Interpellationssvar - Framförhållningen hos migrationsverket - 2021-09-09

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att framförhållningen i Migrationsverkets beslut ska bli bättre, hur jag avser att tillse att rätt resurser finns i de kommuner som plötsligt får en stor mängd människor i olika åldrar och med olika bakgrund till sina boenden i kommunen och vilka åtgärder jag kommer att vidta för att försäkra mig om att Migrationsverket kan ge kommunerna bättre framförhållning gällande beslut som påverkar dem.

Bakgrunden är att Vänersborgs kommun med kort varsel har fått ta emot, enligt vad som uppges, 100 barn som genom Migrationsverkets försorg flyttats till kommunen.

De aktuella boendena i Vänersborg, som Ann-Sofie Alm nämner, är boenden för asylsökande. En stor andel av dem som söker asyl i Sverige får avslag på sin ansökan och ska då lämna landet. De som får uppehållstillstånd och bor i Migrationsverkets tillfälliga bostäder i Vänersborg kommer att omfattas av anvisning till en kommun för bosättning. Det är alltså inte avsikten att alla asylsökande som flyttar till tillfälliga bostäder i Vänersborg ska bo kvar och integreras i Vänersborg.

Antalet asylsökande har minskat kraftigt under de senaste åren. För att anpassa verksamheten till ett minskat behov av tillfälliga bostäder har Migrationsverket avvecklat verksamhet i vissa kommuner. Vissa asylsökande behöver då flytta till tillfälliga bostäder i andra kommuner.

När asylsökande barn flyttar blir den nya kommunen skyldig att erbjuda skolgång. Jag förstår att det är en utmaning för kommunen att på kort tid erbjuda skolgång till många nya barn. Att kommunen får information så tidigt som möjligt om nya asylsökande elever som de kommer att få ansvar för är därför viktigt. När stora förändringar i tillfälliga bostäder sker, exempelvis om boenden avvecklas, informerar Migrationsverket de kommuner som berörs så tidigt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunens kostnader för asylsökande barns skolgång ersätts genom schablonersättningar som betalas ut av Migrationsverket. Schablonersättningen är avsedd att täcka kommunens kostnader för asylsökande barns skolgång. Kommunen får även ersättning för barn som placeras enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga.

För närvarande är det inte aktuellt för regeringen att närmare reglera Migrationsverkets dialog med kommunerna vid förändringar av beståndet av de tillfälliga bostäderna.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag har väckt denna debatt eftersom Migrationsverket och regeringen inte behandlar vare sig asylsökande individer eller kommunernas personal respektfullt när det kommer till nedstängning av boenden och flytt av de boende.

Det är anmärkningsvärt, fru talman, att Migrationsverket inte kan ge kommunerna någon som helst framförhållning vid sina beslut om att flytta människor till annan ort. Detta har pågått i stor utsträckning ända sedan den stora flyktingvågen 2015, och det är förvånansvärt att det fortfarande är en sådan bristfällig kommunikation mellan våra olika myndigheter i Sverige.

Det är naturligtvis inte ovanligt att statliga myndigheter behöver skära ned på sin verksamhet och därför genomgår omställningsprocesser. Stora omställningar innebär också risker. Risken är att viktiga kompetenser kan gå förlorade om man drabbas av växande handläggningstider. Om omställningen initieras sent eller genomförs långsamt kan det också uppstå onödiga kostnader. Men även om myndigheterna har ett inre organisatoriskt kaos måste Sveriges myndigheter möta individer och samverkansparter med respekt. Det är ytterst regeringens ansvar.

Vänersborgs kommun, som är en av de orter som har kvar ett stort asyl- och flyktingboende, får med väldigt kort varsel upp till 100 barn att placera i olika skolor. Trots att Migrationsverket säger att de planerar för flyttarna ganska lång tid i förväg får kommunerna veta med väldigt kort varsel att det kommer människor men inte vilka som kommer. Mottagarkommunerna vet inte vilken ålder det är på barnen - om de vet det kan de planera anställningar av lärare eller klassindelningar.

Fru talman! Det är därför med stor förundran jag hör ministern svara mig och kommunerna: För närvarande är det inte aktuellt för regeringen att närmare reglera Migrationsverkets dialog med kommunerna vid förändringar av beståndet av de tillfälliga bostäderna.

Fru talman! Förlåt mig för att jag tar till kraftuttryck här i kammaren, men vi behöver verkligen slå näven i bordet och tala om att detta inte längre håller. Denna ordning är inte bra för någon. Ytterst är det individer och barn som kommer i kläm.

