Interpellationssvar - 2017-02-24

Fru ålderspresident! Erik Ottoson har frågat bostads- och digitaliseringsministern vad statsrådet och regeringen avser att vidta för åtgärder för att skapa ett tydligt ledarskap i digitaliseringsprocessen av det offentliga Sverige. Vidare har Erik Ottoson frågat på vilket sätt statsrådet och regeringen kommer att utveckla regleringsbreven till svenska myndigheter i syfte att skynda på processen att digitalisera offentlig sektor och vilka regelförenklingar statsrådet och regeringen kommer att initiera för att underlätta digitaliseringen av Sverige.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringens ambition är tydlig: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en modern och effektiv offentlig sektor, en enklare vardag för privatpersoner och företag, fler jobb och ökad välfärd.

Den svenska förvaltningsmodellen ger statliga myndigheter, kommuner och landsting stor frihet att själva välja hur de ska fullgöra sina uppgifter. Det är viktiga grundstenar i den framgångsrika svenska förvaltningen. Samtidigt är det regeringens uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för digitalisering av offentlig förvaltning, och regeringen genomför ett flertal initiativ. Låt mig ge några exempel.

Den nationella digitala infrastrukturen är en förutsättning för digitaliseringen av det offentliga Sverige. Regeringen annonserade därför i budgetpropositionen för 2017 en ny finansieringsmodell för förvaltningen av nationella grunddata och nationella digitala tjänster såsom Svensk e-legitimation och Mina meddelanden.

Men anslutningen av myndigheter, privatpersoner och företag till den digitala infrastrukturen behöver öka. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag till hur styrningen av nationella digitala tjänster kan effektiviseras.

Samma utredning har fått i uppdrag att analysera hur digitaliseringen i offentlig sektor kan snabbas på genom att ansvaret samlas i en myndighet inom ramen för befintlig myndighetsstruktur.

Statens it-kostnader uppgår till ca 30 miljarder kronor årligen. Myndigheternas interna styrning och kontroll av dessa kostnader behöver förbättras. Regeringen har därför förlängt Ekonomistyrningsverkets uppdrag att följa de statliga myndigheternas effektivitet vid användningen av informationsteknik och hur de använder digitaliseringens möjligheter.

Offentlig information utgör en samhällsgemensam resurs av stort värde. Det är viktigt att främja vidareutnyttjande av denna information. Regeringen har därför gett Riksarkivet i uppdrag att leda arbetet med att publicera information som öppna data i staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett antal utvecklingsmyndigheter ska verka för ökat vidareutnyttjande genom att främja en smartare samhällsbyggnadsprocess, en smartare livsmedelskedja samt en smartare användning av miljöinformation. Över 25 myndigheter och kommuner samverkar inom ramen för projektet Hack for Sweden för att lösa samhällsutmaningar med hjälp av öppna data. Regeringen stöder årets tävling, som bland annat kommer att fokusera på samhällsbyggnad och smartare miljöinformation.

Regelförenkling är ett område som regeringen arbetar aktivt med. Ett aktuellt initiativ är regeringens och SKL:s överenskommelse att förenkla företagandet inom restaurangbranschen med hjälp av digitala lösningar. Det är en regeltung bransch som kräver omfattande kontakt med myndigheter och kommuner.

För att ytterligare underlätta digitalisering och samverkan i offentlig förvaltning har en särskild utredare fått i uppdrag att kartlägga och analysera om det finns lagstiftning som i onödan försvårar utvecklingen. Utredningen ska också lämna förslag på författningsändringar.

Genom att aktivt driva på digitaliseringen av det offentliga Sverige har regeringen tagit viktiga steg i moderniseringen av förvaltningen. Detta arbete kommer jag att fortsätta att driva under resten av mandatperioden.

Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag och statsrådet har diskuterat digitaliseringsfrågor tidigare i en väldigt god ton. Jag upplever att statsrådets svar vittnar om goda ambitioner inom digitaliseringsområdet. Detta är självfallet något som jag välkomnar.

Jag tror dock att jag och statsrådet talar förbi varandra lite grann, om man betänker vad jag åsyftade i min fråga och vad statsrådet säger i sitt svar.

Jag tror att vi börjar komma till en punkt i digitaliseringen av det offentliga Sverige där ett helhetsgrepp kommer att behöva tas på ett sätt som inte har skett tidigare. Det är därför jag använder begreppet ledarskap, inte styrning. Det är ett mycket vidare begrepp, som antyder ett vidare anslag och ett bredare ansvar.

Något som jag tror är avgörande för att få hela det offentliga Sverige att fungera på ett mer digitalt sätt är kommuner och landsting. Som jag och statsrådet har diskuterat tidigare är det kommunala självstyret en viktig faktor som måste respekteras men som inte får bli någon form av hämsko för digitaliseringen av det offentliga.

Där tror jag inte att statsrådet ska underskatta sin ställning och tyngd som statsråd när det gäller att använda målsättningar även för den kommunala och landstingsdrivna verksamheten, just vad gäller digitalisering. Man får kanske inte nödvändigtvis med sig varenda kommun i den formen av mjukare ledarskap, men jag tror att man får med sig tillräckligt många för att skapa en kritisk massa.

Sedan finns det verktyg som man från regerings- och myndighetshåll kan använda sig av för att driva på ytterligare i samma genre. År 2011 eller 2012, om jag inte minns fel, gjorde Kammarkollegiet en större upphandling av så kallade elev-Ipadar, som varje svensk kommunal skola fick möjlighet att göra avrop på.

Det var ett centralt grepp som gjorde stor skillnad för digitaliseringen av vår undervisning. Jag tror att fler sådana initiativ skulle kunna skapa bättre samverkan mellan stat och kommun och också hjälpa kommunerna att lyfta sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det talas till exempel om samhällsbyggnadsprocesser. Där finns det väldigt mycket som skulle kunna utvecklas, vilket statsrådet också var inne på, men utvecklingskostnaderna för den formen av digitala system är ofta väldigt stora. Man kan behöva hjälpas åt att bära dessa kostnader tillsammans. Om SKL inte klarar av att bära den bollen måste man kanske hjälpa till från statligt håll.

En följdfråga till statsrådet blir: Finns det några sådana tankar och projekt inom Regeringskansliet och inom den statliga delen av det offentliga Sverige, för att skapa fler projekt likt det som Kammarkollegiet hade i början av 10-talet, med en gemensam upphandling som kommuner sedan kunde avropa från?

Finns det några tankar om vilka lagar som kan stiftas för att driva på, inte bara vilka lagar som finns och som kan stå i vägen? Man kan inte bara röja undan hinder och hoppas att det löser sig. Det tror jag att statsrådet håller med om. Vilka tankar finns det om att stifta och föreslå lagar till riksdagen i syfte att driva på digitaliseringen av det offentliga?

Fru ålderspresident! Först vill jag säga ett stort tack till Erik Ottoson för denna debatt och för interpellationen.

Som vanligt när vi diskuterar frågor som rör digitaliseringen av offentlig sektor är Erik Ottoson klok och har rätt. Det är exakt det han säger som vi behöver göra och som vi jobbar med, nämligen att skapa starkare ledarskap och styrning i den offentliga sektorn.

Vad det handlar om är att vi måste börja se den offentliga sektorn som en koncern. Hittills har vi inte gjort det, och det är därför vi har halkat efter under de senaste tio åren när det gäller digitaliseringen av det offentliga Sverige.

När världen började med digitalisering och till och med datorisering av tjänster redan på 70- och 80-talen låg Sverige i framkant, men då hade vi en tydlig styrning och ledarskap. Nu har vi halkat efter. Vi har halkat efter i snart tio år.

Vi ser att våra grannländer har sprungit förbi. Danskarna har nu genomfört flera reformer som innebär att man har effektiviserat den offentliga förvaltningen och digitaliserat kommunikationen mellan medborgare och den offentliga sektorn. Det de har gjort är att de har sett den offentliga sektorn som en koncern och styrt och lett den som en koncern. De har skapat partnerskap mellan staten, kommunerna och landstingen.

