Arbetsplenum - 2015-12-15

Herr talman! Medborgarna som vi i denna kammare representerar vill att vi ska tala mer om våra egna förslag och mindre om våra politiska motståndares förslag. Därför tänkte jag i mitt huvudanförande tala om vilka utmaningar vi i Moderaterna ser och vilka förslag vi har för att möta dessa utmaningar kopplat till de allmänna bidragen till kommuner, landsting och regioner, som vi diskuterar här i dag.

Allmänna bidrag till kommuner

Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att växa upp i. Men vi ser också att Sverige står inför flera stora utmaningar framöver. Vi ser ett nytt utanförskap som växer fram, ett nytt utanförskap som innebär att unga människor, utrikes födda och de som saknar utbildning har allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Dessa personer riskerar att drabbas av en långvarig strukturell arbetslöshet, och vi som politiker måste möta detta nya utanförskap med kraftfulla åtgärder.

Moderaterna har presenterat flera förslag för att göra just detta. Några av dessa förslag är förstajobbetavdrag, fortsatta sänkta arbetsgivaravgifter för de unga som ska få sitt allra första jobb, förstajobbetanställningar och bibehållna nivåer för RUT och ROT.

Herr talman! I dag diskuterar vi allmänna bidrag till kommuner och landsting. Jag har under ett par år haft förmånen att vara förtroendevald i Region Skåne. Vi som är eller har varit landstingspolitiker vet att inga skattehöjningar i världen kan motsvara de satsningar som behöver göras i välfärden framöver. Däremot krävs det fler i arbete, det krävs fler som kan betala skatt och fler som kan bidra. Genom att fler arbetar skapas mer resurser till välfärdens kärna, samtidigt som de resurser som behövs i bidragssystemen minskar. På så sätt kan vi långsiktigt säkerställa en trygg finansiering av välfärden.

Av kommunernas totala intäkter förra året utgjorde statsbidragen ungefär 10 procent. Detta ska ställas mot att skatteintäkterna utgjorde ca 65 procent. Därför är det viktigt att skatteintäkterna stärks ytterligare. Jag vill här förtydliga att det inte handlar om att skatten ska bli högre, utan det handlar om att fler ska betala skatt.

Kommuner, landsting och regioner har många utmaningar framöver. Vi ser en demografisk utveckling med en allt äldre befolkning. Vi behöver fler som vill utbilda sig inom hälso- och sjukvården och som fortsätter att jobba inom hälso- och sjukvården hela sitt arbetsliv. Vi behöver kunna erbjuda sjukvårdsanställda mer valfrihet. Det kan vi göra till exempel genom vårdval, vilket leder till att man får fler arbetsgivare att välja mellan inom ramen för den skattefinansierade hälso- och sjukvården.

Herr talman! Moderaternas mål är att öka välståndet och tryggheten för alla medborgare i Sverige. De reformförslag som vi presenterar är därför fokuserade på hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stärka incitamenten att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer som stärker den enskildes makt över sitt eget liv och sina utgifter, öka investeringarna i utbildning och värna om företagsklimatet.

Nästan 93,4 miljarder kronor ska fördelas till kommuner och landsting genom statsbidrag. Dessa pengar kommer från dig som sitter här inne i kammaren, från dig som sitter på åhörarläktaren, från dig som tittar på tv eller från dig som tittar på webben. Det finns inget egensyfte i fråga om att denna pott ska vara så stor som möjligt om resurserna kan användas mer effektivt och bidra till mer skatteintäkter någon annanstans.

Drivkrafterna för jobb och företagande behöver öka ytterligare, och i takt med detta kommer kommunernas och landstingens egna skatteintäkter att öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Moderaterna anser med hänsyn till det jag har sagt att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning bör minskas med 107 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Dessa pengar ska användas till satsningar inom andra politikområden för att stärka jobb och tillväxt.

De allmänna bidragen bör justeras enligt följande: jobbstimulans i försörjningsstödet, utökning av allmän förskola, tioårig grundskola, utökad undervisningstid i matematik och ett bibehållet högkostnadsskydd i äldreomsorgen.

Avslutningsvis vill jag poängtera att i princip alla Moderaternas förslag stärker möjligheterna för människor att komma i jobb. Det handlar om både jobbstimulanser och utbildningsinsatser. Så bygger vi Sverige starkt.

