Frågestund - 2021-04-08

Herr talman! Min fråga går till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I somras ställde sig Socialdemokraterna bakom Migrationskommitténs alla 26 förslag. I konsekvensanalysen sa man att de förslagen skulle leda till samma nivå på invandringen som vi hade då.

Då låg Sverige på sjätte plats i EU när det gällde både antal som kom som asylsökande och andel av EU:s befolkning.

I dag har vi fått svart på vitt att Socialdemokraterna i stället ställer sig bakom Miljöpartiets förslag till ny migrationslagstiftning. Det innebär en rad uppluckringar på en rad punkter. Man går ifrån kravet på svenska och kunskap om det svenska samhället. Man vill se en helt ny grund för uppehållstillstånd för vuxna utan asylskäl, och man inför en rad undantag från försörjningskravet för anhöriga.

Vad är det som har hänt sedan i somras?

Herr talman! Till att börja med ska nog inte Moderaterna försöka lära något annat parti att bedriva migrationspolitik. När Moderaterna styrde Sverige tog Sverige emot 12 procent av alla asylsökande som kom till EU. De kom till Sverige.

I dag är den siffran 3 procent. Som jämförelse ska man veta att Sverige har ungefär 2 procent av EU:s befolkning och knappt 3 procent av EU:s bnp. Vi ligger nu ungefär där vi ska ligga.

Förra året hade Sverige också det lägsta antalet asylsökande på 20 år. De åtstramningar som vi gjorde 2015 och 2016 gjorde att vi fick kontroll över detta.

Nej, vi har inte anslutit oss till någon annan politik. Det vi har presenterat i dag, för någon timme sedan, bygger i huvudsak på Migrationskommitténs betänkande med några kompletterande förslag. Det innebär, menar jag, en fortsatt långsiktigt hållbar politik som kommer att bevara stabiliteten på det här området.

Herr talman! Jag frågade ministern om den politik som han själv bedriver. Jag frågade inte ministern vad han anser om den politik som Moderaterna bedrev för länge sedan.

Skillnaden mellan oss och Socialdemokraterna är att vi har lagt om vår politik. I vår enda omröstning i den här kammaren har vi röstat för minskad invandring. Socialdemokraterna gick till val på kraftigt begränsad invandring men har i stället lurat sina egna väljare och driver nu på för ökad invandring. Det är ett stort svek mot folket, och det här blir ingen hållbar politik. Den måste ändras.

Herr talman! Jag vill bara påpeka att Moderaterna förde in Sverige i flyktingkrisen. Jag var en del i en regering som förde ut Sverige ur flyktingkrisen. Sedan vi tog över för drygt sex år sedan har antalet asylsökande minskat med över 90 procent. Också Sveriges andel har minskat, och vi har nu kontroll över den här sektorn på ett sätt som vi absolut inte hade på Moderaternas tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att behålla den kontrollen. Det är också innebörden i den lagstiftning som vi nu lagt fram en lagrådsremiss om. Tillfälligt uppehållstillstånd och möjlighet till permanent uppehållstillstånd om man klarar vissa krav - det är en stram och hållbar politik.

Herr talman! I min hemstad Göteborg kom nyligen en lägesanalys från kommunen som slår fast att salafister verkar öppet för att skapa ett parallellt samhälle med egna normer och värderingar.

Salafismen är en renlärig gren inom islam som bokstavstolkar de religiösa texterna. Närvaron av dessa grupperingar är särskilt tydlig i förorterna, där personer kopplade till miljön försöker påverka boende i fråga om hur de ska leva och vad som är tillåtet.

Därutöver har staden haft flera uppmärksammade fall där skolor haft anställda på ledande positioner som enligt Säpo utgör hot mot rikets säkerhet.

Totalt finns det i dag 2 000 individer inom den våldsbejakande islamistiska miljön, och det är den snabbast växande formen av extremism i Sverige. Detta är alltså facit fyra år efter dådet på Drottninggatan.

Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är därför: Hur många islamister har utvisats de senaste sex åren?

Herr talman! Jag kan konstatera att Säkerhetspolisen gör bedömningen att det största hotet när det gäller terror mot Sverige kommer från islamistiska våldsbejakande grupper men också från högerextrema grupper i Sverige. Det som har hänt de senaste åren gör att Säkerhetspolisen i dag jämställer det högerextrema hotet med det islamistiska hotet. Så var det inte för bara något år sedan, när det islamistiska hotet dominerade.

Vi gör ett väldigt stort arbete sedan det fruktansvärda dådet på Drottninggatan. Vi har stärkt polisen. Vi har stärkt Säkerhetspolisen. Vi har utbildat polisen i hur man ingriper mot dödligt våld. Vi har inrättat Center mot våldsbejakande extremism. Vi har skärpt kraven för dem som bedriver skolverksamhet. Därmed har man via Säpo lyckats stänga ett antal skolor vars huvudmän inte uppfyllde kraven och räddat kanske 400-500 barn och elever från de här miljöerna.

Vi bekämpar extremism oavsett från vilket håll den kommer, och det kommer vi att fortsätta göra.

Herr talman! Jag tackar ministern för redogörelsen för vad man gjort och avser att göra. Det låter som att regeringen har åstadkommit lite utredningar och lite ambitioner för framtiden. Men faktum är att under samma tid har man lyckats utvisa noll islamister.

Varför är det så få? Hur kommer det sig att man varit så passiv, och varför tvingas människorna i Bergsjön, i Angered och i Kortedala att leva sida vid sida med våldsbejakande islamister?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen har fattat flera beslut om att utvisa personer som Säpo anser vara säkerhetshot mot Sverige.

Däremot har regeringen enligt svenska lagar inte möjlighet att utvisa personer när domstolar säger att det finns verkställighetshinder för utvisningen. Det kan inte den nuvarande regeringen, tidigare regeringar eller kommande regeringar göra något åt. Svenska regeringar agerar under svenska lagar.

Herr talman! Runt omkring i vårt land börjar nu vårbruket dra igång. I alla fall i de södra delarna av landet kan vi se hur plogar, harvar och såmaskiner börjar röra sig över fälten.

Men det våras inte bara i lantbruket, utan det våras även för stöldligorna. Efter en coronarelaterad dipp förra våren har stölderna tagit fart igen. Det har redan kommit ett antal rapporter om gps-stölder från traktorer, och vi kan vänta oss att stölderna av diesel, växtskyddsmedel och andra insatsvaror kommer att öka under växtsäsongen.

Vi i Centerpartiet har länge drivit på i den här frågan och bland annat lyft fram behovet av straffskärpningar för systematiska stölder. Det är nu på plats, men eftersom vi ser att stöldligornas framfart nu ökar igen vill jag fråga justitieminister Morgan Johansson vilka ytterligare åtgärder regeringen tänker vidta framöver för att stärka tryggheten på landsbygden och hejda stöldligornas framfart bland lantbruken.

Herr talman! Tack, Kristina Yngwe, för skildringen av vårbruket i Skåne - den känner jag mig hemma i!

Det stämmer precis som Kristina Yngwe säger: Vi har skärpt lagstiftningen de senaste åren, inte minst när det gäller inbrottsstöld, som en del av dessa stöldligor också ägnat sig åt. Vi har en ny lagstiftning på plats där vi skärper straffet för detta.

Vi har också gett särskilda uppdrag till polisen att bekämpa stöldligorna. Faktum är att vi på senare år har sett en minskning av stöldligornas framfart.

När vi nu successivt ser till att fler poliser kommer ut för varje halvår som går gäller det att se till att vi fördelar de ökade polisiära resurserna på ett sådant sätt att hela landet får tillgång till dem. Både jag och inrikesministern, som är ansvarig för polisen, kan lova att vi kommer att fortsätta att göra det.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Vi har absolut sett en minskning, men i fjol var det som sagt mycket kopplat till corona att de utländska ligorna inte for fram på samma sätt som annars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är bra att det vidtas åtgärder, men vi ser också att det behövs en utarbetad strategi som gör att brotten aldrig sker. En viktig del är det brottsförebyggande arbetet. Vi ser tyvärr hur landsbygden hittills helt har glömts bort i detta arbete.