Jag är i grund och botten en varm vän av det kommunala självstyret, och jag ser det som min uppgift att försvara det i regeringen utifrån det ansvarsområde jag har. Jag måste dock erkänna att i de samtal som jag har haft med Kommunsverige under dessa två år är det ett område där Kommunsverige kräver tydligare statlig styrning och ledarskap, och det är digitaliseringen av offentlig sektor. Digitalisering och gemensamma digitala infrastrukturer försvagar inte det kommunala självstyret utan skapar tvärtom förutsättningar för effektiva och välmående kommuner och landsting.

Nu inväntar vi utredningsbetänkandet, som kommer inom kort och som handlar om de gemensamma tjänsterna. Vi fokuserar mycket på den första delen av infrastrukturen, som handlar om kommunikationer mellan medborgare och företag och den offentliga sektorn - Mina meddelanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ambitionen att så fort vi får underlaget av utredaren vidta åtgärder och agera för att snabba på processen när det gäller anslutning till Mina meddelanden. Här måste vi också få med kommunerna. Vi för aktiva samtal med kommunsektorn om detta, och vi tror att det behövs. Inte minst ur ett medborgarperspektiv måste kommunerna vara med.

Vi har fattat beslut om en finansieringsmodell. Det har hittills saknats i de gemensamma tjänsterna. Nu finns en modell för hur vi ska finansiera de gemensamma it-tjänster eller digitala tjänster som behövs och som är nödvändiga för att vi ska kunna digitalisera den offentliga sektorn.

Vi jobbar med att undanröja rättsliga hinder, som Erik Ottoson nämnde. Jag instämmer i hans utgångspunkt att det inte räcker med att bara undanröja hinder. Vi måste också in och styra och leda. Därför jobbar vi med nationell styrning och ledning vad gäller de gemensamma digitala tjänster som krävs för att den offentliga sektorn ska effektiviseras.

Denna resa är påbörjad, och vi kommer att göra allt vi kan under resten av mandatperioden för att öka takten i digitaliseringen. Detta kommer att kräva mycket tydligare ledarskap och styrning från staten än vad vi har sett tidigare.

Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för det uppföljande svaret! Jag upplever ett gott anslag.

Det man måste känna till är att det finns lagstiftningsprocesser som kommer att behöva komma till stånd, egentligen i förrgår, framför allt i relation till det som statsrådet talar om, nämligen öppna data, där hela modellen för vår offentlighetsprincip kommer att behöva utvecklas.

I dag har vi i princip två lägen: sekretessbelagt eller offentlig handling. Vi kommer att behöva se över möjligheterna att inrätta ett tredje läge: öppna data eller open by default. Där har man en standardiserad datamängd som alltid är tillgänglig i ett helt maskinavläsbart och rått format som kan användas av myndigheter, företag och privatpersoner för att skapa värden, hitta information och bearbeta statistik på ett helt annat sätt. Där är såklart finansieringsmodellerna väldigt viktiga.

Jag tror att man även behöver se över möjligheterna just kring vad som är utgångspunkten i offentlig förvaltning. När vi hanterar handlingar, när vi arkiverar och när vi lämnar ut handlingar, är det då papperet som är utgångspunkten? Eller ska man etablera principen digitalt först, alltså att utgångsläget är att handlingen är digital - att den existerar och vidimeras digitalt? Eller är utgångspunkten att det är signaturer på papper som är det förhärskande?

Det är till syvende och sist också en lagstiftningsfråga om det är digitalt först eller inte som ska gälla.

Jag kan vara lite anekdotisk. När min farfar nyligen gick bort skulle jag hjälpa min farmor att få utökad hemtjänst. Blanketten för att begära utökad hemtjänst gick inte att få mejlad. Detta hade inte varit ett bekymmer tidigare. Därför fick vi vänta ytterligare på att blanketten kom via posten. Det hade dessutom blivit förseningar på grund av Postnord. Men detta hade kunnat gå så mycket snabbare.

Jag tror att det handlar om att etablera principer. Det kan, som sagt, också vara en lagstiftningsfråga som driver på mycket av den tekniska utvecklingen och den digitala utvecklingen även i Kommunsverige, där vi talar om ledarskap och behovet av extra styrning. Att ta ett sådant steg skulle vara djärvt, och det skulle sannolikt föranleda många höjda ögonbryn. Men jag tror också att det är nödvändigt för att vi ska komma i kapp dem som nu möjligen har glidit före oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är saker som jag tror att statsrådet säkert är öppen för. Därför är det intressant att få veta om det finns några processer i denna riktning just vad gäller open by default, vad gäller digitalt först och vad gäller andra förändringar av strukturer som gör att vi numera utgår från att saker och ting är digitala men att det självfallet alltid ska vara så att om man vill ha det i pappersformat - om man vill ha denna blankett eller information i fysiskt format - ska det vara möjligt även i fortsättningen men att utgångspunkten är en annan.

Min följdfråga till statsrådet är om det finns processer igång som leder just dit, eller om detta ännu finns kvar att initiera.

Fru ålderspresident! Jag tackar Erik Ottoson för denna relevanta fråga. Ja, processen är igång i två utredningar. Både den utredning som har i uppdrag att titta på gemensamma tjänster och strukturer och den utredning som har i uppdrag att titta på de rättsliga frågorna har som utgångspunkt målet att jobba med digitalt först.

Vi är tyvärr inte först i världen med detta. Vi är snart sist bland våra jämförbara länder. Därför är vår ambition att öka takten. Sverige har självklart förutsättningar att införa principen digitalt först i all offentlig verksamhet. Det har också varit utgångspunkten för arbetet under denna mandatperiod, men vi måste öka takten. Det är därför som dessa utredningar har fått så tydliga uppdrag.

Fru ålderspresident! Jag sa för några veckor sedan i något sammanhang att vår målsättning är att vi i slutet av 2018 ska sluta använda faxapparater i den svenska offentliga sektorn. Då blev jag hånad i sociala medier, eftersom folk trodde att det inte finns faxapparater. Men faktum är att vi har ganska många faxapparater kvar. Det faxas fortfarande remisser i svensk sjukvård. Våra domstolar jobbar med faxapparater 2017 i ett av världens mest digitala länder.

De blanketter som Erik Ottoson talar om förekommer inte bara i kommunal och landstingskommunal verksamhet utan också i staten. Människor lägger ned energi på att fylla i uppgifter som redan finns hos det offentliga. Sedan är det några som ska datorisera de uppgifter som medborgarna har fyllt i på blanketter.

Det finns enorma effektiviseringsvinster att göra om vi verkligen lyckas genomföra en digitaliseringsreform i den offentliga sektorn, och det är detta vi har satt igång. Det kommer att ta några år. Men om vi ökar takten, har ett tydligt mål och jobbar tillsammans med kommunsektorn kommer vi att kunna nå dessa mål och visa att vi kan underlätta för medborgare och företag och också effektivisera resursanvändningen i den offentliga sektorn.

Utmaningen är vår förvaltningsmodell. Även om vår förvaltningsmodell är stark - den levererar, den är rättssäker och den är effektiv - och vi har fristående myndigheter och en decentraliserad välfärdsmodell, där kommuner och landsting hanterar de stora välfärdsuppgifterna, har förvaltningsmodellen som alla andra modeller en svaghet, och det gäller de koncerngemensamma uppgifterna och tjänsterna. De kommer inte att koordineras utifrån ett perspektiv där myndigheterna och kommunerna själva hittar lösningar, utan staten måste ta ett gemensamt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I avsaknaden av ansvarstagande har några myndigheter gått ihop i flera samarbeten och tagit fram digitala tjänster som har underlättat för medborgare. Flera myndigheter har gått före - Skatteverket är ett sådant exempel - och lyckats digitalisera stora delar av ärendehanteringen och kontakterna med medborgarna. Men det behövs gemensamma tjänster, och gemensamma tjänster kräver styrning och ledarskap.

Glöm inte en sak i denna debatt, nämligen att vi har massor med svenska företag som är otroligt framgångsrika och som ligger i framkant i internationella jämförelser när det gäller just digitala tjänster som kan användas i offentlig sektor. Flera av de svenska företagen vinner upphandlingar runt om i Europa som handlar om digitalisering av den offentliga sektorn. Vi har alltså ett näringsliv som är intresserat av att vara med och påverka, bidra och hjälpa oss i denna process. Då måste vi anta utmaningen och göra det som vi nu gör.

