Återrapportering - 2018-11-28

Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Herr talman! I söndags samlades Europeiska rådet för att ta ställning till resultatet av förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen.

Först träffades vi utan Storbritanniens premiärminister Theresa May för att ta ställning till den föreslagna överenskommelsen. Därefter anslöt Storbritanniens premiärminister så att vi tillsammans kunde gå igenom det som ligger framför oss.

Mötet var väl förberett. Texterna var färdigförhandlade. I och med att den sista utestående frågan om Gibraltar hade lösts före mötet kunde Europeiska rådet snabbt dels ställa sig bakom avtalet om utträde, dels godkänna den gemensamma politiska deklarationen om det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien.

Herr talman! Sverige har ingen anledning att glädja sig åt Storbritanniens utträde ur EU. Däremot är det bra att vi har tagit ett steg mot ett ordnat utträde, och därmed kan vi lägga grund för att i framtiden bygga en bra relation med Storbritannien.

Brexitförhandlingarna har inte varit lätta för någon sida. Men det avtal som nu har uppnåtts är under omständigheterna det bästa möjliga för båda parter. Som ledamöterna mycket väl vet handlar det inte minst om att ge medborgarna säkra villkor för framtiden och att reglera den ekonomiska överenskommelsen mellan EU och Storbritannien. Inte minst gäller det den svårlösta frågan om den irländska gränsen.

Avtalet innebär också en välbehövlig övergångsperiod som ger alla inblandade möjlighet att förbereda sig på ett bra sätt.

Den framåtsyftande framtidsdeklarationen är ett bra komplement till avtalet. På den grunden har EU och Storbritannien genom den här deklarationen goda förutsättningar att gå vidare i senare förhandlingar om det framtida samarbetet.

Herr talman! Vi är alla medvetna om den osäkerhet som ändå kvarstår om huruvida det brittiska parlamentet kommer att acceptera överenskommelsen. Vi har ingen anledning att spekulera i den utgången. Men som jag tidigare har nämnt pågår det inom Regeringskansliet beredskapsplanering för alla möjliga utfall. Vi ska och måste vara beredda på de allvarliga konsekvenser som skulle följa av ett oordnat utträde, även om vi naturligtvis hoppas att vi inte hamnar i en sådan situation.

Herr talman! Under den här förhandlingsperioden har riksdagen och regeringen stått enade bakom den svenska positionen. EU-nämnden gav i fredags ett enhälligt stöd för den ståndpunkt som jag då presenterade inför söndagens möte. Den enigheten är en styrka. Den kommer att behövas också i förhandlingarna om EU:s och Storbritanniens nya relation.

Det är i den processen som de verkliga villkoren kommer att bestämmas. Där ska vi säkra bästa möjliga handelsrelation och ett fortsatt samarbete som är förutsättningar för att trygga vår gemensamma både yttre och inre säkerhet.

Det är bra att vi är överens med Storbritannien om att vi siktar på ett djupare och bredare samarbete än vad EU har med något annat tredjeland. En god relation med Storbritannien är en viktig del för att bygga den starka och dynamiska Europeiska unionen som vi behöver i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Herr talman! Det var återrapporteringen från Europeiska rådets möte.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det är på många sätt ett intressant avtal och en intressant deklaration, samtidigt som allas blickar egentligen är riktade mot London och det brittiska underhuset. Det mesta pekar nu på att det avtal som precis har förhandlats fram under ett par års tid inte kommer att accepteras av en majoritet av ledamöterna. Det är en brokig allians som av olika skäl kommer att sänka det här avtalet för Theresa May. Den stora frågan är naturligtvis: Vad händer då?

Det finns lite olika möjligheter för vad som kan hända. Själv tycker jag att det sämsta utfallet vore en kaotisk situation där Storbritannien lämnar utan avtal. Det är naturligtvis dåligt för Storbritannien, men det vore också dåligt för oss, för svenskar som bor i Storbritannien, för britter som bor i Sverige, för dem som handlar och studerar. Det skulle skapa en betydande osäkerhet på många sätt.

Jag är säker på att man i Regeringskansliet diskuterar de olika möjligheter som finns för att undvika ett sådant kaotiskt scenario. Jag tycker att det är viktigt att vi för den politiska debatten öppet, att man diskuterar vad Sveriges intresse är i ett sådant fall. Trots alla stela regler finns det möjligheter för kreativa lösningar, till exempel att man fryser den situation som är under en viss tidsperiod, det som kallas för att stanna klockan. Det finns naturligtvis möjligheter att på något sätt återöppna förhandlingar, om man vill det.

