Frågestund - 2016-09-29

Herr talman! Tack för frågan, Cecilia Magnusson! Jag håller helt med om att kultur är något oerhört viktigt för hälsan. Inte minst vet vi från senare års forskning att människors status i samhället - hur man ser på sig själv och omgivningen samt inflytande över både närmiljön och samhället i stort - är avgörande för hälsostatusen. Detta gäller inte minst i fråga om förväntad medellivslängd.

Regeringen gör ett flertal satsningar på kultursektorn. En av de mest omdebatterade har varit gratis inträde till statliga museer - en fantastisk reform som erbjuder inte minst barn och unga från mindre bemedlade hem möjlighet att kunna ta del av vårt rika, fantastiska kulturarv.

Vi gör också satsningar i skolan och på kulturskolan och har ett brett anslag för att kulturen ska komma så många människor till del som möjligt och bland annat bidra till bättre hälsa.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet, även om jag inte fick något svar på frågan! Fri entré på museer gagnar självklart stockholmare och tillresta men inte andra människor i vårt land.

Men kultur och hälsa var frågan, till exempel kultur för äldre. Vi i alliansregeringen avsatte avsevärda summor för att äldre skulle få behålla sina förmågor med hjälp av kultur. Vi hade också kultur på recept. Tänker man göra någonting?

Herr talman! Jag tycker nog, Cecilia Magnusson, att jag har svarat på frågan! Det är klart att de kultursatsningar som regeringen gör har många olika syften. Ett av dessa syften är öka människors välbefinnande och därmed också förbättra hälsan.

Jag tycker att vi måste se det breda hälsoarbetet på precis det sättet. Hur kan vi samordna det vi gör inom olika sektorer för att bidra till en bättre hälsa i befolkningen? Det är regeringens målsättning.

Herr talman! Det händer mycket inom digitaliseringen, inte minst på de områden som statsrådet Gabriel Wikström ansvarar för. Det är av stor betydelse för effektiviteten - och även för den framtida finansieringen av välfärden - att vi nyttjar ny teknik på bästa sätt och att man i offentlig verksamhet arbetar så smart som möjligt.

Därför är det med viss besvikelse jag noterar att regeringen i sin budgetproposition inte verkar ha några konkreta förslag för att säkerställa att Sverige inte bara har en vision, utan att det också finns en realistisk möjlighet att verkställa den.

Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting är viktigt, men samtidigt behövs en nationell handlingsplan så att det som måste samordnas och tas tag i nationellt också hanteras på det sättet.

Jag vill därför fråga statsrådet: Har jag missat någonting i budgeten? Om inte - hur anser Gabriel Wikström att vi kan nyttja digitaliseringens möjligheter för att främja god kvalitet och förbättrad effektivitet inom hälso- och sjukvården liksom inom omsorgen?

Herr talman! Svaret på Anette Åkessons första fråga är: Ja, hon har missat någonting i budgeten! Vi avsätter bland annat pengar till en professionsmiljard. Ett av tre prioriterade insatsområden är just ehälsoarbetet.

Jag håller helt med Anette Åkesson. Om vi kan förbättra ehälsan inom den svenska hälso- och sjukvården har vi inte bara en stor effektivitetsvinst att göra, utan vi kan också värna patientsäkerheten och ta till vara resurser - bland annat personalresurser - på ett mycket bättre sätt.

Regeringen håller just nu, tillsammans med SKL, på att ta fram en ny styrmodell för ehälsoområdet. Vi håller också på att ta fram en ny handlingsplan som konkret ska stipulera vilka steg som ska tas för att uppfylla visionen om att vi 2025 ska vara det land som bäst tar till vara digitaliseringens möjligheter inom sjukvården.

Vi gör också konkreta lagförändringar. Jag hoppas att senare i höst kunna presentera en lagförändring som innebär att vi får på plats en gemensam läkemedelslista, någonting som efterfrågats under lång tid inom den svenska vården.

Herr talman! Jag hittade dessa och några andra fina ord, men i budgetdokumentet gav ordet digitalisering bara fyra träffar. Det ändrar heller inte det faktum att det även handgripligen måste hända saker. Om socialdemokrater och miljöpartister inte ens tänker ta fram en nationell handlingsplan, hur ska då arbetet ske och samordnas?

Därutöver genomförs många relevanta projekt framgångsrikt ute i landet, men man går sedan inte vidare med implementeringen nationellt. Hur ämnar statsrådet säkerställa att det sker?

Herr talman! Jag tror inte att man kan basera sin kritik mot regeringen på en textsökning i ett dokument, utan man måste faktiskt se på det vi har producerat. Det vi har gjort är - förutom att antal överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting där vi har tillsatt pengar - att vi har aviserat att det kommer en konkret handlingsplan i närtid. Vad jag förstår är detta precis vad Anette Åkesson efterfrågar, så jag uppfattar det som att vi är överens om både digitaliseringens möjligheter och behovet av att snabbt agera.

Herr talman! Min fråga går till biståndsminister Isabella Lövin.