Jag ser fram emot att fortsätta denna dialog med Erik Ottoson och andra riksdagsledamöter som är engagerade i digitaliseringsfrågorna. Vi behöver också göra allt vi kan för att bygga en starkare allians med kommun- och landstingssektorn.

Fru ålderspresident! Jag tackar för detta. Jag håller helt och hållet med statsrådet om att digitalt först kommer att bli en mycket viktig byggsten. I år fick jag till exempel för första gången det orange kuvertet digitalt och inte fysiskt. Bara en sådan sak tycker jag är ett fall framåt. Min flickvän fick det fysiskt, men det är en annan sak.

Det som kvarstår och som jag tror kommer att bli mycket avgörande handlar om open by default, alltså den ytterligare klassningen av information. Viss sorts information ska alltså inte ens behöva anses vara en offentlig handling, utan den ska vara öppnare än så. En viss form av information ska alltid finnas tillgänglig för direktavläsning.

Det finns myndigheter, både i Kommunsverige och i det statliga Sverige, som arbetar på det sättet. Till exempel SL har under en lång tidsperiod haft tidtabellsdata och störningsinformation i öppna dataformat, alltså open by default. Den första reseplanerarappen i Stockholm var inte skapad av SL utan av en privatperson som använde sig av denna information. Detta är sådant som jag tror att många över huvud taget inte känner till. Men det finns en oändlig mängd nyttor som kan skapas genom just denna form av öppnande av data.

Ett exempel gavs till statsrådet Peter Eriksson på ULI Geoforum några kvarter härifrån, där man har gjort en utredning med hjälp av statliga pengar för att ta reda på hur stora nyttor som skulle skapas om man helt och hållet öppnade de geografiska data som Lantmäteriet i dag har. Man har kunnat dra slutsatsen att det rör sig om nyttor i 100-miljonersklassen varje år som i dag så att säga förblir outnyttjade just på grund av att dessa data är avgiftsbelagda. Jag vet att Lantmäteriet jobbar med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finns det fler saker som man jobbar med just för att skapa fler datamängder som är open by default?

Fru ålderspresident! Ja, det finns flera processer som är igång. På området öppna data och vid vidareutnyttjande av öppna data behöver vi initiera fler processer. Vi har inte tillräckligt många initiativ igång, och vi måste göra mer. Vi tittar på detta just nu.

Det handlar bland annat om att säkerställa att vi fokuserar på rätt områden, och jag nämnde några områden där vi har jobbat projektbaserat. Det har varit framgångsrikt. Vi behöver nog jobba mer på det sättet med öppna data. Men i slutändan handlar det också om finansiering, som Erik Ottoson nämnde, eftersom dessa samhällsvinster görs någon annanstans. Men kostnaderna ska tas från någon budget. Då blir finansieringsmodeller och förvaltningsmodeller mycket centrala i detta sammanhang.

Jag gör bedömningen att vi behöver återkomma på detta område och sätta igång nya processer. Vi behöver också dra nytta av de lärdomar som våra jämförbara länder har dragit i sina processer.

Jag var i Mexiko förra veckan, där man jobbar mycket med prevention av naturkatastrofer. Då handlar det om öppna data som ett mycket viktigt verktyg i detta arbete med förebyggande insatser mot naturkatastrofer. Jag blev otroligt imponerad av vilka enorma vinster som kan göras med öppna data och vidareutnyttjande av öppna data.

Jag blev också påmind om att vi har en ganska lång resa att göra i Sverige när det gäller detta, och det hänger ihop med hur vår förvaltning styrs och finansieras. Jag återkommer gärna i frågan och ser fram emot att fortsätta föra en dialog om detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Edward Riedl har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att antalet döda i trafiken inte ska fortsätta att stiga, utan tvärtom minska, och om jag kan redogöra för hur mycket nya pengar som regeringen satsar på att förebygga olyckor i trafiken.

Det är olyckligt att fler har omkommit i vägtrafiken under år 2016 jämfört med år 2015. Det korrekta antalet omkomna är dock 263 personer för år 2016 och 259 personer för år 2015.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har höga ambitioner på trafiksäkerhetsområdet och har initierat en nystart för nollvisionen. Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder inom trafiksäkerhetsområdet. Hittills har regeringen beslutat om tre uppdrag till myndigheterna med bäring på trafiksäkerhet.

Trafikverket har fått i uppdrag att övergripande leda samverkan inom vägtrafiksäkerheten. Regeringen har också beslutat om två uppdrag till Trafikanalys, där det ena syftar till att föreslå nya etappmål för trafiksäkerheten efter 2020 och det andra till att utreda sänkt bashastighet i tätort.

Det sistnämnda är ett led i trafiksäkerhetsarbetet som innebär en ökad säkerhet och trygghet främst för fotgängare och cyklister i trafiken. Konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort, och alternativ till detta, ska utvärderas i relation till de transportpolitiska målen som helhet.

Ökad digitalisering, uppkoppling och automatisering av transportsystemet kommer att påverka såväl resmönster som transporter. Regeringen jobbar på flera fronter, både nationellt och internationellt, för att främja innovationer, bland annat när det gäller att underlätta försök med och implementering av uppkopplade, samverkande och automatiserade fordon. Införandet av avancerade förarstödsystem och uppkopplade och självkörande fordon har även fortsättningsvis potentialen att ge betydande trafiksäkerhetsvinster.

Regeringen jobbar även med stärkt regelefterlevnad och bättre sociala villkor inom yrkestrafiken i syfte att bland annat bidra till en ökad trafiksäkerhet på de svenska vägarna.

Efter riksdagens beslut om fastställelse av ekonomiska ramar i enlighet med regeringens infrastrukturproposition fortsätter nu arbetet med åtgärdsplanering, som ska leda fram till en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet 2018-2029.

I åtgärdsplaneringen identifieras de objekt som ska prioriteras, bland annat för att höja trafiksäkerheten. Regeringen avser att i samband med det fortsatta arbetet med planen återkomma i frågan om satsningar för trafiksäkerhet.

Fru ålderspresident! Jag vill tacka ministern för svaret. Det är glädjande att regeringen vill prioritera trafiksäkerheten. Det känns jättebra.

Jag och ministern kan väl vara överens om att det är en av de frågor där partiernas åsikter inte har skilt sig åt. Det har funnits höga ambitioner, oaktat vem som sitter i regeringsställning.

Det här är en av de frågor som jag är mycket stolt över från de åtta åren med alliansregeringen. Då skedde det många bra saker på området. Jag ska vara uppriktig och säga att vi övertog ett område där Sverige redan var bäst i världen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade alltså gjort ett mycket gott jobb på området. Sverige hade kanske bäst trafiksäkerhet i världen redan när vi påbörjade vårt arbete.

Men från att vara i princip världsbäst lyckades vi under alliansregeringens år näst intill halvera antalet döda i trafiken i Sverige. Det är jag väldigt stolt över. Det innebär nämligen att färre människor förlorade sitt liv i trafiken; fler människor fick leva klart sitt liv. Det tycker jag att vi gemensamt ska vara stolta över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket av det arbete som skedde handlade om mötesseparering, det som ofta kallas två-plus-ett-vägar. Med hjälp av mitträcken ser man till att det inte blir frontalkollisioner. Det handlade också om förlåtande vägkanter, det vill säga att det inte ska finnas någon sten, något träd eller annat som är i vägen ifall någon kör av vägen.

Det handlar om att i så stor utsträckning som möjligt bygga säker infrastruktur. När människor begår fel ska det inte resultera i att man omkommer. Det har varit ett mycket framgångsrikt arbete. Det har sparat många liv.

Det är dock fortfarande alldeles för många unga och oskyddade trafikanter som mister sitt liv. Det är oacceptabelt. Jag är övertygad om att ministern och jag har samma uppfattning. Det krävs många typer av åtgärder för att komma till rätta med det.

Fru ålderspresident! Jag tror att inte minst sänkt bashastighet inne i städer, som ministern själv lyfter upp, är någonting som alla partier bör titta på. Det är helt oacceptabelt att skolbarn ska mista livet på väg till och från skolan därför att vuxna människor i bilar har alldeles för bråttom, kör alldeles för fort och tar alldeles för lite hänsyn till dem som inte har något skydd alls när de råkar ut för dessa bilar. Barn ska inte dö. Det är den grundförutsättningen vi bör jobba utifrån.