I går biföll riksdagen Centerpartiets motion om att ett särskilt lands och glesbygdsspecifikt brottsförebyggande arbete ska utvecklas. Jag vill fråga hur regeringen tänker ta det arbetet vidare.

Herr talman! Det ska vi gärna ta del av. Jag utesluter inte alls att vi behöver ha något ytterligare specifikt riktat mot landsbygden.

Stöldligornas verksamhet har inte begränsats bara av corona - det har varit en del av det - utan faktiskt också av de gränskontroller som vi redan sedan tidigare hade på plats. Vi märkte direkt 2015, när vi införde gränskontrollerna, att stöldligornas verksamhet minskade. En hel del av dem kommer från Polen, Rumänien och Litauen, exempelvis. Vi kommer också att fortsätta att samarbeta närmare med de länderna och deras polis för att motverka dessa ligor.

Herr talman! Min fråga går till inrikesministern. Strax före påskhelgen kunde vi i medierna ta del av nyheter om vårdpersonal som hade problem att få ledigt under högtiden och helgen för att både vara hemma med sin familj och få en efterlängtad återhämtning. Pandemin är ju en enormt stor kris, sett till både hur länge den har pågått och vilka effekter den har fått för vårt samhälle, vår hälsa och många människors liv.

Vi lever i en mer osäker värld, där vi tror att fler kriser kommer att inträffa. Många av de verksamheter som ligger närmast människor - sjukvård, förskola och äldreomsorg - handhas av kommuner och regioner. Jag vill därför fråga inrikesministern hur väl han anser att Sveriges kommuner och regioner är rustade för att hantera denna typ av stora kriser.

Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för en viktig fråga om pandemin! Vi ser att smittspridningen har ökat de senaste veckorna och därmed också belastningen på hälso- och sjukvården runt om i Sverige. Vi lever fortfarande mitt i pandemin, och det är otroligt viktigt att vi fortsätter att både få ned smittspridningen och jobba med stora insatser för att till exempel ge stöd till kommuner och regioner ekonomiskt så att man kan öka bemanningen och har de resurser som krävs.

Min bild är att vi har läxor att göra, inte minst när det gäller vår beredskapsplanering, utbyggnaden av det civila försvaret och vår krisberedskap framöver. Vi gör stora insatser där från regeringens sida, och jag ser att vi gör det i ganska brett politiskt samförstånd i Sveriges riksdag. Det tycker jag är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret! Jag menar att vi sätter krokben för oss själva när det gäller hur vi har byggt upp vårt samhälle i dag. Vi ser ute i regioner och kommuner hur man lever enligt just-in-time, med obefintliga lager, och hur stora nedskärningar i den offentliga sektorn de senaste åren har lett till stora problem. Vi ser privatiseringar och problem med utländskt ägande av samhällsviktig verksamhet. Hur ser inrikesministern på dessa problem?

Herr talman! Jag instämmer i den problembeskrivningen. Vi har ett alltför splittrat system i dag, på vissa områden utan tydligt ansvar. Det måste åtgärdas. Vi har fler privata aktörer i det svenska samhället som driver verksamheter som är viktiga för vår civila krisberedskap och vår beredskap för framtida krig. Detta måste vi åtgärda inom ramen för återuppbyggnaden av det civila försvaret. Vi måste också tydliggöra ansvaret. Det måste vara så att alla tar sitt ansvar i kris och ytterst också i krig.

Herr talman! Jag är övertygad om att jämställdheten mår bäst av att politiken belyser och löser de problem som vanliga kvinnor möter, inte av symbolpolitik. Så i stället för genuspedagogik, kvotering i bolagsstyrelser och föräldraförsäkring ska en jämställdhet som vill göra skillnad på riktigt möjliggöra exempelvis att karriär och familjeliv kan kombineras, att man får ned de höga sjukskrivningstalen och att tjejer kan känna sig trygga på gator och torg.

Men jämställdhet handlar också om pensioner, så jag skulle vilja ställa min fråga till statsrådet Shekarabi. Kvinnors och mäns pensioner är inte jämställda. Vi kristdemokrater har förslag om hur vi kan minska denna skillnad här och nu. Så vad tänker ministern om att vi exempelvis automatiskt delar premiepensionen mellan makar som har barn upp till 12 år, att vi inför ett femte barnrättsår i pensionssystemet och att vi inför en omställningspension för personer som är över 65 år och inte bara för dem som är under 65 år?

Herr talman! Tack, Hans Eklind, för frågan och engagemanget i pensionsfrågorna. Vi behöver definitivt jobba med jämställdheten i vårt pensionssystem. Det pågår en process som är en del av överenskommelsen mellan partierna i Pensionsgruppen, där vi kommer att titta på olika möjliga vägar för att förstärka pensionssystemets jämställdhetsaspekter.

Men det vi inte kommer ifrån är att pensionerna måste höjas för alla. Vi har för låga pensioner i vårt land. Vill vi höja pensionerna för kvinnor och minska jämställdhetsgapet i vårt pensionssystem måste vi fortsätta höja pensionerna. Det kommer en pensionshöjning i september, pensionstillägget, som kommer att innebära att kvinnorna gynnas och att de lågbetalda kvinnoarbetare som har låga pensioner i dag kommer att få höjda pensioner. Men detta måste följas av fler pensionshöjningar om vi på allvar ska kunna attackera ojämställdheten och ojämlikheten i det svenska pensionssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ja, Sverige behöver en ny, modern jämställdhetspolitik i stället för dagens, där jämställdhet reduceras till matematik eller försök att upplösa könen. Jag hade tre förslag som jag nämnde för ministern, och ministern kommenterade inte något enda av dem.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner är till stor del driven av löneskillnaden. Får vi ned löneskillnaden får vi också ned gapet mellan mäns och kvinnors pensioner. Men de tre förslagen är åtgärder som kan minska skillnaden här och nu. Jag hoppas att ministern kan vara med i det arbetet.

Herr talman! Jag är övertygad om att de partier som ingår i Pensionsgruppen kan vidta åtgärder här och nu. Ett av de steg som tagits är införandet av pensionstillägget, som innebär att vi höjer pensionerna inte minst för de lågbetalda kvinnorna. Detta kommer att innebära en pensionshöjning som betalas ut redan i september.

Kan vi ta fler steg, utifrån de förslag som Hans Eklind lyfte här, tar vi ytterligare ett steg mot jämställdhet i pensionssystemet. Jag ser fram emot ett sådant samarbete.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Ardalan Shekarabi. Försäkringskassans rutiner och tillämpning har ifrågasatts av väldigt många på senare tid, och det känns som att det blir fler och fler. På sikt innebär ifrågasättandet också ett sviktande förtroende när det gäller tryggheten och en sviktande tilltro till hela sjukförsäkringssystemet, som är en viktig grundbult i vårt välfärdssamhälle.

När det gäller sjuk- och aktivitetsersättningen har det till och med gått så långt att Försäkringskassan ifrågasätter sig själv och har initierat en utredning och en översyn av sina egna tillämpningar och rutiner. Vi får ganska snart svar, antar jag. Det är Försäkringskassans bedömning att de själva är bäst på att bedöma sig själva.

Jag undrar nu över statsrådets bedömning och slutsats när det gäller Försäkringskassans tillämpningar. Är detta något som statsrådet har funderat över? Han vet ju bilden, precis som jag.

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson, för frågan! Vi har allvarliga problem i den svenska sjukförsäkringen. Det drabbar löntagare och företagare och har minskat tryggheten för sjuka, inte minst långtidssjuka.

