Interpellationssvar - Konvertering av utländska betyg - 2021-09-16

Fru talman! Kristina Axén Olin har frågat mig hur det kommer sig att den beräkningsmodell Sverige använder sig av för att omvandla betyg för studenter från utlandet sänker betygen när de omvandlas. Vidare har hon frågat mig om jag kommer att ge UHR i uppdrag att ändra omräkningsmodellen så att betygen blir korrekta.

Sökande till högskolan ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor, oavsett vilket land de genomfört sin gymnasieutbildning i.

Det är som Kristina Axén Olin säger Universitets- och högskolerådet, UHR, som meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. Det innefattar att bestämma hur betyg från utländsk utbildning ska värderas i förhållande till betyg från gymnasieskolorna i Sverige. Utgångspunkten är att sökande med utländska betyg så långt som möjligt ska jämställas med sökande med betyg från den svenska gymnasieskolan.

Alla länder har olika antagningsregelverk, och detta avspeglas också i hur man bedömer gymnasiebetyg. Det är enligt UHR vanligt att det i andra länder finns ett regelverk där man inte bara tar hänsyn till gymnasiebetyget utan även till andra kriterier medan vi i Sverige använder gymnasiebetyget och högskoleprov som urvalsinstrument. Det innebär att betygen jämförelsevis har en tydligare urvalsfunktion i det svenska systemet och att de då får större konsekvenser än i många andra länder.

Vid den senaste granskningen har UHR kommit fram till att betygsfördelningen bland dem som har sökt till högskolan med gymnasiebetyg från USA var mycket olik betygsfördelningen bland sökande med svensk gymnasieexamen. Högskolan är en del av det svenska utbildningssystemet och bygger vidare på den svenska gymnasieskolan. Utan en justerad värdering av utländska betyg skulle elever som har gått i den svenska gymnasieskolan kunna få svårt att konkurrera om platserna på populära högskoleutbildningar.

Huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskoleutbildning är att minst en tredjedel ska fördelas på grundval av betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på av högskolan beslutade urvalsgrunder. Det innebär att det finns andra möjligheter än betyg att konkurrera med och antas till en högskoleutbildning som kräver urval.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

UHR är regeringens expertmyndighet och bäst lämpad att göra bedömningar om meritvärdering av utländska betyg. Det ligger inom UHR:s uppdrag att löpande utvärdera konsekvenserna av antagningsreglerna. Att myndigheten reviderar sina föreskrifter utifrån nyare antagningsstatistik visar att myndigheten genomför dessa analyser och också gör revideringar då det är nödvändigt så att sökande till högskolan ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor, oavsett vilket land de genomfört sin gymnasieutbildning i. Jag avser inte att föreslå några ändringar i myndighetens föreskriftsrätt på området.

Fru talman! Vi har 660 000 svenskar som bor ute i världen. Det ska vi vara stolta och glada över. De sprider kunskap om Sverige. De tar med sig kunskap från Sverige. De berikar andra länder med sin kunskap.

Vi hoppas såklart att de ska komma tillbaka till Sverige och dela med sig av det som de har lärt sig i andra länder. Det är kunskap om andra kulturer och andra länder. Det är fantastiska erfarenheter från hela världen och också ett nätverk som är viktigt för Sverige i en alltmer global värld.

Många av de svenskar som bor i andra länder är duktiga svenskar. Många har också med sig sina familjer och barn som studerar i andra länder. Vi vill att de ska komma tillbaka, och vi hoppas att vi får tillbaka dessa familjer.

Fru talman! Jag har blivit kontaktad av jag vet inte hur många utlandssvenskar som nu beskriver för mig hur de väljer att inte flytta tillbaka till Sverige därför att vi har ett märkligt betygssystem då vi konverterar andra länders betyg på ett mycket märkligt sätt.

Fru talman! Jag skrev därför en interpellation till minister Matilda Ernkrans och frågade hur det kan komma sig att vi gör så här. Vi kan ta exemplet med USA, där vi har 150 000 svenskar som bor. Om våra svenska studenter i USA får maxbetyg skulle det i Sverige vara 20,0 enligt den betygsskala vi har nu för tiden. UHR har sedan 2019 en ny omräkningstabell som gör att om man har maxbetyg i USA får man en neddragning i Sverige med 1 poäng så att man får 19,0 i stället för 20,0. Det är helt orimligt. Har man maxbetyg i USA ska man naturligtvis ha maxpoäng i Sverige också, men det får man inte.

