Interpellationssvar - Regeringens klimatkrav vid coronastöd till flyget - 2021-09-09

Fru talman! Jens Holm har frågat mig dels vilka klimatkrav regeringen har ställt på SAS AB som en förutsättning för det likviditetsstöd som regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna aviserade den 26 maj 2021, dels vilken redogörelse regeringen kommer att kräva av bolaget för att följa upp hur dessa krav uppfylls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Efterfrågan på flygresor har legat på fortsatt mycket låga nivåer jämfört med vad som förutsågs i samband med att rekapitaliseringen av SAS arbetades fram. SAS är viktigt för att tillgodose samhällets grundläggande behov av tillgänglighet med flyg i Sverige, Danmark och Norge. Som största ägare i SAS, tillsammans med den danska staten, är det naturligt att svenska staten tar ansvar i denna kris.

Som Jens Holm beskriver har regeringen i samband med rekapitaliseringen ställt skarpa klimat- och miljökrav på SAS. Som en följd av detta har bolaget skärpt sina klimatmål för att bidra till uppfyllande av målen i Parisavtalet. Regeringens förväntningar som ägare är att SAS klimatarbete ska genomföras i linje med den plan som har kommunicerats. Planen innebär bland annat att bolaget har skärpt sina klimatmål till att minska koldioxidutsläppen med 25 procent till 2025, vilket är fem år tidigare än planerat, samt halvera koldioxidutsläppen till 2030.

Fru talman! SAS utsläpp ska minska totalt, både för inrikes och för utrikes resor. Målet är därför mer ambitiöst än de mål som andra bolag har, till exempel Air France, vars mål utgår från utsläpp per passagerare.

Om utsläppen från flyget ska minska kraftigt behövs också samarbeten med andra trafikslag. Därför är det bra att SAS i enlighet med regeringens krav kommer att utveckla samarbeten med tågoperatörer. Regeringen ser positivt på en utveckling där en så stor del som möjligt av en resa görs med just tåg.

Regeringen ser också positivt på att bolaget har valt att kraftigt höja ambitionerna när det gäller klimat och miljö i linje med de krav som regeringen har ställt. Regeringen har en dialog med bolaget kring dess klimatarbete som bland annat följs upp inom ramen för de ägardialoger som äger rum mellan representanter från bolaget och politisk ledning.

Bolaget ska visa en plan för hur bolagets strategiska inriktning stegvis ska utvecklas i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen kommer också, som kommunicerades 2020 i samband med rekapitaliseringen, att regelbundet göra en fördjupad klimatanalys. Regeringen kommer som ägare att fortsätta dialogen med bolaget i dessa frågor. Målen ska nås, och flygets utsläpp ska minska.

Fru talman! Jag vill tacka näringsministern för svaret på min interpellation.

Jag har ställt denna interpellation därför att jag har tittat närmare på regeringens krishantering under coronapandemin. Jag har tittat lite på hur mycket pengar regeringen har gått in med i ekonomiskt stöd till olika sektorer.

Vi kan konstatera att den första sektor som fick coronastöd var just flygsektorn. Den 17 mars 2020 utlovade regeringen 5 miljarder kronor i kreditgarantier till flygbranschen, varav 1,5 miljarder kronor till flygbolaget SAS. Sedan dess har SAS fått ytterligare 5 miljarder kronor i juni samma år och nu senast, i våras, åter 1,5 miljarder kronor - bara från den svenska staten.

Sammantaget har regeringen gett stöd till flygbranschen på ungefär 16 miljarder kronor. Detta har gått till flygbolag, flygplatser, flygledning och annat. Det finns inget annat transportslag som ens är i närheten av detta. Tågbranschen har sammanlagt fått ungefär 2 miljarder kronor, trots att tågbranschen också har varit extremt utsatt under pandemin, med uppmaningar om att människor inte ska resa kollektivt, och trots att tågoperatörerna inte fått köra med full kapacitet.

Det finns en viss skevhet, anser jag, i regeringens krishantering. Det har varit en väldigt stark slagsida åt flyget. Då är det ännu viktigare, anser jag, att det finns tydliga krav på flyget, som före pandemin var en växande utsläppskälla och som vi behöver hantera. Detta är nog jag och näringsministern helt överens om.

