men vi behöver också investera i andra viktiga delar som lyfter vårt land och gör det starkare. Vi behöver investera i polisen och det övriga rättsväsendet och i deras kamp mot en brottslighet som tar sig alltmer hänsynslösa och brutala uttryck. Vi behöver investera i en levande och konkurrenskraftig landsbygd där allt fler får snabbare och stabilare bredband och där vi fortsätter att prioritera bättre vägar och järnvägar, som knyter ihop vårt land och gör det enklare att få vardagen att gå ihop. Vi behöver investera i våra svenska bönder genom att förenkla i de gröna näringarna och tydligt prioritera landsbygdsprogrammet.

Men en politisk rörelse som vill tas på allvar i vår tid behöver också vara seriös med klimatpolitiken. Vi vill därför se en rad tydliga klimatsatsningar som tar oss framåt i den gröna omställningen. Vi vill investera i den svenska bioekonomin och i forskning och utveckling som gör oss världsledande på området. Vi vill bredda Industriklivet, så att fler företag får stöd i sitt arbete med att minska utsläppen. Vi vill ha ett nytt grönt avdrag som gör det billigare och enklare för privatpersoner att installera exempelvis solceller eller en laddstolpe till sin elbil. Vi vill fortsätta att utveckla tekniken för minusutsläpp - den plockar bort utsläppen och gör både Sverige och världen grönare.

Samtidigt måste vi också bära med oss att pandemin långt ifrån är över, att det absolut viktigaste just nu är att hålla smittan nere, skydda våra svagaste och värna varje människas liv. Ett ansvarsfullt och handlingskraftigt ledarskap måste klara av det och samtidigt också ha en förmåga att rusta vårt land inför den tid som kommer genom att här och nu lägga grunden för en verklig rivstart av svensk ekonomi, stärka våra företagare, ge dem hoppet tillbaka, ge fler människor chansen till ett jobb, lyfta människor ur ekonomisk oro, öka deras frihet och investera klokt och effektivt i allt det som binder samman vårt land och i det som gör Sverige tryggare, grönare, klimatsmart och mer hållbart. För att ge Sverige den nystart och trygghet som krävs är det viktigt att visa tydligt ledarskap.

(Applåder)

Herr talman! Sverige behöver en ekonomisk nystart. Vi behöver en kraftfull injektion i allt det som bygger vårt samhälle starkare - i det som får våra företag på fötter igen och gör att de kan behålla kollegor och anställa nya och i det som gör att vi kan sänka skatten samtidigt som vi satsar på välfärden, men också i det som gör att vi kan sätta stopp för den allt grövre brottsligheten. Den våldsspiral som berövar människor liv, frihet och trygghet måste brytas. Statens allra mest grundläggande uppgift, att garantera tryggheten, måste återupprättas i hela landet.

Vi behöver lägga fast en tydlig men också klok plan för hur vi ska ta Sverige framåt genom och ur krisen. Alltför många företag har fått se kunderna försvinna, orderböckerna gapa tomma och intäkterna falla. Arbetslösheten stiger till oroväckande nivåer, samtidigt som allt fler människor ser sina ekonomiska marginaler krympa. För att möta detta måste vi agera kraftfullt och målmedvetet och hitta en balans mellan sänkta kostnader för att anställa, ekonomiska lättnader för hushållen och kloka offentliga investeringar på alla avgörande områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi i Centerpartiet vill se sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Det skulle stärka företagen, möta ungdomsarbetslösheten, som nu skjutit i höjden i krisens spår, och ge fler chans till en verklig nystart. Vi vill också ge fler människor en ekonomisk trygghet genom att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Då kan fler komma bort från den oro som finns över att pengarna inte ska räcka till månaden ut, samtidigt som vi snabbare får hjulen att snurra igen i ekonomin. Det är en frihetsreform och en rättvisefråga. Vi vet också att det är möjligt att sänka skatten på jobb och företag och samtidigt klara av att genomföra livsavgörande investeringar i vårt samhälle i form av satsningar på vården, äldreomsorgen och skolan. Det är någonting som vi kommer att göra i den budget som kommer att presenteras.

