Interpellationssvar - 2018-03-02

Svar på interpellationer

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig om jag med anledning av den massiva kritik som riktats mot Skatteverkets förslag om en exitskatt avser att lägga ned det. Jörgen Warborn har frågat mig om jag avser att gå vidare med förslaget om en exitskatt.

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som riksdagen antog våren 2015 ska skattepolitiken bland annat bidra till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige. Vägledande för skattepolitiken är också att medborgare och företag ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Ett högt förtroende kräver bland annat att skattereglerna utformas på ett sådant sätt att utrymmet för skatteplanering begränsas.

För att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats här finns i dag den så kallade tioårsregeln. Det har dock visat sig att skatteavtalen med vissa länder gör det möjligt att helt eller delvis undgå beskattning enligt tioårsregeln i samband med utflyttning från Sverige. Detta har också uppmärksammats av Riksrevisionen i en granskning år 2010, där man påpekade att ett alternativ till omförhandling av avtalen var att se över möjligheten att införa mer generella regler för att förhindra sådana upplägg. Den dåvarande finansministern medgav också i en interpellationsdebatt 2011 att det finns problem med tioårsregeln och att den i många fall har en begränsad effekt. Vidare sa den dåvarande finansministern att det är ett problem att man undandrar sig svensk beskattning när vinsterna har upparbetats i Sverige. Den dåvarande finansministern sa också att detta är en viktig fråga och att regeringen har en ambition att hitta lösningar på svårigheterna.

Skatteverkets förslag att ersätta tioårsregeln med utflyttningsbeskattning syftar till att säkerställa att kapitalvinster som upparbetas i Sverige ska kunna beskattas här, även om den fysiska personen som äger de vinstbärande tillgångarna har flyttat ut och blivit begränsat skattskyldig eller fått skatteavtalsrättslig hemvist i ett annat land när värdeökningen realiseras.

Jag delar uppfattningen att tioårsregeln inte fungerar på det sätt som det var tänkt när den infördes och att den därför behöver moderniseras. Det finns många möjligheter att säkerställa att kapitalvinster beskattas på samma sätt för alla, oavsett om man bor i Sverige eller väljer att flytta härifrån. Skatteverket har presenterat ett förslag, men det finns många andra exempel att titta på. Det finns en rad länder som har olika former av utflyttningsbeskattning. Några exempel är Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien, Österrike och Nederländerna. Om regeringen väljer att arbeta vidare med förslaget kommer Finansdepartementet att göra en genomgripande analys av förslagets effekter för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor i övrigt. De synpunkter som olika intressenter lämnar med anledning av remitteringen av förslaget är mycket värdefulla. Jag vill också vara tydlig med att säga att jag inte kommer att medverka till att det införs regler som omöjliggör vare sig generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla sin verksamhet utomlands.

Svar på interpellationer

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig om jag med anledning av den massiva kritik som riktats mot Skatteverkets förslag om en exitskatt avser att lägga ned det. Jörgen Warborn har frågat mig om jag avser att gå vidare med förslaget om en exitskatt.

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som riksdagen antog våren 2015 ska skattepolitiken bland annat bidra till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige. Vägledande för skattepolitiken är också att medborgare och företag ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Ett högt förtroende kräver bland annat att skattereglerna utformas på ett sådant sätt att utrymmet för skatteplanering begränsas.

För att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats här finns i dag den så kallade tioårsregeln. Det har dock visat sig att skatteavtalen med vissa länder gör det möjligt att helt eller delvis undgå beskattning enligt tioårsregeln i samband med utflyttning från Sverige. Detta har också uppmärksammats av Riksrevisionen i en granskning år 2010, där man påpekade att ett alternativ till omförhandling av avtalen var att se över möjligheten att införa mer generella regler för att förhindra sådana upplägg. Den dåvarande finansministern medgav också i en interpellationsdebatt 2011 att det finns problem med tioårsregeln och att den i många fall har en begränsad effekt. Vidare sa den dåvarande finansministern att det är ett problem att man undandrar sig svensk beskattning när vinsterna har upparbetats i Sverige. Den dåvarande finansministern sa också att detta är en viktig fråga och att regeringen har en ambition att hitta lösningar på svårigheterna.

Skatteverkets förslag att ersätta tioårsregeln med utflyttningsbeskattning syftar till att säkerställa att kapitalvinster som upparbetas i Sverige ska kunna beskattas här, även om den fysiska personen som äger de vinstbärande tillgångarna har flyttat ut och blivit begränsat skattskyldig eller fått skatteavtalsrättslig hemvist i ett annat land när värdeökningen realiseras.

Jag delar uppfattningen att tioårsregeln inte fungerar på det sätt som det var tänkt när den infördes och att den därför behöver moderniseras. Det finns många möjligheter att säkerställa att kapitalvinster beskattas på samma sätt för alla, oavsett om man bor i Sverige eller väljer att flytta härifrån. Skatteverket har presenterat ett förslag, men det finns många andra exempel att titta på. Det finns en rad länder som har olika former av utflyttningsbeskattning. Några exempel är Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien, Österrike och Nederländerna. Om regeringen väljer att arbeta vidare med förslaget kommer Finansdepartementet att göra en genomgripande analys av förslagets effekter för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor i övrigt. De synpunkter som olika intressenter lämnar med anledning av remitteringen av förslaget är mycket värdefulla. Jag vill också vara tydlig med att säga att jag inte kommer att medverka till att det införs regler som omöjliggör vare sig generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla sin verksamhet utomlands.