Jag tror som sagt på bred politisk enighet i de här frågorna. Det är bra om vi försöker vara överens.

Låt mig lyfta fram ett område som jag är lite orolig över. Den här regeringen har dragit ned på vägunderhållet. Det har blivit mindre pengar till vägunderhåll jämfört med den nivå som alliansregeringen hade. Trots att man återställer en del av det blir det totalt sett mindre pengar till vägområdet när det gäller vägunderhåll - som jag har förstått det utifrån budgetförslaget. Det är lite olyckligt. Det är nämligen en del i trafiksäkerhetsarbetet.

Jag håller som sagt med om mycket av det som ministern tog upp i sitt första inlägg. Men min fråga kvarstår, fru ålderspresident. Goda intentioner är vi överens om. Det levererade ministern på ett bra sätt. Och jag håller med om mycket av det som ministern sa. Men hur mycket mer pengar vill den här regeringen anslå till just trafiksäkerhetsarbetet? Då menar jag reda pengar, det som gör att vi kan bygga om infrastruktur.

Fru ålderspresident! Jag håller med Edward Riedl om att det är en stor styrka att det finns bred politisk samsyn om vikten av att ha ett effektivt trafiksäkerhetsarbete. Det är också en styrka att det finns bred politisk samsyn om det högt uppsatta målet att noll människor ska mista livet eller skadas allvarligt i trafiken i Sverige.

Jag tror att det också finns en ganska bred samsyn om de principer som ligger bakom nollvisionen. Det är till att börja med en närmast moralisk grundsyn, det vill säga att man inte enbart tittar på den enskilde förarens ansvar. Det är ett brett ansvar där vi som infrastrukturförvaltare, trafikplanerare, stadsplanerare, fordonstillverkare, regelgivare etcetera har ett gemensamt ansvar. Den modellen har också visat sig vara framgångsrik.

Till detta kan fogas att vi bland annat därför inte har avsatt specifika medel för trafiksäkerhetsåtgärder, utan det har varit en del av det ordinarie planeringsarbetet. Trafiksäkerhet finns med som ett av de mål som hela transportpolitiken vilar på. Det innebär att trafiksäkerheten väger tungt i det ordinarie arbetet när man prioriterar mellan olika åtgärder. Jag tror att det har varit en framgångsfaktor och tycker att det ska fortsätta vara på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte jättespännande att grotta ned sig i statistik, men det kan vara bra att se det här diagrammet som jag visar för kammarens ledamöter. Det skedde tyvärr inte något dramatiskt mellan 2015 och 2016, som Edward Riedl säger i interpellationen. Det som har hänt är att vi från en väldigt låg notering 2010 har haft en liten ökning; sedan har minskningen av dödsfall i trafiken planat ut. Det kan säkert finnas många förklaringar till detta.

Därför tog regeringen beslut i höstas om att göra en så kallad nystart för nollvisionen. Det är 20 år sedan riksdagen antog nollvisionen. Om man har arbetat så länge med ett område och varit så framgångsrika som Sverige har varit finns det alltid en risk att man lutar sig tillbaka lite grann. Vi har sett att den positiva utvecklingen har planat ut under en rad år. Därför tror vi att det är dags för ett omtag, för att se vilka åtgärder som har effekt och vad vi eventuellt har missat.

Vi har redan identifierat oskyddade trafikanter som en grupp som behöver ökad uppmärksamhet, vilket jag också nämnde i mitt svar.

I Sverige är trafikanter duktiga på att använda bilbälte, och det finns en stark kultur som innebär att man inte dricker alkohol om man ska köra bil. Men utifrån statistiken kan vi se att alkohol ändå är inblandat i en stor andel av de väldigt allvarliga olyckor som inträffar. Det är alltså ytterligare ett fokusområde.

Just genom att ge Trafikverket ett tydligare övergripande ansvar tror vi att man kan nå längre när det gäller att identifiera rätt åtgärder för det fortsatta arbetet.

Fru ålderspresident! Jag kan bara hålla med ministern om att det är en styrka att ha ganska många gemensamma uppfattningar på ett sådant här område. Det gör också att man orkar hålla i över tid. Sedan utesluter jag inte att man ibland behöver rycka tag i sig själv och titta på vad man kan göra bättre och så vidare. Det är självklart.

Statistik kan användas för att visa hur saker förändras mellan enskilda år. Det var egentligen inte min grundtanke, fru ålderspresident. Jag tycker att man ska vara försiktig med statistiken på det här området. Just eftersom vi har så låga dödstal kan ganska få enskilda händelser påverka statistiken i stor utsträckning. Det blir inte alltid rättvisande.

Därför är det betydligt bättre att använda löpande femårsstatistik, som jag vet att man använder inom forskningen. Jag ville absolut inte använda statistiken för att framhäva att det skulle ha hänt någonting väldigt negativt. Förhoppningsvis är det enskilda avvikelser.

Det som vi ser och som ministern lyfter fram är att detta planar ut. När man bryter ned statistiken visar det sig att just unga oskyddade trafikanter är en grupp där vi inte är nöjda med att utvecklingen går som den gör. Det finns alltså delar i helheten som man bör titta på.

Fru ålderspresident! En del kostar inga pengar alls eller väldigt lite. Det gäller att se över bashastigheter och annat inne i städer som jag tror kan vara en framkomlig väg. Det är inte jättedyrt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: Man behöver göra många saker för att lösa dessa frågor. Det som är kvar är problemet - det var också det som jag tog upp - att om man minskar ned på vägunderhållet och inte fortsätter att tillföra resurser till det området ger det mindre förutsättningar för säkerhetsarbetet kring bilvägarna.

Det tycker jag är lite synd. Om jag förstår ministern rätt kommer jag inte att få något svar, utan det är mer en allmän diskussion. Jag skulle vilja se att man både återställde och satsade ytterligare pengar på vägunderhållet. Det är en del i den stora helheten.

Fru ålderspresident! Jag tror att Edward Riedl egentligen är väl medveten om att den neddragning som det hänvisades till här var en tillfällig åtgärd under ett år då statens finanser var väldigt hårt ansträngda av annat som inträffade i Sverige. För att kunna hantera ett utgiftstak var vi tvungna att se över utgifterna på en rad områden där det skulle göra så liten skada som möjligt. Det handlade om 500 miljoner av en årsbudget på totalt 12-13 miljarder. I den infrastrukturproposition som riksdagen fattade beslut om strax före jul ingår också en ökning av anslagen till vägunderhåll med 7 procent.

Man ska nog också vara noga med att inte dra alltför förhastade slutsatser. Ska man dra den typen av slutsatser som Edward Riedl nu gör bör man ha på fötterna, det vill säga kunna visa att ett antal av de inträffade olyckorna har med bristande vägunderhåll att göra.

Det är också en del av nollvisionsarbetet, att inte göra det som man tror fungerar utan säkerställa att vi har ordentliga data, följer upp de olyckor som inträffar, får en bättre bild av i vilken situation som detta inträffar och vad det är som orsakar svåra krockskador. Utifrån detta ska man vidta åtgärder så att pengarna används på det absolut mest effektiva sättet.

Regeringen har också nyligen gett Trafikverket i uppdrag att förbereda för införandet av alkobommar i svenska hamnar. Av den försöksverksamhet som har genomförts har vi sett att alkobommar har en positiv, och inte minst en preventiv, effekt. När man har haft alkobommar är det fler förare som har valt att inte chansa och ta en öl på överfarten ifall att alkobommen är i bruk när man kommer över på andra sidan. Det arbetet har vi för avsikt att fortsätta med.

Trafikverket har, som sagt, fått i uppdrag att ha den mera övergripande samordningsfunktionen. När vi har kommit så långt som vi har gjort i Sverige finns det inte så många lågt hängande frukter kvar, för dem har vi plockat för länge sedan. Det innebär att för varje steg som vi ska ta blir det lite svårare att identifiera rätt åtgärder. Därför är det oerhört viktigt att man gör analyser av enskilda olyckstillfällen och sådant.

Ett av de strategiska samverkansprogrammen som regeringen har tillsatt om morgondagens resor och transporter handlar om hur man ska få bättre resvaneundersökningar och använda big data. Det kommer också att vara ett viktigt verktyg för att identifiera ytterligare åtgärder för att öka trafiksäkerheten, när man förhoppningsvis får en bättre bild av hur människor rör sig, under vilka tider och med vilka trafikslag och så vidare.