Som fru talmannen förstår har Vänersborgs kommun och civilsamhälle tagit ett oerhört stort ansvar i det här, inte bara lokalt utan även nationellt. Man har öppnat stora famnen och tagit hand om alla asylsökande professionellt men också emotionellt. Dessa människor är inte bara brickor i ett stort pusselspel. De är vänner. De är barnens klasskamrater. De är fotbollskompisar och kollegor. Men Migrationsverket fortsätter att flytta runt dessa individer och familjer som om de vore pusselbitar. Men vilket pussel är det som ska läggas? Är det budgetpusslet? Eller är det, som jag hoppas, ett integrationspussel?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Två frågor i interpellationen lämnades helt obesvarade, fru talman. Jag kan börja med att ställa den ena till ministern: Hur avser ministern att tillse att rätt resurser finns i de kommuner som plötsligt får en stor mängd människor i olika åldrar och med olika bakgrund till sina boenden i kommunen? Rätt resurser behövs, och det behöver inte vara svårare än en dialog i rätt tid.

Fru talman! Man kan alltid välja vilka frågor man tar upp och vilka frågor man fokuserar på - vad man tycker är stora problem i samhället. Ann-Sofie Alm väljer att ta upp denna fråga - att det kommer ett antal barn till en kommun, som då ska erbjuda skolgång.

I interpellationen står det att det rör sig om uppemot 100 barn. Det är inte 100 barn. Vi har kollat upp det. Det är 38 barn. Det är 38 barn som har kommit till Vänersborg under perioden januari till augusti i år, när man stängde anläggningarna i Mariestad och Borås.

Det har alltså kommit 38 barn på åtta månader till Vänersborg. Då är frågan: Är det mycket eller lite för en kommun av Vänersborgs storlek? Vet Ann-Sofie Alm hur många som går i skolan i Vänersborg? Det har jag kollat upp. Det är 4 894 barn, och det är bara i grundskolan. Sedan har vi förskolebarnen och gymnasieskolan.

Min fråga handlar egentligen om Ann-Sofie Alms proportioner. Hur svårt är det för en kommun av denna storlek att ta hand om 38 barn som över åtta månader har kommit till kommunen? Man har redan minst 5 000 barn i skolan, och det flyttar hela tiden in familjer till kommunen och ut familjer från kommunen. Det är ju hela tiden rörligt, så att säga.

Dessutom får Vänersborg statligt stöd för denna skolgång. Staten betalar mellan 65 000 kronor och 119 000 kronor per år för asylsökande barns skolgång. Det är ett belopp som vi höjde med 50 procent 2016. Det är alltså inte bara det att vi pratar om ett mycket mindre antal barn än vad Ann-Sofie Alm har förespeglat, utan det är också så att kommunen får betalt för deras skolgång.

Ann-Sofie Alm tar också i, som hon sa, med kraftuttryck. Det här var hemskt. Välter detta då Vänersborgs ekonomi? Är det någonting som liksom utmanar hela samhället? Vi kollade upp detta när det gäller Vänersborg, och förra året gick Vänersborg med ett ekonomiskt överskott på 161 miljoner kronor. Det var det största överskottet som Vänersborg någonsin har registrerat.

Man kan välja vilka konflikter, frågor och problem man tar upp, men enligt min uppfattning borde det inte vara ett oöverstigligt problem för en kommun med 39 000 invånare, som ju Vänersborg har, att ta emot 38 barn över åtta månader. Det borde man faktiskt kunna klara av, och det tror jag också att man gör.

Sedan är bakgrunden precis den som jag skissar på i mitt interpellationssvar, nämligen att vi nu har ett minskat antal asylsökande, det minsta på 20 år. Detta gör att vi avvecklar ett antal boenden och i stället koncentrerar oss på ett antal större boenden. Det är ofta bra ur en social synvinkel - man kan bedriva en bra verksamhet på de här asylboendena. Det är också mer kostnadseffektivt än tidigare.

Här har vi Restad Gård i Vänersborg, som är en fantastisk anläggning. Jag har besökt den flera gånger och vet att den fungerar väldigt bra som ett asylboende. Därför har de fått ta emot fler när vi avvecklar de mindre ställena.

Det är klart att man alltid ska informera kommunen så fort man kan, till exempel när det är offentligt att man ska lägga ned en verksamhet i en annan kommun. Men att blåsa upp en fråga om 38 barn på åtta månader som om detta vore ett stort, oöverstigligt problem tycker jag inte riktigt har rätt proportioner.