Fru talman! I sitt svar säger Magdalena Andersson att enligt de skattepolitiska riktlinjer som riksdagen antog våren 2015 ska politiken bland annat bidra till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige. Vägledande för skattepolitiken är också att medborgare och företag ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Det kan jag absolut skriva under på.

Syftet med exitskatten är att minska skatteplaneringen, vilket är lovvärt. Det är avgörande för vår gemensamt finansierade välfärd att alla gör rätt för sig och betalar den skatt man ska. Det genomförs nu internationellt en rad åtgärder som på ett bra sätt försvårar skatteflykt och aggressiv skatteplanering utan att hota jobb och tillväxt. Men detta förslag slår hårt på näst intill alla svenska företagare som agerar utanför Sverige.

Sverige är, som ett litet exportberoende land, beroende av världen och inte tvärtom. Att detta omfattande skatteförslag har varit ute på remiss utan att man över huvud taget har funderat på konsekvenserna för Sveriges företagare och näringslivsklimat känns ofattbart. Det är oacceptabla konsekvenser inte minst för våra familjeägda företag.

Fru talman! Finansministern säger vidare i sitt skriftliga svar att hon inte kommer att medverka till att det införs regler som försvårar vare sig generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla sin verksamhet utomlands. Men hur kan finansministern då ens tänka tanken att skicka ut ett sådant förslag på remiss? Det är ett förslag som har utarbetats av Skatteverket i nära dialog med Finansdepartementet.

Skatteverkets rättsliga utredare Åsa Windrot Thell säger i Dagens industri måndagen den 12 februari att någon analys av hur förslaget påverkar företag, entreprenörer och det svenska näringslivet inte har gjorts: Vi har inte tittat på vilka konsekvenser det får för företag. Det kan vara en brist; det kan jag hålla med om.

Vi har med andra ord en regering som låter en egen myndighet lägga fram omfattande skatteförslag som påverkar näst intill alla exportberoende företag, inte minst de små och medelstora företagen, helt utan konsekvensanalyser för dem som det berör. Det är konsekvenser som kan vara ödesdigra.

Anser finansministern att skattemyndigheten har expertis för att lägga fram omfattande skatteförslag som kan bidra till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige - allt enligt de skattepolitiska riktlinjer som vi i riksdagen antog våren 2015?

Fru talman! I sitt svar säger Magdalena Andersson att enligt de skattepolitiska riktlinjer som riksdagen antog våren 2015 ska politiken bland annat bidra till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige. Vägledande för skattepolitiken är också att medborgare och företag ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Det kan jag absolut skriva under på.

Syftet med exitskatten är att minska skatteplaneringen, vilket är lovvärt. Det är avgörande för vår gemensamt finansierade välfärd att alla gör rätt för sig och betalar den skatt man ska. Det genomförs nu internationellt en rad åtgärder som på ett bra sätt försvårar skatteflykt och aggressiv skatteplanering utan att hota jobb och tillväxt. Men detta förslag slår hårt på näst intill alla svenska företagare som agerar utanför Sverige.

Sverige är, som ett litet exportberoende land, beroende av världen och inte tvärtom. Att detta omfattande skatteförslag har varit ute på remiss utan att man över huvud taget har funderat på konsekvenserna för Sveriges företagare och näringslivsklimat känns ofattbart. Det är oacceptabla konsekvenser inte minst för våra familjeägda företag.

Fru talman! Finansministern säger vidare i sitt skriftliga svar att hon inte kommer att medverka till att det införs regler som försvårar vare sig generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla sin verksamhet utomlands. Men hur kan finansministern då ens tänka tanken att skicka ut ett sådant förslag på remiss? Det är ett förslag som har utarbetats av Skatteverket i nära dialog med Finansdepartementet.

Skatteverkets rättsliga utredare Åsa Windrot Thell säger i Dagens industri måndagen den 12 februari att någon analys av hur förslaget påverkar företag, entreprenörer och det svenska näringslivet inte har gjorts: Vi har inte tittat på vilka konsekvenser det får för företag. Det kan vara en brist; det kan jag hålla med om.

Vi har med andra ord en regering som låter en egen myndighet lägga fram omfattande skatteförslag som påverkar näst intill alla exportberoende företag, inte minst de små och medelstora företagen, helt utan konsekvensanalyser för dem som det berör. Det är konsekvenser som kan vara ödesdigra.

Anser finansministern att skattemyndigheten har expertis för att lägga fram omfattande skatteförslag som kan bidra till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige - allt enligt de skattepolitiska riktlinjer som vi i riksdagen antog våren 2015?

Fru talman! Jag vill passa på att tacka finansministern för svaret på interpellationen. Exitskatten har, om man tittar på det utifrån ett företagarperspektiv, skapat mycket oro hos svenska företag i Sverige. Det man kanske skjuter in sig mest på är det faktum att man kan komma att behöva betala skatten innan man har sålt andelar i sitt företag, det vill säga innan man har pengar att betala skatten med. Det kan göra att man måste låna pengar eller i värsta fall sälja företaget eller delar av företaget för att klara av att betala skatten. Det i sin tur har upprört många i näringslivet. Man pratar om att det byggs en finansiell mur runt Sverige. Det är nämligen inte bara så att det blir krångligt att flytta ut ur Sverige. Det kan också leda till att entreprenörer drar sig för att etablera sig just i Sverige.

Detta är alltså ett förslag som med precision riktar in sig på företagare, kan man säga, och som gör att tillväxten och jobben riskerar att hotas långsiktigt i Sverige. Det är naturligtvis mycket olyckligt, eftersom vi vet att fyra av fem jobb som skapas i Sverige skapas just av småföretagare.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga någonting om konsekvensbeskrivningen i detta fall. Det är så som Helena Bouveng nyss påpekade. Skatteverket har tagit fram detta förslag, och regeringen och ministern har valt att remittera det. Vad som tydligt framgår är att det över huvud taget inte finns någon konsekvensbeskrivning i fråga om hur det slår mot företagare.