Fru talman! Jag frågade därför statsrådet om hon är beredd att se över reglerna som gör att Sverige gör en sådan konstig konvertering av utlandsbetyg och om det verkligen är rimligt att vi gör på detta sätt.

Jag frågade också statsrådet hur det kan komma sig att vi har en beräkningsmodell som gör att vi sänker utlandssvenskars betyg om de väljer att komma tillbaka till Sverige för att studera.

Fru talman! Jag delar engagemanget och även inställningen att det är viktigt att människor kan röra sig över världen och mellan länder av olika skäl. Jag tillhör dem som tycker att man ska kunna leva, bo, studera och verka på olika platser i världen och kunna bygga sig starkare för framtiden. Det är bra för individen, inte minst för unga människor.

Sökande till högskolan ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor oavsett i vilket land de har genomfört sin gymnasieutbildning. Av den anledningen har vi en expertmyndighet på området som har detta ansvar. Universitets- och högskolerådet meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. Meritvärdering är också det som används om man konkurrerar med urval om en högskoleplats. Det gäller alltså inte alla högskoleplatser.

Föreskrifterna om meritvärdering av betyg innefattar att man bestämmer hur betyg från utländsk utbildning ska värderas i förhållande till betyg från gymnasieskolan i Sverige så att det blir likvärdiga villkor mellan sökande till högskolan från Sverige och från andra länder. Anledningen är att utländska betyg så långt som möjligt ska kunna jämställas med sökandes betyg från den svenska gymnasieskolan.

Vid årets granskning har UHR kommit fram till att betygen bland dem som har sökt till högskolan med gymnasiebetyg från just USA, som exemplet här gäller, har en mycket olik fördelning jämfört med betygen för de sökande med svensk gymnasieexamen. UHR har därför sett att det här är något man behöver justera.

Återigen: Högskolan är en del av det svenska utbildningssystemet och bygger vidare på den svenska gymnasieskolan. Utan en justerad värdering av utländska betyg skulle elever som har gått i den svenska gymnasieskolan få svårt att konkurrera om platserna på populära högskoleutbildningar.

Vi ska också komma ihåg att när det gäller fördelning av platser med urval till högskolan är det minst en tredjedel som fördelas på grundval av betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och en tredjedel på av högskolan beslutade urvalsgrunder. Man kan alltså konkurrera med flera möjligheter för att antas till en högskoleutbildning.

Jag menar att UHR, som är regeringens expertmyndighet, är bäst lämpad att göra bedömningarna av meritvärdering av utländska betyg. Det ligger inom UHR:s uppdrag att löpande utvärdera konsekvenserna av antagningsreglerna. Att man faktiskt reviderar sina föreskrifter utifrån nyare antagningsstatistik visar att myndigheten genomför analyserna och också gör revideringar när det är nödvändigt.

Vi ska också lägga till i den här interpellationsdebatten att våren 2020 sökte 1 174 personer från USA till högskolan i Sverige. 12 procent av dem hade maxbetyg. Det är den numerär vi pratar om här; jag tyckte att det nämndes lite andra siffror från Kristina Axén Olin.

Jag avser som sagt inte att föreslå några ändringar i myndighetens föreskriftsrätt på området. Jag tycker att det här är myndighetens ansvar och uppdrag, och det är ett rimligt sätt att se till att vi får en likvärdighet i detta.

(forts. § 9)

Svar på interpellationer

Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag sa precis före pausen finns det 660 000 svenskar som arbetar utomlands i världen. Vi vill att de ska tala väl om Sverige, om svenska regler och om svenska system. De är goda ambassadörer för allt det vi behöver genom att sprida bilden av Sverige som ett gott land att leva i.

Därför blir det så absurt, fru talman, med betygssystemet och konverteringen av utländska betyg när vi förhoppningsvis får familjerna att flytta hem till Sverige, vilket vi verkligen vill. UHR, som gör den här konverteringen eller omvandlingen av utlandssvenska ungdomars betyg, säger att det är regeringen som har gett UHR i uppdrag att bedöma betyg från utlandet så att dessa blir likvärdiga och rättvist bedömda. Målet ska vara att alla som söker en utbildning i Sverige ska ha samma chans att antas, oavsett från vilket land man har sina betyg.