Fru talman! Detta är inget oöverstigligt problem för Vänersborgs kommun. De är vana att ta hand om många människor som kommer, eftersom de har ett av de största boendena i Sverige. Efter omstruktureringen av Migrationsverkets boenden är detta det enda stora boendet i Västsverige.

Att det är 100 barn gäller, eftersom det är det antalet barn som finns i de migrationsboenden runt omkring som kommer att lägga ned. Dessa kommer antagligen att flytta till Migrationsverkets boende i Vänersborg. Det är inte 38 elever; det är 32 elever i förskoleklass till årskurs 9 som har kommit till Vänersborg hittills i år. Man väntar att det kommer 22 till från Melleruds boende, men man vet inte om alla kommer.

Det ministern säger, att det inte är överstigligt, är nästan lite arrogant, fru talman. Det handlar om Migrationsverkets, alltså ministerns, ansvar att varsko mottagande kommuner så att de kan ta emot i ett ordnat mottagande.

Välter det här ekonomin i Vänersborg? Nej, det gör det naturligtvis inte. Men återigen, det här handlar om respekt för varandra och att man ska berätta så att människor inte kommer i kläm.

Det är såklart en kostnad. Migrationsverket betalar ut en schablonersättning för eleverna, och den ersättningen är generell, inte behovsanpassad. En del av de elever som kommer har varit traumatiserade, hamnat på ett boende och bott där under etableringstidens två år, och nu rycks de upp med rötterna igen. Det här betyder att man inte vet vilka behov dessa elever har. Alltså blir det mycket dyrare än schablonersättningen.

Fru talman! Det är såklart positivt att det kommer människor till Vänersborgs kommun. Det är ingen som har ifrågasatt det. Men jag ifrågasätter väldigt starkt att Migrationsverket inte kan ha en framförhållning i sina beslut så att det kan bli bra för dessa människor. Det blir kostsamt för kommunen i form av bland annat försörjningsstöd, sfi och samhällsinformation. Etableringsstödet betalas bara ut av staten i två år, och det tåget har gått. De här människorna har inget etableringsstöd kvar.

Vänersborgs kommuns socialförvaltning, har jag kollat upp, har ett kraftigt ökat antal orosanmälningar, och kommunens kostnader har stigit från 32 miljoner kronor 2016 till 49 miljoner kronor 2020. Det blir stökigt när människor inte känner sig trygga, och det här, fru talman, är ministerns ansvar. Hade Migrationsverket kunnat ha en bättre framförhållning i sin dialog med de mottagande kommunerna och de kommuner som de flyttande migranterna lämnar, hade det blivit ett mycket bättre utfall.

Fru talman! Det är självklart att Migrationsverket så fort man kan ska kommunicera med de kommuner som berörs av olika beslut. Det är bara det att ofta när man är på väg att lägga ned en verksamhet måste man först se till att kommunicera med exempelvis de anställda som berörs så att exempelvis MBL-förhandlingarna är färdiga innan man kan avisera att man avser att lägga ned och därefter flytta. Men så fort de här formella sakerna är gjorda ska man också kommunicera med de kommuner som berörs. Det gör Migrationsverket, påstår jag. Man tar de kontakterna när man behöver göra det.

Det jag reagerade över är att Ann-Sofie Alm väljer att blåsa upp att det har kommit 38 barn till Vänersborg från januari till augusti till en jättefråga och ta upp det i en interpellationsdebatt i riksdagen. Det är som sagt en kommun där nästan 5 000 barn går i skolan och där det flyttar in och ut människor hela tiden. Jag har också varit kommunpolitiker, och alla kommuner har ju en beredskap för att kunna bereda plats för nya barn som kommer till genom att nya familjer flyttar in i kommunen.

Här fokuserar Ann-Sofie Alm på de invandrarbarn som flyttar in i kommunen till följd av detta, men det är också många som flyttar ut genom att de placeras i andra kommuner. Så är det ju också, eftersom det här är ett asylboende. Här ska man vara under den tid som man väntar på att få besked av Migrationsverket om man får lov att stanna eller inte. Det handlar om månader. När du kommer till Sverige i dag och söker asyl är den genomsnittliga handläggningstiden hos Migrationsverket ungefär tre månader. Sedan är det en överklagandetid därefter, men under de månaderna ska man ha någonstans att bo. Så fort man har fått besked om man får lov att stanna i Sverige ska man antingen placeras ut i en kommun eller avvisas från Sverige och helt enkelt åka hem till sitt hemland igen.

Ja, det har kommit 38 barn från januari till augusti från de boenden som har lagts ned i Mariestad och Borås, men under samma period har barn och barnfamiljer också flyttat ut därför att de har placerats i andra kommuner.