Näringsministern återkommer ofta till de krav som regeringen uppenbarligen har ställt på SAS. Ett krav brukar ju vara förbundet med en möjlighet att följa upp och en möjlighet till sanktioner och åtgärder om kravet inte levs upp till. Jag vill fråga näringsministern: Vad händer om SAS inte uppfyller sitt löfte om minskade utsläpp?

Näringsministern nämnde också att det ska göras en fördjupad klimatanalys, om jag förstod det rätt, av SAS klimatåtaganden. När kommer nästa klimatanalys? Kan ministern vara konkret här?

Det kanske viktigaste i detta - det som SAS utlovar - är att man ska halvera sina koldioxidutsläpp till 2030. Jag vill påminna näringsministern om att transportsektorn överlag i Sverige har ett minskningsmål på 70 procent till senast 2030. Hur kommer det sig att SAS bara ska minska sina koldioxidutsläpp med 50 procent när resten av transportsektorn ska minska dem med 70 procent? Varför ställer regeringen lägre krav på flyget än på resten av transportnäringen?

Fru talman! Jag har ytterligare en fråga till näringsministern. Det är ju inte så att SAS enbart ägs av staten Sverige och staten Danmark, utan det finns också privata ägare, bland andra familjen Wallenberg. Har regeringen haft någon dialog med familjen Wallenberg för att de ska gå in och stödja SAS i denna svåra situation, och har de i så fall gjort det?

Fru talman! Det är nog viktigt att påminna sig om hur situationen var i mars förra året. Det tog tvärstopp i ekonomin och för flyget. Sverige är ju ett avlångt land som är glest befolkat, fru talman, och flyget är en grundläggande infrastruktur. Detta var grunden för att vi beslutade oss för att gå in med stöd.

Jag vill ställa en fråga till Vänsterpartiet och Jens Holm: Menar Jens Holm att vi skulle ha låtit all flyginfrastruktur och alla flygbolag i princip konkursa?

När vi väl gjorde dessa analyser och dessutom gick in med detta stöd var det viktigt att skilja på kreditgarantier och direkt stöd som ägare. Det är ganska stor skillnad mellan dessa saker. Låt oss ta ett exempel på det som Jens Holm säger.

De 1,5 miljarder som vi gick in med som kreditgarantier under våren 2020 var återbetalda i oktober eller november 2020. Det som däremot handlar om direkta kapitaltillskott är något helt annat; det gör man som ägare.

I detta sammanhang, som svar på Jens Holms fråga, är det klart att vi för en diskussion också med de privata ägarna. Familjen Wallenberg gick via sitt bolag in med resurser.

Fru talman! Jag tror att jag och Jens Holm är helt överens om detta. Jag hoppas att vi också är överens om vi, trots allt, fortfarande behöver flyg i vårt land. Sverige är ett glesbefolkat land, och Sverige ligger där det ligger. Vi har en öppen ekonomi med kontakter över hela världen. Då krävs det också att vi har ett flyg.

Därutöver tror jag att jag och Jens Holm är helt överens om att vi ska ställa krav på en omställning av flyget, och det gör vi. Med de krav som vi har ställt och som SAS jobbar med kommer SAS att vara det grönaste flygbolaget i Europeiska unionen.

Räcker det? Nej, självklart inte. Man måste fortsätta att göra detta.

Jens Holm ställde frågan varför det bara är 50 procents minskning som gäller för flyget när det är 70 procents minskning som gäller för vägtransporterna. Det är mycket enkelt - det handlar om förutsättningarna. Förutsättningarna för vägtransporterna, både med elektrifiering och med biobränslen, har ju ökat kraftfullt. Jag har själv, som dåvarande energiminister, varit med och jobbat fram det som kallas bränslebytet.

Flyget har helt andra utmaningar. Även där finns det lovande innovationer, men vi är inte riktigt där - därav dessa krav. Både de som lyssnar på debatten och Jens Holm ska komma ihåg att det inte finns någon annan ägare som ställer så tuffa krav på en omställning som vi gör.

