Fru talman! Betänkandet heter Försvarspolitik. Detta är ju ett ganska brett område, och talarna före mig har tydligt bevisat att det kan röra sig om det mesta. Så kan det vara - försvarspolitik kan handla om både det ena och det andra.
Jag tänkte ta mitt avstamp i det försvarsbeslut som vi tog i juni 2015, alltså det som nu gäller för perioden 2016-2020. Detta beslut är taget utifrån de omvärldsförändringar som har skett i vårt närområde och i övriga världen.
Några talare har tidigare varit inne på Ryssland, och det är klart att Rysslands utveckling har varit av betydelse. Vi har sett hur man har uppträtt aggressivt och ockuperat områden i Georgien. Det kanske skulle ha varit den första varningsklockan, men den dåvarande regeringen reagerade inte alls på detta. Därefter har vi naturligtvis Ukraina, som är en pågående konflikt - eller ett pågående krig - i Europa och som är något mycket allvarligt. Med den utveckling vi har sett förstår jag att till exempel våra baltiska grannar känner en mycket stor oro.
Men vi har också mött en annan fiende, som kanske inte är den traditionella: Islamiska staten. Militärt sägs den vara besegrad, men jag är inte lika övertygad om att Islamiska staten fullt ut är besegrad. Jag tror att risken är stor att den kommer att fortsätta att sprida sig och att den kommer att dyka upp i andra länder. Det som är lite otäckt är att den är ett mellanting mellan en terrororganisation och något som är mer organiserat och som liknar en stat.
En av de förändringar vi har gjort är att vi har börjat bygga upp det nationella försvaret i Sverige igen. Vi kan vara efterkloka och säga att vi aldrig skulle ha avvecklat det, men det var ju det vi gjorde. Vi har börjat med den klassiska basplattan, alltså att den personliga utrustningen för den enskilde soldaten och sjömannen ska prioriteras så att man känner att man kan delta i detta arbete på ett klokt sätt.
Vi har också infört värnplikt eftersom vi har sett att vi behöver ha ett komplement till de kontraktsanställda som finns inom svensk försvarsmakt. Jag uppfattar det som att detta har tagits emot mycket väl av svenska folket.
Vi har även ökat antalet övningar. Vi har genomfört en storövning, Aurora, för första gången på många år. Den senaste var när jag själv gjorde repmöte, vilket säger lite om att tiden har runnit iväg.
Tanken med detta har varit att öka den operativa förmågan i våra krigsförband, och samtidigt har försvarsekonomin stärkts. Men jag tror att vi också ska vara medvetna om att detta är ett arbete som inte är klart; det finns mycket mer att göra på detta område. Man kan ställa sig frågan: Kommer det någonsin att bli klart? Nej, detta är någonting som vi kommer att få jobba med under ganska lång tid.
Nu arbetar vi inför nästa försvarsbeslut. Jag har förstått att Försvarsberedningen jobbar ganska intensivt. Jag har sett att ledamöterna nästan dagligen springer och jobbar med det. Slutrapporten är nu cirka två månader bort, och vi får hoppas att det går bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik
Jag tror att en fråga som man måste ställa sig i Försvarsberedningen är hur mycket mer basplatta vi ska satsa på och hur mycket mer övning det ska vara. Jag vet att det är en trång sektor när det gäller att ha ett antal officerare på plats som kan utbilda värnpliktiga och soldater.
Men jag tror också att man måste ställa detta i kontrast till framtidens konflikter. Hur kommer de att se ut? Här tycker jag att vi - även jag själv - ibland lätt fastnar i historien. När jag reser runt i landet och träffar äldre herrar och diskuterar försvarspolitik blir det mycket diskussion som kanske grundar sig på första eller andra världskriget - i skyttegravskriget, på något sätt. Vi fastnar i den typen av diskussioner.
Jag tror inte att vi får fastna där. Hur ser de moderna konflikterna ut? Ukraina kanske är ett gott exempel på hur det kommer att se ut framöver. Det är ett lågintensivt krig med en prorysk milis, alltså en blandning av soldater och kriminella eller vad man nu ska kalla dem.