Vi vet alla att läget i världen är förfärligt på många sätt. Många människor är på flykt, och det är framför allt många barn som lider.

I höstbudgeten finns en viktig satsning för att hjälpa barn på flykt under de kommande åren, vilket gör mig väldigt stolt. Men kan biståndsministern berätta lite mer om vilka specifika satsningar man har tänkt göra?

Herr talman! Behovet av humanitär hjälp har ökat lavinartat de senaste fem åren. FN:s appeller har bara besvarats till knappt hälften. I regeringens höständringsbudget som vi nu lämnat in kunde vi särskilt avsätta 2 ½ miljard till humanitära ändamål, varav en halv miljard specifikt till Unicef.

Unicef är den organisation som bidrar till skolgång i flyktingläger och till flyktingbarn. Hälften av världens alla flyktingar är barn, medan en tredjedel av världens befolkning är barn, så proportionellt sett är andelen barn i flyktingpopulationen större än i populationen som helhet. Det är särskilt viktigt att vi ser till att inte förlora dessa generationer av barn.

Herr talman! Jag tackar för frågan. I och med att de humanitära appellerna är så underfinansierade - och här är Sverige ett av de tio länder i världen som står för 90 procent av den humanitära finansieringen - börjar man med tält, skydd, filtar och mat. Utbildning och sociala insatser kommer längre ned på listan.

Därför har vi särskilt gett pengar till Unicef. Det är den organisation som bidrar med utbildning i flyktingsituationer. Inne i Syrien är det dock svårt.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

I början av den här månaden skrev tidningen Smålandsposten att ministern inte vill se obligatoriska tbc-tester på asylsökande. Detta uttalande gjordes i samband med att spridning av tuberkulos upptäckts på ett hem för ensamkommande flyktingbarn. Det visade sig att flertalet av dem som testats positivt inte hade genomgått någon hälsoundersökning eller andra tester vid ankomsten till Sverige.

Att smittbärare placeras tillsammans med friska i boenden är knappast lämpligt ur smittskyddssynpunkt. Därför lyder min fråga till statsrådet: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka andelen som genomgår hälsoundersökningar, så att vi på ett tidigt stadium kan fånga upp potentiella smittspridare?

Herr talman! Regeringen har sedan förra hösten, då ett väldigt stort antal asylsökande kom till Sverige, vidtagit en lång rad åtgärder för att öka antalet hälsokontroller och förbättra genomströmningen. Det har handlat om allt ifrån att införa samordningsnummer för att sjukvården lättare ska kunna hålla koll på patienterna till att förenkla den typen av kontroller i de led där det går att förenkla.

Vi har också upptäckt att verksamheten i många landsting har varit undermålig under ett antal år, men den har nu börjat effektiviseras när man har sett att behoven har ökat. Därmed har också genomströmningen ökat.

Folkhälsomyndigheten har naturligtvis tittat närmare inte minst på risken för tbc-spridning, och man konstaterar att den fortsätter att vara låg. Det är just riktade hälsokontroller och riktade insatser som är det effektiva sättet att förebygga spridning av tbc.

Herr talman! Tack för svaret!

Jag tror att det är rätt tänkt. Men det är ändå viktigt att hälsoundersökningarna görs på ett tidigt stadium efter anländande. I det aktuella fallet har sjuka barn placerats med friska barn. Det har resulterat i att några har smittats. Varje smittat barn är ett misslyckande.

Herr talman! Det sistnämnda håller jag helt med om.

Det har vidtagits en lång rad åtgärder av landstingen och av staten för att förbättra tillgången till hälsokontroller. Det syns en märkbar förbättring. Det viktigaste nu är att följa de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkarna runt om i landet ger, nämligen att inte springa iväg och kräva obligatoriska kontroller - som dessutom är ett grundlagsbrott.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Gabriel Wikström.

I dag har regeringen fattat beslut om att lägga fram propositionen Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige. Men denna möjlighet har funnits i många år i Sverige. Trots det är det endast sju mottagningar som har införts i fyra landsting.

Hur kommer förslaget att möjliggöra att sprututbytesverksamheten når dem som verkligen behöver den? Det är en både humanitär och smittskyddseffektiv verksamhet.

Herr talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för frågan!

Det är mycket riktigt så att möjligheten att erbjuda sprututbytesverksamhet har funnits under mycket lång tid, men det har funnits ett krav på att landstingen måste vara överens med den kommun där sprututbytesverksamheten ska ligga. Det har uppenbarligen betytt att verksamheten inte har kommit igång på många platser.

Det regeringen gör nu är att lägga ansvaret helt och hållet på landstingens sida. Det är helt i enlighet med övrigt ansvar för smittskydd, som ligger helt och hållet på landstingens sida. Det positiva är att en rundringning som Sveriges Radio har gjort har visat att i stort sett alla landsting planerar eller diskuterar att införa sprututbytesverksamhet. Jag hoppas att vi med lagförslaget kan se en kraftig ökning av sprututbytesverksamheten över hela landet.