Mot denna bakgrund har vi nu inlett en resa där vi förändrar lagstiftningen. I dag fattade regeringen beslut om dels en proposition som innebär att vi föreslår riksdagen att ändra regelverket för normalt förekommande arbete, dels ett justerat regleringsbrev för Försäkringskassan, där vi tydliggör att minskningen av sjuktalen inte ska ske genom svaret "nej" på ansökan om sjukpenning. Det är ett väldigt viktigt steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Behöver vi göra mer? Ja, vi behöver fortsätta ändra regelverket. Vi behöver fortsätta hålla i arbetet med att förändra styrningen av Försäkringskassan, och vi behöver fortsätta granska Försäkringskassan.

Jag är väldigt glad över att Inspektionen för socialförsäkringen lade fram en utvärdering som handlar om den fråga som Bengt Eliasson tar upp. Och vi behöver göra fler granskningar.

Herr talman! Ja, att vi gör förändringar av pandemiska skäl är väldigt bra. Förändringarna är välkomna, och det behöver göras mer. Men samtidigt är frågan om det är myndighetens egen granskning som är den mest värdefulla. Är det inte en oberoende granskning av yttre granskare som faktiskt kan leda till konkreta resultat?

Herr talman! Ja, granskningar behövs. Vi har som sagt Inspektionen för socialförsäkringen, som kontinuerligt granskar inte minst Försäkringskassan. Men i ärlighetens namn: Vi vet vad som behöver göras. Vi behöver ändra regelverket för dag 365. Vi behöver ändra regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi behöver ändra regelverket när det gäller sjukpenningen för äldre och sjuka som är nära pensionsåldern.

Låt oss samarbeta och lösa de frågorna, inte skjuta upp dem med ytterligare granskningar!

Herr talman! Under flera år har andelen avslag i sjukförsäkringen ökat kraftigt. Många avslag tycks obegripliga. Inspektionen för socialförsäkringen har på uppdrag av regeringen granskat hur Försäkringskassan tillämpar utredningsskyldigheten vid handläggningen av sjukpenning och aktivitetsersättning.

ISF:s granskning visar att Försäkringskassan i 11 procent av de granskade avslagsfallen inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Det är väldigt allvarligt. Något måste göras även om Försäkringskassan i nio av tio fall anses uppfylla utredningsskyldigheten.

Därför vill jag fråga socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi om det ökade antalet avslag i sjukförsäkringen kan förklaras av de brister i utredningsskyldigheten som rapporten visar. Eller är problemet större än så? Vad gör regeringen för att sjukförsäkringen ska bli tryggare och mer begriplig?

Herr talman! Tack, Sultan Kayhan, för frågan! Vi har problem med regelverket, som är alltför restriktivt sedan förändringarna 2008. Nu ändrar vi regelverket steg för steg. Reglerna för prövningen dag 180 ändrades den 15 mars, och i dag har regeringen fattat beslut om en proposition om ändring av begreppet normalt förekommande arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har en resa att göra vad gäller styrning av Försäkringskassan. I dag ändrar vi regleringsbrevet för Försäkringskassan. Vi har en nära dialog med den nya styrelsen och med den övriga myndighetsledningen i Försäkringskassan. Och vi har gett särskilda uppdrag som specifikt rör Försäkringskassans handläggning av sjukförsäkringsärenden.

Försäkringskassan har i sin tur inlett en egen process som handlar om att förändra arbetet med sjukförsäkringen och handläggningen av sjukförsäkringsärendena. Vi har också en pågående granskning i Inspektionen för socialförsäkringen, som bland annat rör sjukförsäkringen.

Det sker alltså flera saker som handlar om att återupprätta tryggheten vid sjukdom.

Herr talman! Jag tackar för svaret. ISF pekar också i rapporten på att det finns gränsdragningsproblem och att det kan vara svårt för den enskilda handläggaren att avgöra var gränsen går för att man ska fortsätta utreda ärendet. Det är något som jag kan känna igen - jag har själv jobbat på Försäkringskassan.

Vilka åtgärder har regeringen gjort för att Försäkringskassan ska kunna förbättra och utveckla sina utredningar?

Herr talman! Som jag beskrev har Försäkringskassan fått ett särskilt uppdrag som specifikt gäller handläggningen av sjukförsäkringsärenden. Det rör också utredningsskyldigheten, som berördes av ISF:s granskning. Vi har i dag beslutat om en ändring av regleringsbrevet för Försäkringskassan, och vi för en kontinuerlig dialog med myndighetschefen och styrelsen kring den process som Försäkringskassan själv initierat som handlar om förändring av arbetet med sjukförsäkringen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mikael Damberg. Det har på senaste tiden uppmärksammats i Expressen att flera svenska kändisar åker till Afrika för att där bedriva troféjakt.

Visst kan man tycka att det är hemskt och vedervärdigt i sig, men jakten sker dessutom på utrotningshotade djur, såsom lejon och elefanter. Det är alltså ett aktivt bidrag till artutrotning. Det finns nu endast cirka 200 000 lejon kvar i det vilda, och den afrikanska elefanten har minskat med 96 procent de senaste 100 åren.

Även om vi inte kan förbjuda Afrika att tillåta troféjakt kan vi verka för att fler arter ska ingå i Cites, appendix I, och sluta tillåta att Jordbruksverket ger importtillstånd för dessa troféer.

Jag är nyfiken på hur statsrådet Mikael Damberg ställer sig till att Sverige kan sluta att aktivt bidra till troféjakten på utrotningshotade arter.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för en intressant fråga, som jag inte har något svar på! Det är inte inom mitt ansvarsområde, så riksdagsledamoten får återkomma till ansvarigt statsråd vid annat tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! En annan enkel åtgärd är att låta tullen prioritera att man söker efter utrotningshotade arter som finns i Cites, på samma sätt som man nu eftersöker vapen och droger. Man kan också förbjuda troféjakt inom Sverige. Till exempel drar poängjakten igång snart. Där får man poäng ju fler djur man skjuter. Och man får en belöning om man fotograferas med dem. Man kan också avsluta jakten på det fridlysta lodjuret. Det finns alltså saker man kan göra också inom Sverige.

Herr talman! Det är inte bara i Skåne som det är vår och vårbruk. Även i det bördiga Östergötland har våren kommit, och vårbruket har dragit igång. Därför tänkte jag att statsrådet Damberg skulle få prata lite jordbruk.

Precis som lyftes tidigare ser vi återigen en ökning av stölderna nu på vårkanten. Det handlar om gps-utrustning, växtskydd och annat. Det är för lantbruket ganska värdefulla varor som försvinner. Det är hjälpmedel som i dag krävs i ett modernt jordbruk för att man ska kunna vara precisionsodlare och ligga i framkant, som svenska bönder ofta gör. Blir man av med sin gps-utrustning står man utan den under stora delar av året som kommer, och då kan man inte använda den moderna tekniken.

Mitt eget jordbruksföretag har drabbats av stölder. Vid dessa stölder kommer inte polisen, för det finns inte medel till det. Regeringen säger ofta att man ökar antalet poliser. Man vill göra gällande det. När ska också landsbygden se att det blir mer poliser och mer poliser som tar denna typ av brott på allvar?

Herr talman! Det är en viktig fråga om trygghet i hela Sverige. Jag kan kort säga att vi har gett flera uppdrag till polisen och andra myndigheter om att man ska samverka mot de internationella stöldligorna. Vi jobbar också med att hindra att stöldligorna kommer in i Sverige, det vill säga har de begått brott ska de inte ens komma in i Sverige. Dessutom ger vi nu tullen nya befogenheter att stoppa stöldgods på väg ut ur Sverige.

Men den absolut viktigaste insatsen är det förebyggande arbetet och det samarbete som sker med polisen runt om i Sverige. Vi har nu sett en tillväxt hos Polismyndigheten. Det handlar om ungefär 5 000 personer sedan tillväxten började. Men de flesta är civilanställda. Den stora tillväxten av poliser kommer att ske i år och de kommande åren, och det kommer att märkas i hela landet. Redan förra året såg vi att alla polisregioner fick fler anställda poliser. Det kommer att fortsätta varje halvår.