Då är frågan: Hur går det? Detta är väldigt svårt att svara på. SAS gör vad de kan, och jag är säker på att de kommer att fortsätta att jobba med det. Vi kommer att följa upp det kontinuerligt i ägardialoger varje år.

Vi är dock alla medvetna om hur situationen fortfarande ser ut. Även med vaccineringen, och även om situationen ser något bättre ut i år än vad den gjorde under motsvarande period förra året, är det fortfarande så att det huvudsakligen sker en kraftfull nedgång för flyget. Detta gäller inte bara i vårt land, utan så ser det ut globalt. Det är fortfarande relativt lite flyg som opererar. Detta gäller såväl SAS som flyginfrastrukturen i stort.

Ska vi kunna göra de nödvändiga investeringarna i biobränslen och annat kommer det att krävas att detta kommer igång, så att man också tjänar pengar. Då kan man göra de här investeringarna i nya flygplan och nya motorer. Det kan vara fråga om elmotorer och sedermera även olika slags biobränslen, som fortfarande tyvärr är betydligt dyrare än fossila bränslen.

Fru talman! Näringsministern säger att det råder olika förutsättningar inom transportbranschen och att förutsättningarna för flyget att minska sina utsläpp är mycket sämre än för resten av transportbranschen. Jag håller inte med om det resonemanget, fru talman, och det motsägs egentligen av näringsministerns eget resonemang. Näringsministern säger själv att det är viktigt att så ofta man kan ersätta flygresor med tåg. Att SAS nu också uppmanas att inleda samarbete med andra transportslag sa ju näringsministern i sitt inledningsanförande, och det är då fråga om tågoperatörer. Jag utgår från att det samarbetet handlar om att ersätta vissa flyglinjer med tågresor.

Det enklaste sättet att minska utsläppen från flygbranschen är ju att dra ned på flygandet. Att tanka i något annat i tanken, något som kanske dessutom har producerats på regnskogsmark i Indonesien eller Brasilien, tycker jag inte känns särskilt hållbart. Vi vet att elflygen kan komma först väldigt långt fram i tiden. De kommer inte att lösa den här problematiken fram till 2030. Varför törs inte näringsministern säga att minskat flygande är en väldigt effektiv strategi för att minska utsläppen från flygsektorn?

Nu med det ökade digitala arbetet säger i princip alla företag och myndigheter att de kommer att flyga mindre, eftersom de kan lösa det digitalt. Låt oss dra nytta av det! Låt oss ställa krav på till exempel SAS i likhet med det man har gjort i Frankrike! Ifall det finns en tåglinje och man kan ta sig med tåg på under fyra och en halv timme säger vi i Vänsterpartiet att det inte ska finnas någon flyglinje där. På det sättet kan man successivt lägga ned flyglinjer, och så behåller vi flyget till de orter som ligger långt borta och där det inte finns några fullgoda alternativ. Vad anser näringsministern om det?

Jag tycker inte att jag fick något tydligt svar från regeringens fördjupade klimatanalyser vad gäller SAS klimatarbete. Kan näringsministern berätta när det kommer en klimatanalys av hur det går med SAS klimatåtagande? Jag tycker att det är väldigt viktigt med transparensen och insynen i detta.

Fru talman! Det tog tvärstopp våren 2020. Det har ministern helt rätt i. Men det var inte bara flyget det tog tvärstopp för. Det tog tvärstopp för kollektivtrafiken. Det tog tvärstopp för järnvägen. Det tog tvärstopp för en mängd sektorer i vårt samhälle. Alla var i behov av stöd.

Det som förvånar mig lite grann i regeringens hantering är att det ser ut som om det bara var flyget som drabbades. Ja, det totala flygandet har minskat med ungefär 80 procent under pandemin - utrikesflyget lite mer, inrikesflyget lite mindre. Tågresandet har minskat med 65 procent, så visst har flyget minskat mer, men det är ändå ungefär samma storheter. SJ har också haft gigantiska underskott nu under pandemin. Det vet ju näringsministern. Men SJ har såvitt jag vet inte fått en krona i stöd från staten. Varför inte det? Varför stöder regeringen SAS och flyget men inte tåget och SJ? Det vore väldigt intressant att få svar på.