Jag har haft flera debatter med företrädare för regeringen om bristfälliga konsekvensbeskrivningar i alla möjliga former tidigare, men det här tar nog faktiskt priset som det sämsta förslaget när det gäller konsekvensbeskrivningar.

Konsekvensbeskrivningar är viktiga för att vi som fattar beslut i den här kammaren ska veta hur de påverkar företag till exempel i fråga om administrativa kostnader och en rad andra förslag. Att göra en konsekvensbeskrivning är ingenting man kan välja att göra eller inte; detta är en förordning, och det är ganska tydligt vilka saker man ska täcka in i en konsekvensbeskrivning. Här finns stora brister.

I det här fallet finns det inte ens någon konsekvensbeskrivning, vilket är ytterst anmärkningsvärt. Jag skulle gärna vilja höra ministern kommentera det.

Regelrådet är ett organ under Tillväxtverket, alltså en myndighet under regeringen, och nyligen presenterade Regelrådet sin årliga sammanställning när det gäller konsekvensbeskrivningar. Man kan säga att det överlag har förbättrats något, men det är fortfarande väldigt låga siffror. Konsekvensbeskrivningarna är överlag väldigt dåliga, vilket gör att vi inte har tillräckligt bra beslutsunderlag i den här kammaren.

Finansdepartementet, Magdalena Anderssons eget departement, är tyvärr det departement som är sämst i klassen bland samtliga som skickar över konsekvensbeskrivningar eller utredningar till Regelrådet. Endast 8 av 23 förslag är godkända. Det är ett tydligt IG till ministern och Finansdepartementet på detta område.

Min fråga blir: Anser finansministern att beredningsprocessen har varit lämplig när det gäller konsekvensbeskrivningar i fallet med exitskatt? Kommer vi att se Finansdepartementet hantera lagförslag så här i framtiden?

Fru talman! Jag vill passa på att tacka finansministern för svaret på interpellationen. Exitskatten har, om man tittar på det utifrån ett företagarperspektiv, skapat mycket oro hos svenska företag i Sverige. Det man kanske skjuter in sig mest på är det faktum att man kan komma att behöva betala skatten innan man har sålt andelar i sitt företag, det vill säga innan man har pengar att betala skatten med. Det kan göra att man måste låna pengar eller i värsta fall sälja företaget eller delar av företaget för att klara av att betala skatten. Det i sin tur har upprört många i näringslivet. Man pratar om att det byggs en finansiell mur runt Sverige. Det är nämligen inte bara så att det blir krångligt att flytta ut ur Sverige. Det kan också leda till att entreprenörer drar sig för att etablera sig just i Sverige.

Detta är alltså ett förslag som med precision riktar in sig på företagare, kan man säga, och som gör att tillväxten och jobben riskerar att hotas långsiktigt i Sverige. Det är naturligtvis mycket olyckligt, eftersom vi vet att fyra av fem jobb som skapas i Sverige skapas just av småföretagare.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga någonting om konsekvensbeskrivningen i detta fall. Det är så som Helena Bouveng nyss påpekade. Skatteverket har tagit fram detta förslag, och regeringen och ministern har valt att remittera det. Vad som tydligt framgår är att det över huvud taget inte finns någon konsekvensbeskrivning i fråga om hur det slår mot företagare.

Jag har haft flera debatter med företrädare för regeringen om bristfälliga konsekvensbeskrivningar i alla möjliga former tidigare, men det här tar nog faktiskt priset som det sämsta förslaget när det gäller konsekvensbeskrivningar.

Konsekvensbeskrivningar är viktiga för att vi som fattar beslut i den här kammaren ska veta hur de påverkar företag till exempel i fråga om administrativa kostnader och en rad andra förslag. Att göra en konsekvensbeskrivning är ingenting man kan välja att göra eller inte; detta är en förordning, och det är ganska tydligt vilka saker man ska täcka in i en konsekvensbeskrivning. Här finns stora brister.

I det här fallet finns det inte ens någon konsekvensbeskrivning, vilket är ytterst anmärkningsvärt. Jag skulle gärna vilja höra ministern kommentera det.

Regelrådet är ett organ under Tillväxtverket, alltså en myndighet under regeringen, och nyligen presenterade Regelrådet sin årliga sammanställning när det gäller konsekvensbeskrivningar. Man kan säga att det överlag har förbättrats något, men det är fortfarande väldigt låga siffror. Konsekvensbeskrivningarna är överlag väldigt dåliga, vilket gör att vi inte har tillräckligt bra beslutsunderlag i den här kammaren.

Finansdepartementet, Magdalena Anderssons eget departement, är tyvärr det departement som är sämst i klassen bland samtliga som skickar över konsekvensbeskrivningar eller utredningar till Regelrådet. Endast 8 av 23 förslag är godkända. Det är ett tydligt IG till ministern och Finansdepartementet på detta område.

Min fråga blir: Anser finansministern att beredningsprocessen har varit lämplig när det gäller konsekvensbeskrivningar i fallet med exitskatt? Kommer vi att se Finansdepartementet hantera lagförslag så här i framtiden?

Fru talman! Helena Bouveng frågar om Skatteverket har kompetens att ta fram komplicerad lagstiftning. Det är min bedömning att det finns mycket skattejuridisk kompetens på Skatteverket, och det är inte ovanligt att Skatteverket kommer med komplicerade lagförslag. Sedan är det naturligtvis upp till Finansdepartementet att bearbeta och använda eller inte använda dem. Men det finns alltså en stor skattejuridisk kompetens på Skatteverket.

