Frågestund - 2021-09-16

Fru talman! Regeringen tar nu första steget för att lägga beslag på stora delar av den svenska skogen så att den inte längre kan brukas - en yta lika stor som Västmanland, har vi fått höra. Detta gör man trots att skogen är central för klimatomställningen när vi kan tränga ut fossila produkter genom att bygga hus i trä, köra bil på restprodukter från skogen och till och med göra kläder av träfibrer, trots att en tredjedel av den svenska skogen redan i dag inte kan brukas och trots att myndigheter varnar för att den skog som staten lägger beslag på inte tas om hand utan att både den biologiska mångfalden och friluftslivet hotas.

Varför vill regeringen inte låta Sveriges 300 000 privata skogsägare göra det som de är absolut bäst på och har gjort i generationer, det vill säga vårda sin skog till nytta för både klimatet och den biologiska mångfalden?

Fru talman! Jag måste säga att jag vänder mig väldigt starkt emot Jessica Rosencrantz ordval. Det är ingen som "lägger beslag" på någon skog eller som på något sätt misstror alla Sveriges skogsägare. Tvärtom vet vi mycket väl att väldigt många små skogsägare gör ett fantastiskt jobb med att sköta och vårda sin skog, både för de naturvärden som finns där och för de rekreations- och besöksvärden som väldigt många runt om i landet så mycket uppskattar.

Däremot är det lika solklart - det kan Jessica Rosencrantz se vilken dag hon vill - att vi också har en del utmaningar. Vi har fler och fler arter som är rödlistade. Vi är ganska långt ifrån att nå de miljömål om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv som Sveriges riksdag, inklusive Moderaterna, har ställt sig bakom. Självklart har regeringen också ett ansvar att se till att de målen uppfylls och uppnås. Vi gör det med samma metoder och på samma sätt som även tidigare regeringar har gjort.

Man ska nog fundera på vilket ordval man använder i de här sammanhangen.

Fru talman! Skogsbruket är en nyckel till omställningen och har skapat de naturvärden som vi i dag håller kära i väldigt många fall. Det är inte skogsbruket som är hotet utan regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har tre följdfrågor: Hur mycket av det här skyddet kommer att vara frivilligt för skogsägarna, och hur mycket kommer att vara tvång? Hur ska regeringen säkerställa att vi inte får ett underskott i skötseln av de här områdena, precis som vi har i dag i de områden som inte får brukas? Och slutligen: Hur ska regeringen säkerställa att vi lyckas med omställningen när vi får färre produkter från skogen?

Fru talman! Genom de avsättningar i budgeten som regeringen nyligen har presenterat finns det alla förutsättningar att kunna kombinera att skydda värdefull mark och samtidigt ge den ersättning som självklart utgår till den som gör olika insatser för att vårda marken, antingen genom att man behåller marken och genom avtal fortsätter att skydda den eller genom att staten köper den, då med ett extra tillskott utöver marknadspriset. Men vi behöver också se till att vi har ett bruk av skogen som både ger skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen och samtidigt också ger intäkter till svensk ekonomi.

Fru talman! Jag tänkte ta upp det medialt uppmärksammade fallet med en våldtäktsman som fått ett skadestånd på 840 000 kronor. Mannen hade tillsammans med sin bror kidnappat en kvinna i en källare i Malmö. Där tvingade han henne att klä av sig och började sedan våldta henne tillsammans med andra män. Nästan ett dygn pågick övergreppen innan polisen befriade kvinnan.

Våldtäktsmannen dömdes för denna och en tidigare brutal våldtäkt till tio års fängelse, men när alla av regeringen oförändrade straffrabatter var utdelade återstod bara fyra och ett halvt år. Ändå överklagade mannen, och straffet landade till slut på två år då han plötsligt fått fram ett syriskt pass. Våldtäktsmannen fick då ett skadestånd på 840 000 kronor eftersom han kommit att sitta 14 månader för länge, allt skyddat från utmätning, även till hans tidigare brottsoffer, medan kvinnans skadestånd blev en bråkdel av detta.

Likgiltigheten mot brottsoffer, till skillnad från den millimeterrättvisa som visas grovt kriminella, väcker stor anstöt. Vad är anledningen till att regeringen aldrig kommer med ny lagstiftning trots år efter år med utfästelser att lagarna ska ändras?

Fru talman! Det är ingen tvekan om att det fall som Mikael Strandman belyser, precis som många andra brottsfall i Sverige, är djupt upprörande och självklart aldrig någonsin ska vare sig ursäktas eller accepteras. Tvärtom ägnar sig regeringen med all kraft tillsammans med sina myndigheter åt att bekämpa den typen av brottslighet - och självklart också annan typ av brottslighet.

När det gäller straffen är jag säker på att Mikael Strandman vet att regeringen arbetar med straffskärpningar på många olika sätt och för många olika brott. Vi arbetar också just med frågan om mängdbrottslighet. Det är ett arbete som fortsätter med oförminskad kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det däremot gäller den här typen av stämningar och ersättningar följer det precis samma principer som har gällt under lång tid. Jag kan dock hålla med om att det sticker i ögonen, och det är någonting som jag tror att vi behöver titta vidare på. Det är självklart brottsoffren som ska vårdas av samhället, och det är dem vi ska ha för ögonen allra främst.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Brottsofferjourer, jurister och företrädare för rättsväsendet har under decennier bett politikerna se över lagstiftningen, särskilt den om skyddet mot utmätning till tidigare brottsoffer. Det är helt orimligt att nuvarande lagstiftning, som skadar allmänhetens förtroende för rättssystemet, ska få vara oförändrad år efter år.

Varför har ni inte dragit igång det här tidigare? Ni hänvisar hela tiden till att det kommer utredningar, men det verkar inte hända någonting.

Fru talman! Ibland kan man tycka att det svenska systemet är långsamt och trögt. Om Mikael Strandman och Sverigedemokraterna någon gång skulle komma i regeringsställning skulle de dock upptäcka att det finns krav på beredning för att man ska kunna genomföra åtgärder, till exempel att man utreder saker så att man vet vilka effekter och konsekvenser förslag som man lägger fram får. Det tycker jag är i sin ordning.

Jag kan dock verkligen lugna Mikael Strandman och alla andra med att detta är en extremt högt prioriterad fråga för regeringen och att vi jobbar så skyndsamt som det över huvud taget går, både med att bekämpa brottsligheten och självklart också med att hitta bra ersättningar till brottsoffren.

Fru talman! "Ibland kan jag tycka att det är jobbigt att jag har funktionshinder. Ibland önskar jag att jag kunde vara en helt vanlig person som alla andra."