För bara några dagar sedan presenterade Centerpartiet tillsammans med regeringen och Liberalerna 20 miljarder i tillskott till kommuner och regioner - en investering i de hårt arbetande människor som utgör välfärdens kärna, som sliter dag och natt och som dragit ett extra tungt lass under det senaste halvåret. Men vi behöver också investera i andra viktiga delar som lyfter vårt land och gör det starkare. Vi behöver investera i polisen och det övriga rättsväsendet och i deras kamp mot en brottslighet som tar sig alltmer hänsynslösa och brutala uttryck. Vi behöver investera i en levande och konkurrenskraftig landsbygd där allt fler får snabbare och stabilare bredband och där vi fortsätter att prioritera bättre vägar och järnvägar, som knyter ihop vårt land och gör det enklare att få vardagen att gå ihop. Vi behöver investera i våra svenska bönder genom att förenkla i de gröna näringarna och tydligt prioritera landsbygdsprogrammet.

Men en politisk rörelse som vill tas på allvar i vår tid behöver också vara seriös med klimatpolitiken. Vi vill därför se en rad tydliga klimatsatsningar som tar oss framåt i den gröna omställningen. Vi vill investera i den svenska bioekonomin och i forskning och utveckling som gör oss världsledande på området. Vi vill bredda Industriklivet, så att fler företag får stöd i sitt arbete med att minska utsläppen. Vi vill ha ett nytt grönt avdrag som gör det billigare och enklare för privatpersoner att installera exempelvis solceller eller en laddstolpe till sin elbil. Vi vill fortsätta att utveckla tekniken för minusutsläpp - den plockar bort utsläppen och gör både Sverige och världen grönare.

Samtidigt måste vi också bära med oss att pandemin långt ifrån är över, att det absolut viktigaste just nu är att hålla smittan nere, skydda våra svagaste och värna varje människas liv. Ett ansvarsfullt och handlingskraftigt ledarskap måste klara av det och samtidigt också ha en förmåga att rusta vårt land inför den tid som kommer genom att här och nu lägga grunden för en verklig rivstart av svensk ekonomi, stärka våra företagare, ge dem hoppet tillbaka, ge fler människor chansen till ett jobb, lyfta människor ur ekonomisk oro, öka deras frihet och investera klokt och effektivt i allt det som binder samman vårt land och i det som gör Sverige tryggare, grönare, klimatsmart och mer hållbart. För att ge Sverige den nystart och trygghet som krävs är det viktigt att visa tydligt ledarskap.

(Applåder)

Herr talman! Häromdagen kom nyheten att de nationella proven i skolan kanske inte kan genomföras. Det mesta verkar hemligstämplas i skolan. Skolor ses som vilka företag som helst. Grundläggande uppgifter blir affärshemligheter. Det här är direkt orsakat av att samma partier som värnar vinsterna för storföretagen, exempelvis skolbolag, inte vill att de ska omfattas av offentlighetsprincipen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I alla andra länder hade det här varit en bisarr och helt orimlig nyhet - man får inte göra obegränsade privata vinster på skolverksamhet. I Sverige ser vi inte bara hur privatiseringen av skolan leder till att pengarna läcker iväg - pengar som skulle ha gått till elever går till någonting annat. Vi ser också hur skolor lockar med glädjebetyg och hur skojare och religiösa extremister försöker dra nytta av systemet. Men framför allt ser vi hur den privatiserade marknadsskolan är motorn i segregeringen. Barn får inte längre samma chans i skolan.

Sverige gick från att för 100 år sedan vara ett av de mest ojämlika samhällena till att bli ett av de mest jämlika. En nyckel var enhetsskolan och öppningen till högre utbildning för alla barn. Detta tillsammans med utjämnade inkomster, aktiv bostadspolitik och bra välfärd gav människor frihet och möjligheter.

Med ökad skolsegregering, planer på marknadshyror, otrygga anställningar och gräddfiler med privata sjukvårdsförsäkringar bryts detta fina samhällskontrakt upp. Var och en får ordna sin egen välfärd. Själva grundtanken med att vi hjälper varandra när vi behöver varandra som bäst hotas. Vi går från medborgare till kunder.