Det handlar återigen om proportionerna. Jag är övertygad om att en kommun med 39 000 invånare och nästan 5 000 barn i skolan faktiskt kan hantera om det kommer in 38 barn under åtta månader. Sedan är det återigen en självklarhet att så fort Migrationsverket kan kommunicera med de kommuner vi pratar om, ja, då ska man också göra det.

Ann-Sofie Alm tar sedan upp schablonersättningen som hon tycker är för låg, uppfattar jag det som. Vi höjde schablonersättningen till asylsökande barns skolgång 2016. Den uppgår nu, som sagt, till mellan 65 000 kronor och 119 000 kronor per år beroende på vilka årskurser vi talar om. Vi höjde den med 50 procent.

Jag har inte sett att Moderaterna i något budgetförslag driver att man ska höja schablonersättningen för den här skolgången. Det är möjligt att Ann-Sofie Alm har en annan uppfattning, men jag har inte sett någonting sådant. Här är det väl snarare så att Ann-Sofie Alm står och låter som om hon vill höja, men i själva verket har hon ingen täckning för det påståendet.

Likadant är det med etableringsstödet. Jag har inte heller där sett några utspel från Moderaterna om att öka stödet. Det är å andra sidan en debatt som egentligen inte hör hemma här. Den handlar om de asylsökande som får uppehållstillstånd och ska etableras i en kommun. Det är det stödet vi i så fall pratar om.

Om Ann-Sofie Alm har några riktiga budgetförslag från Moderaterna som kan täcka upp kravet på höjda schablonersättningar lyssnar jag gärna. Men jag har inte sett något sådant.

Fru talman! Vänersborg är naturligtvis bara ett exempel. Det ser så ut i hela Sverige. Migrationsverket har en alldeles för dålig dialog med kommunerna.

Ministern säger att Migrationsverket ska informera så tidigt som möjligt. Jag tror att ministern till och med sa att de gör så. Det är ett mycket märkligt påstående. Det är så nära en lögn man kan komma. Vad betyder det att Migrationsverket informerar så tidigt som möjligt? Det kan betyda en lapp på ett skrivbord. Regeringen behöver reglera hur dialogen med kommunerna ska gå till. Det här duger inte.

Regeringens avsikt är kanske inte att asylsökande som flyttar till tillfälliga bostäder i Vänersborg ska bo kvar och integreras, men verkligheten är en annan. För trots att Vänersborg de senaste fyra åren haft noll i kommunantal har flyktingmottagande av egenbosatta varit 220 personer 2018, 42 personer 2019 och 72 personer 2020. Det är naturligtvis bra att det kommer människor till Vänersborgs kommun, men jag vill fortfarande veta varför regeringen inte vill att Migrationsverket ska ha en bättre dialog med kommunerna så att det blir ett ordnat mottagande för de individer som förflyttas mellan de olika tillfälliga boendena.

Fru talman! Jag påstår att Migrationsverket informerar så fort man kan, men det föregås ofta, som jag sa, av en process där man måste informera de anställda och genomföra de formella åtgärder som behövs inför en nedläggning. Därefter går det att ha en process med de kommuner som berörs. Jag förutsätter att det sker, och jag påstår att det sker på det sättet.

Klarar en kommun som Vänersborg av att ta emot 38 barn under åtta månader? Detta är en kommun där det går nästan 5 000 barn i skolan. Ja, det påstår jag att man klarar. Välter detta kommunens ekonomi? Nej, det gör det inte. Förra året hade Vänersborg över 160 miljoner i överskott. Det största överskottet någonsin.

Finns det saker som kan utvecklas? Jag är säker på att man kan utveckla dialogen. Men glöm inte att hela bakgrunden är att antalet asylsökande i Sverige har sjunkit kraftigt. Det är därför omstruktureringarna måste göras så att de mindre boendena läggs ned och en koncentration sker på de större boendena.

Sedan säger Ann-Sofie Alm att Vänersborg har noll i tilldelning. Det beror bland annat på egenbosättningen. Då säger hon att det kom 72 under 2020. Jag påminner återigen om att Vänersborg är en kommun med 39 000 invånare. Att det bosätter sig 72 asylsökande där - är det verkligen det stora problemet i samhället? Jag tror faktiskt inte det.

Här handlar det om proportioner, som man ibland väljer att bortse från. Man gör en stor sak av något som inte är ett så stort problem egentligen.

Jag fick inget svar av Ann-Sofie Alm om Moderaterna har några förslag om att höja schablonersättningen till skolan. Jag tror inte att man har det. Därmed faller hennes kritik på den punkten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.