De här orden är inte mina. De tillhör Dimitri Lago och är ett citat från Svenska Dagbladet häromdagen.

Vi ser att långtidsarbetslösheten växer och biter sig fast, i synnerhet bland dem med funktionshinder - plus 16 procent har det varit det senaste året. Med anledning av det undrar jag vad regeringen och statsrådet Eva Nordmark har för plan för att motverka arbetslösheten för dem som behöver extra stöd och anpassning för att kunna komma in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi för den viktiga frågan.

Det råder inget tvivel om att pandemin har slagit hårt mot Sverige som samhälle och mot arbetsmarknaden. För personer med en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga är det oerhört viktigt att vi gör allt som står i vår makt för att bidra till att de kan komma in på arbetsmarknaden, få en varaktig etablering och egen försörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför gav jag ett tydligt besked i fredags när det gäller hur vi fortsätter reformeringen av Arbetsförmedlingen. För dessa personer finns hela Arbetsförmedlingens verktygslåda men också stöd och insatser som kan vara viktiga för att ge rätt förutsättningar för varaktig försörjning och etablering.

Fru talman! Låt mig följa upp med en fråga.

Myndighetssajterna är svårnavigerade för just den grupp vi har talat om. I synnerhet Arbetsförmedlingen får riktigt vass kritik för att ha en mycket dålig myndighetssajt som gör det svårt för den gruppen.

Vad avser regeringen och statsrådet att göra för att komma till rätta med detta?

Fru talman! Arbetsförmedlingens uppdrag är förstås att säkerställa att människor i hela vårt avlånga land ska få det stöd de behöver och på de olika sätt som olika individer har behov av.

Det här är en fråga som jag och regeringen har uppmärksammat. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen fortsätter sitt utvecklingsarbete. Det är också därför regeringen nu föreslår en stark satsning på arbetsmarknadspolitiken och även ett tillskott till Arbetsförmedlingen för nästa år om mer än 500 miljoner.

Fru talman! Miljö- och klimatminister Per Bolund har helt rätt när han säger att vi befinner oss i en klimatkris, och vi behöver göra mer för att snabbt minska våra utsläpp. Men ibland behöver vi faktiskt göra mindre av vissa saker. Vi kan till exempel inte bygga nya motorvägar som äventyrar våra klimatmål.

Nästa år ska regeringen ta fram förslaget till infrastrukturplan. Det är en investeringsplan för det kommande decenniet för mer än 800 miljarder kronor. Regeringen har redan nu aviserat att det i infrastrukturplanen kommer att tas med en ny motorväg som ska byggas söder om Stockholm - Tvärförbindelse Södertörn.

Tvärförbindelse Södertörn, som kommer att kosta över 11 miljarder kronor, avfärdas av bland annat Naturvårdsverket därför att utsläppen kommer att öka så mycket. Men regeringen säger att man måste bygga motorvägen enligt principen lagt kort ligger.

Kommer Tvärförbindelse Södertörn att finnas med i infrastrukturplanen?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för en viktig fråga.

Regeringen har varit tydlig - och vi har förankrat i riksdagen - att år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser över huvud taget. IPCC-rapporten understryker ytterligare hur viktigt det är att snabbt få ned utsläppen. Det gäller självklart för alla sektorer i samhället, oavsett om det är industri, hushåll, bostäder eller transporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill understryka att den väg som Jens Holm nu pratar om redan ligger med i befintlig plan, så det är inte fråga om något nytt. Vi kommer självklart när vi utformar infrastrukturplanen, som ska presenteras i vår, att också ta med klimatfrågan som en viktig del i hur vi utformar det framtida transportsystemet. Men vad som kommer att ingå i den planen eller inte är för tidigt att säga i dagsläget, utan den frågan kommer vi att arbeta vidare med fram till dess den presenteras i vår.

Fru talman! Jag läste Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens klimatpolitik. Klimatpolitiska rådet föreslår just att infrastrukturplanens planerade objekt måste kunna omprövas ur ett klimatperspektiv eftersom det nu finns helt nya klimatmål.

Är det lagt kort ligger, miljöministern? Måste alla motorvägar som någon gång planerats finns kvar i infrastrukturplanen, eller kan man lyfta ut Tvärförbindelse Södertörn?

Fru talman! Att en regering kan göra förändringar i infrastrukturplanen är väl känt. Det har gjorts genom historien, och tyvärr har det i mitt tycke gjorts åt fel håll. Den borgerliga regeringen, innan den rödgröna regeringen, lyfte ut exempelvis Norrbotniabanan. Det innebär att den inte har färdigställts. Om det inte hade varit för det beslutet hade banan varit färdig vid det här laget. Man ville också stoppa Centraltunneln för tågen i Stockholm, men där fick man sedan ändra sig. Självklart går det att göra förändringar, och vi kommer att återkomma i den här frågan senare.

Fru talman! Skogen är nationell kompetens, och skogen finns inte med i EU-fördraget. Men trots detta försöker EU-maskineriet att driva våld mot det svenska hållbara skogsbruket, ibland dessutom med regeringens goda minne.

Vi är många som är bekymrade över hur Sverige kommer att ställa sig till det liggande LULUCF-förslaget. Vi anser att den ökade kolsänka som Sverige har fått sig tilldelat kan leda till att avverkningsnivån behöver minska med 15-17 procent. Det skulle få enormt stora konsekvenser för svenskt skogsbruk och för möjligheterna för bioekonomin att växa och därmed att fasa ut det fossila.

Hur kommer miljö- och klimatministern och regeringen att agera för att Sveriges mål i LULUCF ska sänkas och vara i linje med vårt klimatpolitiska ramverk och därmed inte påverka avverkningsnivåerna och vår klimatomställning?

Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för en viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har vid många tillfällen understrukit hur viktig den svenska skogen och skogsbruket är för Sverige som land och vår ekonomi. Jag har själv haft ett flertal olika möten med flera kommissionärer där jag gång på gång har understrukit den svenska skogens multifunktionalitet. Det är många olika samhällsmål och syften som fångas upp inom skogspolitiken och skogsnäringen. Det är självklart produktion av produkter som kan ersätta fossila bränslen och minska fotavtrycket. Skogen är också en kolsänka, och skogen är livsmiljö för djur, växter och den biologiska mångfalden.

Vi har gång på gång understrukit, och kommer att fortsätta att understryka, för kommissionen hur viktigt det är att man tar hänsyn till alla aspekterna när man gör sina bedömningar. Vi kommer att fortsätta att påpeka det.

Nu granskar vi det förslag som ligger från kommissionen när det gäller LULUCF, och vi kommer att förankra i riksdagen innan vi gör en återkoppling till kommissionen.