Jag skulle vilja höra vad statsministern ser som huvudscenario för det ganska sannolika utfallet att underhuset underkänner avtalet.

Herr talman! Det är precis som Jonas Sjöstedt beskriver det. Det finns en osäkerhet i det brittiska underhuset. Men som jag också sa i min återrapportering vill jag inte spekulera för mycket i utgången av detta. Det återstår ännu tid, och det är klart att vi hoppas på att man ska rösta ja till avtalet. Men det är upp till den demokratiska processen där.

Vi har hela tiden sagt att det sämsta är att vara utan avtal. Precis som Jonas Sjöstedt säger kommer det att påverka medborgare, den ekonomiska uppgörelsen och frågan om Irland. Vad som då händer är öppet.

Vad finns det för möjligheter? Då är det i första hand Storbritannien som måste redovisa vad man vill göra. Utfallet av ett sådant nej är också oklart. Vad är det för riktning på det nejet? Ibland har man i Storbritannien talat om att det är bättre att inte ha ett avtal än att ha ett dåligt avtal. Det beror också på karaktären på detta. I så fall måste Storbritannien vända sig till Europeiska unionen med någon form av begäran. Då är det upp till EU att enhälligt besluta vad man är beredd att göra.

När det gäller förhandlingar vill jag ändå säga att jag inte ser framför mig några nya förhandlingar om ett nytt avtal. Det har förhandlats under så lång tid, det har vridits och vänts på alla perspektiv hit och dit, och den sista frågan om Gibraltar löstes kort före Europeiska rådets möte. Att då öppna upp det och inleda en ny förhandling ser jag inte framför mig. Här måste underhusets ledamöter i Storbritannien faktiskt veta att det är det här avtalet som gäller och som är det bästa för båda parter. Det är också det som Theresa May ger uttryck för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Herr talman! Britterna måste naturligtvis avgöra vad de vill. Men vi måste också avgöra vad vi vill och vad vi går med på. Det tycker jag inte att man kan förhålla sig passiv till. Vi måste se att vi har ett intresse som nation av att ha så nära förbindelser som möjligt. Jag beklagar att man inte är beredd att se det som en politisk möjlighet.

Det andra och lite mer långsiktiga är att om Storbritannien skulle få en ny regering - vilket jag tror vore väldigt bra för britterna - skulle den regeringen sannolikt vilja ha ett annat avtal med Europeiska unionen, ett avtal som ligger betydligt närmare det samarbete som Sverige skulle vilja ha, ett närmare och mer dynamiskt samarbete kanske mer inriktat på miljö och sociala frågor.

Det kan väl ändå inte vara så att Stefan Löfven stänger dörren för det fall att Storbritannien får en ny regering och för ett närmare samarbete?

Herr talman! Det är inte fråga om att vara passiv eller inte. Sverige har varit oerhört tydligt med detta i både Europeiska unionen och i bilaterala samtal med Storbritannien. Vi vill få till ett bra utträdesavtal och även en bra framtida relation som är så bred och djup som möjligt. Och vi menar att den politiska deklaration som nu föreligger och som har antagits av Europeiska rådet är av den karaktären. Den pekar på ett väldigt brett och djupt samarbete.

Faktum är ändå att det är Storbritannien som måste bestämma sig vad för slags situation man vill hamna i och vilket slags nej det är, om det skulle bli ett nej. Det måste vi veta innan vi kan ta ställning. Att tro att man kan säga nej för att få ett bättre avtal bedömer jag som en väg som är stängd. Nu har vi förhandlat så långt det går, och detta avtal är vad som gäller. Nu får underhuset ta ställning till det.

Herr talman! Tack, statministern, för återrapporteringen!

Jag håller naturligtvis med statsministern om att det är oerhört beklagligt att Storbritannien är på väg att lämna Europeiska unionen. Jag håller också med om att vi har haft en bred samsyn om själva utträdesavtalet och den politiska deklarationen, och så har det egentligen varit under hela förhandlingsarbetet. Jag är övertygad om att det har varit en styrka att det har funnits ett brett samförstånd i Sverige om förhandlingsarbetet gentemot Storbritannien. Det är också tydligt att EU-27 har hållit ihop.