Sammantaget vill jag nog ändå påstå att det pågår mycket på det här området, och regeringen har fortsatt ett starkt fokus. Vi har som vår absoluta målsättning att vi ska nå till zero, det vill säga till noll dödade och allvarligt trafikskadade i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Jag är mycket väl medveten om att det var en tillfällig åtgärd som gjorde att regeringen sparade in 500 miljoner kronor på vägunderhållet. Det jag menar är att man under perioden skulle kunna lyfta tillbaka de pengarna eller åtminstone se till att det inte blir mindre pengar än vad det var tänkt från början.

Dessutom tycker jag att man borde förstärka området ytterligare, inte minst utifrån det som Trafikverket självt lyfter fram, det vill säga att vägarna är ordentligt eftersatta. Vägunderhållet är mycket eftersatt, och vi behöver stärka upp det området betydligt.

Fru ålderspresident! Jag vill göra det tydligt för den som lyssnar på debatten och för ministern att jag absolut inte har kopplat dödsfall i trafiken till regeringens besparingar på vägunderhåll. Det jag konstaterade var att med tanke på den goda nivå som vi befinner oss på - regeringen gör väldigt mycket som är bra i dessa frågor - är det klart att man inte får halka efter på det som vi redan har uppnått. Om vi spar pengar på vägunderhåll kommer det långsiktigt att påverka trafiksäkerhetsarbetet. Jag gjorde alltså inte några sådana kopplingar. Det vore väldigt olyckligt om någon hade tolkat det på det sättet.

Mycket av det som är trafiksäkerhetshöjande åtgärder kostar pengar - inte allt, men mycket. Jag håller med ministern om att vid varje steg vi tar framåt blir det hela tiden svårare. Vi har tack också lov nått den nivå där väldigt få människor mister sina liv, men det är många saker som vi behöver titta på. Det sker hjärtinfarkter i trafiken, som ibland är svåra att identifiera, och det sker mycket annat.

När vi befinner oss på den här nivån är varje steg mycket svårt. Därför är det bra att vi diskuterar, debatterar och försöker att hitta bra vägar framåt.

Fru ålderspresident! Avslutningsvis vill jag lyfta fram några frågor som vi behöver fundera mer på. I det hittillsvarande arbetet har det varit ett väldigt starkt fokus på biltrafik och vägtrafik. För att nå nästa steg bör vi fokusera - som jag redan har nämnt och som vi har varit överens om - på oskyddade trafikanter i andra typer av trafikmiljöer. Detta kommer att kräva en ökad uppmärksamhet.

I dag finns det också ett ökande problem i järnvägstrafiken. Till numerären är det ganska få personer, men Trafikverket rapporterar om ett ökat spårspring, det vill säga att människor uppehåller sig på och vid järnvägsspår utan att ha något skäl till det. Man tar naturligtvis en enorm risk när man rastar hunden på banvallen eller leker i sådana områden. Där behövs det en ökad insikt och upplysning om att det är livsfarligt. Annars riskerar vi att få en ytterligare ökning.

Det sker också saker i beteende och risksituationer över tid som man behöver ta hänsyn till i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.

Men jag gläder mig åt att det här är en fråga som engagerar över partigränserna. Jag är övertygad om att vi även framöver kommer att kunna ha ett starkt fokus på trafiksäkerhetsfrågor och en bred samsyn om detta i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig vara tydlig: Min oro är stillad när asfalten är på plats, vägen är öppnad och trafiken runt Umeå kan flyta på.

Ministern säger att jag inte behöver känna oro. Samtidigt kan hon inte lämna ett tydligt besked. Det går inte ihop för mig.

Att det bara skulle vara jag som känner oro stämmer inte. Vi i oppositionen tittar på vad regeringen gör, för det är så vi jobbar. Vi tittar på det som regeringen tar fram och vilka dokument som ligger till grund för hur Trafikverket ska jobba. I de utredningskriterier som Trafikverket fick hade några av kriterierna ändrats. Det stod tydligt att projekt skulle omprövas enligt nya kriterier.

Det är inte något som jag har hittat på, utan jag tog hjälp av riksdagens utredningstjänst, som består av opolitiska tjänstemän som ger oss kvalitativ hjälp och tar reda på hur det faktiskt förhåller sig. Moderaterna frågade dem vilken påverkan det som regeringen har fattat beslut om och skickat till Trafikverket skulle kunna få på den nationella plan som föreligger.

Svaret som kom tillbaka till oss var väldigt enkelt, herr talman. De radar upp alla projekt, varav Västra länken var ett, och sa att det var sådana projekt som Trafikverket hade i uppgift att titta på och ompröva enligt de nya kriterierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ingen skapad oro, utan den är på riktigt. Om man vill undanröja den osäkerhet som man skapar när man genomför sådana förändringar bör man säga vad man vill och vad man menar. Man skulle kunna säga: Nej, Edward, du behöver inte oroa dig, för Västra länken kommer att färdigställas. Men det vill ministern inte säga.

Därmed kvarstår oron till dess att asfalten är på plats eller att vi har en ny regering som faktiskt vill färdigställa detta projekt.

Herr talman! Låt mig vara tydlig: Min oro är stillad när asfalten är på plats, vägen är öppnad och trafiken runt Umeå kan flyta på.

Ministern säger att jag inte behöver känna oro. Samtidigt kan hon inte lämna ett tydligt besked. Det går inte ihop för mig.

Att det bara skulle vara jag som känner oro stämmer inte. Vi i oppositionen tittar på vad regeringen gör, för det är så vi jobbar. Vi tittar på det som regeringen tar fram och vilka dokument som ligger till grund för hur Trafikverket ska jobba. I de utredningskriterier som Trafikverket fick hade några av kriterierna ändrats. Det stod tydligt att projekt skulle omprövas enligt nya kriterier.

Det är inte något som jag har hittat på, utan jag tog hjälp av riksdagens utredningstjänst, som består av opolitiska tjänstemän som ger oss kvalitativ hjälp och tar reda på hur det faktiskt förhåller sig. Moderaterna frågade dem vilken påverkan det som regeringen har fattat beslut om och skickat till Trafikverket skulle kunna få på den nationella plan som föreligger.

Svaret som kom tillbaka till oss var väldigt enkelt, herr talman. De radar upp alla projekt, varav Västra länken var ett, och sa att det var sådana projekt som Trafikverket hade i uppgift att titta på och ompröva enligt de nya kriterierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ingen skapad oro, utan den är på riktigt. Om man vill undanröja den osäkerhet som man skapar när man genomför sådana förändringar bör man säga vad man vill och vad man menar. Man skulle kunna säga: Nej, Edward, du behöver inte oroa dig, för Västra länken kommer att färdigställas. Men det vill ministern inte säga.

Därmed kvarstår oron till dess att asfalten är på plats eller att vi har en ny regering som faktiskt vill färdigställa detta projekt.

Herr talman! Jag försöker väl en gång till. Västra länken i Umeå ingår inte i den grupp om 20 objekt som inte var påbörjade när uppdraget gavs. Den ingick i gruppen påbörjade objekt, eftersom alltihop ingår i samma projekt. Därför är detta en helt irrelevant frågeställning. Men vilka objekt regeringen kommer att prioritera i nästa nationella plan får man vänta till våren 2018 för att få besked om.

Nu hoppas jag att det blev tydligt och klart och att även Edward Riedl kan gå hem och fira helg med lugn i kroppen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Jag försöker väl en gång till. Västra länken i Umeå ingår inte i den grupp om 20 objekt som inte var påbörjade när uppdraget gavs. Den ingick i gruppen påbörjade objekt, eftersom alltihop ingår i samma projekt. Därför är detta en helt irrelevant frågeställning. Men vilka objekt regeringen kommer att prioritera i nästa nationella plan får man vänta till våren 2018 för att få besked om.

Nu hoppas jag att det blev tydligt och klart och att även Edward Riedl kan gå hem och fira helg med lugn i kroppen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om jag är beredd att verka för att en större andel av vägnätet i Västerbottens län ska godkännas för den nya bärighetsklassen än vad som följer av Trafikverkets förslag. Edward Riedl har vidare frågat mig om vilka initiativ jag är beredd att ta för att möta skogsbrukets behov av att frakta sina produkter på vägarna i Västerbotten.