Jörgen Warborn frågar om beredningsprocessen har varit god eller tillfredsställande. Då är det viktigt att säga att beredningsprocessen ännu inte är avslutad utan bara påbörjad, vilket jag var tydlig med i mitt interpellationssvar. Självklart skulle regeringen inte lägga fram ett förslag till riksdagen utan att man har gjort en rejäl konsekvensbeskrivning.

Jörgen Warborn säger att när riksdagen fattar beslut behövs en konsekvensbeskrivning, och i mitt interpellationssvar sa jag att om det är så att regeringen väljer att gå vidare med förslaget ska man självklart göra en omfattande konsekvensbeskrivning.

Jag har en fråga till Helena Bouveng och Jörgen Warborn: Förslaget är ju utarbetat av Skatteverket mot bakgrund av att tioårsregeln inte riktigt fungerar som det är tänkt. Idén med tioårsregeln är ju att kapitalvinster som har upparbetats i Sverige ska beskattas i Sverige. Det är en av de principer vi har i lagstiftningen. Även min företrädare Anders Borg stod bakom den principen och menade att det är problematiskt hur det fungerar i dag.

Därför undrar jag bara om Moderaterna fortfarande menar att det är problematiskt att tioårsregeln inte fungerar och att kapitalvinster som är upparbetade i Sverige ska beskattas i Sverige. Det låter nämligen inte riktigt så när ni säger att det är så oerhört problematiskt om det inte finns möjlighet för företagare att flytta vinster som man har upparbetat i Sverige och skatta för dem.

Fru talman! Helena Bouveng frågar om Skatteverket har kompetens att ta fram komplicerad lagstiftning. Det är min bedömning att det finns mycket skattejuridisk kompetens på Skatteverket, och det är inte ovanligt att Skatteverket kommer med komplicerade lagförslag. Sedan är det naturligtvis upp till Finansdepartementet att bearbeta och använda eller inte använda dem. Men det finns alltså en stor skattejuridisk kompetens på Skatteverket.

Jörgen Warborn frågar om beredningsprocessen har varit god eller tillfredsställande. Då är det viktigt att säga att beredningsprocessen ännu inte är avslutad utan bara påbörjad, vilket jag var tydlig med i mitt interpellationssvar. Självklart skulle regeringen inte lägga fram ett förslag till riksdagen utan att man har gjort en rejäl konsekvensbeskrivning.

Jörgen Warborn säger att när riksdagen fattar beslut behövs en konsekvensbeskrivning, och i mitt interpellationssvar sa jag att om det är så att regeringen väljer att gå vidare med förslaget ska man självklart göra en omfattande konsekvensbeskrivning.

Jag har en fråga till Helena Bouveng och Jörgen Warborn: Förslaget är ju utarbetat av Skatteverket mot bakgrund av att tioårsregeln inte riktigt fungerar som det är tänkt. Idén med tioårsregeln är ju att kapitalvinster som har upparbetats i Sverige ska beskattas i Sverige. Det är en av de principer vi har i lagstiftningen. Även min företrädare Anders Borg stod bakom den principen och menade att det är problematiskt hur det fungerar i dag.

Därför undrar jag bara om Moderaterna fortfarande menar att det är problematiskt att tioårsregeln inte fungerar och att kapitalvinster som är upparbetade i Sverige ska beskattas i Sverige. Det låter nämligen inte riktigt så när ni säger att det är så oerhört problematiskt om det inte finns möjlighet för företagare att flytta vinster som man har upparbetat i Sverige och skatta för dem.

Fru talman! Det kan absolut finnas behov av att göra en översyn av tioårsregeln. Men det förslag som ligger nu är helt ogenomförbart och bara att kasta i papperskorgen.

Min fråga till finansministern var inte om Skatteverket är duktigt på att lägga fram omfattande skatteförslag utan om Skatteverket är en kompetent myndighet när det gäller att lägga fram skatteförslag som bidrar till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige. Det är något helt annat.

Fru talman! Kritiken har varit massiv. Låt mig citera några reaktioner som publicerades i Dagens industri den 11 februari 2018.

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare: Det här är ett destruktivt förslag som försvårar kompetensförsörjning och gör det svårare att locka hit internationella talanger.

Johan Andersson, vd för Mellby Gård: Man försöker bygga en finansiell Berlinmur runt Sverige genom att tvinga hem utländska arvingar och genom en straffskatt om man flyttar ut.

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv: Förslaget har kommit fram på ett helt hårresande sätt, och det kommer att leda oss tillbaka till ett system som fanns med den gamla arvsskatten.

Carl Bennet, entreprenör och industriman: Skatten skulle skada långsiktig företagsutveckling i det här landet. Det kommer att göra att kunskapsmiljöer av världsklass blir färre och mindre i Sverige.

Jag kunde ha gjort listan längre. Detta är företrädare som alla på olika sätt har bred och god kompetens för att säkerställa att vårt näringsliv, våra entreprenörer och företagare kan växa och att generationsväxlingar kan ske på ett bra sätt - företrädare som jag är övertygad om också har förståelse för hur välfärdslandet Sverige är beroende av skatteintäkter.

Är det då inte rimligt att sådana företrädare är med och utformar skatteförslag som är bra för Sverige, för företagen och för välfärdslandet Sverige? Varför skicka ut ett förslag på remiss som fullständigt sågas av dessa? Det här förslaget skickar signaler som uppfattas som allt annat än att vi har en regering som anser att vårt exportberoende land behöver fler globala företag och inte färre.