Det återstår nu många svåra hinder i Storbritannien på vägen mot en ordnad brexit. Det tycker heller inte jag att vi ska spekulera om. Däremot vet vi att det kommer att bli någon form av utträde, antingen en ordnad form eller en betydligt mer kaotisk och besvärlig situation. Därför vill jag också blicka framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Oavsett hur det går i underhuset under de närmaste månaderna måste vi blicka framåt. Det är tydligt att EU-kommissionen nu trycker på för att slutföra så många processer som möjligt före Europaparlamentsvalet i maj nästa år.

Om det funnits ett brett samförstånd i EU när det gäller brexitförhandlingarna råder det ingen brist på olika ståndpunkter i andra förhandlingar, som exempelvis EU:s nästa långtidsbudget, förslaget om digital beskattning eller den gemensamma migrationspolitiken. Här har Storbritannien varit en av Sveriges absolut viktigaste allierade. Vi har haft ett bra samarbete, och det har varit bra för Sveriges intressen i EU.

Utträdet riskerar att få stora konsekvenser för det svenska inflytandet. Därför vill jag ta tillfället i akt och fråga statsministern hur han och regeringen med anledning av britternas utträde har växlat upp arbetet för att hitta nya partner och allierade i de svåra utmaningar som väntar framöver.

Herr talman! Jag delar Karin Enströms uppfattning om att enigheten är viktig, både den som Sverige har haft och den med EU-27. Många trodde att det kanske inte skulle vara möjligt att hålla en sådan enighet. Det har dock lyckats, vilket har varit oerhört viktigt.

Kommissionen och chefsförhandlare Barnier har haft att hantera detta. Även om det har funnits bilaterala diskussioner mellan varven har vi ändå alltid kunnat föra tillbaka det hela till en enighet om detta. Det är en styrka.

Framöver har vi, precis som Karin Enström påpekade, några stora saker att ta tag i. Det gäller inte minst långtidsbudgeten och migrationsfrågan. Det finns mängder av frågor.

Det är helt korrekt att Storbritannien i många avseenden har haft liknande uppfattningar som vi i dessa frågor. Men Sverige har sett till att bygga bilaterala dialoger med andra länder, till exempel Tyskland och Holland. Vi har även den nordisk-baltiska gruppen som träffas inför varje sammanträde. Vi har alltså både multilaterala och bilaterala samlingar där vi naturligtvis redan nu för fram vår ståndpunkt inför olika förhandlingar och avgöranden.

Allt detta har skett under lång tid, även under regeringen före vår. Vår regering har hållit fast vid det, och vi avser att fortsätta så här.

Precis som Karin Enström vet är det genom regelbundna möten man skapar tillit. Jag vill påstå att vi har en väldigt bra dialog med många länder. Vi har inte alltid samma uppfattning i olika frågor, men vi har en bra dialog. Vi ska se till att fortsätta så, för det är det enda möjliga.

Herr talman! Jag är glad över statsministerns svar. Även jag vill se en ytterligare uppväxling.

Vi vet att egentligen oberoende av hur Storbritanniens utträde ser ut ligger det i Sveriges intresse att bygga upp så goda relationer med likasinnade som möjligt. Det handlar i olika frågor kanske inte alltid om samma länder. Som jag sagt tidigare förutsätter jag att regeringen och Regeringskansliet har identifierat på vilka områden vi har störst möjligheter att bygga allianser. I vissa frågor är vi ganska ensamma efter att Storbritannien har lämnat det aktiva arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Om det värsta inträffar och det inte blir en ordnad brexit måste vi tillsammans med andra dessutom hitta så bra samarbetsformer med Storbritannien som möjligt. Det gäller både mellan EU och Storbritannien och mellan Sverige och Storbritannien.

Herr talman! Vad gäller det senaste är det även vår ambition. Vi har talat med Storbritannien och sagt att när detta är över vill vi ha en så bra relation som möjligt, naturligtvis både mellan EU och Storbritannien och bilateralt mellan Sverige och Storbritannien. Jag upplever att det finns en tillit mellan länderna, vilket borgar för att det blir så.