Att återupprätta detta kontrakt och återupprätta förtroendet för välfärden är vänsterns stora uppgift. Det kräver att vinstintresset ska bort ur välfärden. Det kräver en sammanhållen statlig skola som ger alla barn chansen.

Vår andra stora uppgift är klimatet. Klimatfrågan kan tyckas vara komplicerad. Men på ett sätt är den enkel: Vi måste fasa ut de fossila bränslena. När industrin - SSAB i Luleå, Cementa i Slite - säger att man vill göra detta ska man få allt stöd i omställningen. Men när man inte vill måste politiken säga stopp. Fossilindustrin kommer inte att ändra sig av sig själv. Det är ett politiskt ansvar. Deras vinster ligger i att fortsätta förstöra vår planet. Så länge enorma summor går till fossilinvesteringar går vi åt fel håll.

Det är det som striden om tillståndet för Preem i Lysekil handlar om. Det är den här mandatperiodens kolgruvor. Parisavtalet förpliktar länder att göra sitt. Om det ges tillstånd till utbyggnad i Lysekil kommer vi inte att klara av att göra vårt. När man inte gör sin egen läxa är det svårt att hävda att man är en global ledare. Det är det som det handlar om.

Covidkrisen har visat på många både styrkor och svagheter i det svenska samhället. Två saker har visats med stor tydlighet. Det ena är att det inte är svårt att säga upp folk i Sverige. Det andra är att fackföreningarna alltid försöker att lösa det på bästa sätt för medarbetare och företag när krisen kommer.

Systemet har visat sig fungera när det gäller arbetsmarknaden. Ändå vill januaripartierna slå sönder det. Ändå vill de mala den svenska anställningstryggheten till grus för miljoner löntagare. Det skulle göra att fackföreningarna inte kan försvara sina medlemmar. Det skulle kunna göra att man säger upp slitna människor som jobbat i årtionden på arbetsplatser därför att de är mindre lönsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det skulle ge mer tysta, rädda, arbetsplatser. Men det ger inte fler jobb. Det vet vi av erfarenhet. Möjligen är det så att man kan göra sig av med den utslitne och ta in någon annan i stället. Men det var inte så det var tänkt att fungera på svensk arbetsmarknad. Nu förhandlar parterna. Jag hoppas att de lyckas. Gör de det så gör de det trots det hot som hänger över dem med den utredning som presenterades i juni.

Vad är då det egentliga motivet till att man vill försvaga anställningstryggheten? Det handlar inte om jobben, för det ger inga jobb. Det handlar om att försvaga fackföreningsrörelsen. Det handlar om att ta bort argumenten för att vara med i facket när de inte kan försvara en när man behöver det som bäst.

Vi vet vad som händer i samhällen där fackanslutningen minskar. Ojämlikheten ökar, och löneutvecklingen blir sämre. Vi kommer inte att ge oss om anställningstryggheten.

(Applåder)

Herr talman! Häromdagen kom nyheten att de nationella proven i skolan kanske inte kan genomföras. Det mesta verkar hemligstämplas i skolan. Skolor ses som vilka företag som helst. Grundläggande uppgifter blir affärshemligheter. Det här är direkt orsakat av att samma partier som värnar vinsterna för storföretagen, exempelvis skolbolag, inte vill att de ska omfattas av offentlighetsprincipen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I alla andra länder hade det här varit en bisarr och helt orimlig nyhet - man får inte göra obegränsade privata vinster på skolverksamhet. I Sverige ser vi inte bara hur privatiseringen av skolan leder till att pengarna läcker iväg - pengar som skulle ha gått till elever går till någonting annat. Vi ser också hur skolor lockar med glädjebetyg och hur skojare och religiösa extremister försöker dra nytta av systemet. Men framför allt ser vi hur den privatiserade marknadsskolan är motorn i segregeringen. Barn får inte längre samma chans i skolan.