Fru talman! Det kan absolut finnas behov av att göra en översyn av tioårsregeln. Men det förslag som ligger nu är helt ogenomförbart och bara att kasta i papperskorgen.

Min fråga till finansministern var inte om Skatteverket är duktigt på att lägga fram omfattande skatteförslag utan om Skatteverket är en kompetent myndighet när det gäller att lägga fram skatteförslag som bidrar till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige. Det är något helt annat.

Fru talman! Kritiken har varit massiv. Låt mig citera några reaktioner som publicerades i Dagens industri den 11 februari 2018.

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare: Det här är ett destruktivt förslag som försvårar kompetensförsörjning och gör det svårare att locka hit internationella talanger.

Johan Andersson, vd för Mellby Gård: Man försöker bygga en finansiell Berlinmur runt Sverige genom att tvinga hem utländska arvingar och genom en straffskatt om man flyttar ut.

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv: Förslaget har kommit fram på ett helt hårresande sätt, och det kommer att leda oss tillbaka till ett system som fanns med den gamla arvsskatten.

Carl Bennet, entreprenör och industriman: Skatten skulle skada långsiktig företagsutveckling i det här landet. Det kommer att göra att kunskapsmiljöer av världsklass blir färre och mindre i Sverige.

Jag kunde ha gjort listan längre. Detta är företrädare som alla på olika sätt har bred och god kompetens för att säkerställa att vårt näringsliv, våra entreprenörer och företagare kan växa och att generationsväxlingar kan ske på ett bra sätt - företrädare som jag är övertygad om också har förståelse för hur välfärdslandet Sverige är beroende av skatteintäkter.

Är det då inte rimligt att sådana företrädare är med och utformar skatteförslag som är bra för Sverige, för företagen och för välfärdslandet Sverige? Varför skicka ut ett förslag på remiss som fullständigt sågas av dessa? Det här förslaget skickar signaler som uppfattas som allt annat än att vi har en regering som anser att vårt exportberoende land behöver fler globala företag och inte färre.

Fru talman! På frågan från finansministern om tioårsregeln vill jag hålla med Helena Bouveng om att det kan finnas anledning att se över den.

I min valkrets i Halland finns ett företag som heter Eleiko. Även det har varit omskrivet i detta sammanhang i tidningen Dagens industri den senaste tiden.

Eleiko är ett företag som i dag ägs av en kvinna som har barn som också är verksamma i bolaget. Hon har som ett resultat av det här känt att de måste genomföra en generationsväxling innan lagförslaget blir verklighet. Kvinnan som äger bolaget har barn som bor utomlands. I händelse av att hon skulle avlida innan en generationsväxling kunnat genomföras och det skulle bli en arvsfråga av bolaget skulle barnen enligt det här förslaget beskattas och dessutom beskattas olika beroende på var de bor.

Det är alltså ett förslag som slår väldigt olyckligt, och hade man gjort en ordentlig konsekvensbeskrivning från början hade man säkert funnit detta och kunnat hantera det. Det här är alltså något som orsakat stor osäkerhet och stor oro i företagarled, och osäkerhet och oro är aldrig bra för investeringsklimatet.

Jag skulle vilja nämna två citat som har kommit i remissprocessen och dessutom ett citat från finansministern själv.

Det första är från Svenskt Näringsliv, som säger så här: Vi avstyrker förslaget, som skickar negativa signaler till skada för företagande, investeringar och jobb. När det framkom att Skatteverket inte ens har tittat på konsekvensbeskrivningarna för företagen borde finansministern ha dragit tillbaka förslaget, detta med tanke på den oro förslaget har skapat inte minst för familjeföretagare.

Nästa citat kommer från Näringslivets Skattedelegation, som i sitt remissvar säger: "Ett genomförande av förslaget skulle i flera fall omöjliggöra generationsskiften i fåmansföretag, försvåra kompetensförsörjningen för svenska företag, öka den administrativa bördan och leda till minskad förutsebarhet."

Mitt sista citat kommer från finansministern själv. Det ingår i hennes skriftliga svar till interpellationen: "Jag kommer inte att medverka till att det införs regler som försvårar vare sig generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla sin verksamhet utomlands."

Då blir följdfrågan naturligtvis: Varför har finansministern valt att remittera förslaget?

Jag hade hoppats att när Skatteverket kom med förslaget skulle ministern ha haft med det som ett inspel i en beredningsprocess. Man skulle inte ha remitterat det med en gång. Det har skapat oro. Vi har uppfattat det som att regeringen, åtminstone till del, ställer sig bakom förslaget och vill gå vidare med det. Om man hade lugnat sig lite och tillsatt en ordentlig utredning hade man säkert så småningom fått ett bättre underlag, och oron hade inte uppkommit.

Under den första rundan ställde jag en fråga som jag inte fick något svar på: Kommer Finansdepartementet att hantera lagförslag på så sätt i framtiden?

Eftersom finansministern inte vill medverka till förslag som försvårar generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla verksamheter utomlands, vill jag ställa följande fråga: Vad ser finansministern själv för farhågor med förslaget?

Fru talman! På frågan från finansministern om tioårsregeln vill jag hålla med Helena Bouveng om att det kan finnas anledning att se över den.

I min valkrets i Halland finns ett företag som heter Eleiko. Även det har varit omskrivet i detta sammanhang i tidningen Dagens industri den senaste tiden.

Eleiko är ett företag som i dag ägs av en kvinna som har barn som också är verksamma i bolaget. Hon har som ett resultat av det här känt att de måste genomföra en generationsväxling innan lagförslaget blir verklighet. Kvinnan som äger bolaget har barn som bor utomlands. I händelse av att hon skulle avlida innan en generationsväxling kunnat genomföras och det skulle bli en arvsfråga av bolaget skulle barnen enligt det här förslaget beskattas och dessutom beskattas olika beroende på var de bor.