Regeringen har den 16 februari 2017 beslutat om en godsproposition. Den innehåller förslag om en ny bärighetsklass, BK4, som möjliggör färd med tyngre fordon än vad som är möjligt i dag. Det innebär att delar av vägnätet där transporter med järnväg eller sjöfart inte är möjligt kommer att kunna öppnas för lastbilar med 74 tons totalvikt. Det kan medföra effektivare transporter, en bättre konkurrenssituation för svenska åkerier och nytta för näringslivet. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Trafiken med 74-tonslastbilar väntas kunna starta inom ett år.

Det är Trafikverket som fattar beslut om klassificering av statliga vägar i bärighetsklasser. Trafikverket har haft regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för ett införande av en ny bärighetsklass på vägar där alternativa transportslag inte är möjliga. Trafikverket föreslår att upplåtandet av ett vägnät för BK4 sker stegvis och på ett ansvarsfullt sätt där infrastrukturens framtida värden inte riskeras och där relevanta fordonskrav tillämpas som bidrar till att framkomligheten och säkerheten inte riskeras. Om en utbyggnad av vägnätet blir aktuell föreslår Trafikverket att den ska planeras och prioriteras i nära samarbete med näringslivet och skogslänen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En väl fungerande transportinfrastruktur är viktig, och regeringens ambitioner är höga. Därför har regeringen nu genomfört kraftiga satsningar i infrastrukturpropositionen som ska leda fram till en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029. Vi gör det för att rätt investeringar i transportinfrastruktur bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden, vilket gör att fler får tillgång till mer klimatsmarta och konkurrenskraftiga transporter. Detta främjar jobb och utveckling i hela landet.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Den här regeringen vill införa en kilometerskatt. Man vill höja dieselskatterna. Man vill höja bensinskatterna. Man vill också införa en flygskatt. Det är beskattning av avstånd, och det är en Norrlandsfientlig politik. Jag brukar ta upp det många gånger, för den politik den här regeringen vill föra och tänker föra är väldigt skadlig för min del av Sverige. Bara kilometerskatten riskerar att göra ungefär 30 procent av den svenska produktiva skogen olönsam. Det handlar i slutändan om 35 miljarder i minskade exportintäkter till vårt land. Det är väldigt mycket pengar.

Alliansen hade ett förslag om att tillåta tyngre lastbilar. Det kunde motverka en del av de negativa effekterna av den här Norrlandsfientliga regeringens politik, som handlar om att beskatta avstånd. Men, herr talman, regeringen försökte motarbeta detta så mycket man bara kunde. Jag misstror inte Socialdemokraterna i den här frågan, men man samarbetar i samarbetsregeringen med Miljöpartiet, som är emot allting som är bra för Norrland.

Då är min fundering: Om man har tyngre lastbilar vet vi att miljön blir bättre, eftersom en lastbil kan dra mer gods. Man sänker då också de emissioner som uppstår till följd av att man transporterar gods. Man stärker svensk konkurrenskraft, eftersom man kan transportera mer med färre personer. Det vet vi. Och det är det som har byggt Sverige starkt. När färre personer kan göra mer genererar det i slutändan fler jobb i det här landet, då blir vi mer konkurrenskraftiga. Alternativet är att gå den omvända vägen och göra oss mindre konkurrenskraftiga och mindre produktiva. Då blir det färre arbetstillfällen, och vi blir också ett fattigare land.

Jag blev glad när regeringen till slut gick med på detta. Det var väl så att Socialdemokraterna någon sen kväll tvingade Miljöpartiet till detta därför att man hade tillkännagivanden från riksdagen. Men jag oroas nu på allvar, herr talman, av det förslag som regeringen tänker lägga fram. Man kommer att öppna ungefär 10 procent av det statliga vägnätet i Norrbotten och 14 procent av det statliga vägnätet i Västerbotten. Allt annat är stängt för den här trafiken.

Jag förstår om det är mot bakgrund av att vägarna inte håller som man inte öppnar vägnätet på en gång. Då behöver man skjuta till mer pengar över tid för att öppna det, och det är framför allt broarna det handlar om.

Men för Norrbottens och Västerbottens del, de två stora förlorarna på den här regeringens politik när det gäller att införa skatter på avstånd, öppnar man en mycket liten del av det statliga vägnätet. Förklaringen är att det löper ett järnvägsspår parallellt. Detta gör att den här reformen i praktiken kommer att bli verkningslös för vår del av Sverige. All regeringens skadliga politik, med kilometerskatt, höjda dieselskatter, höjda bensinskatter och flygskatt, allt det vi ska utstå i försämringar från den här regeringen, skulle med Alliansens förslag åtminstone till viss del kunnat motverkats. Men då genomför man förslag som gör att detta inte kommer att bli möjligt. Man kommer inte att öppna vägnätet i vår del av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Varför gör regeringen på det här sättet? Vad har man emot Norrland? Vad har man emot oss? Vad har man emot de arbetstillfällen som finns i vår del av landet? Jag kan omöjligt förstå, herr talman, varför man inte vill öppna det statliga vägnätet i den del av landet där detta skulle stärka konkurrenskraften som allra mest.

Herr talman! Regeringen har ingenting alls emot vare sig Norrland eller dem som bor där. Detta gäller även andra glest befolkade delar av Sverige. Det är faktiskt inte så att glesbygd enbart finns i norra Sverige, även om Edward Riedl ofta försöker göra det gällande. Dessutom ser befolkningsstrukturen väldigt olika ut i olika delar av Norrland, vilket Edward Riedl, som bor där, rimligen känner till.

Jag tror att även Moderaterna står bakom den miljömålsberedning som lämnade sitt slutbetänkande i höstas. Regeringen arbetar nu vidare med att ta fram en klimatlag. Det skulle vara intressant att vid något tillfälle få höra om Moderaterna också ställer sig bakom regeringens höjda ambitionsnivå, som handlar om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Om man står bakom Miljömålsberedningen och har ambitioner för att ställa om Sverige för att säkra ett liv även för kommande generationer på vår planet behöver man också titta på vilka åtgärder som behövs. Det är ofrånkomligen så att transportsektorn står för en väldigt hög andel av de klimatutsläpp som sker i Sverige i dag. Då behöver vi vidta åtgärder för att minska de klimatutsläppen. Jag tror egentligen inte att det är så där jättesvårt.

Vi behöver använda en mängd olika verktyg för att uppnå detta. Pris på olika saker som vi tycker är mindre bra är ett sätt att arbeta. Men det är inte det enda som görs, och det vet Edward Riedl också. Det sker nu en ganska stor satsning på både stadsmiljöavtal, där staten medfinansierar kollektivtrafiksatsningar, och Klimatklivet, där man hjälper till med olika typer av klimatinvesteringar, till exempel i laddinfrastruktur.

Vi kommer att behöva transporter i framtiden. Det kommer att vara precis lika nödvändigt att få varor och människor att röra sig i vårt land i framtiden som det är i dag. Men fossila drivmedel kan inte vara en del av framtidens transportsystem. Jag hoppas att vi är överens om det, även om jag förstår viljan att i den här specifika frågan göra detta till någonting annat.

När det gäller sakfrågan i sig kan man till att börja med konstatera att Edward Riedl och andra från framför allt Moderaterna men även andra borgerliga partier brukar framhålla att Finland minsann fattade beslut om tyngre lastbilar redan 2013. Då kan vän av ordning fråga sig vad det var som hindrade den dåvarande borgerliga regeringen från att göra samma sak i Sverige. Den dåvarande borgerliga regeringen tog inga sådana initiativ och fattade inga sådana beslut.

Den nu sittande regeringen har fattat beslut om en högre bärighetsklass, BK4, så att vi kan tillåta tyngre lastbilar på våra vägar. Vi har dessutom gjort det i två steg. Först ökade vi totalvikten på det som kallas bärighetsklass 1-vägar till 64 ton för att möjliggöra effektivare transporter. Vi har nu gått vidare med att tillåta 74-tonstrafik i utpekade delar av vägnätet som tål det och där vi inte riskerar att få en överflyttning från andra trafikslag, som sjöfart och järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller exakt vilka vägar som så småningom kommer att bli aktuella för den tyngre bärighetsklassen så är det Trafikverket som gör en bedömning av det och hur vi ska göra det på ett ansvarfullt sätt och utan att få en överflyttning från järnväg. Det hoppas jag att vi någonstans också är överens om.