Herr talman! Det är väl bra att man talar om sin egen politik och redogör för hur man vill att vårt land ska se ut, vilka möjligheter våra kommuner ska ha och hur välfärden ska byggas. I det ligger naturligtvis också att man motiverar och förklarar varför politiken ska bedrivas på ett visst sätt och varför satsningar eller nedskärningar ska göras inom olika verksamhetsområden.

I det särskilda yttrande som Moderaterna har skrivit i detta ärende skriver de att de står för en annan väg. Det blir ganska tydligt att så är fallet. Det är ett helt annat Sverige som Moderaterna vill bygga än det som vi socialdemokrater ser framför oss.

Vi kan konstatera att det handlar om nedskärningar inom den kommunala vuxenutbildningen, nedskärningar inom landstingen, nedskärningar i fråga om kvinnors hälsa och nedskärningar i fråga om psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.

Ulrika Heindorff berättade här att hon har erfarenhet från Region Skåne - det är både hennes och min del av landet - och att hon har erfarenhet från landstingspolitik.

Alla de skattesänkningar som ni nu föreslår motsvarar all sjukvård och all primärvård i Region Skåne under ett helt år. Så mycket vill ni dra ned på välfärden i vårt land. Varför är det bättre för Sverige, Ulrika?

Herr talman! Jag tackar Niklas Karlsson för repliken. Det är klassisk socialdemokratisk retorik att ställa skattesänkningar mot en stärkt välfärd. Men håll i dig nu, Niklas! Under Alliansens regeringstid ökade skatteintäkterna med hela 36 procent mellan 2006 och 2014, alltså långt mer än vad inflationen på 10 procent avsåg.

Det är mycket enkel retorik att säga: Låt oss höja skatten. Då får vi per automatik en bättre välfärd.

Man önskar att det vore så enkelt, men det är det inte.

Socialdemokraternas huvudtes är alltid att höjd skatt per automatik ger en bättre välfärd. Vad fantastiskt om det hade varit så!

Jag återkommer till det som jag sa i mitt huvudanförande, nämligen att vi behöver fler i arbete, fler som kan bidra och fler som kan betala skatt. Det är en stor skillnad mellan den sittande rödgröna regeringens alternativ och alternativen från oppositionspartierna i Alliansen. Vi har nämligen otroligt olika syn på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Man kan också nämna i sammanhanget att medelskattesatsen under 2015 har ökat med 0,13 procentenheter. Det motsvarar 2 miljarder kronor. Men de totala skatteintäkterna tack vare fler i arbete har ökat med 18 miljarder. Det är en rätt bra jämförelse, och det tydliggör problematiken.

Herr talman! Det är mycket siffror från Moderaternas sida, Ulrika Heindorff. Man kan nog konstatera om man är snabb i huvudräkning att även om man lägger ihop alla de summor som du nu talar om kommer man aldrig upp i de 140 miljarder kronor som ni har sänkt skatten med under åtta år.

Du sa i ditt anförande att vi skulle tala om egen politik. Jag tycker att det är rimligt. Ändå kommer du tillbaka till att vi socialdemokrater har en väldigt enkel retorik.

Det är ju inte så att vi tycker att människor inte ska försörja sig själva eller att vi inte ska ha fler människor i arbete.

Jag kan konstatera när jag läser nationalräkenskaperna för det tredje kvartalet att vi har en bnp-tillväxt på 3,9 procent. Hushållens disponibla inkomster har ökat med 3 ½ procent jämfört med för ett år sedan. Vi har 81 000 fler människor i arbete jämfört med 2014. Arbetslösheten sjunker.

Det är inte så att socialdemokratisk politik innebär att människor blir arbetslösa. Den innebär att vi ökar sysselsättningen och tillväxten och sänker arbetslösheten.

Den innebär också att vi tillför mer resurser till välfärden - till skillnad från Moderaterna och de andra borgerliga partierna, vars enda svar är skattesänkningar. Det har man talat om i åtta år. Man har inget nytänkande, utan man fortsätter med detta.

Mitt tydliga besked som socialdemokrat är att framtiden aldrig börjar med ett nej.

Herr talman! Vi kommer åter tillbaka till att man gärna ställer skattesänkningar mot ökad välfärd. Jag ser inte den motsättning som Socialdemokraterna bevisligen ser.

Vi har en hög skattesats i Sverige. Vi har det högsta skattetrycket på arbete av EU:s 28 medlemsländer. Det här gäller totalt sett när man ser till bnp som andel av de totala skatteintäkterna. Dessutom har Sverige världens högsta marginalskatter. Ändå väljer regeringen i sin budgetproposition att höja marginalskatten ytterligare genom att trappa ned jobbskatteavdraget.