Fru talman! Problemet är dock att av alla svenska ungdomar som har gått motsvarigheten till gymnasium i USA var det 12 procent som hade A, alltså högsta betyg, i alla ämnen. I svenskt gymnasium däremot, bland våra svenska ungdomar, är det 0,3 procent som har högsta betyg i alla ämnen.

Med anledning av regeringens uppdrag säger då UHR att utan en justerad värdering av utländska betyg skulle elever som har gått i den svenska gymnasieskolan kunna få svårt att konkurrera om platserna på populära högskoleutbildningar. Men, fru talman, vi har 400 000 högskoleplatser, och jag tror att det är ungefär 1 000 elever som har studerat utomlands och sedan söker till svensk högskola.

Skulle det verkligen vara ett problem att ett stort A i alla ämnen i USA faktiskt motsvarar ett stort A även i Sverige? Är det verkligen rimligt att göra som vi gör i Sverige och räkna ned deras betyg med 1 procent bara för att det i annat fall skulle vara procentuellt sett fler som kom in på amerikanska betyg än på svenska?

Det här är ett helt orimligt sätt att tänka. Ett stort A i alla ämnen i USA måste vara ett stort A i alla ämnen även i Sverige.

Därför skulle jag vilja höra vad statsrådet Matilda Ernkrans anser. Själv tänker jag att de svenskar som väljer att flytta med familjen för att arbeta i USA kanske faktiskt inte motsvarar genomsnittet i en svensk skola. Det kanske inte är så onaturligt att många från de familjerna har högsta betyg i USA och att det därför är riktigt att räkna ned. Det kan faktiskt vara så att det många gånger är högskoleutbildade föräldrar som väljer att bo i USA. Säkerligen är familjerna många gånger ambitiösa och strävar efter det bästa i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar hur statsrådet ser på de här frågorna, för jag tycker själv att det är djupt olyckligt. Vi har nu utlandssvenskar som kan tala illa om Sverige och som inte vill flytta tillbaka utan väljer att bo kvar i de länder de bor i, just för att de riskerar att bli ojämlikt behandlade om de flyttar tillbaka till Sverige.

Fru talman! Människor ska tala väl om Sverige. Människor rör sig över världen och mellan länder av olika skäl. Det är bra. Man ska kunna leva, bo och studera på olika platser i världen för att bygga sig starkare för framtiden. Det gäller inte minst unga människor.

Men just av den här anledningen, att vi vill att människor ska tala väl om Sverige och att man ska behandlas med likvärdighet, tycker jag faktiskt inte att det är Moderaterna som ska bestämma om ett stort A i USA motsvarar ett stort A i det svenska betygssystemet. Jag tycker att vi har en god ordning, där vi har en expertmyndighet i form av UHR som är bäst lämpad att göra bedömningen när det gäller meritvärderingen av utländska betyg.

Det innefattar att bestämma hur betyg från en utländsk utbildning ska värderas i förhållande till betyg från gymnasieskolan i Sverige. För likvärdighetens skull är det bra med en expertmyndighet som gör detta. Jag tycker att det är bättre än att Moderaterna ska bedöma om ett stort A i USA motsvarar ett stort A i Sverige.

Vid årets granskning har UHR kommit fram till att betygsfördelningen bland dem som har sökt till högskolan med gymnasiebetyg från USA var mycket olik betygsfördelningen bland de sökande med svensk gymnasieexamen och har därför gjort justeringar. Högskolan är också en del av det svenska utbildningssystemet och bygger vidare på den svenska gymnasieskolan. Det är viktigt att elever därifrån inte får en sämre chans än elever från andra länder att bli antagna till en högskoleutbildning.

Sedan ska vi också komma ihåg att meritvärderingen av betyg i Sverige faktiskt kan ändras, inte bara för personer med utländska betyg. Det hände till exempel vid införandet av meritpoäng som tillämpades för första gången vid antagningen till högskolan hösten 2010. Då innebar meritvärderingen för personer som har gått i gymnasieskolan innan meritpoäng infördes att de fick konkurrera med personer som har haft möjlighet att maximera sina meritpoäng.

