Interpellationssvar - 2018-06-07

Svar på interpellationer

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat civilministern hur de regionala utvecklingsmedlen fördelas, vilka hänsyn som tas till nuvarande utmaningar och hur utvärderingen av utbetalda medel sker. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen bedriver en modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet som ska bidra till att Sverige får konkurrenskraftiga, dynamiska och attraktiva regioner. Regeringens inriktning för den regionala tillväxtpolitiken är ett starkt lokalt och regionalt inflytande och ansvar. Medlen som tilldelas länen ska fungera som en katalysator som leder till att strategiska utvecklingsinsatser kan komma till stånd. Grunden för fördelningen av medlen är att alla delar av landet kan och ska bidra till Sveriges hållbara tillväxt och utveckling. Olika delar av landet står dock inför olika stora utmaningar, och behoven av statliga medel skiljer sig därmed åt.

I alla län finns regionalt utvecklingsansvariga aktörer som bland annat ansvarar för att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Aktörerna beslutar också om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete samt ansvarar för att följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av arbetet.

Den bästa kunskapen om vad som behövs för att utveckla Södermanlands län finns just i Södermanland. Därför har regionalt utvecklingsansvariga aktörer även tilldelats medel av regeringen för att bland annat stärka företagens konkurrenskraft. Länsstyrelsen i Södermanlands län och samverkansorganet i länet, Regionförbundet Sörmland, har sammanlagt tilldelats drygt 19 miljoner kronor under 2018 för regionala tillväxtinsatser.

Regeringens uppföljning av de regionala tillväxtinsatserna redovisas årligen till riksdagen i budgetpropositionen.

Tillväxtverket har fått i uppdrag att ta fram ett nytt nationellt uppföljningssystem för den projektverksamhet som finansieras av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Uppföljningssystemet ska bland annat ta hänsyn till de varierande förutsättningar som råder i olika län samtidigt som uppföljningssystemet ska stärka möjligheterna till nationell uppföljning.

Talmannen konstaterade att interpellanten inte var närvarande i kammaren och förklarade överläggningen avslutad.

Herr talman! Magnus Oscarsson frågar vad jag tänker göra för att säkerställa en långsiktig lönsamhet i den svenska mjölkproduktionen.

Mjölkinvägningen i EU under 2017 ökade med 1,8 procent jämfört med 2016. Under året hade stora producentländer som Tyskland och Frankrike något lägre invägning än föregående år, samtidigt som exempelvis Irland, Polen och Rumänien ökade sin produktion. Den svenska invägningen var 1,6 procent lägre än året innan.

Det genomsnittliga avräkningspriset på mjölk inom EU är historiskt sett högt. Det genomsnittliga svenska avräkningspriset - faktisk fett- och proteinhalt - inklusive tillägg låg på 3,69 kronor per kilo mjölk i januari 2018. Det är 0,15 kronor högre än i januari 2017 och 0,66 kronor högre än i januari 2016.

Det är välbehövligt och glädjande att priserna på mjölk nu ligger på en bra nivå. Vi vet dock att priserna på mjölk även fortsättningsvis kommer att svänga med utvecklingen i de globala marknaderna. Därför är stärkt konkurrenskraft oerhört viktigt.

När mjölkkrisen var som djupast 2015 kallade jag till ett möte med representanter för organisationer, företag och myndigheter med koppling till mjölkproduktionen. En gemensam "handlingsplan mjölk" togs fram. I denna definierade aktörerna i branschen åtgärder för att stärka mjölkföretagen. Ansvaret för åtgärderna knöts till de olika aktörerna och utifrån deras engagemang och vilja till handling. De 87 åtgärderna är därför inte en lista med "beställningar" till politiken.

Att vi behöver förbättra de långsiktiga spelreglerna låg bakom att regeringen har tagit fram den nationella livsmedelsstrategin. Riksdagens beslut den 20 juni 2017 om långsiktiga mål för livsmedelskedjan och en nationell livsmedelsstrategi fram till 2030 är ett historiskt beslut, inte minst för att den så tydligt betonar tillväxt av livsmedelsproduktionen utifrån ökad produktivitet och hållbarhet.

Fram till 2019 satsar regeringen en dryg miljard på genomförandet av livsmedelsstrategin. Inom ramen för regeringens handlingsplan har närmare 40 uppdrag beslutats, och en halv miljard inom ramen för landsbygdsprogrammet är öronmärkt för livsmedelsstrategin. Det handlar bland annat om flera åtgärder för att öka exporten av svenska livsmedel samt för stärkt konkurrenskraft genom satsningar på forskning och innovation. Regeringen har även beslutat om uppdrag om kostnadseffektivt byggande i jordbruket, lantbrukets företagsledning, växtförädling och växtskydd.

Jag leder ett nationellt råd för genomförandet med representanter för hela livsmedelskedjan där olika frågor för genomförandet diskuteras. Regeringen leder även en strategisk myndighetsgrupp med särskilt viktiga myndigheter för genomförandet av livsmedelsstrategin.

Det här är ett långsiktigt arbete som kräver målmedvetenhet och långsiktighet. Jag hoppas på ett fortsatt bra samarbete inom politiken för långsiktiga spelregler och med alla berörda aktörer för en positiv utveckling av mjölkföretagandet i Sverige.

Då Magnus Oscarsson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet förklarade talmannen överläggningen avslutad.