Interpellationssvar - Utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden - 2021-09-16

Herr ålderspresident! Roger Haddad har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen avser att lägga fram under hösten för att vända det faktum att arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor i dag är markant högre än motsvarande siffra för inrikes födda kvinnor samt vad jag avser att göra konkret för att snabba på etableringen på arbetsmarknaden för de kvinnor som särskilt drabbas av det utanförskap som beror på att arbetslösheten är särskilt allvarlig och hög i vissa områden i Sverige.

Politiken för etablering ska vara jämställd. Kvinnor och män ska mötas av samma höga förväntningar, krav och stöd. Det är avgörande att fler utrikes födda kvinnor kommer in på arbetsmarknaden, och därför har regeringen jobbat systematiskt med detta sedan förra mandatperioden. Jag delar med andra ord Roger Haddads oro över sysselsättningsgapet såväl mellan inrikes och utrikes födda som mellan utrikes födda kvinnor och män.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är inte jämställt fördelade i dag, och det är ett problem att utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden går för långsamt. Regeringen har därför under den här och föregående mandatperiod gjort jämställdhet till en prioritering i styrningen av Arbetsförmedlingen. Vi har bland annat gett myndigheten ett övergripande uppdrag att jämställdhet ska finnas med i beslutsfattandet på alla nivåer.

Regeringen har också pekat ut specifika arbetsmarknadspolitiska insatser där myndigheten ska arbeta mer för att komma längre och nå konkreta resultat. Det handlar till exempel om att öka jämställdheten inom arbetsmarknadsutbildningen men även inom etableringsprogrammet. Vi har särskilt lyft fram utrikes födda i detta uppdrag.

När vi nu reformerar Arbetsförmedlingen har myndigheten fått i uppdrag att ha med ett jämställdhetsperspektiv i sitt förberedande arbete. För att lyckas måste vi hålla i jämställdhet som en prioritering och arbeta med frågan långsiktigt. Arbetsförmedlingen har nyligen återrapporterat en plan med åtgärder för 2022-2025.

Många viktiga steg för bättre integration togs också under föregående mandatperiod. Bland annat infördes bosättningslagen, så att mottagandet av nyanlända styrs utifrån förutsättningar att komma i arbete. Vi reformerade Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag för att effektivisera nyanländas etablering, inte minst kvinnors.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också tillsatt en kommission för jämställda livsinkomster i syfte att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att samla in och sprida goda exempel på uppsökande och motiverande arbete för att nå utrikes födda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden.

Jag delar med andra ord inte ledamotens bild av ett senfärdigt agerande från regeringen. Uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten är långt ifrån den första åtgärd som har vidtagits för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor.

Precis som Roger Haddad skriver i sin interpellation kräver en framgångsrik politik för etablering kraftfulla och breda åtgärder. Budgetpropositionen för 2022 innehåller förstärkningar inom jobbpolitiken för sammanlagt 8 miljarder kronor. Regeringen satsar totalt nästan 2 ½ miljard kronor på insatser för arbetssökande. Insatserna ska bidra till en förbättrad matchning och motverka att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en högre nivå. Vi föreslår bland annat en satsning på extratjänster och introduktionsjobb för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Extratjänster och introduktionsjobb kan skapa arbetstillfällen för nyanlända och långtidsarbetslösa, inte minst för utrikes födda kvinnor, och öka möjligheten till arbete.

Regeringen fortsätter även att bygga ut Kunskapslyftet inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan till totalt över 160 000 platser 2022. Vi föreslår att 1,5 miljarder kronor avsätts 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med sfi eller svenska som andraspråk. I syfte att korta vägen till arbete föreslår vi även att kommunerna ska erbjuda inledande kartläggning och validering inom komvux och att försöksverksamheten med kartläggning och validering inom komvux ska fortsätta till den 1 juli 2023.