Sverige gick från att för 100 år sedan vara ett av de mest ojämlika samhällena till att bli ett av de mest jämlika. En nyckel var enhetsskolan och öppningen till högre utbildning för alla barn. Detta tillsammans med utjämnade inkomster, aktiv bostadspolitik och bra välfärd gav människor frihet och möjligheter.

Med ökad skolsegregering, planer på marknadshyror, otrygga anställningar och gräddfiler med privata sjukvårdsförsäkringar bryts detta fina samhällskontrakt upp. Var och en får ordna sin egen välfärd. Själva grundtanken med att vi hjälper varandra när vi behöver varandra som bäst hotas. Vi går från medborgare till kunder.

Att återupprätta detta kontrakt och återupprätta förtroendet för välfärden är vänsterns stora uppgift. Det kräver att vinstintresset ska bort ur välfärden. Det kräver en sammanhållen statlig skola som ger alla barn chansen.

Vår andra stora uppgift är klimatet. Klimatfrågan kan tyckas vara komplicerad. Men på ett sätt är den enkel: Vi måste fasa ut de fossila bränslena. När industrin - SSAB i Luleå, Cementa i Slite - säger att man vill göra detta ska man få allt stöd i omställningen. Men när man inte vill måste politiken säga stopp. Fossilindustrin kommer inte att ändra sig av sig själv. Det är ett politiskt ansvar. Deras vinster ligger i att fortsätta förstöra vår planet. Så länge enorma summor går till fossilinvesteringar går vi åt fel håll.

Det är det som striden om tillståndet för Preem i Lysekil handlar om. Det är den här mandatperiodens kolgruvor. Parisavtalet förpliktar länder att göra sitt. Om det ges tillstånd till utbyggnad i Lysekil kommer vi inte att klara av att göra vårt. När man inte gör sin egen läxa är det svårt att hävda att man är en global ledare. Det är det som det handlar om.

Covidkrisen har visat på många både styrkor och svagheter i det svenska samhället. Två saker har visats med stor tydlighet. Det ena är att det inte är svårt att säga upp folk i Sverige. Det andra är att fackföreningarna alltid försöker att lösa det på bästa sätt för medarbetare och företag när krisen kommer.

Systemet har visat sig fungera när det gäller arbetsmarknaden. Ändå vill januaripartierna slå sönder det. Ändå vill de mala den svenska anställningstryggheten till grus för miljoner löntagare. Det skulle göra att fackföreningarna inte kan försvara sina medlemmar. Det skulle kunna göra att man säger upp slitna människor som jobbat i årtionden på arbetsplatser därför att de är mindre lönsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det skulle ge mer tysta, rädda, arbetsplatser. Men det ger inte fler jobb. Det vet vi av erfarenhet. Möjligen är det så att man kan göra sig av med den utslitne och ta in någon annan i stället. Men det var inte så det var tänkt att fungera på svensk arbetsmarknad. Nu förhandlar parterna. Jag hoppas att de lyckas. Gör de det så gör de det trots det hot som hänger över dem med den utredning som presenterades i juni.

Vad är då det egentliga motivet till att man vill försvaga anställningstryggheten? Det handlar inte om jobben, för det ger inga jobb. Det handlar om att försvaga fackföreningsrörelsen. Det handlar om att ta bort argumenten för att vara med i facket när de inte kan försvara en när man behöver det som bäst.

Vi vet vad som händer i samhällen där fackanslutningen minskar. Ojämlikheten ökar, och löneutvecklingen blir sämre. Vi kommer inte att ge oss om anställningstryggheten.

(Applåder)

Herr talman! Hopp är det sista som lämnar människan. Det är hopp om rättvisa, om framtiden och om att ens barn ska få det bättre än vad man själv hade det. Det är många gånger vad som driver oss människor. Men hopp kan också släckas om rättvisa inte skipas, som när automateld tar livet av en tolv år gammal flicka eller när två unga pojkar kidnappas och torteras en hel natt.

Ingen kan längre förneka att oskyldiga drabbas. Om Sverige inte ska bli ett land av rädda själar måste kampen mot brotten vara central i ledarskapet för landet. Man vänder sig till statsministern och förväntar sig ledarskap. Vad tänker regeringen göra?