Herr talman! Det är jättebra, för jag menar att det stora problemet är just att man inte ser poliser och att man känner att polisen inte bryr sig om den här typen av brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är klart att värdena varierar. Det kan vara allt från en motorsåg, som är värd 10 000 kronor, till en gps-utrustning, som kanske är värd 200 000 kronor. Men det är ändå ett ganska hårt brott mot den som drabbas. Därför vill jag återigen trycka på att jordbruket och Sveriges landsbygd behöver få se att det är poliser i rörelse som gör nytta.

Herr talman! Om det är vi helt överens. Därför ska vi fortsätta med polistillväxten. Sverige har aldrig haft så många poliser som nu. Men vi kommer att få ungefär 5 000 fler poliser under de närmaste åren, vilket är viktigt. Vi har också skärpt straffen för systematiska stölder och systematiskt häleri. Vi har dessutom infört kameraövervakning, som underlättar för jordbrukare runt om i Sverige. Vi gör alltså mycket och kommer att fortsätta att göra det. Men det är efterlängtat med fler poliser i hela Sverige.

Herr talman! Företrädare för regeringen har på senare tid uttalat sig om huruvida Sverige ska skänka vaccin till länder utanför EU. Biståndsministern har exempelvis i en intervju med Dagens industri den 2 april framfört att Sverige bör avstå vaccin till förmån för andra länders riskgrupper när vi har vaccinerat våra egna riskgrupper.

Det senare beskedet från socialministern var i stället att det inte är aktuellt att ge bort stora doser vaccin innan sommaren, ett uttalande som inte direkt klargör ifall det svenska folket ska prioriteras befintliga vaccindoser fullt ut.

Därför skulle jag vilja att statsrådet Mikael Damberg förtydligar regeringens ståndpunkt i frågan. Har regeringen för avsikt att ge bort vaccindoser till länder utanför EU innan hela den vuxna befolkningen i Sverige har blivit färdigvaccinerad?

Herr talman! Regeringen har ett och samma besked: Vi har ett ansvar för att skydda människors liv och hälsa i vårt land. Det är vårt yttersta uppdrag, och det är det som pandemin handlar om. Det betyder att vårt fokus här hemma handlar om att se till att alla som vill vaccineras får vaccineras. Vi har också en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om detta, och det ska rulla på. Det ska inte rubbas.

Däremot är det så att om vi ska skydda liv och hälsa i Sverige måste vi också jobba internationellt. Därför är Sverige en av de största bidragsgivarna, givet vår storlek, till de internationella fonder som jobbar med att också vaccinera andra delar av världen - för om vi inte lyckas med det kommer det här viruset att leva kvar, mutera i större utsträckning och därmed hota liv och hälsa också i Sverige.

Vi måste alltså orka med att göra båda delarna, men vårt fokus just nu är att se till att vaccinera alla som vill det i hela den svenska befolkningen.

Herr talman! I rapporter från EU-samtalen i Bryssel framkommer det dock att den svenska regeringen driver på inom EU för att medlemsländer ska avstå doser till förmån för fattigare länder utanför Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det vore givetvis anmärkningsvärt om regeringen driver på för något man inte har för avsikt att själv leva upp till, och därför önskar jag få svar på om regeringen anser att frågan om global tillgång till vaccin mot covid-19 i något sammanhang kan anses vara viktigare än att vaccinera den egna befolkningen.

Herr talman! Jag tycker att jag var tydlig i mitt första svar. Om Sverige ska lyckas med vår strategi att värna liv och hälsa för svenska medborgare och dem som lever i vårt land måste vi också jobba internationellt.

Vi har beställt många fler doser till Sverige än antal personer i befolkningen. Vi kommer att behöva bidra med detta till det internationella arbetet. Vi kommer att driva på för att fler länder också ska bidra ekonomiskt för att minska smittspridningen i andra länder, annars får vi se fler mutationer och därmed risk för liv och hälsa även i Sverige.

Herr talman! Min fråga går till Anders Ygeman.

År 2025 ska Sverige ha tillgång till snabbt bredband. Enligt PTS har i dag drygt 66 procent av Sörmlands hushåll utanför tätort och småort tillgång till minst 1 gigabit. I Gnesta kommun är det knappt 45 procent.

Just nu riskerar dessutom Gnesta att inte kunna få tillgång till de statliga bredbandspengarna för utbyggnad av snabbt bredband, eftersom det byggs mobila lösningar. De mobila lösningarna når inte målet när det gäller hastighet och erbjuder inte alla invånare tillgång, men det finns en risk att det ändå tolkas som att det finns bredband i området och att bredbandspengar därför inte kommer att beviljas.

Min fråga är: Hur ser ministern på situationen att invånarna i Gnesta kommun riskerar att inte få tillgång till ett snabbt bredband i hela kommunen på grund av att de mobila lösningarna kan stänga möjligheten till grävd fiber?

Herr talman! Tack, Martina Johansson, för frågan!

Jag kan lugna Martina Johansson: Regeringens mål är att alla Gnestas invånare ska ha tillgång till ett snabbt bredband. 98 procent av svenskarna ska ha tillgång till ett bredband som är snabbare än 100 megabit.

Det är det mål som riksdagen har slagit fast. Det gäller Sverige, och det gäller Gnesta. Det ska inte hindras av att det också byggs ut mobila uppkopplingar i Gnesta, och det klaras genom att de som bygger ut dessa lösningar bara kommer att anmäla de adresser där det byggs ut. Det kommer alltså inte att utgöra något hinder för ett snabbt bredband för övriga i Gnesta.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den rädsla som finns ute i bland annat sörmländska kommuner och bland bredbandskoordinatorer i landet är att tolkningen kommer att bli ett bekymmer när det handlar om tillgången, och då pratar vi också om närheten att kunna ansluta.

Om det som ministern säger stämmer ska jag känna mig lugn. Jag är nog inte helt lugn i alla fall, men jag hoppas att det är så det kommer att vara så att alla får tillgång till det snabba bredbandet.

Herr talman! Jag ska också säga att förutom åtgärden som innebär att de som bygger fixed wireless access, alltså trådlösa lösningar, inte kommer att rapportera in annat än de adresser som de har byggt klart så att ingen behöver ställas mot det fasta bredbandet, kommer vi också att verka för att EU:s regler görs om så att det i framtiden över huvud taget inte ska behöva konkurrera.

Vårt mål är väldigt tydligt: Det är hastigheter över 100 megabit som gäller, oavsett vilken teknik som används för att nå det.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till inrikesminister Mikael Damberg.

För några veckor sedan avslöjade Ekot att sexualförbrytare kan behålla nakenbilder som de fått tag på via övergrepp om de sparat dem i en molntjänst. För att säkra bevis från molntjänsterna skulle en så kallad husrannsakan på distans behöva göras, men det saknas tydlig lagstiftning om detta i Sverige. Tolkningen från brottsbekämpande myndigheter har därmed varit att man i dag inte har rätt att gå in på den misstänktes konto genom en så kallad husrannsakan på distans.

När Ekot kontaktade Mikael Damberg och efterfrågade svar lovade han att han skulle ta tag i frågan. Det är dock inte värdigt att det krävs att journalister avslöjar att våldtäktsmän terroriserar sina offer med bilder på övergrepp innan en regering agerar. Min fråga till inrikesministern är därför: Varför har inte regeringen agerat för att ändra lagen för att förhindra att upprepade kränkningar kan ske mot brottsoffer med bilder från molntjänster, som man i dag inte kan beslagta i samband med sexualbrott?

Herr talman! Kampen mot sexualbrott är väldigt högt prioriterad av regeringen. Vi har genomfört flera straffskärpningar. Polisen gör kraftsamlingar för att komma åt inte minst den här formen av digitala brott som det ofta handlar om.

Vi har tillträtt Budapestkonventionen efter väldigt många år, och det ger brottsbekämpande myndigheter nya verktyg i kampen mot den sexualiserade brottslighet som sker internationellt. Vi är väldigt aktiva i det internationella samarbetet, och vi bereder också förslag om att komma vidare i de frågor som handlar om att få bättre tillgång till information som är sparad i molntjänster.