Medel tillförs även för tidiga insatser för asylsökande med flera avseende bland annat samhällsinformation om bland annat jämställdhet. För att särskilt stärka kvinnors möjlighet till arbete föreslår vi att satsningen på svenska för föräldralediga förlängs.

I regeringens handlingsplan för att minska och motverka segregation framhålls att arbetslöshet i stor utsträckning bidrar till segregation. En av de viktigaste insatserna för att kunna minska segregationen är därför att alla som kan arbeta har ett jobb att gå till. Sammantaget kan de åtgärder som den här regeringen vidtagit och nu föreslår bidra till en ökad sysselsättningsgrad för utrikes födda kvinnor.

Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden.

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet Märta Stenevi, för svaret på min interpellation!

Liberalerna har återkommande under många år lyft upp frågan om situationen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden generellt när det gäller segregation och utanförskap. Det är oerhört bekymmersamt när vi nu ser, senast i Arbetsförmedlingens prognos, att vi börjar närma oss 200 000 långtidsarbetslösa. Över hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen är födda utanför Europa, och av de långtidsarbetslösa har över hälften varit utanför arbetsmarknaden i mer än två år. Utrikes födda kvinnor är dessvärre överrepresenterade i denna statistik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att regeringen säger i sitt svar att man har gett uppdrag - kompetensuppdrag - och en prioritering till Arbetsförmedlingen. Samtidigt måste jag säga att jag i så fall är besviken över att Arbetsförmedlingen och reformeringen när det gäller jämställdhetsarbetet inte har kommit längre när man riktar sig mot utrikes födda kvinnor, när man ställer om eller upphandlar sina program mot kvinnodominerade yrken etcetera. Precis dessa problemområden och denna diskussion hade vi för fem, sex, sju, åtta och nio år sedan.

Här står vi nu igen, herr ålderspresident, i diskussion med regeringen och konstaterar att utrikes födda kvinnor har en längre sträcka för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Därför räcker inte det uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten som kom häromdagen. Det är inte första gången som regeringen ger uppdrag i denna riktning till myndigheterna. Redan hösten 2014 tillsattes en delegation som skulle jobba mot segregation och också mot ungdomsarbetslöshet och som sedan fick ett kompletterande uppdrag att jobba med nyanlända och utrikes födda kvinnor. Den har alltså redan jobbat i sex år.

Då är frågan till regeringen och statsrådet: Vad har de gjort? Var är reformerna? Hur kommer det sig att regeringen återigen känner sig tvingad att ge den här typen av uppdrag? Det är uppenbart att det inte har levererats. Finns det någon självkritik från regeringen? Tycker statsrådet, som är ansvarig både för jämställdhet och mot segregation, att det här är acceptabelt?

Herr ålderspresident! Att vi har en stor grupp långtidsarbetslösa utlandsfödda kvinnor är ett väldigt stort problem som vi behöver komma till rätta med. Varje människa, varje kvinna, i det här landet behöver den frihet det innebär att ha en egen inkomst och ett arbete att gå till. Det är också någonting som regeringen tillsammans med Liberalerna har arbetat med att komma till rätta med inom ramen för januariavtalet.

Det vi kan konstatera är att effekterna av covid-19 har gjort att vi har fått en sämre utgångspunkt än vad vi hade innan dess. Stora delar av arbetsmarknaden har snabbt återhämtat sig efter pandemin, men just långtidsarbetslösa, inte minst utrikes födda kvinnor, är i en bekymmersam situation därför att man har haft en längre väg tillbaka.

Det har gjorts mycket. Vi har sjösatt ett antal reformer. Jag vill nämna några.

Bosättningslagen har jag varit inne kort på. Det finns ett system på plats nu för tidiga insatser under asyltiden som ska främja framtida etablering. Förändringar i föräldraförsäkringen har genomförts, liksom flera satsningar för att stärka skolans arbete med nyanlända elever. Vi har reformerat etableringsuppdraget med ambitionen att ge Arbetsförmedlingen större frihet att utforma längd, omfattning och inriktning på etableringsinsatserna utifrån individens förutsättningar och behov.