Nu säger statsministern att det som händer är "oacceptabelt", som han har sagt så många gånger förut. Det var vad han sa efter restaurangmorden 2015, när skjutningarna eskalerade 2017 och efter mordet på Karolin Hakim 2019. Men under hela denna period har Stefan Löfven varit den som styrt Sverige. Det är som att han inte förstår vad hans favoritord betyder. Det är när något är "acceptabelt" som man låter det fortgå, men när något är "oacceptabelt" gör man något åt det.

Sanningen är den att den här regeringen inte har prioriterat kampen mot brottsligheten. Sedan 2014 har vi i den här kammaren samlat en majoritet för 78 förslag som skulle kunna vända trenden. Vi har uppmanat regeringen att ge rättsväsendet de verktyg som det behöver. Men ingenting har blivit verkligt. Inför nu Adrianalagarna! Ni har tagit på er ansvaret att leda Sverige. Då kan ni inte ducka för den nya brottsligheten.

Vad beror regeringens passivitet på? Är det ovilja, oförmåga eller okunskap? Överallt undrar människor: Varför tar de inte krafttag? Jag tror inte att det är av illvilja. Stefan Löfven vill självfallet inget ont. Men ledarskapet brister. Januaripartierna är splittrade, rådvilla och sönderförhandlade.

De är låsta av stridigheterna mellan S och MP, av januariöverenskommelsens 73 punkter och av de egna falangbråken. Vad är mer talande än att det bara var två av fyra partiledare som var på plats och att två saknades när januaripartierna häromdagen skulle presentera nya anslag till kommunerna? Bara en ny regering kan ge Sverige ett nytt ledarskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det är inom många områden som vi behöver ett nytt ledarskap. Före sommaren lyfte jag med varje enskild partiledare fram situationen för personalen i vården och att de nu behöver avlastning och semester. Svaret var ljummet.

När pandemin inte eskalerade över sommaren trodde många att faran var över. Men redan före pandemin var vårdköerna rekordlånga. Nu har vi 153 000 patienter som väntat olagligt länge på att få den vård de behöver. Kvinnor med konstaterad bröstcancer får höra att de måste vänta. Samtidigt säger personal upp sig av utmattning. Varför agerar inte regeringen? Var finns ledarskapet?

Var finns ledarskapet när svensk arbetslöshet skjuter i taket? Ni minns alla Löfvens löfte. Inför hans första val lovade han Europas lägsta arbetslöshet. Men i dag konkurrerar Sverige i stället med länder som Spanien och Grekland om pallplats i kampen om EU:s högsta arbetslöshet. Vad hände med löftet? Vad hände med ledarskapet?

Vad är då vår uppgift, vi som riksdagsledamöter? Det är att lösa de stora problemen. Vad är det värt att diskutera nya RUT-avdrag när den nya brottsligheten hotar tryggheten? Vad är det värt att diskutera marginella förändringar av arbetsrätten när vårdköerna är all-time-high? Vad är det värt att diskutera små förändringar av nyproduktionshyror när Sverige nu faller mot botten i arbetslöshetsligan?

Riksdagsledamöter! Vad väntar ni på? Vad är er ursäkt för att inte avsätta den här regeringen och att inte införa Adrianalagarna? Vad är det ni gör värt om människor inte är trygga och inte kan lita på Sverige? Vad väntar ni på?

(Applåder)

Herr talman! Hopp är det sista som lämnar människan. Det är hopp om rättvisa, om framtiden och om att ens barn ska få det bättre än vad man själv hade det. Det är många gånger vad som driver oss människor. Men hopp kan också släckas om rättvisa inte skipas, som när automateld tar livet av en tolv år gammal flicka eller när två unga pojkar kidnappas och torteras en hel natt.

Ingen kan längre förneka att oskyldiga drabbas. Om Sverige inte ska bli ett land av rädda själar måste kampen mot brotten vara central i ledarskapet för landet. Man vänder sig till statsministern och förväntar sig ledarskap. Vad tänker regeringen göra?