Det är alltså ett förslag som slår väldigt olyckligt, och hade man gjort en ordentlig konsekvensbeskrivning från början hade man säkert funnit detta och kunnat hantera det. Det här är alltså något som orsakat stor osäkerhet och stor oro i företagarled, och osäkerhet och oro är aldrig bra för investeringsklimatet.

Jag skulle vilja nämna två citat som har kommit i remissprocessen och dessutom ett citat från finansministern själv.

Det första är från Svenskt Näringsliv, som säger så här: Vi avstyrker förslaget, som skickar negativa signaler till skada för företagande, investeringar och jobb. När det framkom att Skatteverket inte ens har tittat på konsekvensbeskrivningarna för företagen borde finansministern ha dragit tillbaka förslaget, detta med tanke på den oro förslaget har skapat inte minst för familjeföretagare.

Nästa citat kommer från Näringslivets Skattedelegation, som i sitt remissvar säger: "Ett genomförande av förslaget skulle i flera fall omöjliggöra generationsskiften i fåmansföretag, försvåra kompetensförsörjningen för svenska företag, öka den administrativa bördan och leda till minskad förutsebarhet."

Mitt sista citat kommer från finansministern själv. Det ingår i hennes skriftliga svar till interpellationen: "Jag kommer inte att medverka till att det införs regler som försvårar vare sig generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla sin verksamhet utomlands."

Då blir följdfrågan naturligtvis: Varför har finansministern valt att remittera förslaget?

Jag hade hoppats att när Skatteverket kom med förslaget skulle ministern ha haft med det som ett inspel i en beredningsprocess. Man skulle inte ha remitterat det med en gång. Det har skapat oro. Vi har uppfattat det som att regeringen, åtminstone till del, ställer sig bakom förslaget och vill gå vidare med det. Om man hade lugnat sig lite och tillsatt en ordentlig utredning hade man säkert så småningom fått ett bättre underlag, och oron hade inte uppkommit.

Under den första rundan ställde jag en fråga som jag inte fick något svar på: Kommer Finansdepartementet att hantera lagförslag på så sätt i framtiden?

Eftersom finansministern inte vill medverka till förslag som försvårar generationsskiften eller näringslivets möjligheter att utveckla verksamheter utomlands, vill jag ställa följande fråga: Vad ser finansministern själv för farhågor med förslaget?

Fru talman! Jag ska svara på två frågor.

Den första frågan gällde varför man skickar ut ett förslag på remiss som sågas. Det är liksom grejen med att skicka ut frågor på remiss, nämligen att få synpunkter. Man vet inte om förslag kommer att sågas om man inte skickar ut dem på remiss. Det är liksom hela syftet och en del av den beredningsprocess som regeringen enligt grundlagen är skyldig att genomföra innan förslag läggs fram till riksdagen.

Kommer Finansdepartementet att hantera förslag på det sättet i fortsättningen? Ja, regeringen är enligt grundlagen skyldig att ha en ordnad beredningsprocess. Att skicka förslag på remiss är en av de saker som regeringen naturligtvis kommer att fortsätta att göra - annars skulle ni KU-anmäla mig i stället.

Sedan var det en fråga om Skatteverket är kompetent att lägga fram förslag som skapar goda villkor för jobb och företagande. Svaret på den frågan är ja. Jag är lite förvånad över att Helena Bouveng över huvud taget ställer frågan. Det finns 10 000 medarbetare på Skatteverket som varje dag går till jobbet för att ge bra service till medborgare och företag i landet. De har jobbat fram många olika lagförslag för skatteförändringar som har gynnat såväl jobb och företagande som alla invånare i Sverige.

Skatteverket är en modern serviceorganisation som gör ett fantastiskt arbete. Alla de 10 000 medarbetarna är värda en eloge för det arbetet.

Helena Bouveng citerade någon som hade skrivit att förslaget är en Berlinmur. Jag tycker att det är ett olyckligt sätt att uttrycka sig på. Det här är ett skatteförslag om att beskatta vinster gjorda i Sverige. Att jämföra det med Berlinmuren, som stängde in halva Europas kontinent, där människor led under kommunismens diktatur, där människor förtrycktes, är inte lämpligt. Nu var det inte Helena Bouveng som sa detta, men du valde att citera det. Du väljer att upprepa detta mycket olyckliga uttryck. Jag hoppas att det inte sker igen eftersom det är respektlöst mot alla de miljontals människor som led under den östeuropeiska diktaturen.

Fru talman! Jag ska svara på två frågor.

Den första frågan gällde varför man skickar ut ett förslag på remiss som sågas. Det är liksom grejen med att skicka ut frågor på remiss, nämligen att få synpunkter. Man vet inte om förslag kommer att sågas om man inte skickar ut dem på remiss. Det är liksom hela syftet och en del av den beredningsprocess som regeringen enligt grundlagen är skyldig att genomföra innan förslag läggs fram till riksdagen.

Kommer Finansdepartementet att hantera förslag på det sättet i fortsättningen? Ja, regeringen är enligt grundlagen skyldig att ha en ordnad beredningsprocess. Att skicka förslag på remiss är en av de saker som regeringen naturligtvis kommer att fortsätta att göra - annars skulle ni KU-anmäla mig i stället.

Sedan var det en fråga om Skatteverket är kompetent att lägga fram förslag som skapar goda villkor för jobb och företagande. Svaret på den frågan är ja. Jag är lite förvånad över att Helena Bouveng över huvud taget ställer frågan. Det finns 10 000 medarbetare på Skatteverket som varje dag går till jobbet för att ge bra service till medborgare och företag i landet. De har jobbat fram många olika lagförslag för skatteförändringar som har gynnat såväl jobb och företagande som alla invånare i Sverige.