Detta är alltså definitivt en fråga som vi arbetar med och som inte alls är beroende av huruvida medierna rapporterar om den eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Bristerna i lagstiftningen påtalades i en utredning redan 2017. Kristdemokraterna har krävt att lagen ska ändras, och förändringar efterfrågas av olika rättsvårdande instanser. Regeringen har alltså låtit utredningen ligga i en byrålåda i över tre år nu.

När Ekot frågade Mikael Damberg utlovade han en förändring av lagen men kan inte ange en tid när lagändringen ska ske. Jag skulle därför vilja be inrikesministern att i alla fall göra en uppskattning. När kommer lagen att vara ändrad så att brottsoffer kan slippa upprepade kränkningar?

Herr talman! Det är ganska komplicerad lagstiftning och ganska komplicerade juridiska frågor kopplade till utredningen som har varit ute på remiss. Därför tar det viss tid med beredningen i Regeringskansliet.

Min bestämda uppfattning är att jag vill genomföra förändringar i regelverket, och jag vill inte vänta med det. Men jag kan inte ange en tidsplan förrän jag ser när arbetet går i mål, och därför är jag försiktig med att utlova någonting som jag senare kanske inte kan hålla. Så snabbt som möjligt, är svaret.

Herr talman! En enig riksdag har under många års tid krävt att regeringen ska komma hit med en lagändring som stoppar misstaget som gjort att Sverige i åratal har erkänt månggiften bland flyktingar. Senast i april krävde alla åtta riksdagspartier ett totalstopp.

Döm om min förvåning när S och MP har bytt ståndpunkt på mindre än ett års tid! Regeringen lämnade nyligen in ett lagförslag som behåller ett undantag för att erkänna månggiften, men preciserar inte när man, enligt socialdemokrater och miljöpartister, tycker att månggifte är okej.

Herr talman! Det finns inga skäl till att Sverige ska erkänna ett extremt hedersförtryck, där unga tjejer ska vara bortgifta till en och samma patriarkala gubbe. Det är ett enormt svek mot de utsatta flickorna och ett hån mot svensk jämställdhetspolitik. Regeringen kommer med största sannolikhet att bli överkörd av riksdagen när lagen behandlas.

Min fråga är därför: När tycker justitieminister Morgan Johansson, Socialdemokraterna och Miljöpartiet att det är okej för patriarkala gubbar att vara gifta med flera kvinnor?

Herr talman! Antingen är detta ett medvetet missförstånd eller också är det ett omedvetet missförstånd. Hela syftet med det förslag till lagstiftning som vi har lagt på riksdagens bord är att vi inte ska erkänna månggifte. Det är klart och tydligt vårt förslag.

Det är möjligt att vad Robert Hannah hänvisar till är att vi säger att det i efterhand kan finnas situationer där verkan av ett äktenskap kan behöva beaktas, till exempel en arvsrätt - där gubben i fråga har dött och en kvinna som han tidigare har varit gift med vill göra anspråk på en del av arvet. I de situationerna kan man säga att hon kan göra anspråk på en del av arvet. Det innebär inte att man erkänner äktenskapet, utan det innebär bara att man ser till att hon i det läget kan komma ut bättre än vad hon annars hade gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Blanda inte ihop detta med att erkänna äktenskap. Där har vi ingen som helst annan uppfattning. Det ska vi inte göra.

Herr talman! Det verkar uppenbart att justitieministern inte har läst sin egen lagstiftning. Det regeringen väljer att göra är att behålla ett undantag som har funnits hela tiden. Det var ett misstag då, och det är ett misstag nu.

Det undantaget gäller inte enbart de situationer som justitieministern pekar på. Tvärtom! Det finns experter som har läst lagstiftningen, till skillnad från justitieministern. Göran Lind, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, skickade nyligen en skrivelse där han menar på att undantaget tyvärr inte bara gäller synnerliga skäl utan att det gäller ekonomiskt betungande fall. Han skriver att huvudregeln är föga verkningsfull och att många månggiften kommer att erkännas.

Herr talman! Här är Robert Hannah ute i ogjort väder.

Vi har inte olika uppfattningar om detta. Det enda utrymme som finns är för att kunna hantera rättsverkan efteråt så att kvinnan i fråga inte ska komma dåligt ur en sådan process. Hon ska i vissa situationer till exempel kunna göra anspråk på ett arv långt efteråt. Det är för att hennes rättigheter ska beaktas. Men förslaget till lagstiftning går inte ut på att erkänna månggifte utan syftar till att stoppa det undantaget.

Herr talman! Min fråga går till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Runt om i samhället pågår just nu en omställning på en nivå olikt något vi tidigare sett. I norra Sverige planeras stora investeringar i exempelvis tillverkning av batterier, vätgas och fossilfritt stål. Det är bra exempel på hur omställningen påverkar den svenska industrin på ett genomgripande sätt. Detta kommer att kräva energi.

Energianvändningen ska effektiviseras, nya hållbara produkter och tjänster ska utvecklas och mycket produktion ska elektrifieras. Något som är säkert är att vi framöver kommer att behöva använda mer energi än någonsin tidigare.

Jag har därför följande frågor till energiministern. Hur arbetar regeringen med energistrategin? Hur ser målsättningarna ut?

Herr talman! Jag tackar Linus Sköld för frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ska säga att vi kommer att använda mer el men inte nödvändigtvis mer energi, eftersom exempelvis skiftet från fossildrivna bilar till eldrivna bilar minskar energianvändningen kraftigt.

Den elektrifieringsstrategi som jag tog initiativ till i oktober tar nu höjd för en fördubbling av elproduktionen i Sverige, en tredubbling av ledningsbyggnaden i Sverige och en halvering av ledtiderna för att bygga nya elledningar. Detta är viktigt inte minst i den valkrets som Linus Sköld representerar eftersom vi där ser stora investeringar i koldioxidfri stålproduktion. Sverige intar där en världsledande position. Detta är också viktigt i Västerbotten, där vi ser Europas största batterifabrik byggas.

Vi ser nya investeringar i Sverige; vi ser en grön omställning - och vi ska leda den utvecklingen.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag tackar givetvis också för rättelsen om mer el men inte nödvändigtvis mer energi.

Det låter betryggande med en tredubbling av ledningskapaciteten och en fördubbling av produktionen. Hur ser planen ut för att uppnå målsättningarna?

Herr talman! I grunden eftersträvar vi en marknadsdriven utbyggnad av elproduktionen i Sverige. Skälet till att vi gör det är att Sverige har EU:s lägsta elpriser för industrin. Det är i sig en konkurrensfördel.

Vi ska inte bara kraftigt öka energiproduktionen, utan vi ska göra det med hjälp av konkurrenskraftiga elpriser så att vi kan locka till oss fler investeringar av motsvarigheten till Northvolt eller H2 Green Steel.

Herr talman! Under årets första månader har antalet skjutningar minskat, och det är naturligtvis positivt. Anledningen är att fransk polis lyckats knäcka en krypterad tjänst, Encrochat, och informationen har lämnats till svensk polis, som uppenbarligen har gjort ett bra jobb med materialet. I dagsläget pågår flera stora rättegångar gällande gängkriminalitet som helt och hållet bygger på Encrochat.

Fransk polis har rätt att avlyssna kända gängkriminella utan konkret brottsmisstanke. Detta får man inte göra i Sverige. Rikspolischefen har vid flera tillfällen sagt att även svensk polis behöver detta verktyg. Vi moderater vill ge svensk polis verktyget mot aktiva gängmedlemmar.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över frågan om hemliga tvångsmedel, men utredningen ska inte överväga möjligheten till att använda hemliga tvångsmedel utan konkret misstanke. Är regeringen beredd att ge ett tilläggsdirektiv till utredningen?