Fru talman! Det gläder mig att statsrådet ändå i vissa delar har en sund syn på skogsbruket, även om vi inte delar alla åsikter.

Förslaget från EU är snarare kontraproduktivt för klimatet. Om förslaget går igenom kommer det att flytta utsläpp i stället för att minska dem. Fokus borde ligga på att stimulera bioekonomin.

Vi har faktiskt fattat beslut i Sveriges riksdag om en bioekonomistrategi. Vi har inte sett så mycket mer av den. Vad händer, Bolund, i den frågan?

Fru talman! Arbetet med strategin pågår för fullt, och den är en viktig del av Sveriges miljö- och klimatpolitik och näringspolitik.

När det gäller frågan om kolsänkor välkomnar vi att EU har ambitionen att höja kolsänkor generellt inom EU, men självklart måste också fördelningen mellan länderna vara rimlig. Jag kan lugna Kjell-Arne Ottosson med att från regeringens sida råder inget tvivel om att Sverige inte ska vara en sänka som möjliggör för andra länder att öka eller upprätthålla sina utsläpp, utan vi ska göra vad vi kan för att minska klimatpåverkan i Sverige. Men det måste också andra länder göra.

Fru talman! Jag har noterat att statsrådet Bolund i olika intervjuer påstår att han har räddat svensk kärnkraft. Jag är visserligen ingen expert eller forskare, men det räcker med att snegla på vad just de säger för att förstå att regeringens icke-beslut om slutförvaret av kärnbränsle har skadat Sverige.

Fru talman! Jag kan också någonstans förstå varför Miljöpartiet våndas över det självklara beslutet om att säga ja till ett slutförvar. Deras enda argument mot kärnkraft, att Sverige inte har något slutförvar, skulle nämligen upphöra i samma sekund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Återigen har Miljöpartiet politiserat ett viktigt beslut. Framför allt har regeringen kastat ut Sverige i en akut elkris med konsekvenser för klimatet, jobben, välfärden och inte minst människors vardag.

Vad säger statsrådet till kommunerna, forskarna, branschen och inte minst kommande generation om att Miljöpartiet inte vill ta ansvar?

Fru talman! Jag känner inte igen att jag skulle ha uttalat att jag räddat svensk kärnkraft.

Jag tycker också att det är olyckligt att, som Arman Teimouri gör, blanda ihop två olika frågeställningar som inte hänger ihop. Kärnkraften är en fråga. Där kan man ha olika uppfattningar. Men att vi har kärnavfall som måste tas om hand tror jag att vi alla är överens om, så att de frågorna skulle vara sammankopplade får stå för Arman Teimouri. Det står inte för vare sig mig eller regeringen.

Däremot är det ju så att om vi hade fortsatt pröva den samlade ansökan om både slutförvar och mellanlager tillsammans hade vi hamnat i en situation där frågan hade överklagats och gått igenom domstolar och vi inte haft ett lagakraftvunnet beslut förrän tidigast 2025, när vi vet att mellanlagret skulle ha varit fullt 2023 eller 2024. Det hade varit genuint ansvarslöst av en regering att fortsätta på en väg som man vet inte leder fram till ett rimligt beslut och en rimlig slutsats.

Därför fattade vi det här beslutet. Jag tycker fortfarande att det var helt rätt beslut, och jag vill gärna höra Arman Teimouris förklaring hur man skulle ha gjort för att undvika den situationen.

Fru talman! Det finns ju relevant forskning, 50 år av forskning, och regeringen har också haft möjlighet att styra arbetet fram till nu.

Elkrisen kvarstår, det bekräftas av både myndigheter och statliga Vattenfall, och vad statsrådet inte verkar förstå är att grundstommen i klimatomställningen stavas elektrifiering. Regeringens icke-beslut har försatt oss i en elkris som kommer att försvåra klimatarbetet. Paradoxalt nog, fru talman, har regeringen själv blivit det största hotet mot den svenska klimatpolitiken.

Fru talman! Jag vänder mig bestämt mot den beskrivningen. Den har inte mycket med verkligheten att göra, enligt min mening.

Elektrifiering bedriver vi i enormt hög takt - jag skulle säga högre takt än något annat land. Vi ligger till exempel längst fram i EU när det gäller infasningen av elbilar. Var fjärde bil som säljs nu är en elbil, och varannan bil är en laddbar bil.

Även när det gäller industrin ligger Sverige i framkant i fråga om att ersätta fossila bränslen med vätgas, som ju också är eldriven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ökar också elproduktionen i Sverige - visserligen med förnybara källor, men det är ju för att de är billigast. Det är också dem som marknaden väljer att investera i.

Fru talman! Efter en oerhört tuff tid med ökad arbetslöshet på svensk arbetsmarknad förbättras nu läget, och restriktionerna tas bort. Svensk ekonomi återhämtar sig, och många kommer nu tillbaka i arbete. Men det gäller inte alla. Även om det ser ljust ut för många är det alldeles för många som riskerar att fastna i arbetslöshet.

Samtidigt kommer det rapporter om att många arbetsgivare har svårt med kompetensförsörjningen. Man har stora rekryteringsbehov men ändå svårt att hitta folk med rätt kompetens och kunskap för jobben.

Jag vill fråga Eva Nordmark vad regeringen gör för att lösa matchningsproblemen och få fler i arbete.

Fru talman! Ja, vi har två riktigt stora problem på svensk arbetsmarknad i dag. Det ena är långtidsarbetslösheten, och det andra handlar om att arbetsgivarna har behov av att rekrytera.

I dag har vi 109 000 lediga jobb på Platsbanken, så vad regeringen gör är att säkerställa att fler människor kommer i den typ av utbildning som arbetsgivarna efterfrågar. Jag tänker på arbetsmarknadsutbildningarna, som är oerhört viktiga och där vi kommer att satsa ytterligare 425 miljoner under nästa år, men också på det stora omställnings- och kompetensstöd som vi kommer att påbörja implementeringen av.

Vi kommer att få världens bästa omställningssystem så att fler kan utbilda sig och fylla på med ny kunskap och kompetens genom ett helt yrkesliv och så att arbetsgivarna kan få del av den kompetens de behöver för att kunna utveckla sina verksamheter. Det är så vi skapar tillväxt och välstånd och klarar välfärden.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Det här är ju oerhört efterlängtade satsningar och en jättepositiv utveckling på arbetsmarknaden med större utbildningssatsningar och så vidare.

Men det är ju fler som är arbetslösa och riskerar att vara det under väldigt lång tid och i och med det har väldigt svårt att ta sig tillbaka till arbete. Vad gör regeringen för att fler inte ska fastna i långtidsarbetslöshet?