Vad gäller uppväxlingen har vi, som jag sa, olika forum. Det nordisk-baltiska är ett viktigt forum. Men vi har även en mycket bra dialog med till exempel Holland liksom med Spanien och Portugal. Jag var själv i Slovenien för ett tag sedan. Det är genom de långsiktiga relationerna man kan bygga tillit, och då kan man även nå varandra i frågor där man i utgångspunkten kanske inte är överens. Men därigenom går det att göra det.

Det finns inte bara en beredskap utan även ett pågående arbete för att ha så starka relationer som möjligt.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Storbritanniens utträde ur EU liknas ofta vid en skilsmässa. Vanligtvis är det den part som blir lämnad som har störst problem att acceptera situationen. I detta fall är det dock lite märkligt. Det tycks i stället vara den som bestämt sig för att lämna som har svårast att bestämma sig för hur man vill ha det i framtiden.

Det är ändå tillfredsställande att det nu finns ett avtal och att Europeiska rådet har enats om en gemensam deklaration om framtiden och hur utträdet bör se ut. Som många har sagt är det förstås mycket beklagligt att Storbritannien lämnar EU. På många sätt är det en nära allierad till Sverige.

Nu kvarstår för det brittiska parlamentet att ta ställning till detta, vilket vi har debatterat många gånger. Eftersom osäkerheten är stor är det väldigt bra och betryggande att statsministern och Regeringskansliet har en beredskap för alla de tänkbara scenarier som finns.

Som också sagts tidigare har det funnits en förvånansvärt stor enighet inom EU-27 om vägen framåt. Jag skulle vilja ställa en fråga om detta. Förhoppningsvis går vi kanske nu över i nästa fas då vi ska ta fram vad som faktiskt ska gälla framöver. Hur ser statsministern på sammanhållningen inom EU-27 inför det? Kommer de olika intressen och önskemål som ändå finns i de olika länderna att komma tydligare till uttryck? Hur ser statsministern på samordningen i detta?

Herr talman! Jag delar Åsa Westlunds uppfattning om att ha en beredskap för det vi inte vill ska ske.

Vad gäller den framtida relationen menar jag att den här politiska deklarationen är en bra grund. Det kommer inte per automatik att innebära att allt kommer att gå smärtfritt. Så blir det inte. Det kommer alltid att vara en balansgång mellan att vara inne och att vara utanför - var går gränsen för vad som kan tolereras om man inte är medlem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Jag tycker ändå att deklarationen är så pass bred till sitt innehåll om det framtida ekonomiska arbetet såsom varuhandel, tjänsteexport och finansiella tjänster. Det handlar även om områden som transporter, energi, säkerhet och försvar. Båda parter har här mejslat ut att man vill ha en bred och djup relation.

Min bedömning är att det här är en bra plattform för det. Vi kommer självfallet att komma till ett antal olika svåra överväganden. Jag vill inte förespegla någon lätt resa. Men jag vill ändå säga att jag tycker att den politiska deklarationen är en bra grund för de framtida diskussionerna.

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Det är många delar som ska förhandlas framöver. Vi pratar väldigt ofta om handeln med varor och tjänster, som ju är enormt viktig för ett exportberoende land som Sverige. Vi talar också ofta om de framtida villkoren för de 100 000 svenska medborgare som bor i Storbritannien och för brittiska medborgare i EU-27. Det är såklart superviktiga frågor.

Men till de viktigaste frågorna för EU hör ju också miljö- och klimatfrågorna. Där har EU nått stora framgångar med att höja ribban för många länder, minska våra gemensamma utsläpp och stärka konsumentskyddet. Det här diskuteras inte jättemycket. Jag skulle därför vilja passa på att fråga statsministern hur han ser på de här frågorna. Kommer de också att vara en viktig del i de framtida förhandlingarna mellan EU-27 och Storbritannien?

Herr talman! Som jag sa inledningsvis menar jag att hela avtalet är det starkaste som kommer att finnas med något tredjeland. Jag räknar då naturligtvis inte in EES-länderna.