Herr talman! Det är viktigt att vi nu kan se att det finns en minskning i antalet skjutningar och sprängningar i Sverige. Det är positivt. Det hänger delvis samman med frågan om elektronisk bevisning i olika former, till exempel Encrochat. Nu kommer Sky ECC-samarbetet på europeisk nivå. Det betyder mycket för Sverige. Hemlig dataavläsning, det nya hemliga tvångsmedlet, har gällt i Sverige under ungefär ett års tid. Rikspolischefen säger att när det nya hemliga tvångsmedlet är fullt utbyggt kan det uppstå ett nytt Encrochat om året. Men även skärpta straff för inte minst vapenbrott betyder mycket för det faktum att flera av de gängkriminella sitter i fängelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att fortsätta med utbyggnaden, och vi är bara i början av den kraftsamling mot kriminalitet som vi har inlett i Sverige.

Herr talman! Jag tackar för svaret - fast det inte var ett svar på min fråga.

Rikspolischefen har vid flera tillfällen sagt att även svensk polis behöver detta verktyg. Min fråga till ministern var följande: Är regeringen beredd att ge tilläggsdirektiv till utredningen?

Jag kan läsa frågan en gång till så att Damberg inte glömmer bort: Är regeringen beredd att ge tilläggsdirektiv till utredningen?

Herr talman! Det är otroligt viktigt att vi får en ny ordning där vi kan använda hemliga tvångsmedel i fler fall. Det är därför vi har tillsatt utredningen. Åklagare efterfrågar möjligheten att kunna summera ihop straffvärden och därmed kunna använda hemliga tvångsmedel i fler fall.

HDA, hemlig dataavläsning, kan användas utan förundersökning. Det finns också vissa typer av brott där det är möjligt för polis och säkerhetstjänst att använda hemliga tvångsmedel utan förundersökning. Det är något vi för en aktiv dialog med myndigheterna om.

Herr talman! Under Socialdemokraternas tid i regeringen har avslagen för sjukpenning skjutit i höjden. År 2013, under Alliansens tid, låg antalet utförsäkringar på runt 5 000 fall, och under 2020 var siffran runt 47 000. Detta skedde efter det att regeringen införde en hård styrning med målet att få ned sjukpenningtalen, vilket gav svåra konsekvenser för många sjuka.

Förra veckan lade vi fram ett förslag till utskottsinitiativ som innebär att stryka skrivningen i regleringsbrevet till Försäkringskassan gällande att sträva efter låga sjukskrivningstal och i stället fokusera på rehabilitering samt gå vidare med lagförslaget att den sjukskrivne ska prövas mot riktiga jobb i stället för låtsasjobb. I dag går regeringen ut med att man ska genomföra just dessa förslag. Det är tur att regeringen har Sverigedemokraterna i opposition som kommer med förslag till förbättringar och att regeringen äntligen har börjat lyssna till våra förslag.

Jag vill fråga statsrådet Shekarabi om regeringen kan erkänna att man har agerat felaktigt i fråga om sjukförsäkringen, vilket har åsamkat många lidande. Kommer statsrådet Shekarabi att göra något för att bidra till upprättelse för alla dem som på felaktiga grunder har utförsäkrats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Låt mig uttrycka min glädje över att ett parti som stod här i kammaren och ville återinföra stupstocken i sjukförsäkringen äntligen har insett att sjukförsäkringen är en viktig del av det svenska samhällskontraktet. Det är bra att fler partier ser behovet av en stark sjukförsäkring.

Vi har inlett en resa som handlar om att återigen bygga upp alla delar av sjukförsäkringen. Vi fattar beslut i dag i regleringsbrevet om ändrade mål för Försäkringskassan. Vi lägger fram förslag på riksdagens bord om att ändra lagstiftningen. Vi har ändrat lagstiftningen - den 15 mars gjorde vi det - när det gäller prövningen dag 180 i sjukpenningen. Vi har en utredning som tittar på sjuk- och aktivitetsersättningen.

Vi kan hålla på med att anklaga varandra, men det vi inte kommer ifrån är att det är regeringens och riksdagens skyldighet att återupprätta den ekonomiska tryggheten för de sjuka. Det är dags att lägga undan prestigen och lagändra där det behövs.

Herr talman! Jag vill börja med att vara tydlig med att med samma lagstiftning skedde det mycket färre utförsäkringar under Alliansens tid än vad som har skett nu. De har skjutit i höjden efter regeringens styrning.

Med det sagt tycker jag att det är bra att regeringen går fram med lagändringar, för de är nödvändiga.

Det är bra att man går fram med att förändra när det gäller normalt förekommande arbete, men jag saknar förändringen gällande dag 365. Vi har många långtidssjuka med covid som nu slår i gränsen. Varför fick vi inte se också det förslaget läggas fram här i dag?

Herr talman! Regeringen ser ett behov av att ändra regelverket för dag 365. Vi har ett konkret förslag på vårt bord som utredningen om en tryggare sjukförsäkring har lämnat. Hittills har vi inte nått en överenskommelse med samarbetspartierna som vi har ett budgetsamarbete med. Vi respekterar spelreglerna för ett budgetsamarbete.

Regeringens ambition är att ändra regelverket för dag 365. Det har vi varit väldigt tydliga med. Det är uppenbart att de regeländringarna behövs, inte minst för att skydda de människor som har drabbats av post-covid-besvär.

Herr talman! Den svenska vattenkraftsbranschen är på väg in i ett tjugoårigt program av omprövningar i syfte att ge enhetliga, moderna tillstånd och göra miljöanpassningar vid kraftverken, allt enligt ett beslut här i riksdagen. Medskicket var att Sverige ska tillämpa alla förenklingar och undantag som EU-rätten medger, dessutom med ett stort fokus på att underlätta för den småskaliga vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har vattenmyndigheterna nyligen skickat ut åtgärdsplaner för de kommande sex åren på remiss. Vad finner vi där? Inte så mycket av det som riksdagen har bestämt. Få eller inga av de klassningar som skulle ge förenklade krav för tillstånd återfinns i vattenmyndigheternas planer. Konsekvensen av det här kan i värsta fall bli att många kraftverksägare blir tvingade att riva ut sina kraftverk med följden att både natur- och kulturmiljöer kanske raseras.

Min fråga till energiminister Ygeman är hur han ser på vattenmyndighetens agerande. Anser han att myndigheten har följt regeringens och riksdagens intentioner?

Herr talman! Myndighetens förslag är ute på remiss. Jag har ingen anledning att recensera det. Vi får se vad remissinstanserna svarar. Jag kan bara konstatera att jag helhjärtat står bakom de beslut som riksdagen har fattat och som en majoritet av riksdagens partier var överens om i den energiöverenskommelse som tecknades.

Det finns ett stort behov av vattenkraft i Sverige. Det är en reglerbar kraft som är ett bra komplement till andra förnybara energikällor. Det finns också ett stort behov av att göra miljöinsatser i vattenkraften, men det får inte leda till att vi minskar energiuttaget av vattenkraften mer än det som har sagts i det här arbetet.

Arbetet kommer att pågå under lång tid, och det är viktigt att det blir rätt och riktigt. Jag kommer att följa den utvecklingen noga.

Herr talman! Vi vet att det här har varit en lång diskussion för framför allt de småskaliga kraftverksägarna genom åren. Det här är oerhört viktigt för tilliten till myndigheter och inte minst för den småskaliga energiproduktionen. Därför tycker jag att det är viktigt att skicka med att vi får signaler redan nu om att myndigheterna inte har örat mot marken och inte spelar på samma bana som lagstiftarna har uttryckt att de ska göra.

Jag vill skicka med det.

Herr talman! Tack, Helena Vilhelmsson! Jag tar det medskicket på största allvar. Jag kommer i närtid att prata på de små vattenkraftsägarnas årsmöte och lyssna på deras synpunkter på den framtida processen.

Det är viktigt att vi, under hela den tid som den här implementeringen av EU:s direktiv ska göras, klarar de mål som riksdagen har satt upp för det här arbetet - både när det gäller miljö och när det gäller bibehållandet eller utvecklingen av vattenkraftsresurserna i Sverige.

Herr talman! Min fråga riktar sig till inrikesministern.