Urval är alltså inte en statisk process. När fler personer än det antal platser som finns söker till en högskoleutbildning gör vi ett urval, och det är då meritvärdet spelar roll. Och urvalet och dessa personers chanser påverkas av andra sökande till samma utbildning, hur många de är och deras meritvärden.

UHR har därför gjort en omräkningstabell. UHR är vår expertmyndighet när det gäller detta. Och jag ser för tillfället inte något behov av att vidta åtgärder, även om det var 1 174 personer från USA som sökte till högskolan våren 2020 och 12 procent av dem var personer som hade maxbetyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är Universitets- och högskolerådet, UHR, som svarar att det är regeringen som har gett dem i uppdrag att bedöma betyg från utlandet så att de blir likvärdiga och rättvist bedömda och att alla som söker en utbildning i Sverige ska ha samma chans att antas oavsett i vilket land de har fått sina betyg. Men sedan gör de även tolkningen att eftersom det är 12 procent i USA som har högsta betyg, jämfört med 0,3 procent i Sverige, räknas deras betyg automatiskt ned en hel poäng. Kommer man med ett A i alla ämnen från USA räknas det som 19 poäng i Sverige jämfört med om man har högsta betyg i Sverige då det är 20 poäng.

Nej, fru talman, det är inte Moderaterna som ska sätta betyg på elever eller göra omvandlingstabellerna. Men det är inte heller Socialdemokraterna som ska göra det, vilka UHR nu skyller på.

Jag tror att detta är helt orimligt för de flesta människor. En spade ska vara en spade. Ett A i USA ska vara ett A i Sverige. Jag tycker inte att det är konstigare än så. Jag tycker att detta är obegripligt.

Statsrådet står här själv och pratar om att det ska vara lika villkor och att det ska vara jämlikt. Det är precis det som det inte är nu, utan vi gör en egen nedräkning bara för att det annars skulle vara fler som kom in på utbildningar med betyg från USA för att det är en större andel som har högsta betyg där.

Som svensk skäms jag. Jag vill att vi ska få hem våra svenska studenter som har bott utomlands och blivit berikade och fått kontakter över hela världen. Jag vill att de ska vara stolta över Sverige och att de ska komma tillbaka och gå på högskola här i stället för att de nu väljer att inte flytta tillbaka till Sverige för att vi har ett helt obegripligt system att misskreditera dem som har valt att gå i en skola i ett annat land. Det är skämmigt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det ska vara likvärdiga villkor. Våra elever som har gått i den svenska gymnasieskolan ska inte ha en konkurrensnackdel jämfört med andra som har läst sin utbildning i ett annat land - i detta fall USA - som Moderaterna är väldigt engagerade i. Jag tycker att det ska vara likvärdiga villkor. Elevernas meritvärde ska bedömas likvärdigt, oavsett om de har läst i USA eller i Sverige. Och det är UHR som är expertmyndighet och har uppdraget att göra denna meritvärdering utifrån den antagningsstatistik som kommer. Det tycker jag är rimligt. Jag tycker att myndigheten ska göra denna bedömning. Det är inte Moderaterna som ska bestämma om ett A i USA motsvarar ett A i det svenska betygssystemet. Det tycker jag skulle vara orättvist.

Det ska vara likvärdiga villkor, så att man kan konkurrera på lika villkor vid urvalet till högskolan. Inte minst gäller det våra ungdomar som har gått i den svenska gymnasieskolan, som vår högskoleutbildning är en fortsättning på.

Det är absolut självklart att det ligger inom UHR:s uppdrag att löpande utvärdera och också konsekvensanalysera dessa antagningsregler. UHR är bäst lämpade att göra detta. Jag har större förtroende för expertmyndigheten UHR och deras självständiga granskning av detta än om Moderaterna skulle vara ansvariga för att bedöma vilka betyg som var tillräckligt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I detta läge avser jag inte att föreslå några ändringar i myndighetens föreskriftsrätt på området eftersom vi ska ha en likvärdig bedömning av meritvärdet i vårt betygssystem, oavsett om man har läst sin utbildning i Sverige eller i USA.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.