Herr talman! Låt mig först säga att det var Alliansen som lade fram förslaget om tyngre lastbilar. Vi har gjort tillkännagivanden från en majoritet i riksdagen, och Socialdemokraterna har varit emot. Vi har alltså släpat regeringen efter oss i riksdagen för att få regeringen att lägga fram förslagen. Jag misstror inte Socialdemokraterna, som jag sa. Men jag tror att det var rätt jobbigt att få med Miljöpartiet på detta, och därför tog det tid.

Jag är jätteglad att man nu har fått det på plats. Det som oroar mig är att man gör reformen väldigt dålig. Ett bra förslag går med fel skrivningar att göra riktigt dåligt i slutändan. Det som händer är att miljömålen lättare kan nås om vi tillåter tyngre lastbilar. Varför det? Jo, därför att det går åt mindre bränsle för att transportera samma mängd gods. Med tyngre lastbilar sparar vi miljön. Med tyngre lastbilar ökar vi svensk konkurrenskraft. Det är i grund och botten väldigt bra.

Hur blir miljön bättre av att svensk skog blir olönsam medan den finska blir konkurrensmässigt mycket starkare? Den här regeringen kommer att fortsätta att höja dieselskatterna. Man har redan påbörjat detta, och man kommer att fortsätta. Man har också tänkt att införa en kilometerskatt. Allt detta sammantaget försämrar svensk konkurrenskraft och gör svensk skog mindre lönsam. Skogsindustrin har själv räknat ut att med er politik blir ungefär 30 procent av svensk skog olönsam.

Detta med tyngre lastbilar skulle kunna motverka en del av de försämringarna. Men då väljer ministern och hennes regering tvärtom att göra så att man inte inför detta i den norra delen av Sverige där det allra mest behövs därför att vi där har längst avstånd att hantera. Jag har mycket svårt att förstå det.

Jag lyssnar på ministern. Mellan raderna försöker ministern säga att Trafikverket kommer att avgöra detta. Låt oss vara tydliga: Det är regeringen som har gett Trafikverket i uppdrag att utifrån de kriterier som man har ställt upp öppna vägnätet. Med de kriterier som Miljöpartiet sannolikt har lyckats få in i regeringens skrivningar kommer det att resultera i att ungefär 14 procent av vägnätet i Västerbotten öppnas av det statliga och 10 procent i Norrbotten.

Det är regeringen som lägger krokben för Trafikverket att genomföra den reform som riksdagen har sagt till regeringen att genomföra. Vi väl får återkomma till hur vi ska hantera det rent praktiskt. Men det var inte beställningen från en riksdagsmajoritet. Det är ett sätt att försöka förstöra en i grunden god reform.

Herr talman! Sedan håller jag med ministern när hon sa att det inte bara är norra Sverige som drabbas negativt av regeringens politik. Jag kanske skulle ha varit tydligare i detta. Denna typ av politik slår på avstånd. Ett avlångt glest befolkat land i Europas periferi mår givetvis inte bra av skatter på avstånd. Inte någonstans i Sverige är detta en bra politik. Jag försökte bara lyfta fram att Norrland drabbas ännu hårdare än övriga delar av landet. Men självfallet är regeringens politik negativ också för resten av Sverige, så att det också är tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tyvärr är det väl så att verkligheten är Moderaternas värsta fiende i de här sammanhangen. Det går väldigt bra för Sverige, och det går bra för väldigt stora delar av Sverige. Vi har sjunkande arbetslöshet och en väldigt hög sysselsättningsgrad. Nästan alla företag i alla branscher säger att deras största hot mot att kunna växa och utvecklas är att de saknar rätt kompetens. Någonting har väl regeringen i varje fall alldeles uppenbart gjort rätt, och det är bra.

Jag tror att man ska avvakta utformningen av de förslag som regeringen avser att lägga fram innan man utvärderar dem. Vi behöver se till att vi får en bättre övervakning av den tunga trafiken på svenska vägar. Vi vet att det förekommer alldeles för mycket oseriös konkurrens i branschen. Vi behöver säkerställa att den tunga trafiken, både svenska och utländska lastbilar, betalar för de förslitningsskador på vägarna som den orsakar.

Vi behöver få fler styrmedel som helt enkelt gör det mer attraktivt att välja mer miljövänliga transporter. Jag hoppas att Edward Riedl håller med om det även om, som jag sa tidigare, Edward Riedel även i den här debatten avstår helt från att beröra den lilla utmaning som vi har gemensamt som handlar om klimathotet mot vår planet.

Vi har fattat det här beslutet därför att vi är övertygade om att 74-tonslastbilar har precis de positiva effekter som också Edward Riedl lyfter fram. Man kan köra med färre antal bilar och därmed få en effektivare godshantering som både gynnar dem som köper transporterna och dem som utför transporterna och inte minst vår gemensamma miljö. När man genomför ett sådant beslut behöver man säkerställa att hela den vägsträcka som man pekar ut klarar av att ha den typen av tunga fordon. Det är precis som Edward Riedl mycket riktigt påpekar framför allt broar som kan ha bärighetsproblem.

Jag hoppas igen att vi är överens om att vi inte vill se att mer gods går på väg och mindre på järnväg. Vi ser att det finns ett värde i och är viktigt att vi säkerställer goda konkurrensvillkor för de mest energieffektiva och minst klimatpåverkande transportlösningarna. Därför har regeringen sagt att vi vill se den här förändringen. Men vi vill också göra det på ett sätt som säkerställer att vi inte får en oönskad överflyttning så att det blir relativt billigare att frakta på lastbil och relativt dyrare med järnväg och sjöfart. Det hoppas jag att vi i grunden ändå kan vara överens om.

Det är tråkigt att Edward Riedl låter så arg när han är glad. Jag är ganska glad över reformen och ganska stolt över att vi är framme med den. Jag tror att det kommer att bli väldigt bra. Jag har noterat att det är ganska många andra som också är glada över att reformen kommer. Jag känner en väldigt stark tillförsikt att Trafikverket har både den kompetens och de kontakter som krävs för att kunna genomföra uppdraget på ett klokt och balanserat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det går bra för Sverige. Vi är helt överens om detta. Nio år med alliansbudgetar har givetvis lagt en rätt god grund för det, och på det har vi en global högkonjunktur. Det är svårt att på väldigt kort tid förstöra detta.

Hur som helst, låt oss tala om det som är huvudfrågan. Vi är helt överens om den osjysta och olagliga utländska konkurrensen på våra vägar. Däremot är vi inte helt överens om hur vi ska komma till rätta med de sakerna. Jag förstår inte varför de som i dag kommer från andra länder och inte följer svenska lagar och regler, inte betalar svenska skatter och avgifter, helt plötsligt skulle följa ytterligare en ny lag.

Jag tror tvärtemot att regeringens kilometerskatt kommer att göra att en av Europas mest beskattade branscher kommer att få ytterligare en skatt att hantera i ett land med långa avstånd. Det kommer inte att leda till fler svenska jobb. Det kommer inte att leda till bättre konkurrenskraft. Det kommer tvärtom att slå ut dem som sköter sig.

Vi moderater har tagit fram förslag till hur man ska göra i stället. Jag har själv varit med i det och är lite stolt över just de förslagen. Vi föreslår i stället att vi ska ha gps-övervakning av all utländsk trafik som passerar svensk gräns. Men en gps-puck kan vi se till att man följer svenska lagar och regler och se till att man betalar de skatter och avgifter man ska göra. Det är ett modernt sätt att hantera problemet.

Låt mig vara tydlig när det gäller klimathotet. Självfallet ska vi göra detta. Detta med tyngre lastbilar är en reform som i grund och botten gör att vi får bättre koll på miljön. Det drar mindre energi. Det är svårt att flytta över skog och skogstransporter till järnväg. Det säger sig självt. Jag frågade finansministern tidigare i dag. Hon ville inte undanta, såvitt jag kan förstå, vare sig skogen eller Norrland från kilometerskatten.