Jag kommer inte ihåg exakt var, men man nämner även Parisavtalet och att vi måste arbeta med globala åtaganden tillsammans, exempelvis gällande klimat- och miljöfrågan, eftersom vi har samma intresse. Detta är naturligtvis en styrka. Inte minst i rådande läge, där så många länder inte vill leva upp till detta och några inte ens tror på klimathotet, är det viktigt. Även om vi skils åt och Storbritannien lämnar EU har vi samma åtaganden och syn på framtiden vad gäller miljö och klimat.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Det är positivt att vi nu har nått fram med ett avtal och att såväl Europeiska rådet som den brittiska regeringen har godkänt det. Det har ju sett tufft ut under året. Länge har man undrat om det verkligen kommer att bli ett avtal, så detta är såklart positivt, även att Gibraltarfrågan löstes.

Det här var ändock kanske det lägsta hindret på vägen. Det ser ju betydligt tuffare ut i underhuset, där oppositionspartierna förväntas rösta mot avtalet under väldigt stor enighet, samtidigt som det brittiska regeringspartiet kanske har uppemot 80 rebeller som inte kommer att stödja avtalet. Möjligheterna för Theresa May att få igenom avtalet ser i dagsläget ytterst små ut när man följer den pågående debatten i det brittiska underhuset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Min bild är att EU:s och även Sveriges förhandlingsposition inte har förbättrat möjligheterna att uppnå tillräcklig enighet i det brittiska parlamentet. Backstopplösningen är svårköpt för britterna. Även den relativt otydliga deklarationen om de framtida förbindelserna är svårköpt för många britter. De hade velat se en betydligt tydligare deklaration kring de framtida förbindelserna.

Dessutom säger statsministern närmast att man absolut inte under några omständigheter kan förhandla fram ett annat avtal. Det ser faktiskt ut som att vi riskerar att gå mot en kaotisk lösning utan avtal rörande utträde. Jag undrar, statsministern: Är det verkligen så att man inte under några omständigheter kan tänka sig att förhandla fram ett nytt avtal när detta avtal förväntas falla?

Herr talman! Jag delar bilden av komplexiteten i detta. Först handlar det om de beslut som nu ska tas i parlamenten. Det bedöms att detta kommer att godkännas i det europeiska parlamentet, men sedan har vi underhuset. Skulle det bli ja där har vi likafullt väldigt komplexa förhandlingar om den framtida relationen framför oss. De kommer att vara ännu svårare. Sedan ska ett sådant avtalsförslag ratificeras av alla länder. Den process vi har framför oss är mycket komplex. Den är jättesvår.

Backstoppen är framförhandlad. Hela utträdesavtalet och den politiska deklarationen har godkänts av den brittiska regeringen. Två parter har förhandlat fram en lösning. I alla sådana här förhandlingsprocesser är det klart att det förr eller senare måste börja smalna av så att man kan se vad man kan bli överens om. Om man har kommit dithän att båda parter tycker att avtalet är bra, ska man då dra igång processen igen? Då har vi en process som aldrig kommer att ta slut. Någonstans måste man faktiskt bestämma sig för vad som gäller.

Skulle vi nu säga till det brittiska underhuset att det säkert finns något annat vi kan komma med om de inte tycker om det här vore det ingen bra signal. Det skulle försvåra processen. Det här är någonting som båda parter har uttryckt. Detta är för båda parter det bästa avtal som vi kan komma fram till, och det handlar om att rösta om just det avtalet. Om det blir ett nej i underhuset och Storbritannien begär någon typ av förlängning - jag vet inte exakt vad man kommer att begära - får EU-27 ta ställning då till vad det i så fall skulle innebära. Men jag kan inte se framför mig att detta helt plötsligt skulle börja förhandlas om för att man skulle se vad man kan hitta som man inte redan har hittat under denna långa förhandlingsprocess.

Herr talman! Det är positivt att höra att statsministern blir något mer otydlig rörande frågan vad som ska hända efter att underhuset har fattat beslut. Jag tycker att det är viktigt att det är svenska intressen som blir överordnade den svenska positionen i förhandlingarna. Svenska intressen är att vi kan ha så nära relationer med britterna som möjligt och att vi kan fortsätta att handla. Vi har i dag egentligen en av våra större svenska städer i London, sett till hur många svenskar som bor där.

Jag tror att det är viktigt att man är beredd att kompromissa för att uppnå så nära relationer som möjligt och att man börjar prata lite mindre om det dåliga med att plocka russinen ur kakan. Det kan kanske vara så att vi alla kan plocka russinen ur kakan och att vi kan vinna på det båda två om vi kan ha en mer flexibel överenskommelse och så nära förbindelser som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Herr talman! Om man ska plocka russinen ur kakan blir det inget. Det kan jag säga direkt. Det är ingen som är intresserad av det.