Vad gäller pensionärerna är jag glad att kunna säga att vi under Alliansens regeringstid sänkte skatten för pensionärer fem gånger - och detta utan att behöva höja skatten för dem som arbetar.

Nu blir det en sänkning av skatten, men det finns risk att den äts upp av den ökning av maxtaxan som man gör inom hemtjänsten. Jag tycker att det är mycket snack och lite hockey. Det är en viktig fråga för många äldre att få ihop ekonomin i vardagen. Den här regeringen väljer nu att höja taket för taxan i hemtjänsten, och det ökar kostnaderna uppemot 2 500 kronor.

Jag talar hemskt gärna om Moderaternas egen politik. Det lade jag hela mitt huvudanförande på. Men det är klart att i repliker måste man också kunna bemöta regeringens politik och de förslag som regeringen har lagt fram. Det hoppas jag att jag nu har gjort på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Att vara förtroendevald med ansvar för en kommuns verksamhet tillhör de allra viktigaste politiska uppgifterna. Skola, vård och omsorg är verkligen samhällets kärnverksamhet. Därför är det viktigt att vi i riksdagen långsiktigt säkerställer finansieringen så att kommunerna kan leverera god kvalitet och utveckla verksamheten.

Det viktigaste för en hälsosam kommunsektor är att fler jobb skapas i nya och växande företag. Då tillförs våra kommuner nya resurser i form av skatteintäkter. Men också de statliga bidragen är en viktig inkomstkälla för kommunerna.

Centerpartiet är mycket tydligt: Vi vill ha ett decentraliserat samhälle. Vi tror på människors förmåga att ta ansvar för sig själva och för andra. Decentralisering handlar om att flytta makten närmare människors vardag.

Vi är också väldigt tydliga med att försvara det kommunala självstyret. För oss är det självklart att invånarna ska kunna påverka den egna kommunens prioriteringar men också utkräva ansvar av dem som är politiskt ansvariga. Det kommunala självstyret är grunden för hur Sverige ska styras enligt 1 kap. 1 § regeringsformen.

I början av 1990-talet stod det kommunala självstyret som starkast. Nästan alla statsbidrag lades i den så kallade påsen. Skälet var att många bidrag med olika regler skapade ineffektivitet. Uppfattningen då var att det var bättre att tala om vad som skulle göras och sedan låta kommunerna och landstingen bestämma hur det skulle genomföras. Nu verkar detta synsätt vara bortglömt.

Genom åren har alla regeringar oavsett färg ökat antalet riktade bidrag. Ett färskt exempel på den skeva fördelningen mellan generella och riktade statsbidrag är den budget som regeringen presenterat inför 2016. 24 nya bidrag har tillkommit, och tillsammans med tidigare beslut uppgår nu antalet riktade statsbidrag till över 80.

Många kommuner är bekymrade över denna utveckling. SKL:s socialdemokratiska ordförande Lena Micko säger i Dagens Samhälle nr 34 och 39: "Det är en bekymmersam utveckling, den stora mängden specialdestinerade statsbidrag begränsar möjligheterna till lokala prioriteringar och det är allvarligt."

Sveriges kommuner är olika. Ändå utformas de riktade statsbidragen som om förutsättningarna är lika i hela landet. Någon lokal anpassning av bidragen ges det inget utrymme för.

Konsekvenserna av prioriteringen av specialdestinerade statsbidrag blir att det finns medel att söka för åtgärder som inte alltid är de som står högst i den kommunala prioriteringen.

Småkom redovisar nu att man ser att skillnaderna ökar när det gäller utnyttjandet av riktade statsbidrag. Kommuner i södra Sverige deltar oftare än kommuner i norra Sverige. Större städer deltar mer än övriga kommungrupper.

Kommunerna uppger att det största hindret för att delta är när de måste bidra med egna pengar för att få del av de statliga bidragen. Men också den ökande byråkratin i form av ansökningar och redovisningar påverkar, särskilt då de beviljade bidragen kan vara så små att de inte löser det verkliga problemet. Detta innebär att nya uppgifter påförs kommunerna utan att staten säkrar att det finns resurser för kommunerna att klara av dem. Vad innebär det på sikt om fler kommuner inte tycker sig ha möjlighet att ta del av riktade statsbidrag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Centerpartiet anser att tillskott från staten till kommunerna ska ges i de generella statsbidragen. Staten ska inte detaljstyra hur kommuner använder statsbidrag utan i stället tillföra medel i den så kallade påsen. Kommunerna har förmåga att själva styra medel till de verksamheter som invånarna har störst behov av.