Fru talman! En viktig åtgärd för de långtidsarbetslösa som vi vet saknar den utbildning, erfarenhet och kompetens som arbetsgivaren efterfrågar handlar om att vi behöver tillföra möjligheter för de arbetssökande att studera.

Regeringen har sett till att Arbetsförmedlingen kan anvisa direkt till reguljär utbildning. Vi har förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för att studera. Vi tillför mer medel för praktikplatser, för introduktionsjobb, för extratjänster - ja, för viktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nu under pandemin är det många svenskar som har hittat ut i naturen, och det är jag väldigt glad för.

Många vill fortsätta vara ute i naturen. Då är det glädjande att regeringen nu aviserar en satsning till friluftsorganisationerna så att alla scouter, fågelskådare, ja, alla som är intresserade av naturen kan få uppleva mer och lära sig mer.

Naturvårdsverket har gjort en utvärdering av de av riksdagen fastställda friluftsmålen. Där har man tagit upp bland annat frågan om ökat stöd till friluftsorganisationerna men också behovet av ökat skydd av närnatur för att alla människor som är intresserade av naturen enkelt ska få komma ut och uppleva den.

Vad tänker regeringen göra för att stärka friluftspolitiken ytterligare?

Fru talman! Ja, friluftslivet är oerhört viktigt för Sverige och för svenska folket. Jag gläds också åt att så många svenskar har fått upp ögonen för vilka värden naturen kan ge oss nu under pandemin i form av tystnad, lugn, kraft och energi. Det är något som vi verkligen måste stödja inför framtiden.

Därför är jag väldigt glad och stolt över att vi nu kan fördubbla anslagen till friluftsorganisationer. Vi lägger på 50 miljoner kronor till friluftsorganisationer för att de ska kunna göra sitt viktiga arbete. Min förhoppning är att det också kommer att göra att många fler nås av budskapet, att vi kan öppna dörren för många till den svenska naturen och att man kan få information och kunskap och lära sig allt det fantastiska som naturen har att ge.

Men självklart är det inte nog att bara stödja friluftslivet. Vi måste också se till att det finns värdefull natur att vara i. Där är jag stolt över de 6 miljarder vi avsatt hittills, de 3,7 miljarder som vi kommer att avsätta under nästa år för att skydda och sköta värdefull natur och inte minst specialsatsningen på att rusta upp vandringsleder runt om i hela Sverige. Det kommer att göra stor skillnad för att människor ska kunna uppleva naturen.

Fru talman! Precis som miljöpolitiken är friluftslivspolitiken något som berör många områden i politiken.

Två av de satsningar där det finns behov som Naturvårdsverket lyfter fram är att stärka skolans arbete med friluftsliv och att öka kunskapen om allemansrätten. Hur kan regeringen på bred front gå fram hårdare med fler satsningar för friluftslivet?

Fru talman! Jag tackar för en väldigt bra fråga.

Pengarna som vi nu avsätter är oerhört viktiga för att kunna vara utåtriktad med information och kunskap, till exempel mot skolan. Det är viktigt att våra elever får den kunskap som krävs för att förstå vilka rättigheter vi har som svenskar. Det är ju unika rättigheter - allemansrätten, rätten att ta sig ut i skog och mark och att marken och naturen är öppen för oss. Men det är viktigt att komma ihåg att allemansrätten också innehåller skyldigheter. Vi måste också vårda naturen som vi njuter av. Den informationen kan de här pengarna göra stor skillnad för att nå ut med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till Anna Hallberg, minister med ansvar för de nordiska frågorna. Jag vill återigen lyfta fram problemen vid den svensk-norska gränsen och problemen med norska reserestriktioner och gränskontroller som slår mot människor och företag i gränsbygden.

Jag har varje vecka kontakt med enskilda människor och företagare som med växande frustration vittnar om problem med köer och orimliga krav och regler. De tycker att den svenska regeringen lagt sig platt och att den nu faktiskt måste brösta upp sig.

Vad säger ministern till alla de företagare och enskilda människor som tycker att hon och den svenska regeringen har varit alldeles för passiva och alldeles för mjäkiga mot den norska? Hur länge till ska Sverige acceptera - som ministern konstaterar i ett svar till mig på en fråga för några veckor sedan - en ohållbar situation för arbetspendlare, transporter, företag och privatpersoner?

Fru talman! Tack återigen, Johan Hultberg, för en fråga som fortfarande tyvärr är högaktuell! Den svenska regeringen har definitivt inte lagt sig platt utan har tvärtom varit den kanske mest aktiva regeringen i Norden när det gäller att få en lösning på gränshinderfrågorna. Det är trots allt så att varje regering fattar sina beslut vad gäller gränshinder, gränsrestriktioner och gränsstängningar.

Men det arbete vi har gjort från den svenska regeringens sida, inte minst jag men även andra ministrar i regeringen, har haft effekt. Vi ska komma ihåg att det var enorma köer vid Svinesundsbron, men efter att vi påtalat detta för den norska regeringen under sommaren öppnade man en fil till, man öppnade den gamla bron och så vidare. Så det har haft effekt, även för arbetspendlarna; vi lyckades nå en överenskommelse om kompensation för arbetspendlarna.

Vi gör alltså vad vi kan. Nu har vi snart en ny regering på plats i Norge, och vi kommer att fortsätta att jobba även med de nya kollegorna på andra sidan gränsen för att få en lösning på situationen. Den är fortfarande inte löst, men den blir bättre och bättre. Vi hoppas också att vi kommer att kunna ha en kanske ännu mer konstruktiv dialog med den nya regering som nu tillträder i Norge.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under talibanernas snabba maktövertagande var det ett stort antal afghanska makthavare, befäl, soldater och poliser som plötsligt bytte sida och stöttade talibanerna. Det visade sig att deras lojalitet inte låg hos den förra afghanska regeringen, men kanske inte heller hos västmakternas demokratisträvanden.

Under Sveriges nästan 20-åriga militära närvaro i Afghanistan har ett stort antal lokalanställda - tolkar och andra - gjort ett mycket viktigt arbete för det svenska försvaret. Detta ska de naturligtvis ha ett stort tack för.

När nu ett antal av dessa och deras familjer har flugits till Sverige är min fråga: Hur säkerställer vi att det inte bland dessa också finns individer med andra lojaliteter, som på sikt skulle kunna innebära ett hot mot Sverige och svenska medborgare?

Fru talman! Tack, Sven-Olof Sällström, för frågan! Detta är naturligtvis en av de dimensioner och ett av de perspektiv som det är viktigt att ha med sig i detta sammanhang. Dessa olika personer följs upp och värderas i samband med att man bestämmer sig för hur vidarebosättning och annat ska gå till. Det har i varje sammanhang i olika länder slunkit igenom personer som kanske inte har haft de rätta motiven. Vi har bland annat här i Sverige vid något tillfälle upptäckt detta. Jag vill notera att detta upptäcktes, och det är något man får ta ansvar för framöver - att dessa personer hanteras på det sätt som är regelmässigt rätt.