Infrastrukturministern vill inte att vi i Norrland ska få ta del av de fördelar reformen ger. I stället har man gjort en bra reform väldigt dålig. Det är jag lite arg över. Jag är självklart glad över reformen men lite arg över att ministern vill förstöra den.

Herr talman! Det är bra att vi är glada. Jag är också väldigt nöjd att skogsindustrin är glad över att beslutet har kommit och även andra stora delar av näringslivet. De uppskattar att det kommer och att de nu kan börja förbereda för de investeringar i nya lastbilar som kommer att krävas.

Det blir ytterligare en positiv effekt av detta, nämligen att de lastbilar som kommer att kunna medföra de större tyngderna till största delen kommer att vara nya lastbilar med högre verkningsgrad och bättre motorer och därmed också lägre bränsleförbrukning och utsläpp. Man kan säga att det blir win-win-win i det här avseendet. Detta är en jättebra reform.

Reformen ska genomföras på ett sätt så att vi får precis de positiva effekter av den som vi önskar och att vi så mycket som möjligt minimerar de risker som finns i och med att vi skulle kunna få en överflyttning.

Jag upprepar att jag är övertygad om att Trafikverket kommer att kunna hantera detta på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns annat som vi gör samtidigt. Vi har aviserat att vi ska ta fram en godsstrategi. Jag tror att det är nödvändigt att se hela godstrafikens behov i Sverige på ett samlat sätt, intermodalt och med de olika logiker och behov som finns i olika sektorer, som självklart ser extremt olika ut inbördes.

Vi behöver gemensamt fatta de beslut som krävs för att vi både ska säkerställa en god tillgänglighet i hela Sverige och bemöta det klimathot som annars riskerar att slå ut allt mänskligt hot framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om det finns ett löfte om 6 miljarder kronor till sträckan mellan Umeå och Skellefteå i kommande nationell plan.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 konstaterat att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning. Järnvägsinvesteringar som denna bidrar till regeringens mål om såväl högre sysselsättning och nyindustrialisering som minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen avser därför att genomföra byggstart av Norrbotniabanan 2018 med etappen Umeå-Dåva.

Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen om propositionen Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling, med förslag om ekonomiska ramar och inriktning för perioden 2018-2029 till riksdagen. Riksdagen beslutade den 13 december 2016 att fastställa de ramar som regeringen föreslagit. Efter riksdagens beslut fortsätter nu arbetet med åtgärdsplanering, som ska leda fram till en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet 2018-2029. I åtgärdsplaneringen identifieras de objekt som ska prioriteras. Regeringen avser att fastställa planen under våren 2018. Jag kan inte föregripa detta planeringsarbete.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag följer lokala medier, precis som jag tror att alla andra riksdagsledamöter gör. Jag följer också den lokala och regionala debatten hemma i Västerbotten mycket nära. Jag blev glad den 2 februari i år när kommunalrådet i Skellefteå, socialdemokrat och tillika Norrbotniabanegruppens ordförande, Lorents Burman deklarerade att han hade fått ett löfte från statsminister Stefan Löfven om att man skulle få en viss summa pengar - ganska exakt 6 miljarder - till Norrbotniabanan.

Herr talman! Jag tittade då efter om det någonstans i något offentligt dokument eller någon promemoria från regeringen fanns något ställe där de här pengarna fanns avsatta. Jag har inte lyckats hitta något sådant. Jag förutsätter givetvis att SVT med de resurser man har till sitt förfogande gör ett grundligt arbete, och om man går ut med denna typ av uppgifter förutsätter jag givetvis att de är korrekta. Jag skulle aldrig heller misstro ett socialdemokratiskt kommunalråd och tro att han far med osanning. Men här står vi i alla fall med frågeställningen om att man hade ett löfte om 6 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Då vill jag veta några saker. Stämmer det? Har Lorents Burman fått ett löfte om 6 miljarder från regeringen? Och i så fall: Vilken tidsperiod handlar dessa 6 miljarder om? Det säger en del om vilken byggnadstakt man har tänkt sig från regeringens sida.

Jag är väldigt nyfiken, herr talman. Jag tycker att det här är en spännande debatt, och jag skulle mycket gärna vilja höra vad ministern har att säga. Har man lovat 6 miljarder till Lorents Burman? Och i så fall: När kommer pengarna, och under vilken tidsperiod får de användas?

Herr talman! Regeringen har lovat att byggstarta Norrbotniabanan med den första etappen Umeå-Dåva under innevarande mandatperiod. Detta löfte har vi för avsikt att infria. I övrigt finns det inga löften om hur fortsättningen ska se ut. Däremot ligger det i farans riktning att man inte lägger medel för att enbart färdigställa ett industrispår, utan regeringens uttalade ambition är att färdigställa hela Norrbotniabanan. Det har vi också skrivit i budgetpropositionen tidigare.

Däremot finns det ingen tidsplan för detta ännu. Precis som när det gäller Västra länken och alla andra enskilda objekt kommer jag inte att föregripa det arbete som ligger framför oss med att prioritera olika objekt och ställa dem mot varandra i den trafikslagsövergripande nationella planen. Dessa besked kommer våren 2018.

Det innebär att svaret på frågan är: Nej, det finns inga löften om några 6 miljarder och inte heller några andra konkreta löften på det sättet. Det finns en tydligt uttalad ambition om att Norrbotniabanan ska byggas.

Inte ens om man tolkar intervjun hårt är det detta som sägs: att det finns ett löfte om 6 miljarder. Det som uttrycks i intervjun som det hänvisas till under debatten är att man förutsätter att det kommer att finnas pengar till att bygga och att det skulle kunna handla om 6 miljarder. Jag kan hålla med om att det är olyckligt när det framställs på det sättet, men riktigt så stora växlar som Edward Riedl väljer att dra på detta i debatten finns det kanske trots allt inte anledning att dra.

Herr talman! Det är inte meningen att dra för stora växlar. Jag blir självfallet mycket glad om man avsätter pengar till infrastruktur i mitt hemlän. Jag gör som jag tror att de flesta riksdagsledamöter gör: Jag struntar i grund och botten i vilken regering det är som bygger infrastruktur i mitt hemlän. Jag är glad för allt som byggs. Därför blev jag glad för inslaget där det framgick att man hade sagt 6 miljarder, och jag funderade på när pengarna skulle komma och under vilken tidsperiod.

Herr talman! Jag förstår dock ministern så att man inte har gett något löfte om 6 miljarder till Lorents Burman, och det var egentligen det min frågeställning handlade om. Han har alltså helt enkelt inte fått detta löfte om 6 miljarder. Då är debatten färdig för min del - tack!

Svar på interpellationer

Herr talman! Då kan jag bara avslutningsvis tillönska Edward Riedl en trevlig helg, för nu är det fredagseftermiddag och vi får gå ut i solen och hem.

Jag kan också ge det lilla tipset att gärna rösta socialdemokratiskt nästa gång. Om man vill ha infrastruktursatsningar även i de norra länen är det ett betydligt säkrare kort att rösta S än M; det har de tidigare åtta åren visat med all önskvärd tydlighet. Norrbotniabanan hade kunnat vara påbörjad redan om vi inte olycksaligen hade bytt regering 2006.

Jag tackar också för debatten och önskar en trevlig helg.

Herr talman! Tack för den vänliga hälsningen. Jag kommer nog inte att rösta socialdemokratiskt. Jag ska dock överväga detta om ministern vill.

Det är bättre att lova det man vet att man kan hålla. Det vet jag att den tidigare alliansregeringen gjorde. Jag kan konstatera så här långt att inte en enda meter räls är lagd av Norrbotniabanan.

Det är många vackra ord. Det finns inget löfte om 6 miljarder till Lorents Burman, det finns ingen räls lagd och man har inte kommit igång med Västra länken.

Jag satsar nog min röst på Moderaterna även i nästa val. Då vet jag att det blir leverans på det som lovas.

Med detta vill jag önska herr talman med medarbetare en mycket god helg och givetvis också ministern. Tack för debatten! Vi har varit överens om mycket, inte allt - men om mycket.

Herr talman! Jag får önska talmanspresidiet en trevlig helg. Jag önskar detsamma till Edward Riedl.

Jag tror att Edward Riedl vet att man inte börjar med att lägga räls utan att man börjar med att göra utredningar. Rälsen kommer så småningom.

Överläggningen var härmed avslutad.