Fru talman! Den här sommaren har på många sätt varit extrem. Det har varit extremt höga temperaturer, extremt stor brandrisk och extrem torka. Inte bara Sverige utan hela norra halvklotet har upplevt värmerekord och bränder. De senaste tre åren var alla, globalt sett, de varmaste uppmätta någonsin, även om inte just Sverige drabbades av extremvärme alla år.
Värmeböljan berodde främst på blockeringen av den försvagade jetströmmen, vilket kan kopplas till klimatförändringarna och en snabbare uppvärmning och avsmältning av Arktis. Redan nu ser vi konsekvenserna av en grads uppvärmning. Nu måste vi göra allt vi kan för att förhindra att extremväder blir normaltillstånd, men vi behöver också rusta samhället för en framtid med ett förändrat klimat.
Vi behöver en kraftfull klimatpolitik. Vi behöver vända utvecklingen och minska utsläppen för att nå Parisavtalets mål. Det är inte för sent, men vi kan inte vänta.
Temperaturerna har varit över det normala 400 månader i rad. Då håller det inte att minska ambitionerna. Då går det inte att säga att någon annan ska göra det, någon annanstans och någon annan gång. Klimatförändringarna sker nu, och då följer ett politiskt ansvar. Då går det inte att skära i miljö- och klimatbudgeten, som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill, att gå till val på att avskaffa flygskatten eller att vilja sänka dieselskatten. Det är ju som att hälla bensin på bränderna i stället för att släcka dem.
Vi vet att den extrema sommaren 2018 knappast kommer att vara en engångsföreteelse. Det kan klimatforskare världen över samstämmigt intyga. Mänskligheten behöver förbereda sig på konsekvenserna av ett varmare klimat, samtidigt som vi ökar ansträngningarna för att minska utsläppen. Bara i år har värmerekorden avlöst varandra i länder och områden världen över: Japan, Nya Zeeland, Kanada, USA, Skottland, Pakistan, Irak, Oman, Armenien och Sibirien.
Det vi ser nu är en global temperaturökning på en grad. Om inget görs och om vi inte i snabb takt ställer om samhället och minskar utsläppen kan vi gå mot okontrollerade temperaturökningar som hotar vår civilisation i grunden. Vi behöver agera.
Sverige måste fortsätta vara en världsledande klimataktör och säkerställa att vi kan förverkliga Parisavtalet, minska utsläppen i EU och se till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland.
Samtidigt behöver vi förbättra krisberedskapen och satsa på klimatanpassning. Många livsbesparingar förstördes i somras när bränderna härjade och åkrarna torkade ut. Nu väntar foderbrist för djuren i spåren av torkan, med risk för nödslakt och försämrade villkor för djurbönderna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om bekämpningen av skogsbränderna
Miljöpartiet har länge drivit på för ökade resurser till krisberedskap och klimatanpassning. Sådana pengar har också kommit på plats den senaste mandatperioden.
Räddningstjänsten har gjort storartade insatser mot sommarens skogsbränder. Många frivilliga har gjort helt ovärderliga insatser. Sverige visade sig från sin bästa sida när alla gjorde sitt yttersta för att förhindra en ännu större katastrof.
Det var också positivt att myndigheterna reagerade tidigare än vid branden i Västmanland 2014 liksom att MSB tog ett större ansvar och också fick rätt att begära in ytterligare internationella brandbekämpningsresurser från länder som inte ingår i EU:s civilskyddssamarbete.
Det behövs också fler brandflygplan i Norden, antingen genom att EU placerar brandflygplan här eller genom att vi tar ett gemensamt ansvar för inköp i Norden eller nationellt. Att dela kapaciteten mellan länder är effektivare än att alla ska köpa in egna plan som står på marken de flesta år. Samtidigt är det tydligt att mer resurser kommer att behövas framöver.
Miljöpartiet vill att kommuner och landsting ska ta fram handlingsplaner för att klara värmeböljan. Regeringen har fattat beslut om ekonomiskt stöd till lantbrukare som drabbats och beslutat om en rad nya åtgärder som syftar till att utvärdera och åtgärda de mest uppenbara brister som framkommit efter den här sommarens extrema väder.
Sommarens långvariga värme och torka har också påverkat många andra delar av samhället. Inte minst har torkan haft stor inverkan på grundvattennivåerna i både stora och små grundvattenmagasin och lett till låga flöden i flera vattendrag och sjöar. Risk för vattenbrist har därför utfärdats för många känsliga medelstora och stora vattendrag i stora delar av södra och mellersta Sverige. För grundvattnet är situationen i små grundvattenmagasin mycket under det normala i hela Götaland.
I dag fattar regeringen beslut om ytterligare åtgärder för att motverka vattenbrist, bland annat nödvattentankar och regionala vattenförsörjningsplaner. Regeringen har också under mandatperioden löpande gjort rejäla förebyggande insatser. Till exempel har man gjort den största satsningen sedan 90-talet på det civila försvaret, med en förstärkning på totalt 1,3 miljarder under perioden 2018-2020.
För Miljöpartiet är dessa satsningar något som vi har jobbat särskilt mycket för. Regeringen har också förstärkt SOS Alarm, så att man nu kan skicka sms med viktigt meddelande till allmänheten specifikt till människor som befinner sig på en krisdrabbad plats. Man har också tillsatt en utredning om en mer likvärdig, effektiv och säker kommunal räddningstjänst. Det betänkandet har nu skickats ut på remiss.
Vi har också ökat MSB:s anslag med 34 miljoner kronor för räddningstjänst och befolkningsskydd. Vi har förstärkt utbildningen för brandmän och tagit fram en ny grundutbildning för deltidsbrandmän. Detta är många och viktiga åtgärder som vi redan nu har fått på plats, men det behövs mycket mer framöver.