Det görs granskningar, och vi följer upp denna typ av frågor.

Fru talman! Vi vet alla att klimatomställningen absolut är helt akut; det finns ett kort fönster att göra något åt detta. Samtidigt ser vi den tydliga trenden att tillståndsprocesserna runt om i Sverige bromsar de nödvändiga klimatinsatserna. Jag tänker till exempel på Kaunis Iron och Cementa. Men jag tänker också på elledningar som det kan ta tio år att komma fram med, vindkraftsparker som tar åtta till tio år, havsvindkraftsparker som det krävs fem parallella processer för att få tillstånd för och metaller som vi behöver bryta för batteritillverkning.

De insatser jag har sett från regeringen så här långt är helt otillräckliga. Vi kommer nu i en situation där tillståndsprövningen faktiskt bromsar den snabba klimatomställningen. Min fråga till minister Bolund är: Kommer regeringen att förändra tillståndsprocesserna och miljöbalken så att vi hinner med klimatomställningen i tid?

Fru talman! Tack, Lars Thomsson, för en otroligt viktig fråga! Självklart ska vi göra allt vi kan för att uppmuntra de initiativ som nu växer fram i Sverige när det gäller att ställa om i en hållbar riktning. Det görs också väldigt mycket med regeringens stöd, i form av både Industriklivet och gröna kreditgarantier, för att möjliggöra dessa investeringar. Vi gör också stora insatser för att ge så snabba besked som möjligt och för att tillståndsprocesserna ska vara korta.

Vi har ett antal olika förslag som vi nu arbetar på. Ett har redan passerat riksdagen, en proposition om hur vi kan göra elnätsutbyggnaden snabbare. Där siktar vi på att halvera tiderna det tar att bygga elnät eftersom elektrifieringen är en så viktig del av hållbarhetsarbetet. Vi arbetar också med havsplaner för att det ska gå snabbare att till exempel genomföra investeringar i vindkraft till havs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På område för område arbetar vi alltså med att snabba på tillståndsprocesserna. Men jag vill vara tydlig med att detta inte ska ske på ett sätt som sänker miljöambitionerna i Sverige. Vi ska inte nedmontera svensk miljövård, utan vi ska snabba på processerna.

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern. I november förra året nåddes vi av rapporter och uppgifter om amerikanskt spioneri mot Sverige via Danmark, bland annat. Ärendet kom sedan att växa och även handla om spioneri mot enskilda svenska politiker. Vi har vid flera tillfällen diskuterat detta med försvarsministern i utskottet, och han har sagt att det är viktigt att lägga korten på bordet. Detta är såklart en otroligt angelägen och väldigt allvarlig fråga att utreda så att det inte händer igen.

Vänsterpartiets danska systerparti, rödgröna Enhedslisten, har nyligen skickat ett brev till bland annat Sverige och bett om hjälp att trycka på den danska utredningen så att den inkluderar spioneriet mot Sverige. Vilka åtgärder har försvarsministern vidtagit med anledning av detta brev?

Fru talman! De åtgärder jag vidtar innebär att samtliga partier kommer att få information enligt de särskilda regelverk som gäller för detta. Jag har också begärt att få komma och informera försvarsutskottet nästa torsdag.

Vi arbetar intensivt med denna fråga. Jag har tidigare delgivit information på de ställen där detta ska göras, och jag avser att göra det vid ytterligare tillfällen.

Sedan arbetar vi i förhållande till den danska regeringen.

Fru talman! Häromdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin nya prognos, som visar att långtidsarbetslösheten håller på att bita sig fast och att det inte finns några som helst tecken på att den kommer att sjunka. Snarare närmar vi oss 200 000 personer i långtidsarbetslöshet, varav över hälften har varit arbetslösa i över två år. Över hälften av dessa är födda utanför Europa. Detta är ett gigantiskt misslyckande för den förda politiken. Vi såg redan före pandemin att arbetslösheten började öka även i dessa grupper.

Häromdagen presenterade regeringen klassiska socialdemokratiska reformer, som vi menar är ineffektiva och dyra och inte har lett till bättre integration på arbetsmarknaden. I dag går generaldirektören på Arbetsförmedlingen ut och säger att Arbetsförmedlingen inte kan klara av hela integrationspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till regeringen är: Hur ser ministern på denna kritik?

Fru talman! Tack, Roger Haddad! Det är riktigt att för att lyckas med integrationen behövs det såväl en aktiv arbetsmarknadspolitik som en rad andra insatser från politiken som sådan. När det gäller arbetsmarknadspolitiken tar vi nu krafttag genom att satsa på att Arbetsförmedlingen ska finnas lokalt närvarande i hela vårt avlånga land och se till att nya möjligheter kommer på plats via etableringsjobb och förmedlingsinsatser och genom det intensivår som vi kickade igång i april.

Den här regeringen kommer att göra allt som står i vår makt för att trycka ned långtidsarbetslösheten. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Fru talman! Vi svenskar älskar verkligen vår skog. Den ger oss så mycket: kapital, resurser, upplevelser, råvara, träfibrer. Skogen i Sverige är nästan att jämföra med religion. Men konfliktnivån när det gäller skogen är också ganska hög. Den svenska staten har varit bidragande till den höga konfliktnivån, mycket beroende på att privata skogsägare har tvingats stämma den svenska staten för rätt till ersättning. Utlovade ersättningar har inte betalats ut, och privata skogsägare känner sig lurade på utlovad ersättning. Länsstyrelser och Skogsstyrelsen har också meddelat flera privata skogsägare och markägare att de får vänta på ersättning.

Jag frågar nu vice statsminister och miljöminister Bolund om det i budgeten kan finnas resurser avsatta så att vi kan säga att staten står vid sitt ord om frivillighet och om att ersättning till privata markägare ska utgå.

Fru talman! Tack, Isak From, för en otroligt viktig fråga! Jag måste säga att jag välkomnar Socialdemokraternas nya engagemang för att avsätta resurser i budgeten för att värna skogen och också ersätta markägare. Vi i Miljöpartiet har kanske varit lite ensamma i den kampen förut, men nu kan vi kämpa tillsammans.

Det är otroligt viktigt att vi nu avsätter 3,7 miljarder kronor i budgeten för nästa år för att kunna skydda och sköta värdefull natur. De pengarna kommer att göra enormt stor nytta, oavsett om det sker i form av avtal, där man betalar skogsägare som fortsätter att äga sin skog och bruka den med stor miljönytta, eller genom att man gör en affär.