Jämställdhet har prioriterats i styrningen av Arbetsförmedlingen, och det finns också ett egeninitierat ESF-projekt som startade 2018 och som pågick till och med augusti 2021. Den planerade slutrapporteringen av det här är i slutet av 2021. Det ser jag väldigt mycket fram emot att ta del av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill vara väldigt tydlig med att uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten inte på något sätt är en startpunkt. Däremot ser jag ett behov av att vi hela tiden utvecklar och skärper vårt arbete till dess att vi har en situation där alla människor som kan arbeta också har ett arbete att gå till. Jämställdhetsmyndighetens uppdrag är ett sätt att angripa problemen från ett håll, men det är långt ifrån det enda, och det är långt ifrån det första.

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi har en markant ökning av långtidsarbetslösheten, och de som tyvärr drabbas är just utrikes födda kvinnor med kort eller ingen utbildning och dåliga kunskaper i svenska språket. Inrikes födda kvinnor har en sysselsättningsgrad på över 80 procent medan utrikes födda kvinnor ligger strax under 60 procent. Det är alltså ett oerhört glapp, och det är ett misslyckande för hela samhället.

Mot bakgrund av den diskussion som det refererades till i den förra debatten tycker jag som liberal att det inte är tillfredsställande att Sveriges jämställdhetsminister i sina uttalanden i går gällande klaner sa sig tillhöra en klan. Det har också bäring på den här debatten, herr ålderspresident, eftersom vi talar om segregerade och utsatta områden.

Vet statsrådet hur det ser ut när det gäller utsatta områden? Vet statsrådet hur många utsatta och särskilt utsatta områden vi har i Sverige där just den här problematiken med inhemsk extremism, radikalisering, utanförskap och bristande jämställdhet är ett växande problem?

Jag tycker att det är ett slag i ansiktet på alla som jobbar med jämställdhet att Sveriges jämställdhetsminister säger att hon tillhör en klan.

Herr ålderspresident! Under de år som jag har jobbat i justitieutskottet och senast i utbildningsutskottet har vi varje dag som liberaler bekämpat klansamhället. Klaner, i den kontext som de debatterades i går, alltså kopplat till utanförskap och kriminalitet, motverkar jämställdhet. De motverkar demokrati. De motverkar kvinnors frigörelse. De vill inte att pojkar och flickor ska undervisas i musik, idrott och religion i skolan. De föräldrar som har det här klantänket har i till exempel Göteborgsområdet i decennier förordat könsuppdelad undervisning. I svenska skolor, i Sverige, i offentligt finansierade skolor har det här klantänket faktiskt fått genomslag helt i strid med svensk värdegrund, svensk skollag och vår svenska jämställdhetspolitik.

Jag tycker, herr ålderspresident, att det är tjänstefel av en svensk jämställdhetsminister att stå i riksdagen och säga att man tillhör en klan, för det motarbetar och motverkar allt som Liberalerna står för och som jag hoppas att fler partier i Sveriges riksdag också aktivt slåss för dagligen.

Det här är också kopplat till arbetsmarknadspolitiken. Enligt klantänket och i de här radikala miljöerna får inte somaliska kvinnor utbilda sig. Visserligen kan några få gå på vuxenutbildningen, som är en förutsättning för att kunna få ett jobb, men så fort det kommer till praktik och kvinnan ska gå över till praktiska moment och göra sex månaders praktik finns det män som vägrar detta och håller sin hustru hemma och talar om för henne att hon inte får gå på de praktiska momenten i utbildningen. Det är klantänk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns flera exempel där föreningsstöd går till män och organisationer för män. Jag träffade en somalisk kvinna precis före sommaren som pratade om otrygghet, osäkerhet och utanförskap. Då pratade vi också om föreningsstödet och stödet från samhället för att lyfta upp trygghetsarbetet. Då sa hon att allting oftast riktas till männen. Blanda inte in männen - de får alltid utbildning före oss, de får bättre stöd på Arbetsförmedlingen och de får också bättre stöd från civilsamhället, sa hon. Det här är ett tecken på att klanstrukturen och det patriarkala också drabbar de kvinnor som faktiskt vill ta sig ur det här.