Nu säger statsministern att det som händer är "oacceptabelt", som han har sagt så många gånger förut. Det var vad han sa efter restaurangmorden 2015, när skjutningarna eskalerade 2017 och efter mordet på Karolin Hakim 2019. Men under hela denna period har Stefan Löfven varit den som styrt Sverige. Det är som att han inte förstår vad hans favoritord betyder. Det är när något är "acceptabelt" som man låter det fortgå, men när något är "oacceptabelt" gör man något åt det.

Sanningen är den att den här regeringen inte har prioriterat kampen mot brottsligheten. Sedan 2014 har vi i den här kammaren samlat en majoritet för 78 förslag som skulle kunna vända trenden. Vi har uppmanat regeringen att ge rättsväsendet de verktyg som det behöver. Men ingenting har blivit verkligt. Inför nu Adrianalagarna! Ni har tagit på er ansvaret att leda Sverige. Då kan ni inte ducka för den nya brottsligheten.

Vad beror regeringens passivitet på? Är det ovilja, oförmåga eller okunskap? Överallt undrar människor: Varför tar de inte krafttag? Jag tror inte att det är av illvilja. Stefan Löfven vill självfallet inget ont. Men ledarskapet brister. Januaripartierna är splittrade, rådvilla och sönderförhandlade.

De är låsta av stridigheterna mellan S och MP, av januariöverenskommelsens 73 punkter och av de egna falangbråken. Vad är mer talande än att det bara var två av fyra partiledare som var på plats och att två saknades när januaripartierna häromdagen skulle presentera nya anslag till kommunerna? Bara en ny regering kan ge Sverige ett nytt ledarskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det är inom många områden som vi behöver ett nytt ledarskap. Före sommaren lyfte jag med varje enskild partiledare fram situationen för personalen i vården och att de nu behöver avlastning och semester. Svaret var ljummet.

När pandemin inte eskalerade över sommaren trodde många att faran var över. Men redan före pandemin var vårdköerna rekordlånga. Nu har vi 153 000 patienter som väntat olagligt länge på att få den vård de behöver. Kvinnor med konstaterad bröstcancer får höra att de måste vänta. Samtidigt säger personal upp sig av utmattning. Varför agerar inte regeringen? Var finns ledarskapet?

Var finns ledarskapet när svensk arbetslöshet skjuter i taket? Ni minns alla Löfvens löfte. Inför hans första val lovade han Europas lägsta arbetslöshet. Men i dag konkurrerar Sverige i stället med länder som Spanien och Grekland om pallplats i kampen om EU:s högsta arbetslöshet. Vad hände med löftet? Vad hände med ledarskapet?

Vad är då vår uppgift, vi som riksdagsledamöter? Det är att lösa de stora problemen. Vad är det värt att diskutera nya RUT-avdrag när den nya brottsligheten hotar tryggheten? Vad är det värt att diskutera marginella förändringar av arbetsrätten när vårdköerna är all-time-high? Vad är det värt att diskutera små förändringar av nyproduktionshyror när Sverige nu faller mot botten i arbetslöshetsligan?

Riksdagsledamöter! Vad väntar ni på? Vad är er ursäkt för att inte avsätta den här regeringen och att inte införa Adrianalagarna? Vad är det ni gör värt om människor inte är trygga och inte kan lita på Sverige? Vad väntar ni på?

(Applåder)

Herr talman! Gäng- och klanbrottsligheten dödar våra döttrar, krossar livschanser för våra söner och hotar att på allvar underminera den svenska rättsstaten. Ska denna brottslighet knäckas måste insatser till på bred front inom minst tre stora politiska områden. Det handlar om migration, integration och den svenska rättspolitiken.

Liberalerna medverkade i sexpartiöverenskommelsen om en stram migrationspolitik för fem år sedan. Nu behövs en ny långsiktig lagstiftning med samma inriktning. Därför är det bedrövligt att vi inte lyckades nå en överenskommelse om en ny migrationspolitik i somras. Det är ett politikområde som i årtionden skapat misstro och djup politisk splittring i Sverige.