Storbritannien är väldigt viktigt för Sverige. Vi har hela tiden värnat den relationen, och vi kommer att fortsätta göra det. Vi har en bra dialog med Storbritannien, och vi kommer att se till att den bilaterala relationen mellan våra två länder är så bra som det någonsin går.

Men vi ska heller inte glömma bort att EU-27 ska hålla ihop. Det var därför vi valde den metodik vi valde. EU är nämligen än viktigare för oss. Att ha en situation i EU där medlemskapet luckras upp bakvägen är det heller ingen som är intresserad av.

Herr talman! Jag tackar statsministern för informationen. Till tacket för informationen skulle jag vilja lägga ett tack för det informationsutbyte med statsministern och hans medarbetare som vi har haft del av under arbetets gång. Det har varit värdefullt för oss och för mig men också för sakens skull, tror jag. Det har lett till den enighet som vi har i den här frågan, och det tror jag är bra för Sverige. Jag tror även att det är bra för Europa i övrigt.

Till mina frågeställningar: Kan statsministern se något som det här skilsmässoavtalet behöver kompletteras med? Har vi utelämnat något? Har vi glömt något som är av betydelse för att detta ska leda till en fortsatt utveckling hos oss och - vilket vi också önskar - i Storbritannien?

Jag säger detta med anledning av att detta avtal, som jag bedömer det, är väldigt viktigt för människor. Det är människor som skapar verksamheter. Det är människor som studerar. Det är människor som bor på ömse sidor.

Finns det någon oro hos de människorna upphör den aktivitet som ska leda till utveckling. Därav denna långa och kanske till synes komplicerade fråga. Jag ställer den ändå därför att jag är ytterst angelägen om att människor ska känna trygghet i vardagen så att alla får den utveckling som vi alla vill ha.

Min andra frågeställning rör en möjlig förlängning, som statsministern har talat om flera gånger. Finns det enighet bland EU-27 som statsministern ser det för att möjliggöra en förlängning om den skulle komma på fråga? Jag säger det apropå att vi nu har en budgetperiod.

Herr talman! Vad gäller den första frågan om komplettering av avtalet menar vi att detta är det bästa ur ett medborgarperspektiv. Det innebär exempelvis att medborgarna nu får behålla sina rättigheter. Det gäller svenskar eller andra EU-medborgare som bor i Storbritannien och vice versa. Jag kan naturligtvis inte ge någon garanti för att det aldrig kommer att uppstå några frågetecken, men detta är det bästa möjliga avtalet för att medborgarna ska kunna behålla sina rättigheter och känna sig trygga. Det menar jag nog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Man kan alltid fundera på den nya relation som EU och Storbritannien kommer att ha. Vad kommer Sverige i så fall att bilateralt behöva komplettera med i den bilaterala relationen? Allt det arbetet återstår naturligtvis.

Vad gäller en möjlig förlängning finns det inte någon sådan nu. Den har inte varit på tapeten. Om det blir ett nej, vad kommer Storbritannien att göra? Kommer man att ansöka om och begära någonting, och vad har det i så fall för karaktär? Det står skrivet i stjärnorna. Det vet vi inte.

EU-27 har då att ta ställning till den begäran och ansökan som Storbritannien eventuellt gör. Men det är bara spekulationer vad det kommer att innebära. Det är just då man kan ta ställning till det. Vi vet inte vad Storbritannien i så fall vill.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det är viktigt att säga till medborgarna att det är så bra det kan bli. Det gäller nu att stilla oron och utveckla Europa också i framtiden.

Jag ser utomordentligt stora problem med en möjlig förlängning apropå att vi har ett val, en budget och en mängd ställningstaganden att göra som är tidsbestämda.

Jag vill ha en reflektion på det, statsministern. Är det över huvud taget möjligt att diskutera en förlängning?

Herr talman! Det beror på lite grann. Jag ser inte att det är vad som kommer att hända i första hand. Skulle britterna ansöka om något sådant beror det återigen på karaktären. Det vore fel av mig att stå och säga att det är helt uteslutet. Det beror på hur en förlängning ser ut.