På senare tid har det varit en diskussion kring omedelbarhetsprincipen som innebär att en domstol endast får döma utifrån det som sägs i en huvudförhandling. Vittnen och brottsoffer vittnar ofta om att de utsätts för hot och påtryckningar i syfte att få dem att ändra sin berättelse, vilket i många fall kan leda till att de inte längre vill medverka i en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I går eftermiddag presenterade inrikesministern ett beslut om en lagrådsremiss om tidiga förhör. Remissen innehåller bland annat förslag på att det ska vara tillåtet att ta upp förhör i domstol i ett tidigare skede än i dag, redan vid förundersökningen om det är lämpligt. Både vittnen och brottsoffer utgör viktiga delar i en brottsutredning, och deras vittnesmål kan i många fall vara avgörande när en person döms för brott.

Min fråga till inrikesministern är hur vittnen och brottsoffer kommer att påverkas utifrån den nya lagstiftningen.

Herr talman! Jag tror att det är en viktig reform som vi nu föreslår. Det är en modernisering av processregelverket - för första gången sedan andra världskriget, egentligen. Det har hänt ganska mycket i samhället, och det finns också komplicerade brottmål som är stora och drar ut på tiden.

Jag menar att genom att kunna använda tidiga förhör kan man minska pressen på både vittnen och målsägande i de här processerna. Man kan också se till att de här förhören genomförs tidigt i en domstolsprocess och därmed minska till exempel häktestiderna och restriktionerna.

Jag tror att det här är en efterlängtad reform som både polis och åklagare har väntat på men som är viktig att genomföra på ett rättssäkert sätt.

Herr talman! Frågan om att kunna använda tidigare förhör och delvis förändra omedelbarhetsprincipen har ju varit föremål för diskussion. Den är önskad av många men har också varit föremål för en del kritik.

Utöver det som inrikesministern har sagt, vilka är de största fördelarna? Ministern kan också gärna säga någonting om den kritik som har kommit.

Herr talman! När förslaget var ute på remiss kom det en del kritiska synpunkter. Vi har tagit till oss dem i det här lagstiftningsarbetet, till exempel att det är domstolar som gör lämplighetsprövningen och att vi spelar upp de här videoförhören i förekommande fall och inte bara läser upp en text, som i det danska systemet, där det beskrivs vad som har sagts i tidigare förhör.

Jag tror och hoppas att det här leder till kortare häktningstider, att fler ska våga vittna och att pressen på både vittnen och målsägande ska minska.

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson.

Såväl i exempelvis Agenda under 2020 som vid dagens pressträff tycks det vara lite oklart vad som ska gälla för dem som omfattas av gymnasielagen i vissa fall. Min fråga är därför: Kommer personer som omfattas av gymnasielagen att med ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut kunna prövas mot den nya humanitära skyddsgrund som regeringen föreslår?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Frågan ställs mot bakgrund av att vi i dag har presenterat en lagrådsremiss om en ny migrationslagstiftning som ska träda i kraft den 20 juli i sommar, då den tillfälliga lagen löper ut. Det är en lagstiftning som är långsiktigt hållbar och inte avviker från övriga EU utan ligger ungefär på samma nivå som övriga EU-länder. Det innebär att vi fortsätter att behålla den kontroll över migrationspolitiken som vi skaffade oss i och med åtstramningarna 2015-2016.

Den grupp gymnasieungdomar som Arin Karapet lyfter fram är här legalt. Det innebär att de ungdomarna kommer att kunna prövas precis som alla andra enligt den humanitära grunden. Men för att kunna få stanna enligt den grunden måste de också nå upp till tröskeln om särskilt ömmande omständigheter. Kan man visa det får man möjlighet till tillfälligt uppehållstillstånd men inte till permanent uppehållstillstånd, för då måste man i så fall ha etablerat sig på arbetsmarknaden enligt de ordinarie regler som finns.

Herr talman! I går var det årsdagen av terrordådet på Drottninggatan. Våra tankar går naturligtvis alltid först till offren och deras anhöriga, men som politiker måste vi också kunna lyfta blicken och jobba för att minimera risken att liknande dåd händer igen.

Terroristen Rakhmat Akilov befann sig i Sverige illegalt. Han hade fått avslag enligt konstens alla regler och på ett rättssäkert sätt men valde att stanna kvar. På vänsterspråk var han alltså en papperslös flykting.

I dag lämnade Sverigedemokraterna in en följdmotion till propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten. Där lyfter vi fram att regeringen har valt att helt bortse från flera färdigutredda förslag som skulle ge polisen bättre verktyg för att utvisa fler illegala invandrare.

Jag vill fråga minister Johansson varför regeringen inte tar frågan om att utvisa så kallade papperslösa flyktingar som Akilov på allvar.

Herr talman! Det gör vi visst, och det är bland annat mot den bakgrunden vi har lagt fram förslag om ökade möjligheter till fotografering och fingeravtryck när det gäller dem som anträffas vid en inre utlänningskontroll.

Vi har ju förstärkt både polisverksamheten på den här sidan och lagstiftningen på senare år. Sanningen är att Sverige ur ett EU-perspektiv är ganska effektivt just när det gäller att se till att de som verkligen inte har rätt att stanna här också lämnar Sverige. Mellan 2014 och 2020 är det nästan 90 000 personer som har varit asylsökande som har lämnat Sverige; det är över 1 100 i månaden.

Utreseverksamheten och möjligheten att återvisa människor till Afghanistan, som vi nu har ett avtal med, till Marocko, som vi har ett mycket bättre samarbete med än tidigare, och till ett antal andra länder som vi nu jobbar bilateralt med tar vi på allra största allvar. Den som har fått avslag på sin asylansökan ska lämna Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill också ställa min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Det svenska rättssystemet bygger på en stark tillit till samhället. Det handlar om att den som är skyldig döms men också om att de som vittnat får samhällets skydd när det behövs.

Det finns en rädsla att träda fram och peka ut skyldiga till allvarliga brott under hot mot ens egen eller familjens säkerhet. Den tystnadskultur som omger de kriminella gängen måste naturligtvis brytas.

Förra året sköts en ung man till döds i Linköping. Det visade sig att en släkting tagit det modiga och viktiga steget att vittna trots hot om repressalier. Detta fall berör förstås. Det som skedde var på många sätt tragiskt. När någon trots hot vågar träda fram och vittna måste samhället backa upp personen.

Kan justitieminister Morgan Johansson säga något om det utredningsarbete som pågår när det gäller vittnesskyddet? Och hur ser justitieministern på ansvarsfördelningen mellan kommuner och stat för att fler kommuner ska ta ansvar för att systemet ska fungera?

Herr talman! Det är precis som Eva Lindh säger: Den här typen av brottslighet kan vara systemhotande. Om brottsoffer inte vågar anmäla brott och om vittnen inte vågar vittna hamnar vi i en ond spiral där det blir tystare och tystare och där vi inte kommer åt de kriminella. Detta måste helt enkelt brytas.

Det finns inga genvägar här, utan det handlar om att se till att gripa och lagföra de individer som det handlar om. Nu går vi hårt fram mot de kriminella gängen. Vi har 1 000 fler frihetsberövade nu än vad vi hade för bara ett par år sedan, och vi förstärker polisen även i denna del.

Men vi måste också göra mer åt lagstiftningen. I det utredningsuppdrag som Eva Lindh nämnde - jag tar emot betänkandet om lite drygt en månad - ingår bland annat att utreda en kraftig straffskärpning för övergrepp i rättssak, det vill säga för att hota målsägande och vittnen. Gör man detta attackerar man inte bara målsäganden och vittnena, utan då attackerar man också rättsväsendet. Detta måste kosta på, och då ska vi ha rejäla straff för det. Jag ser fram emot ett sådant förslag om några månader.