Det är också viktigt att påminna om att dessa pengar kan göra att markägarna inte behöver vänta på sin ersättning utan får ersättning så fort som det över huvud taget är möjligt. Vi kan också fortsätta med den viktiga traditionen att det i så gott som alla fall är en frivillig överenskommelse mellan markägare och stat, antingen det sker i form av avtal eller i form av köp. Det ska vi fortsätta med. Det ska bygga på dialog och samverkan, precis som lagstiftningen säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Vi har ju tidigare talat om arbetslösheten, och det är också en väldigt viktig fråga.

Min fråga handlar om de så kallade etableringsjobben. Planen var att de skulle sjösättas i januari 2019. Sedan försenades det. Sedan sa man att det skulle ske i juli 2020, och nu talar man om första halvåret 2022.

Det har varit många diskussioner om vilka företag som skulle ingå i reformen. Ett tag hette det att alla företag skulle ingå, förstås, eftersom alla jobb är viktiga och alla jobb behövs. Men nu blir förslaget tyvärr att endast företag som omfattas av kollektivavtal kommer att ingå. Det är en begränsning. Ett viktigt förslag var också att bemanningsföretag skulle ingå, men nu får de inte vara med.

Alla borde faktiskt ingå, tycker jag. Detta är en viktig funktion både för etablering och för integrationsprocessen. Det är också ett speciellt läge nu under pandemin. Till exempel har restauranger, turistnäring och hotell faktiskt en väldig arbetskraftsbrist, men det är för dyrt att utbilda personer helt utan förkunskaper.

Nu kommer jag till min fråga till arbetsmarknadsministern: Varför låter man inte alla företag omfattas av den här reformen?

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för engagemanget i frågan om etableringsjobben! Det är ju en helt ny modell som vi ska sjösätta, och i och med regeringskrisen så blev reformen faktiskt ytterligare försenad. Så är det.

Varför? Ja, det är naturligt att fokusera på företag som omfattas av kollektivavtal eftersom det var just i det sammanhanget som förslaget utformades av parterna på svensk arbetsmarknad. Tanken är ju att villkoren för de anställda också ska regleras via branschvisa kollektivavtal. Det vi nu gör från regeringens sida är att vi går vidare med den överenskommelse som ingicks med parterna 2018.

Jag tror väldigt mycket på etableringsjobben. Jag ser det som en stor möjlighet för arbetsgivare att hitta rätt kompetens och för nyanlända och utrikes födda att få in en varaktig fot på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Under den tumultartade evakueringen från Kabul som vi har sett på tv och kunnat följa i tidningar inträffade ett tydligt fiasko. Det visade sig nämligen att individer kunde tränga sig ombord på planen utan att kontrolleras. Man har inte heller kunnat kontrollera väskor och ryggsäckar. Man har gjort vissa kontroller, men man har inte kunnat kontrollera samtliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta innebär en oerhört stor säkerhetsrisk. Till exempel hade man kunnat ta ombord en bomb på planet.

Konsekvensanalyser är väldigt viktiga. Ta med det ordet! Nu vänder jag mig kanske främst till regeringsföreträdare för ett visst parti.

Det var först på Arlanda som man upptäckte detta, och då hade man redan hunnit landa på flera ställen. Varför upptäckte man det först där? Fanns det skyddsvakter nere i Kabul? Fanns det soldater? Hur är det med Frontex inblandning?

Fru talman! Det var ju kaotiska förhållanden som rådde i Kabul. Det var svårt att ta sig in på flygplatsen, och Försvarsmaktens personal, UD:s personal och säkerhetsfirman Vesper gjorde vad de kunde i alla lägen. Vi hade också beväpnad flygsäkerhetsstyrka runt de flygplan som vi förde dit från svensk sida. Vi samarbetade med en lång rad länder för att kunna genomföra detta.

Alla de säkerhetsarrangemang som var nödvändiga vidtogs. Men i en kaotisk situation kan man inte garantera varje detalj.

Jag vill understryka att den personal som gjorde det här jobbet gjorde en oerhört fin insats. De försökte garantera säkerheten.

Vi får återkomma med formerna för utvärdering av insatsen och evakueringen, och då får dessa perspektiv också belysas.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Hallberg. Den 1 oktober 2021 slås portarna upp till världsutställningen Expo 2020 i Dubai, som kallas World Expo. Det är 190 länder som deltar i utställningen, bland annat Sverige.

Utställningen har tre områden: möjligheter, mobilitet och hållbarhet. Sveriges paviljong är i området hållbarhet.

Världsutställningen i Dubai kommer att bli en mötesplats för världens ledande industrinationer och en möjlighet för Sverige att dela med sig av sin kultur, sina värderingar och sina innovationer.

Min fråga till statsrådet är: På vilket sätt kommer regeringen att använda utställningen till att lyfta fram den klimatomställning som svensk industri arbetar med?

Fru talman! Tack, Jamal El-Haj, för en jätteviktig fråga! Den är just nu högaktuell.

Detta är ett fönster och en fantastisk möjlighet att visa upp de klimatvänliga lösningar som vi är unika med att skapa i Sverige. Jag talar om den gröna kedja som vi är på väg att skapa. Det handlar om en hållbar gruvnäring. Vi har snart ett kolfritt stål. Vi har gröna batterier. Vi har grön industriproduktion och grön energi. Detta kan vi visa upp.

Vi ska locka investeringar till Sverige. Vi kan också visa upp våra företag. Det handlar inte bara om klimatvänliga lösningar utan också om social hållbarhet. Vi har med våra fackföreningar. Vi visar på arbetstagares rättigheter på plats i en ganska komplicerad region, Gulfregionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi möter också 190 länder på plats i utställningen. Det kommer att vara hög aktivitet från regeringens och Regeringskansliets sida men också från näringslivet. Detta gör vi i partnerskap fifty-fifty när det gäller finansieringen.

Detta kommer att bli en fantastisk möjlighet att tillsammans med svenskt näringsliv visa upp oss och våra unika hållbara lösningar.

Fru talman! Det råder effektbrist i södra Sverige, och tidningarna rapporterar nu dagligen om skyhöga elräkningar för vanliga konsumenter. Det är inte första gången som Karlshamnsverket drar igång sin oljeeldning, vilket gör oss i Sverige beroende av smutsig el stället för ren el från de svenska kärnkraftverken.

Det råder också oklarhet om huruvida cementtillverkningen kommer att få fortsätta i Sverige på sikt eller inte. Sammantaget gör detta att stora, viktiga och nödvändiga infrastrukturprojekt i Sverige riskerar att inte kunna byggas i närtid.