Jag hoppas innerligt att statsrådet tar tillbaka sitt uttalande, herr ålderspresident, för det har direkt påverkan på debatten om segregation och utanförskap även i arbetslivet.

Herr ålderspresident! Det var ett mycket olyckligt uttalande av mig i debatten i går. Det förminskar inte arbetet med att bryta med hedersrelaterat våld och förtryck. Jag har under min tid som kommunalråd i Malmö och under min tid som statsråd, även om den inte är så lång, haft fullständigt fokus på att bryta med det hedersrelaterade våldet och förtrycket riktat mot barn, kvinnor, hbtqi-personer och alla andra som drabbas av dessa släktbaserade strukturer som förtrycker och håller människor tillbaka.

Låt mig alltså vara oerhört tydlig med att detta är ett arbete som regeringen har prioriterat under lång tid, som har fruktansvärt hög prioritering hos regeringen och som kommer att fortsätta ha hög prioritering hos regeringen.

Efter att pandemin kom har utlandsfödda kvinnors långtidsarbetslöshet bitit sig fast hårdare än hos andra grupper. Just den låga utbildningen och hemmavarandet med barn har stor effekt på detta, vilket är anledningen till att en av de insatser som jag har nämnt tidigare handlar om att fortsätta språkutvecklande insatser under föräldraledigheten.

Jag vill passa på att nämna andra åtgärder som görs för att vi ska få en arbetsmarknad i bättre balans efter krisen.

I budgetpropositionen för 2022 kommer regeringen att föreslå förstärkningar med 8 miljarder kronor inom jobbpolitiken. Det handlar om såväl arbetsmarknads- som utbildningssidan. En av dessa är matchningstjänster som vänder sig till breda grupper av arbetssökande och införs stegvis över hela landet och där den som behöver stöd för att hitta ett jobb eller börja studera ska få individuellt anpassade aktiviteter. Det kan handla om att få kontakt med arbetsgivare, få stöd att hitta och söka jobb och få information om utbildningsmöjligheter, vägledning och kortare kurser. Det handlar också om extratjänster och introduktionsjobb.

Som sagt har långtidsarbetslösheten stigit i spåren av covid-19-pandemin, och den riskerar nu att bita sig fast på höga nivåer, inte minst för utrikes födda kvinnor. Vi föreslår därför i budgetpropositionen en satsning på 700 miljoner kronor under 2022 för att de som står längst ifrån arbetsmarknaden också ska få tillgång till extratjänster och introduktionsjobb. En extratjänst, vilket jag tror att ledamoten är väl införstådd med, är ett jobb hos en arbetsgivare inom välfärden, inom offentlig, kulturell eller ideell sektor, som subventioneras till 100 procent av arbetsgivarens kostnad. Introduktionsjobb subventioneras med 80 procent av arbetsgivarens kostnad och är möjligt inom såväl privat som offentlig verksamhet. Båda dessa former syftar till att ge en introduktion till arbetsmarknaden och en kontakt med samhället för att leda till en egen anställning längre fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också nämna arbetspraktikplatser. För att personer som har blivit arbetslösa men ännu inte är kvalificerade för garantiprogrammen ska öka sina chanser att komma in på arbetsmarknaden föreslår regeringen en förstärkning av medel till Arbetsförmedlingen för arbetspraktik. Arbetssökande får då möjlighet att pröva ett arbete, stärka sina kontaktnät eller visa sina färdigheter för en arbetsgivare.