Det rimliga sättet att skapa ett förtroendefullt ansvar mellan staten och kommunerna förutsätter tydliga statliga mål, kommunal frihet att använda pengarna så effektivt som möjligt och regelbunden uppföljning och utvärdering.

Det kommunala självstyret har också en annan viktig funktion. Genom att som kommunpolitiker tvingas prioritera och politiskt ta ansvar för sina beslut utvecklas den kommande generationen av politiker som längre fram tar ansvar för landet.

Men staten är på väg in i samma bidragsröra som före det samlade statsbidraget. Öronmärkta pengar skapar ineffektivitet samtidigt som statliga pekpinnar får många lokalpolitiker att tappa lusten. När det blir svårare att rekrytera förtroendevalda försämras förutsättningarna för bra ledarskap, och demokratin försvagas.

Herr talman! Det vi ser är uttryck för en politisk ambition från regering och ministrar att åtgärda specifika problem inom det kommunala området. Men frågan är om det också visar på ett allt lägre förtroende för kommunpolitikernas förmåga. Är det ett uttryck för minskad tillit till att våra politiska kollegor i kommuner och landsting gör rätt prioriteringar?

Centerpartiet är tydligt i denna fråga: Vi tror på kommunpolitikernas förmåga att prioritera i sin verksamhet. Ingrepp i självstyret underminerar på ett olyckligt sätt lokal anpassning och ansvarsutkrävande.

Till slut, ledamöter, blir alla beslut i den här kammaren också lokal politik.

(Applåder)

Herr talman! Efter åtta år med styre av Liberalerna och Alliansen står Sverige starkt. De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningsgraden är väldigt hög, människor har mer pengar i plånboken och vi står väl rustade att möta de utmaningar vi har framför oss.

Samtidigt har vi en osäker omvärld med en amerikansk ekonomi som vi inte riktigt vet vart den tar vägen, oroligheter i Asien och Kina, en försvarssituation när det gäller Ryssland och Ukraina, och naturligtvis den alarmerande europeiska flyktingkrisen som ställer hela den europeiska ekonomin inför nya frågor.

Här hemma ser vi ökade kostnader för sjukskrivningar. De ökar i takt som ingen tidigare hade kunnat tänka sig, och det medför en stor oro för statens budget och kommunernas budgetar. Vi ser ökade kostnader nationellt, regionalt och lokalt för den europeiska flyktingkrisen och det faktum att många människor just nu söker sig till Sverige för att söka asyl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Utöver det har Sverige en stor utmaning i att allt fler blir äldre. Det är i grund och botten någonting väldigt positivt att vi lever länger och kan lägga till ett antal friska år efter 65-årsdagen för att göra roliga saker i livet. Men det betyder också att kostnaderna för omsorgen och sjukvården riskerar att öka i en väldigt kraftig omfattning. Till detta lägger vi nu att vi har ett flyktingmottagande i kommunerna och påfrestningar på välfärden kopplat till att många människor nu söker sig till Sverige.

I detta läge väljer regeringen och finansminister Magdalena Andersson att överge devisen om stabila statsfinanser. Så sent som i helgen meddelade finansministern att nu gäller inte längre politiken att vi här och nu ska ta ansvar för kostnaderna. Vi ska framöver enligt henne skjuta över kostnaderna på framtida generationer.

Herr talman! Jag tror att det är fel väg att gå. Vi behöver i detta läge ta ansvar för att vi inte använder morgondagens skattebetalares pengar, utan vi ska här och nu ta ansvar för de frågor som vi här och nu har att möta.

Därför är Liberalernas budgetmotion stram. Vi föreslår ett lägre utgiftstak än vad regeringen gör. Vi har högre finansiellt sparande än vad regeringen har. Det gör inte vi för att vi vill spara bara för sparandets skull. Vi tror att det är att ta ansvar här och nu för de frågor som Sverige har att svara på och också för att vi inte ska skjuta över kostnaderna till framtida generationer.