Jag skulle vilja fråga miljö- och klimatminister Bolund om han eller regeringen avser att göra någon form av klimatberäkning när det gäller hur stort det svenska klimatavtrycket blir om man bygger regeringens planerade höghastighetsjärnvägar med smutsig el och importerad cement.

Fru talman! Åsa Coenraads blandar och ger i olika frågor.

Det är viktigt att komma ihåg att elpriset varierar. Det har det gjort också historiskt. Generellt har vi väldigt låga elpriser i Sverige. Just nu är de höga på grund av att det är låg nivå i vattenkraftsdammarna. Det finns också andra faktorer.

Men det är också viktigt att komma ihåg att det kraftverk som Åsa Coenraads hänvisar till har körts under en dag. Under resten av året har vi ett stort överskott av el som vi också exporterar till kontinenten. Där har det gjorts beräkningar som visar att det är ungefär 12 miljoner ton koldioxid som kapas genom att vi har byggt ut förnybar energi så att vi kan exportera den. Just nu är det 25 terawattimmar som vi exporterar, men i framtiden kommer det att bli ännu högre nivåer av export.

När det gäller cementtillverkningen vet vi att problemen beror på att Cementa har misslyckat med sin ansökan. Detta försöker regeringen nu att lösa.

Vi arbetar också med att tillföra ännu mer el, inte minst från havsbaserad vindkraft. Vi vet att det kommer att göra väldigt stor miljönytta för Sverige. Vi koncentrerar oss nu på att få den produktionen på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tänkte fortsätta på cementspåret. Sverige befinner sig i dag i en cementkris. Även om riksdagen nu löser detta genom ett tillfälligt tillstånd för Cementa kommer vi att drabbas. Bygginvesteringar riskerar att minska med 60 miljarder, och det handlar om 135 000 jobb som hotas.

Det bör påpekas att det som drabbat Cementa inte är det första slaget mot svensk kalkbrytning och cementproduktion. Regeringen har sedan tidigare haft direkt påverkan genom sitt beslutsfattande när det kommer till avslag på ansökan om kalkbrytning. Det har drabbat såväl kalkbrotten i Jokkmokk som Nordkalk på Gotland.

Min fråga är helt enkelt: Vad har regeringen haft för plan rörande svensk cementförsörjning, och har den planen förändrats på något sätt?

Fru talman! När det gäller Cementas tillstånd är det en situation som inte har uppstått genom regeringens agerande - det är viktigt att hålla i minnet. Det har varit en prövning på samma sätt som alltid görs av industriinvesteringar, och Cementa klarade inte av att leverera det underlag som domstolen krävde. Då hamnade vi i en exceptionell situation, som regeringen nu ägnar både tid och kraft åt att lösa och hantera.

Vi vill ju göra en omställning till hållbarhet, till att minska vår klimatpåverkan, men också, såklart, till att se till att alla industrier faktiskt uppfyller de lagkrav som miljöbalken ställer. Man måste också se till att det finns rent vatten och ren luft och att man driver sin verksamhet på ett hållbart sätt.

När det gäller Nordkalk är det lätt för Martin Kinnunen och alla andra att se att det är ett producerande bolag. De producerar fortfarande kalk i sin verksamhet. Man ska faktiskt också visa hur verkligheten ser ut. Det är inte så att regeringen har förhindrat någon sådan verksamhet. Däremot hjälper vi, genom till exempel Fossilfritt Sveriges färdplaner, cementindustrin att ställa om till att bli en hållbar industri.

Fru talman! Min fråga riktar sig till Försvarsminister Peter Hultqvist.

Cirka 70 000 svenska kvinnor och män har i fredsbevarande syften tjänstgjort i militära insatser i ett sextiotal länder sedan 1950-talet. Till dessa modiga svenskar kan kopplas över en halv miljon nära anhöriga. Det är anhöriga som också de gjort stora uppoffringar för att främja fred, frihet och demokrati runt om i världen. Det är personer som offrat mycket av sitt privata liv för att vi alla ska få leva i en bättre värld.

Vi är alla, som enskilda personer och som nation, skyldiga dessa personer stort tack. Våra veteraner ska alltid veta att de har Sveriges samlade stöd. Jag vet också att regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka stödet för våra veteraner.

Nyligen beslutade regeringen att man skulle gå vidare med arbetet för en samlad veteranpolitik genom utformandet av en nationell veteranstrategi. Min fråga till försvarsministern blir därför: Hur fortlöper arbetet med veteranstrategin, och när tror försvarsministern att vi kan ha en samlad veteranstrategi på plats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan. Strategin syftar till hur vi på ett bättre sätt ska ta till vara veteraners kompetens i samhället. Det handlar också om hur man följer upp veteraner, hälso- och sjukvård, psykisk hälsa, synen på anhörig- och medlemsorganisationer, erfarenheter av dagens veteranenhet med veterancentrum och veteransamordnare och villkoren för veteraner och forskning. Det är den typen av frågor det kommer att handla om.

Veteranpolitiken är viktig, och den är självklart mer och mer aktuell genom de internationella insatser vi har. Arbetet med den nationella veteranstrategin förbereds nu i Regeringskansliet. Vi kommer också att involvera Veteranförbundet och landets veteranföreningar i det arbetet. Vi ska skyndsamt försöka komma igång med detta jobb. Däremot har vi ännu inte satt något slutdatum för den här utredningen.

Fru talman! Jag har en fråga till miljö- och klimatministern om plastpåseskattens effekter.

Skatten har slagit hårt mot hållbara matkassar som är tillverkade av återvunnen eller nedbrytbar plast, och försäljningen av avfallspåsar som är tillverkade utomlands har ökat. Det har även i medier rapporterats om att andelen lösa sopor i sopkärl har ökat eftersom färre använder plastpåsar och sorterar sitt avfall och fler slänger soporna rakt ned i kärlen. Det har lett till att en ökad mängd sopor fångas av vinden när kärlen töms. Det finns alltså en klar risk för mer plast i naturen efter skattens införande.

Med anledning av detta önskar jag fråga miljö- och klimatministern om han är nöjd med skattens effekter och om regeringen avser att fortsätta med plastpåseskatten, vars effekt riskerar att vara att det blir mer plast i naturen.

Fru talman! Tack, Magdalena Schröder, för en väldigt viktig fråga och för engagemanget mot nedskräpning! Det är ett engagemang som jag många gånger har saknat i denna kammare. Jag hoppas verkligen att vi kan arbeta tillsammans mot detta miljöproblem.