Skatteverket är en modern serviceorganisation som gör ett fantastiskt arbete. Alla de 10 000 medarbetarna är värda en eloge för det arbetet.

Helena Bouveng citerade någon som hade skrivit att förslaget är en Berlinmur. Jag tycker att det är ett olyckligt sätt att uttrycka sig på. Det här är ett skatteförslag om att beskatta vinster gjorda i Sverige. Att jämföra det med Berlinmuren, som stängde in halva Europas kontinent, där människor led under kommunismens diktatur, där människor förtrycktes, är inte lämpligt. Nu var det inte Helena Bouveng som sa detta, men du valde att citera det. Du väljer att upprepa detta mycket olyckliga uttryck. Jag hoppas att det inte sker igen eftersom det är respektlöst mot alla de miljontals människor som led under den östeuropeiska diktaturen.

Fru talman! Jag kan ändå inte annat än slås av att vi har en finansminister som skickar ut förslag där man inte kan förutse sågningarna.

Jag håller med finansministern om att vi har ett bra och fungerande skatteverk, men jag tror inte att Skatteverket är den bästa myndigheten att lägga fram förslag som påverkar vårt företagsamma Sverige.

Fru talman! Under den här mandatperioden har en lång rad förslag lagts fram från Socialdemokraterna och Miljöpartiet, ofta uppbackade av Vänsterpartiet, som försämrar villkoren för företagande och jobbskapande i Sverige. Det är fråga om höjda skatter enligt 3:12-reglerna, flygskatt, halverat RUT-avdrag, planer på att avskaffa valfriheten i välfärdssektorn och nu en exitskatt. Den skatten skadar både företagande och näringslivsklimat. Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons iver att försvåra och försämra för företagare verkar tyvärr inte veta någon gräns.

Fru talman! Det är sorgligt. Jag träffar många företagare och entreprenörer som vittnar om - oavsett färg på regeringen - att det har gjorts mycket gott för att Sveriges företagare ska ha rimliga förutsättningar att verka både i Sverige och utanför Sverige. Tidigare S-regeringar har insett att utan företagen stannar Sverige och att ett väl fungerande näringsliv ger jobb, tillväxt och en god välfärd.

Nu verkar den insikten tyvärr inte längre finnas. Den insikten har Alliansen. Därför säger vi nej till det nuvarande förslaget till exitskatt, och det borde finansministern också göra.

Fru talman! Jag kan ändå inte annat än slås av att vi har en finansminister som skickar ut förslag där man inte kan förutse sågningarna.

Jag håller med finansministern om att vi har ett bra och fungerande skatteverk, men jag tror inte att Skatteverket är den bästa myndigheten att lägga fram förslag som påverkar vårt företagsamma Sverige.

Fru talman! Under den här mandatperioden har en lång rad förslag lagts fram från Socialdemokraterna och Miljöpartiet, ofta uppbackade av Vänsterpartiet, som försämrar villkoren för företagande och jobbskapande i Sverige. Det är fråga om höjda skatter enligt 3:12-reglerna, flygskatt, halverat RUT-avdrag, planer på att avskaffa valfriheten i välfärdssektorn och nu en exitskatt. Den skatten skadar både företagande och näringslivsklimat. Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons iver att försvåra och försämra för företagare verkar tyvärr inte veta någon gräns.

Fru talman! Det är sorgligt. Jag träffar många företagare och entreprenörer som vittnar om - oavsett färg på regeringen - att det har gjorts mycket gott för att Sveriges företagare ska ha rimliga förutsättningar att verka både i Sverige och utanför Sverige. Tidigare S-regeringar har insett att utan företagen stannar Sverige och att ett väl fungerande näringsliv ger jobb, tillväxt och en god välfärd.

Nu verkar den insikten tyvärr inte längre finnas. Den insikten har Alliansen. Därför säger vi nej till det nuvarande förslaget till exitskatt, och det borde finansministern också göra.

Fru talman! Regeringen bedriver en antiföretagarlinje som riskerar att hota tillväxt och jobb långsiktigt. Svenskt Näringsliv mäter företagsklimatet regelbundet - och har gjort så under en längre period. Inte sedan man började mäta på nationell nivå har vi sett ett sämre resultat för företagsklimatet än just nu. Man mäter flera olika saker, och attityden hos företagarna väger starkt. Man frågar svenska företag direkt, och svenska företagare är alltså kritiska till regeringens politik just nu.

När jag debatterar frågan med företrädare för regeringen, finansministern eller näringsministern, brukar jag få två grundsvar. Ett svar är att visa på internationella mätningar och hur fint det går för Sverige. Visst är det så, och det har varit så långsiktigt. På några parametrar stärks Sverige, och på några försvagas Sverige. Men långsiktigt ser det bra ut i de internationella rankningarna. Men detta fråntar inte att svenska företag i dag är oroade för hur de rankningarna kommer att se ut i framtiden.

Ett annat motargument jag får höra är att nyckeltalen är fina för Sverige. Arbetslösheten sjunker, men det gör den inte i alla grupper. För utrikes födda är det höga siffror, men generellt sett är arbetslösheten lägre. Vi kan se att exporten firar framgångar.

Allt detta gör att företagen tjänar bra med pengar, och då borde de inte just nu vara kritiska - men det är de ändå.

Det här är en farlig linje. Företagsklimatet blir sämre i en högkonjunktur. Vi borde passa på att genomföra bra reformer som stärker företagsklimatet i stället för tvärtom.