Det är orimligt att Miljöpartiet får lägga ett veto mot en realistisk migrationspolitik, och för att en uppgörelse ska bli långsiktig måste såväl Socialdemokraterna som Moderaterna ingå.

Människor minns Alliansens uppgörelse med Miljöpartiet. Alla minns hur Stefan Löfven byggde vidare på detta när han inte skulle bygga några murar. Vi minns Moderaternas tidigare uppmaning om att öppna våra hjärtan.

Ska Sverige bli trovärdigt efter alla politiska lappkast måste vi samlas kring en långsiktig och rättssäker politik. Jag upprepar därför Nyamko Sabunis uppmaning från i somras: Låt oss gå tillbaka till förhandlingsbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Liberalerna är självklart beredda att utifrån nu givna positioner medverka i en kompromiss tillsammans med Moderaterna och Socialdemokraterna, och kanske fler partier kan delta. Det vore konstigt om just denna fråga utlöste en större regeringskris då det finns en sådan tydlig majoritet i denna kammare för en stramare linje.

Herr talman! Jag var med och lade fram dåvarande Folkpartiets integrationsprogram år 2002. Vi redovisade insatser mot hedersförtryck, språkkrav för medborgarskap, insatser för kunskapsskola och större möjligheter att jobba i stället för att leva på bidrag. Delar av detta blir nu verklighet. Fler ska kunna dömas och utvisas för hedersrelaterade brott. Språkkrav införs, och ett förstatligande av skolan förbereds.

Men Sverige måste fortsätta att utveckla integrationspolitiken. Det är därför vi moderniserar arbetsrätten. Det är i jobb vi ger människor verklig egenmakt. Vi gör detta för att fler ska kunna anställas och kompetensutvecklas och för att människor som utbildar sig, byter jobb eller väljer att pröva på att vara egna företagare en tid inte konsekvent ska ges en sämre trygghet som anställda.

Integrationen kräver framgång i skolan för fler. Här har vi liberala förslag för kunskapsskola och språkförskola, för läsning för alla och för en bättre arbetsro för Sveriges lärare. Våra utsatta områden måste få se ett förortslyft av Marshallplanskaraktär. Det handlar om allt från boende till andra socialpolitiska insatser på bredden, och det i många år framåt.

Herr talman! Liberalerna prioriterar satsningar på rättsväsendet i varje budgetförhandling i alla regeringar vi ingår i eller, så som nu, regeringar vi samarbetar med. Tyvärr har vi inte alltid kommit ända fram. Men inför mördande, skjutningar, vägspärrar, sprängningar, mordbränder, kidnappningar och rån - inför allt detta är kapitulation inget alternativ.

Polisens satsning på Rimfrost måste ersättas av en satsning på en permafrost. Den som mördar, skändar eller rånar ska inte mötas av något annat än det samlade samhällets motstånd. Vi måste stärka rättsstaten i ett snabbare tempo. Det måste till minst 5 000 poliser fler än dem vi har i dag. Det måste i slutändan finnas tillräckligt med häkten och fängelser. Och jag har sagt det förr: Det är dags för regeringen att dra igång cementblandarna för att bygga fler fängelser, och i dag kanske man ska tillägga att det ska ske i Sverige.

Vi måste se till att vi avbryter ungas kriminella karriärer tidigt samtidigt som vi repressivt och för lång tid behöver låsa in och rehabilitera grovt kriminella som har valt brott som livsstil.

Tryggheten måste få kosta. Rättsstaten är en liberal kärnfunktion och grunden för samhällskontraktet enligt vår grundlag. Rättsstaten är avgörande för möjligheternas Sverige, för våra döttrar, för våra söner och för alla människor i Sverige.

Herr talman! Rättsstaten måste återupprättas. Det är grunden för friheten i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Gäng- och klanbrottsligheten dödar våra döttrar, krossar livschanser för våra söner och hotar att på allvar underminera den svenska rättsstaten. Ska denna brottslighet knäckas måste insatser till på bred front inom minst tre stora politiska områden. Det handlar om migration, integration och den svenska rättspolitiken.