Det handlar också om den stora störning av infrastruktur som sker i dessa områden. Det är ett klassiskt sätt att störa och slå ut olika typer av cyberhot. Här tror jag att till exempel Ukraina har det lättare - man kanske kan dra igång sin energiförsörjning mekaniskt. Jag är mer tveksam när det gäller hur det ser ut i Sverige; jag tror att vi är mycket mer sårbara på detta område. Det gäller elektricitet, telekommunikation och medicin. Vem ansvarar för att vi ska klara medicinleveranser och livsmedelsleveranser? Jag tror att det kan bli ett ganska så allvarligt läge.
Vi ser att störningar inträffar titt som tätt. Jag vill inte gå in på antalet. Men en sak som i alla fall berör oss som sitter i den här kammaren är den överbelastningsattack som skedde mot Valmyndigheten under valnatten, då systemet lades ned. Så, visst det pågår.
Om vi skulle bli utan elektricitet i det här landet, hur lång tid skulle det ta innan människor skulle bli utan livsmedel? Hur långt bort är plundringen av butiker? Hur långt bort är det första dödsfallet? Jag tror inte att det handlar om dygn. Jag tror tyvärr att det handlar om timmar.
Medvetenheten kring det här ökar. Men vi har mycket mer att göra, och vi har långt kvar. Jag välkomnar att statliga myndigheter och företag jobbar mycket med det här och ÖB:s besked om cybersoldater.
Jag skulle också vilja slå ett slag för forskning och utveckling på området, för det här är någonting som utvecklas intensivt hela tiden. Därför tror jag att det är ganska så viktigt.
Fru talman! Nu har jag talat mycket om konflikten i Ukraina, cybersäkerhet, tillgången till personal etcetera. Jag tror att vi också behöver ett försvar som har tillgång till avancerad högteknologisk försvarsmateriel och detta till en rimlig kostnad.
Vi ska vara stolta över den kompetens som vi har i Sverige. Vi kan utveckla avancerade, kostsamma och effektiva system, och det tror jag att det är viktigt att vi värnar om. Ett par exempel är Gripenprojektet och ubåt A21. Men som tidigare tagits upp i debatten har vi också köpt in Patriotsystemet. Vi kan ha en blandning.
Det är viktigt att vi värnar svensk försvarsindustri och kan utveckla de här projekten. Men det hindrar ju inte att svensk försvarsindustri exporterar. Det är viktigt att vi exporterar för att hålla nere kostnaderna, så att vi kan tillgodoses med den materiel som vi utvecklar här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik
Det är viktigt att både lösa personalfrågor och bygga upp det svenska nationella försvaret men också att ha materiel med en hög teknisk nivå. Det är klart att Försvarsberedningen står inför en ganska stor uppgift att ta fram ett förslag. Men jag känner tillförsikt, för det är kloka personer i den gruppen.
Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja beröra en annan sak, nämligen strategisk infrastruktur och strategiska fastigheter i Sverige. Vi har sett problem som har berört oss på flera sätt. Det som var aktuellt för några år sedan var hur man skulle hantera Nord Stream och svenska hamnar. I vårt grannland och den finländska skärgården utanför Åbo har man köpt upp fastigheter och gjort investeringar i hamnar och järnvägar. Det har också varit vissa bolagsköp.
Efter den utredning som har kommit är det viktigt att snabbt få beslut på plats, så att man inte lägger över den här typen av beslut på andra. Jag är själv gammal kommunstyrelseordförande, och kommunalt självstyre är bland de vackraste ord jag vet. Men just utrikespolitik är naturligtvis någonting som staten ska ta ansvar för. Det är inget ansvar som man får lägga i knät på kommunerna. Det måste hanteras snabbt. Det är viktigt för att vi ska kunna skapa ett tryggare Sverige.
Med dessa ord, fru talman, avslutar jag mitt anförande och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)