Jag delar Eskil Erlandssons uppfattning att den processen i så fall kommer att påverka både valet och långtidsbudgeten. De två sakerna skulle inte förenkla. Det är jag helt på det klara med. Jag vill i så fall låta det avgörandet falla då.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Britterna har tidigare i en folkomröstning röstat för att lämna EU. Efter 21 månader av förhandlingar har både Europeiska unionen och Storbritannien kommit överens om ett utträde den 29 mars nästa år. Den brittiska regeringen och ministerrådet har röstat för ett godkännande av avtalet om utträde. I december kommer det brittiska parlamentet att rösta om utträdesavtalet. Slutligen behöver även, som nämndes tidigare, Europaparlamentet godkänna överenskommelsen om brexit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Herr talman! Brittiska ministrar har avgått i protest mot överenskommelsen. Det finns en överhängande risk att det brittiska parlamentet förkastar avtalet, vilket riskerar att leda till en hård brexit och att Storbritannien lämnar EU utan avta1. Som vi vet skulle detta få förödande konsekvenser för framtida samarbete för båda parterna.

Mina frågor till statsministern är: Hur ser statsministern på möjligheten att undvika en hård brexit om det brittiska parlamentet säger nej till avtalet? Om det brittiska parlamentet röstar nej till överenskommelsen, hur ser statsministern på möjligheterna att flytta fram utträdesdatumet den 29 mars?

Herr talman! Jag kan gå direkt på frågorna. Jag delar i övrigt de åsikter som Robert Halef gav uttryck för här.

Det kommer att vara oerhört besvärligt om det är så att det blir ett nej i underhuset. Då är vi dessvärre närmare ett avtalslöst, oordnat utträde. Det vore väldigt allvarligt.

Möjligheten att i det fallet undvika en hård brexit är det svårt att uttala sig om. Jag ser återigen inte framför mig någon omförhandling av avtalet. Det ser jag faktiskt inte.

Vad gäller en begäran om en förlängning och att flytta fram datumet för utträdet så måste EU-27 ta ställning till det, och då måste det finnas en enighet om detta. Precis som sas tidigare här av Eskil Erlandsson komplicerar det andra processer.

Låt oss ta det avgörandet då när det kommer och ta en sak i taget. Vi får förbereda oss för det och ta den frågan då. Då måste vi också veta: Vad är det för typ av ansökan eller begäran som Storbritannien lämnar in?

Vi vet helt enkelt inte ännu förutsättningarna för ett sådant beslut, och då vill jag lämna det. Men det ser uppenbarligen ut som om vi har en stor risk för att hamna i någon typ av sådan diskussion.

Herr talman! Det har nämnts att britter bor i Sverige och i andra delar av EU. Vi har också många svenskar, 100 000, som bor och verkar i Storbritannien. Det är glädjande att de 100 000 svenskar som bor i Storbritannien och 1 miljon britter som bor i Europeiska unionen inte drabbas hårt av denna brexit. Det är glädjande att se överenskommelsen och att man redan har löst det problemet.

Herr talman! Enligt planen lämnar Storbritannien EU den 29 mars. Under en övergångsperiod av 21 månader ska man därefter fortsätta förhandla fram ett avtal som ska reglera gränser, tullar, handel med mera. Enligt överenskommelsen kan tidsfristen även förlängas.

Tanken är att under denna tid bland annat finna en lösning på frågan om den irländska gränsen. Denna gränstvist är en mycket viktig och känslig fråga. Min fråga till statsministern är: Vilka garantier finns det för att denna gränstvist blir löst så att överenskommelsen inte fallerar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

Herr talman! Precis de datum och tidsgränser som Robert Halef räknar upp gäller med möjlighet till en förlängning. Det sa Robert Halef också. Det är viktigt att säga det. Är det väldigt konstlat kan man vid halvårsskiftet förlänga den ett eller två år. Den möjligheten återstår.

Alla är överens om att den backstopp som nu gäller för Nordirland inte är den som ska gälla framdeles. Man vill hitta en annan lösning, helt enkelt. Det vill Nordirland, Irland, Storbritannien och också EU. Det är vad man har skrivit på. Det kommer man att fortsätta att arbeta med.

Det finns ingen garanti för att man hittar en annan lösning. Men alla är fast beslutna att försöka göra det. Vi måste ändå fortfarande tro på att det är möjligt.