Liberalerna medverkade i sexpartiöverenskommelsen om en stram migrationspolitik för fem år sedan. Nu behövs en ny långsiktig lagstiftning med samma inriktning. Därför är det bedrövligt att vi inte lyckades nå en överenskommelse om en ny migrationspolitik i somras. Det är ett politikområde som i årtionden skapat misstro och djup politisk splittring i Sverige.

Det är orimligt att Miljöpartiet får lägga ett veto mot en realistisk migrationspolitik, och för att en uppgörelse ska bli långsiktig måste såväl Socialdemokraterna som Moderaterna ingå.

Människor minns Alliansens uppgörelse med Miljöpartiet. Alla minns hur Stefan Löfven byggde vidare på detta när han inte skulle bygga några murar. Vi minns Moderaternas tidigare uppmaning om att öppna våra hjärtan.

Ska Sverige bli trovärdigt efter alla politiska lappkast måste vi samlas kring en långsiktig och rättssäker politik. Jag upprepar därför Nyamko Sabunis uppmaning från i somras: Låt oss gå tillbaka till förhandlingsbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Liberalerna är självklart beredda att utifrån nu givna positioner medverka i en kompromiss tillsammans med Moderaterna och Socialdemokraterna, och kanske fler partier kan delta. Det vore konstigt om just denna fråga utlöste en större regeringskris då det finns en sådan tydlig majoritet i denna kammare för en stramare linje.

Herr talman! Jag var med och lade fram dåvarande Folkpartiets integrationsprogram år 2002. Vi redovisade insatser mot hedersförtryck, språkkrav för medborgarskap, insatser för kunskapsskola och större möjligheter att jobba i stället för att leva på bidrag. Delar av detta blir nu verklighet. Fler ska kunna dömas och utvisas för hedersrelaterade brott. Språkkrav införs, och ett förstatligande av skolan förbereds.

Men Sverige måste fortsätta att utveckla integrationspolitiken. Det är därför vi moderniserar arbetsrätten. Det är i jobb vi ger människor verklig egenmakt. Vi gör detta för att fler ska kunna anställas och kompetensutvecklas och för att människor som utbildar sig, byter jobb eller väljer att pröva på att vara egna företagare en tid inte konsekvent ska ges en sämre trygghet som anställda.

Integrationen kräver framgång i skolan för fler. Här har vi liberala förslag för kunskapsskola och språkförskola, för läsning för alla och för en bättre arbetsro för Sveriges lärare. Våra utsatta områden måste få se ett förortslyft av Marshallplanskaraktär. Det handlar om allt från boende till andra socialpolitiska insatser på bredden, och det i många år framåt.

Herr talman! Liberalerna prioriterar satsningar på rättsväsendet i varje budgetförhandling i alla regeringar vi ingår i eller, så som nu, regeringar vi samarbetar med. Tyvärr har vi inte alltid kommit ända fram. Men inför mördande, skjutningar, vägspärrar, sprängningar, mordbränder, kidnappningar och rån - inför allt detta är kapitulation inget alternativ.

Polisens satsning på Rimfrost måste ersättas av en satsning på en permafrost. Den som mördar, skändar eller rånar ska inte mötas av något annat än det samlade samhällets motstånd. Vi måste stärka rättsstaten i ett snabbare tempo. Det måste till minst 5 000 poliser fler än dem vi har i dag. Det måste i slutändan finnas tillräckligt med häkten och fängelser. Och jag har sagt det förr: Det är dags för regeringen att dra igång cementblandarna för att bygga fler fängelser, och i dag kanske man ska tillägga att det ska ske i Sverige.

Vi måste se till att vi avbryter ungas kriminella karriärer tidigt samtidigt som vi repressivt och för lång tid behöver låsa in och rehabilitera grovt kriminella som har valt brott som livsstil.

Tryggheten måste få kosta. Rättsstaten är en liberal kärnfunktion och grunden för samhällskontraktet enligt vår grundlag. Rättsstaten är avgörande för möjligheternas Sverige, för våra döttrar, för våra söner och för alla människor i Sverige.

Herr talman! Rättsstaten måste återupprättas. Det är grunden för friheten i Sverige.

(Applåder)