Däremot är det ett väldigt stort problem. Vi vet att plastföroreningar i våra hav ökar för varje år och att om vi inte ändrar den riktningen kommer det om mindre än 30 år att vara mer plast än fisk i haven. Det måste mötas med många olika insatser. Därför har ett hundratal länder runt om i världen antingen haft förbud mot plastpåsar eller haft olika former av ekonomiska styrmedel, som plastpåseskatten.

Det är också någonting som EU kräver av oss. Vi har ett krav på EU-nivå att vi måste minska användningen av plastpåsar. Det gäller för alla EU-länder. Man har valt olika vägar. Platspåseskatten har också lett till att vi har minskat användningen av plastpåsar. Det är ett steg i rätt riktning, som jag ser det. Men det är långt ifrån det enda som behövs. Vi behöver göra betydligt mer för att minska plastnedskräpningen, för den är ett stort miljöproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är i dag brist på undersköterskor inom äldreomsorgen samtidigt som allt fler äldre behöver vård. Att göra yrket attraktivt är viktigt, men då måste man kunna erbjuda en bra arbetsmiljö. Då är införandet av så kallade delade turer helt fel väg att gå.

Fru talman! I dag är delade turer vanligast i socialdemokratiskt styrda kommuner, där man ofta har stora underskott i driftsbudgeten av helt andra orsaker. Då väljer man i vanlig ordning att minska på personal inom bland annat vården och omsorgen. Statsbidrag som skulle kunna användas till äldreomsorgen används i stället för att täppa till underskott, ofta kopplat till bland annat en extrem invandringspolitik.

Fru talman! I november 2019 tillsatte regeringen en nationell samordnare som fick uppdraget att främja en god arbetsmiljö inom kommunalt finansierad vård och omsorg. Man kan tydligt konstatera att man misslyckats med sitt uppdrag då kommuner nu inför delade turer i stället för att avveckla dem.

Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark: Är ministern nöjd med regeringens arbete mot dåliga arbetsförhållanden inom äldreomsorgen i våra kommuner?

Fru talman! Tack, Magnus Persson, för en mycket viktig fråga kring hur vi kan förstärka och förbättra arbetsvillkoren för alla dem som jobbar inom äldreomsorgen och faktiskt inom välfärden! Det är en väldigt viktig utgångspunkt för regeringen.

Det regeringen har gjort under de senaste åren är att vi har tillfört väldigt mycket resurser till välfärden och sett till att äldreomsorgen och dess personal får bättre förutsättningar. Vi har genomfört tillsynsinsatser via till exempel Arbetsmiljöverket och påtalat de brister som finns.

Detta är en viktig del av den strategi som jag presenterade tidigare under året. Fackets viktiga roll här kan inte nog understrykas. Det handlar om att vi säkerställer starka fackliga organisationer som tillsammans med arbetsgivarna kan förbättra villkoren. Det är en viktig del av den svenska modellen.

Fru talman! Den svenska arbetslösheten har ökat oroväckande de senaste åren, och Sverige är ett av de länder som lyckats allra sämst under pandemin. I dag har bara tre EU-länder högre arbetslöshet än Sverige. Vi har nu också högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Det är något som aldrig tidigare har hänt, sedan vi gick med i EU 1995. Vi har nu också rekordhög långtidsarbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under den moderatledda alliansregeringen hade Sverige högst sysselsättningsgrad i hela EU, och detta gällde även under finanskrisen. Denna topplacering har vi behållit fram till nu. Nu halkar Sverige ned även i denna statistik. Under perioden 2014-2020 hade Sverige den näst sämsta utvecklingen när det gäller sysselsättning av alla länder i EU. Och i de senaste siffrorna från Eurostat är Sverige inte längre bäst i EU när det gäller sysselsättning heller.

Vad tror arbetsmarknadsministern är förklaringen till att allt har gått åt fel håll på svensk arbetsmarknad sedan 2014, alltså under dagens regering?

Fru talman! Sverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller sysselsättning. Skulle Sverige ligga på det snitt som finns i EU skulle 450 000 färre människor ha gått till sitt arbete denna torsdag.

Det innebär inte att regeringen är nöjd, och det är därför som vi också vidtar väldigt kraftfulla åtgärder i budgeten och både satsar på den aktiva arbetsmarknadspolitik som vi vet fungerar och tillför nya verktyg i Arbetsförmedlingens och den aktiva arbetsmarknadspolitikens verktygslåda.

Jag vill avsluta med att säga att vi inte skapar fler jobb genom att skära ned på arbetsmarknadspolitik eller på de stöd som arbetssökande får. Det är också viktigt att ha en stark, väl fungerande arbetslöshetsförsäkring. Där skulle verkligen Moderaterna behöva komma upp på banan.

Fru talman! Regeringens klimatpolitik är ambitiös, diplomatiskt sagt, och statsrådet Stenevi aviserade nyligen att hon vill förbjuda alltifrån bensinbilar och flygplan till den betong som är helt nödvändig för att bygga till exempel vindkraftverk.

Samtidigt som regeringen vill påtvinga oss hutlösa energipriser och avfolka Sveriges landsbygd har man dock nyligen fattat ett beslut om att använda svenska skattepengar till att bygga nya motorvägar och uppgraderade flygplatser i Grekland via EU:s så kallade återhämtningsfond. Det här är ett beslut som inte riktigt rimmar med klimatpolitiken i övrigt. Andelen elbilar i Grekland är för övrigt endast 1 procent.

Jag vill därför fråga Per Bolund hur det kan komma sig att klimatmålen kräver att vi slutar att köra bil och flyga här men tillåter att vi finansierar mer bilkörning och mer flygande i andra länder.

Fru talman! Ludvig Aspling gör inte en korrekt redovisning av vare sig regeringens eller Miljöpartiets politik. Det var väldigt mycket förvanskande. Det är ju rent nonsens att vi skulle ha föreslagit att vi ska förbjuda betong. Det är någonting som är helt taget ur luften.

Frågestund

Däremot vill vi att man ska kunna fortsätta att köra bil i hela Sverige, i tätort och också på landsbygden, men att man ska kunna göra det med förnybara svenskproducerade bränslen i stället för importerad olja från till exempel Ryssland eller för den delen med el. Sverige ligger bäst till i EU när det gäller att introducera elbilar, och var fjärde bil som säljs nu är en elbil.

Ludvig Aspling kanske också har missat att det pågår en skärpning av miljöpolitiken även i EU. Man har nu antagit nya ambitiösa miljö- och klimatmål. Sverigedemokraterna röstade föga förvånande nej till det, det vill säga man vill ha lägre ambitioner. Man vill inte göra så mycket. Man bryr sig helt enkelt inte om vare sig miljö- eller klimatproblem. Det är någonting som jag beklagar.

Sverige har däremot varit pådrivande för att omställning ska ske i hela EU.

Frågestunden var härmed avslutad.