Vi satsar också på arbetsmarknadsutbildning. Precis som ledamoten pekar på saknar många arbetssökande den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och behöver fylla på sin kompetens eller lära sig det som krävs för att arbeta inom ett bristyrke. Arbetsmarknadsutbildningar ökar därmed arbetssökandes jobbchanser och bidrar samtidigt till att lösa arbetsgivares rekryteringsbehov. Vi föreslår därför att 425 miljoner kronor tillförs för att fler arbetssökande ska få en arbetsmarknadsutbildning.

Herr ålderspresident! I interpellationssvaret från regeringen fick vi höra att "många viktiga steg för bättre integration togs också under föregående mandatperiod". Budskapet är att det går åt rätt håll.

Tyvärr skulle jag vilja ge en annan bild. Antalet utsatta och särskilt utsatta områden har ökat. År 2015 var det 53 områden. Nu är vi uppe i 61 områden där situationen är så pass allvarlig att det kan röra sig om tystnadskultur, radikalisering, extremism och utanförskap. Det är huvudsakligen barn och inte minst kvinnor som drabbas av utanförskapet, herr ålderspresident.

Jag har tidigare jobbat med straffskalor och polisens verksamhet. Skillnaden i den här debatten är att det gäller verksamheter som står nära de här kvinnorna. Det är skola, utbildning, förskola, svenskundervisning och hur samhällets stöd fungerar direkt till dem genom Arbetsförmedlingen. Därför är det angeläget att vi anpassar politiken på ett bättre sätt, så att de får ett bättre stöd och kan ta sig ur ofriheten och utanförskapet.

Herr ålderspresident! Avslutningsvis vill jag säga att val av ord har oerhört stor betydelse och ger en stark signal, speciellt när de kommer från Sveriges jämställdhetsminister i en sådan kontext som under partiledardebatten. Kvinnorna som vi försöker hjälpa att bli fria, genom riktig jämställdhet även för dem så att de kan ta sig in på arbetsmarknaden, ska inte behöva höra den typen av kategoriserande uttalanden från regeringens jämställdhetsminister. Jag tror att det är kontraproduktivt för Sveriges jämställdhets- och integrationsarbete.

Herr ålderspresident! Jag kommer att fortsätta mitt arbete för jämställdhet överallt, även inom etableringspolitiken. Jag kommer att oförtrutet fortsätta det arbete för varje kvinnas frihet och trygghet som har väglett mig under hela min politiska karriär. Jag kommer att fortsätta det arbete för varje barns trygghet och frihet som ledde till att jag för nio år sedan valde att engagera mig partipolitiskt. Det kommer jag aldrig någonsin att upphöra med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att fortsätta arbetet med att bryta det hedersrelaterade våldet och förtrycket så att varje flicka och kvinna i det här landet har sin fulla frihet att bestämma över sin kropp, över sin tid och över de val hon gör i livet. Jag kommer att fortsätta arbeta oförtrutet mot mäns våld mot kvinnor i ett brett perspektiv, såväl våld i nära relationer som hedersrelaterat våld och förtryck och våld mellan unga i parrelationer. Jag kommer aldrig någonsin att backa i det här arbetet.

När det gäller etableringspolitiken ska kvinnor och män mötas av samma förväntningar, krav och - det vill jag verkligen understryka - stöd. Fler utrikes födda kvinnor ska komma in på arbetsmarknaden, kunna försörja sig själva, stå på egna ben och därmed också ha möjlighet att, om man så väljer, lämna destruktiva relationer och destruktiva strukturer.

Det här har den här regeringen och jag arbetat för under många år genom flera reformer och flera satsningar. Och vi kommer att fortsätta vidta de åtgärder som krävs för att öka egenmakten för fler, för kvinnor och män och för utrikes och inrikes födda. Det är ett arbete som i alla fall jag aldrig kommer att upphöra att slåss för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.