Herr talman! Polisens arbete med att upprätthålla den nu skärpta gränskontrollen innebär en väldigt tung belastning för myndigheten. I min egen valkrets Fyrbodal har vi nu poliser som kontrollerar gränsövergångarna vid Svinesund som annars bekämpar gängkriminella i utsatta områden. Detta får konsekvenser, särskilt mot bakgrund av det faktum att antalet poliser i yttre tjänst i Sverige har minskat de senaste fem åren och är alldeles för litet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Per Engström, som är polisens kommenderingschef under pandemin, konstaterade i en intervju i DN att "tryggheten för medborgarna förändras". Han sa vidare: "Vi försöker trycka tillbaka gängkriminaliteten och narkotikaförsäljningen men det blir lidande."

Min fråga till inrikesministern är: Vad gör regeringen för att arbetet mot gängkriminalitet och mot den redan otillräckliga polistätheten och polisnärvaron, inte minst i min egen valkrets Fyrbodal, inte ska bli ytterligare lidande på grund av gränsbevakningen och det faktum att var tionde polis i yttre tjänst nu används till den arbetsuppgiften?

Herr talman! Det är helt korrekt att gränsbevakningen är en ny tung uppgift för polisen under pandemin. Den utförs ju ytterst därför att Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att vi bör kontrollera att de som reser in i Sverige - från alla länder, egentligen - kan uppvisa ett negativt covidtest. Svensk polis är väldigt stolt över att kunna bidra till att minska människors lidande och antalet dödsfall i Sverige på grund av pandemin.

Vi fortsätter naturligtvis att låta Polismyndigheten växa. Jag har också stort förtroende för att polisen prioriterar sina resurser. Man kan jobba på lite olika sätt, och jag har stort förtroende för att polisen gör avvägningar när det gäller var man finns och när man finns längs gränserna. Detta måste Polismyndigheten avgöra.

Det stora är dock naturligtvis polistillväxten. Vi räknar med att ungefär 1 400 nya poliser kommer ut från Polishögskolan i år och kommer att ta anställning runt om i Sverige - även i Fyrbodal.

Herr talman! Regeringen har berikats med en jämställdhetsminister som i uttalanden i medier delar upp befolkningens möjligheter i livet beroende på om man är inrikes eller utrikes född och beroende på om man är vit eller färgad. Vi som är vita och födda i vårt eget land, Sverige, nedvärderas och förväntas lämna ifrån oss positioner till utrikes födda. Kvinnor ska, utifrån hudfärg, konkurrera ut kvinnor, oavsett kompetens eller personlig lämplighet. Ja, vad ska man säga? Starkt jobbat, vår så kallade feministiska regering!

Statsrådet Damberg! Hur ska bortvalet av vita svenskar genomföras? Och är det regeringens avsikt att positioner framöver ska fördelas utifrån hudfärg eller födelseland?

Herr talman! Jag är stolt över att tillhöra en feministisk regering som ser att det finns skillnader i makt, inflytande och resurser mellan till exempel män och kvinnor i vårt samhälle, och vi arbetar aktivt för att bryta detta.

Jag är också plågsamt medveten om att det sker en klassuppdelning i Sverige där människor med låga inkomster och med andra positioner i samhället inte alls har lika stora möjligheter att påverka sitt liv. De drabbas också av diskriminering. Det är ingen hemlighet att människor med utländsk bakgrund oftare än andra blir diskriminerade och hålls tillbaka i det svenska samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vill man ge alla människor som bor och verkar i vårt land samma makt och samma möjligheter att påverka sitt eget liv måste man jobba mot dessa systematiska problem. Då måste man jobba aktivt med jämställdhet. Detta är någonting som min regering fortsätter att jobba väldigt aktivt med. Jag skulle önska att också Sverigedemokraterna tog frågorna om jämställdhet på lite större allvar.

Herr talman! Pensionsgruppens uppgift är att värna överenskommelsen och vårda dess reformer och grundläggande principer. Pensionsgruppen ska samråda i frågor som gäller reformer och ta initiativ till justeringar. Så står det i varje fall på regeringens hemsida.

Men man undrar lite grann, för det börjar bli uppenbart att regeringen faktiskt inte är så intresserad av den här pensionsöverenskommelsen. Socialförsäkringsministern verkar vara mer intresserad av kortsiktiga mediala utspel än av samråd och gemensamma initiativ. Det är ansvarslöst och dåligt för Sveriges pensionärer.

Det kommer dessutom nya uppgifter som handlar om att socialförsäkringsministern har gett en pr-byrå i uppgift att ta fram en utredning om höjd pensionsavgift utan att förankra detta i den aktuella gruppen. Detta tyder på att S egentligen vill lämna pensionsöverenskommelsen. Det väcker också en hel del andra frågor om hur ministern ser på pr-byråns inblandning i grundläggande lagstiftningsfrågor.

Givetvis undrar jag: Vilka risker ser ministern med att lägga ut ett utredningsuppdrag på en pr-byrå? Jag undrar också om regeringen har kontrollerat pr-byrån jämfört med andra kunder som har intressen i de pensionsfrågor som nu har lagts i de här pr-konsulternas händer.

Herr talman! Tack, Emma Ahlström Köster, för frågan! Jag kan garantera Emma Ahlström Köster att regeringen spenderar varje minut under den här mandatperioden på att ta fram underlag som leder till höjda pensioner. Sveriges pensionärer förtjänar höjda pensioner.

Genomsnittspensionen för kvinnor i vårt land är 11 800 kronor i månaden före skatt. De nivåerna har våra undersköterskor, våra lokalvårdare och våra busschaufförer, och det är regeringens, riksdagens och Pensionsgruppens skyldighet att höja pensionerna.

Den som har kämpat och slitit ett helt yrkesliv förtjänar högre pension. Då ska vi komma ihåg att 11 800 kronor är genomsnittet. Vi har många som har slitit som har lägre pensioner. Låt oss därför samarbeta för att höja pensionerna! Det är vi skyldiga de svenska medborgarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Enligt Brottsförebyggande rådet har det dödliga våldet ökat kraftigt de senaste tio åren. Under den rödgröna regeringens tid vid makten har det ökat med över 40 procent, och det är det dödliga våldet med skjutvapen som står för den största ökningen.

Man kan diskutera kriminalpolitik, och där finns mycket övrigt att önska från regeringen. Men det här bottnar i grunden om de senaste decenniernas invandringspolitik, som måste få en upphöjd roll i diskussionen.

När segregation snabbt breder ut sig uppstår utrymme för en snabb expansion av organiserad kriminalitet. Just den snabba tillväxten av organiserad kriminalitet är också själva orsaken till en låg rationalitetsgrad bland gängen, vilket skapar det tilltagande dödliga våldet.

Herr talman! Delar justitie- och migrationsministern Sverigedemokraternas uppfattning att en ytterst begränsad invandringspolitik och en effektiv utvisningspolitik utgör själva grunden för att långsiktigt kunna stabilisera och försvenska områden som i dag befinner sig i en oerhört negativ spiral med en invandringsrelaterad, organiserad kriminalitet?

Herr talman! Det korta svaret på frågan är nej, och det är mot bakgrund av att jag vet hur det dödliga våldet har sett ut de senaste 30-40 åren.

Faktum är att det dödliga våldet per capita, risken att bli dödad i Sverige, var större för 30 år sedan när jag gick ut skolan, alltså runt 1990, än vad det är i dag. Det hör man inte alltid i debatten, men det är faktiskt så. Och det var innan de stora invandrargrupperna kom till Sverige, alltså de som Adam Marttinen så gärna vill beskylla för alla möjliga sorters problem som finns i vårt samhälle.

Efter 1990 såg vi alltså en minskning. Men sedan har vi sett en utveckling på senare år med framför allt ökat dödligt våld i gängrelaterade miljöer och skjutvapenvåld. Det är precis det här våldet i de miljöerna som vi nu ingriper mot, och vi ser till att de här individerna buras in en efter en. Vi har tusen fler frihetsberövade nu än vad vi hade för ett par år sedan. Och vi kommer att fortsätta sätta åt precis de gäng som det här handlar om med ökad press mot dem, både polisiär och med straffrätten.

Frågestunden var härmed avslutad.