Herr talman, statsministern! Vi har hur många gånger som helst diskuterat utträdet, och man har beklagat sig om och om igen. Det är egentligen ingen mening med att spekulera i vad som nu kan hända i Storbritanniens parlament. Antingen blir det ett godkännande, eller så blir det inte det. Det de europeiska länderna, däribland Sverige, behöver vara beredda på är att hantera de situationer som uppstår oavsett om det blir ett ordnat eller ett oordnat utträde.

För många, kanske rent av alla, europeiska länder är Storbritannien en av de absolut viktigaste handelspartnerna. För Sverige är det tveklöst så; vi har sekel av handelsutbyte med detta land. Men tyvärr är många svenska företag, trots att vi har varit förberedda på detta i två och ett halvt år, oförberedda på vad som kommer att ske.

En sak är helt klar: Om Storbritannien lämnar en gemensam handelsunion kommer varuflöden att stanna upp. Handeln ökar inte när man separerar sina relationer. Vi ska också vara på det klara med att tusentals företag kommer att dra ned på närvaron eller kanske rent av flytta från Storbritannien. I det här läget behöver näringslivet om inte garantier så i alla fall en försäkran om att den nya relationen skapar så goda relationer som möjligt med Storbritannien.

Detta leder oss till frågan om hur det ser ut i Sverige. Här är det viktigt att de företag som verkar och vill fortsätta att verka i Storbritannien också efter utträdet kommer att få handfast support från svenska myndigheter och i slutändan regeringen.

Min fråga till statsministern är: Hur är regeringen förberedd för att ge handfast stöd till svenska företag?

Herr talman! Vi måste vara bereda på alla utfall, och det är vi. Vi förbereder oss också för det värsta: att vi inte har något avtal vid utträdet. Det kommer naturligtvis att påverka inte minst de svenska företagen, som så riktigt påpekas här av Hans Rothenberg.

Därför pågår redan nu förberedelser för olika scenarier. Hur påverkas tullarna och den finansiella sektorn? Hur påverkas transporter? Det handlar om exempelvis luftfarten och tillstånden och en mängd andra olika frågor. Detta arbetar regeringen, departementen och myndigheterna med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapporteringfrån Europeiska rådets möte

I detta ingår naturligtvis också en dialog med de svenska företagen och att göra en analys av vilka konsekvenserna kan bli och hur vi då behöver agera för att mildra dessa konsekvenser så mycket som det någonsin går. Arbetet är igång, och det måste vara igång. Det kommer att fortskrida tills vi vet vad resultatet av det hela blir, och även med den kunskapen kommer vi säkert att behöva fortsätta att arbeta för att underlätta och stödja våra svenska företag så mycket som det någonsin går.

Herr talman och statsministern! Jag har haft en diskussion med handelsministern om detta, och vad jag har förstått har regeringen och dess myndigheter i huvudsak haft en dialog med näringslivets organisationer.

Men det är många företag på landsbygden, i storstäder och i småstäder - mindre företag, familjeföretag och småföretag - som är mycket oroade och ganska vilsna när det gäller vad de ska göra. I det här läget kanske de inte ringer sin branschorganisation för att höra hur de ska få hjälp, utan de behöver handfast hjälp.

Med respekt för att vi har en expeditionsministär: Det ligger i Sveriges intresse, i alla partiers intresse och i hela näringslivets intresse att regeringen är aktiv och kanske sätter in ett trade room i stället för ett war room som kan ge handfast stöd åt svenska företag.

Herr talman! Jag menar att det behövs en dialog både med de organisationer som representerar företagen och med företagen. Det finns ingen dialog som är stängd och inget som säger att vi inte kan prata med enskilda företag.

Däremot kanske det inte direkt låter sig göras för regeringen att tala enskilt med alla företag. Företagens organisationer företräder dem, och vi menar att dialogen med dem är viktig. Man ska inte underskatta den. Däremot ska naturligtvis enskilda företag också få hjälp av myndigheterna. Så ska det vara, och om det på något sätt inte skulle fungera måste vi förbättra det.

Men, som också påpekas, har en övergångsregering lite begränsat utrymme. Omröstning har skett här i kammaren, och den gav oss begränsat med utrymme. Men regeringen gör allt som står i vår makt för att de svenska företagen ska fara väl också i denna process om än den är svår.

Återrapporteringen var härmed avslutad.