Wallenberg är delägare i SAS. Hur mycket har Wallenberg gått in med för att stödja SAS, Ibrahim Baylan? Det kan väl inte vara så att det bara är staten som ska ta ansvaret här? Nej, en konkurs är inte ett alternativ för Vänsterpartiet heller. Men fler måste ta ansvar.

Fru talman! Då blir jag förvirrad. Här argumenterar ju Jens Holm mot att vi gick in och gjorde insatser både för flyginfrastrukturen, det vill säga Swedavia, och för att undanröja risken för konkurs för i det fallet SAS. Var det alltså rätt? Eller skulle vi ha låtit dem gå i konkurs? Det vore väldigt bra att veta.

När det gäller själva den grundläggande analysen kan jag säga att det är väldigt svårt att analysera något som i princip är all-time-low. Det är ju inte så att pandemin har släppt sitt grepp eller att resandet har gått upp. Som Jens Holm själv säger har det gått ned väldigt kraftfullt, och det har inte kommit igång. När kommer det då igång? Ingen av oss vet ju hur det kommer att se ut. Det är mycket möjligt att det är precis som Jens Holm säger, att en del resenärer kommer att återkomma till flyget, framför allt när det är långväga flyg.

Men det finns mycket som tyder på att affärsresenärerna kommer att ha ändrat sitt beteende, inte minst av de skäl som Jens Holm nämner. Tidigare kanske man flög för några timmars möte i London, men nu kan det vara så att man i både myndigheter och företag har vant sig vid att ta det på skärm och ser att det fungerar alldeles utmärkt. Vi kan tro och prognosera, men vi vet inte.

Uppföljning av de krav vi ställer är något som vi gör. Det som SAS redovisar tycker jag ligger väl i linje med det som de har åtagit sig. Men som sagt: Innan vi är tillbaka i ett normalläge är det väldigt svårt att dra några slutsatser. Om det är minus 80 procent, som Jens Holm säger, är det väldigt svårt att veta hur det skulle se ut i normalläget, särskilt som vi inte ens vet vilka grundläggande förändringar som sker i resmönstren.

Jens Holm frågar varför så mycket går till SAS och inte till SJ. Jag har statsministerns uppdrag att förvalta det statliga ägandet. Där ingår både SJ och SAS. Svaret är mycket enkelt. SJ var betydligt mer välkapitaliserat och hade betydligt starkare kassa än SAS och för den delen nästan alla övriga flygbolag. Flygbranschen har ju varit föremål för en väldigt hård konkurrens och har av den orsaken inte haft starka finanser. Det är klart att det var mot den bakgrunden vi gjorde den här insatsen. Där var också delar av de privata ägarna med utifrån hur stor andel de ägde och om de ville gå upp, stå kvar eller minska sitt ägande.

Själva grunden för det som Jens Holm frågar om, nämligen den kreditfacilitet som vi lämnade till SAS tillsammans med den danska staten, handlade om att pandemin fortsatt pågå; det var ett sätt att undanröja risken att man skulle behöva ställa in sina betalningar. Då återkommer jag till min fråga: Är det verkligen Vänsterpartiets uppfattning att vi inte ska göra det och därmed låta SAS eller övrig flyginfrastruktur gå under?

När det gäller möjligheten att ställa om: Jag är helt med på det. Men då måste det också fungera. Det måste finnas grundläggande förutsättningar, till exempel tåg som går i tid. Det krävs att vi har den kapaciteten, för efterfrågan på tåg, fru talman, har ökat kraftigt i vårt land. Däremot har inte spårkapaciteten ökat lika mycket. Den vill regeringen öka kraftfullt, inte minst i den infrastrukturplan som vi lägger fram. Det handlar om investeringar i underhåll men också nya tågspår, för till syvende och sist kommer det inte att duga att lappa och laga. Bara då tror jag att vi kan få den typ av överföring som jag tror att vi i grund och botten skulle tycka vara bra, så att människor kan resa på ett sätt som är bra för klimatet och miljön.