Kan vi få ett klart svar från finansministern att förslaget om exitskatt kommer att kastas i papperskorgen? Eller är en moderatledd alliansregering enda sättet att garantera detta?

Fru talman! Regeringen bedriver en antiföretagarlinje som riskerar att hota tillväxt och jobb långsiktigt. Svenskt Näringsliv mäter företagsklimatet regelbundet - och har gjort så under en längre period. Inte sedan man började mäta på nationell nivå har vi sett ett sämre resultat för företagsklimatet än just nu. Man mäter flera olika saker, och attityden hos företagarna väger starkt. Man frågar svenska företag direkt, och svenska företagare är alltså kritiska till regeringens politik just nu.

När jag debatterar frågan med företrädare för regeringen, finansministern eller näringsministern, brukar jag få två grundsvar. Ett svar är att visa på internationella mätningar och hur fint det går för Sverige. Visst är det så, och det har varit så långsiktigt. På några parametrar stärks Sverige, och på några försvagas Sverige. Men långsiktigt ser det bra ut i de internationella rankningarna. Men detta fråntar inte att svenska företag i dag är oroade för hur de rankningarna kommer att se ut i framtiden.

Ett annat motargument jag får höra är att nyckeltalen är fina för Sverige. Arbetslösheten sjunker, men det gör den inte i alla grupper. För utrikes födda är det höga siffror, men generellt sett är arbetslösheten lägre. Vi kan se att exporten firar framgångar.

Allt detta gör att företagen tjänar bra med pengar, och då borde de inte just nu vara kritiska - men det är de ändå.

Det här är en farlig linje. Företagsklimatet blir sämre i en högkonjunktur. Vi borde passa på att genomföra bra reformer som stärker företagsklimatet i stället för tvärtom.

Kan vi få ett klart svar från finansministern att förslaget om exitskatt kommer att kastas i papperskorgen? Eller är en moderatledd alliansregering enda sättet att garantera detta?

Fru talman! Vi från Finansdepartementets sida kommer naturligtvis att ta emot alla svaren på remissen som kommer in, och därefter kommer regeringen att ta ställning i frågan. Det är så beredningsprocessen ser ut i Regeringskansliet.

Jag delar interpellanternas uppfattning att det är oerhört viktigt att Sverige har ett gott företagsklimat. Därför är det så bra att Sverige i många rankningar, precis som Jörgen Warborn sa, har stärkt sig vad gäller företagsklimatet. Det går framåt för det svenska näringslivsklimatet, inte minst på området offentliga finanser, där Sverige i World Economic Forums rankning har stigit 30 platser jämfört med när Jörgen Warborns parti satt i regeringsställning.

När jag frågar företagare vad de ser för problem svarar de oftast att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, att om de hittar arbetskraft med rätt kompetens behöver den någonstans att bo och att det behövs bättre infrastruktur. På alla dessa tre områden har regeringen omfattande satsningar.

Vi har byggt ut vuxenutbildningen. En 20-procentig utökning av den statligt finansierade vuxenutbildningen är resultatet av den här mandatperiodens arbete, och det är just för att företagen ska hitta rätt kompetens.

Vi har genomfört en historiskt stor satsning på infrastrukturen. Där jobbar vi nu med exakt vad de pengarna kommer att gå till. Det är mycket omfattande investeringar i infrastruktur.

Därutöver gör vi en stor satsning på bostadsbyggande, och det har också visat sig att vi hade ett rekordstort bostadsbyggande förra året.

Vi ser också att sedan den här regeringen tillträdde är det 250 000 fler människor som går till jobbet varje dag. Majoriteten av dem gör det i näringslivet, så någon framtidsanda finns det uppenbarligen i det svenska näringslivet - även om det inte alltid låter så när man lyssnar på moderata riksdagsledamöter.

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Vi från Finansdepartementets sida kommer naturligtvis att ta emot alla svaren på remissen som kommer in, och därefter kommer regeringen att ta ställning i frågan. Det är så beredningsprocessen ser ut i Regeringskansliet.

Jag delar interpellanternas uppfattning att det är oerhört viktigt att Sverige har ett gott företagsklimat. Därför är det så bra att Sverige i många rankningar, precis som Jörgen Warborn sa, har stärkt sig vad gäller företagsklimatet. Det går framåt för det svenska näringslivsklimatet, inte minst på området offentliga finanser, där Sverige i World Economic Forums rankning har stigit 30 platser jämfört med när Jörgen Warborns parti satt i regeringsställning.

När jag frågar företagare vad de ser för problem svarar de oftast att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, att om de hittar arbetskraft med rätt kompetens behöver den någonstans att bo och att det behövs bättre infrastruktur. På alla dessa tre områden har regeringen omfattande satsningar.

Vi har byggt ut vuxenutbildningen. En 20-procentig utökning av den statligt finansierade vuxenutbildningen är resultatet av den här mandatperiodens arbete, och det är just för att företagen ska hitta rätt kompetens.

Vi har genomfört en historiskt stor satsning på infrastrukturen. Där jobbar vi nu med exakt vad de pengarna kommer att gå till. Det är mycket omfattande investeringar i infrastruktur.

Därutöver gör vi en stor satsning på bostadsbyggande, och det har också visat sig att vi hade ett rekordstort bostadsbyggande förra året.

Vi ser också att sedan den här regeringen tillträdde är det 250 000 fler människor som går till jobbet varje dag. Majoriteten av dem gör det i näringslivet, så någon framtidsanda finns det uppenbarligen i det svenska näringslivet - även om det inte alltid låter så när man lyssnar på moderata riksdagsledamöter.

Överläggningen var härmed avslutad.