Fru talman! Det är helt rätt att vi behöver bygga ut järnvägskapaciteten i Sverige, men vi behöver också anslå mer pengar till det. Vi behöver bygga ut mer och göra det snabbare än enligt det som än så länge ligger i regeringens plan.

Ministern säger - och det tycker jag är symtomatiskt, fru talman - att vi inte kan säga hur det blir med flygandet i framtiden. Vem vet om man tar den där resan till London eller inte? Jo, Ibrahim Baylan, det är ju precis det vi kan. Vi är politiker. Vi kan påverka utbudet och priserna. Det är klart att vi kan göra det. Ifall det blir dyrare att resa till exempelvis London och det finns färre flyglinjer kommer man att titta sig runt efter alternativ. Då blir det fler digitala möten. Inrikes blir det också fler resor med tåg. Det är det jag saknar lite i regeringens hållning här. Man vill bara att marknaden eller någonting annat ska styra, när det är regeringen som sitter på hela makten.

Nej, vi i Vänsterpartiet ser inget egenvärde i att SAS skulle gå i konkurs, även om inte alla flygbolag kommer att finnas kvar på marknaden ifall vi kommer att flyga mindre i framtiden. Men det är någonting med proportionerna i den här krishanteringen som skaver. 16 miljarder går till flygindustrin, men endast 2 miljarder till järnvägsbranschen. Åtta gånger mer går alltså till det klimatskadliga flyget än till tåget. Jag vill fråga näringsministern om han verkligen tycker att det utifrån ett klimatperspektiv är välavvägda och rimliga proportioner.

Jag glömde att ställa en fråga angående minskningsambitionen på 50 procent för SAS till 2030. Det handlar om en liten men viktig detalj: Vad jämförs denna siffra med? Är det med utsläppen år 2010, eller vad är det? Resten av transportbranschen har 2010 som jämförelseår, och det är inte oviktigt vilket år man jämför med.

Fru talman! Jag vill tacka för debatten. Jag tycker att den har varit klargörande, och jag tror att vi får skäl att återkomma till de här frågorna framöver.

Fru talman! Låt också mig tacka ledamoten för en bra diskussion, även om jag blir något förvirrad.

Det var visst rätt att stödja SAS, och det var rätt att gå in och stötta en flyginfrastruktur som annars hade kunnat slås ut. Men det var tydligen ändå fel på något sätt därför att det var mer stöd än till tåget. Tåget var i det här fallet SJ. SJ hade, tack och lov, tack vare en väldigt bra verksamhet och tack vare en mycket stark efterfrågan en bra kassa för att kunna klara av den kris som vi fortfarande är inne i. Det är det enkla svaret.

Vad jag har förstått av Jens Holm var det egentligen helt rätt att stötta flyget, men ändå var det fel på något sätt. Jag förstod det inte riktigt, men fine.

När det gäller själva den grundläggande hållningen - att vi ska fortsätta att bygga ut vår tåginfrastruktur - tror jag att vi är överens. Det är också därför regeringen har presenterat stora investeringar i såväl underhåll som nya spår. Där går inte skiljelinjen mellan Vänsterpartiet och regeringen; där går skiljelinjen mellan oss och det högerkonservativa alternativet här i riksdagen, som uppenbarligen vill sticka huvudet i sanden. Trots att både företag som efterfrågar mer godstransporter på tåg och människor som efterfrågar mer tågtransporter verkligen visar detta tar man det inte till sig.

Fru talman! Till skillnad från Jens Holm har jag ingen kristallkula. Det är klart att man kan stå här och uttala sig tvärsäkert, men genom åren har man ändå lärt sig att vara mer ödmjuk - framför allt under pandemin, som tyvärr har visat sig överraska gång på gång genom att vara segare än man kunde tro. Hur ser människors beteende ut om två eller tre år? Ingen av oss vet när det hela är tillbaka i någon form av normalläge, vad det nu är.

Jag skulle nog säga att vi socialdemokrater följer detta och för en dialog med SAS både för att se till att de kommer tillbaka som bolag och kan bidra med infrastruktur och för att de ska bli Europas grönaste flygbolag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.