Vi kan föreslå denna politik därför att vi säger nej till mycket av den ineffektiva politik som regeringen för. Regeringen höjer nu skatterna med över 30 miljarder kronor inte för att i huvudsak finansiera välfärdens kärna utan för att lägga de pengarna på ineffektiva byggsubventioner eller typisk socialdemokratisk Amspolitik som vi redan nu ser inte ger några nya jobb. Jag tror att det var en traineeplats och två som hade fått del av det så kallade utbildningskontraktet. Det är inte väl investerade pengar för framtiden.

Herr talman! Vi satsar från Liberalernas sida i stället på att investera i framtiden genom att säga att vi vill ha tioårig grundskola. I denna budget och till det vi diskuterar här och nu skjuter vi också till pengar till kommunerna. Det är 1 ½ miljard fullt utbyggt för att vi ska kunna ha råd att införa tioårig grundskola. Vi gör detta för att vi vill satsa på Sverige och investera i Sverige. Parallellt med det investerar vi i Sverige genom att göra det mer lönsamt att arbeta och utbilda sig.

Mot detta står regeringens historiskt höga skattehöjningar och regeringens klassiska socialdemokratiska Amspolitik och byggsubventioner som ingen människa eller byggherre har frågat efter och som inte är att investera och göra Sverige starkare för framtiden.

Herr talman! Vi står nu i ett läge där vi har stabila offentliga finanser. Vi har hög sysselsättningsgrad och en svensk ekonomi som tuffar på. Det är i det läget viktigt att se att vi framför oss har stora kostnadsökningar i välfärdens kärna, i sjukvården och i omsorgen. Vi har ökade kostnader för sjukskrivningar och också ökade kostnader för migration och integration.

I det läget är det viktigt att göra rätt vägval. Det vägvalet är i min värld att här och nu ta ansvaret för Sveriges finanser och investera Sverige starkt inför framtiden genom att investera i kunskap och i att det ska löna sig att utbilda sig och arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Regeringen gör precis tvärtom. På punkt efter punkt gör man det mindre lönsamt att arbeta och att utbilda sig. Man använder de skattehöjningar man inför inte för att investera i välfärdens kärna utan för att lägga de pengarna på ineffektiv arbetsmarknadspolitik och byggsubventioner. Det är inte så vi bygger Sverige starkt.

Herr talman! Vi bygger Sverige starkt genom att satsa på kommunerna, landstingen och regionerna men också genom att se till att människor genom sina egna val och sin egen drivkraft kan vinna på att arbeta och att utbilda sig. Det är så vi bygger Sverige starkt.

Det är genom att här och nu ta ansvar för de kostnader vi har och inte skjuta över dem på framtida generationer som vi här och nu tar ansvar för Sverige och ser till att Sverige också i framtiden kan stå starkt.

Herr talman! Efter Liberalernas och Mats Perssons anförande vet jag inte riktigt i vilken ända jag ska börja.

Han talar om att regeringen kommer med ineffektiva politiska åtgärder som inte riktar sig mot välfärdens kärna. Han kritiserar en klassisk Amspolitik och talar hela tiden om att vi ska bygga Sverige starkt. Det går inte riktigt ihop.

Först och främst vill jag vända mig till Liberalerna och Mats Persson och fråga: På vilket sätt är de åtgärder som ni nu säger nej till inte riktade mot välfärdens kärna? Vi säger att vi vill satsa på vuxenutbildningen. Ni säger nej. Det är 1,4 miljarder mindre motsvarande 30 000 platser i den kommunala vuxenutbildningen. Är inte det en satsning på välfärdens kärna?

Vi vill satsa 2 miljarder på bemanning i äldreomsorgen. Det säger ni nej till. Är det inte en satsning på välfärdens kärna? Vi vill skicka extra anslag till landstingen med ytterligare 1 miljard 2016. Det är i Liberalernas värld inte en satsning på välfärdens kärna. Vad är det då, Mats Persson?

Herr talman! Det är naturligtvis så att det också i Socialdemokraternas budget finns investeringar och satsningar på välfärdens kärna. Vi möter dem från Liberalernas sida. Vi möter dem med till och med mer pengar än vad Socialdemokraterna gör.

Om vi tar utbildningssidan vill vi ha en tioårig grundskola där vi tillför pengar. Vi vill införa en yrkesskola som skulle göra det möjligt för nyanlända att gå i yrkesutbildning och på det sättet komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Vi tillför mer pengar till lärlingsanställningar och lärlingsutbildningar än vad regeringen gör. Vi gör på det sättet investeringar i utbildningssystemet som vi utifrån vår övertygelse tror är en bättre modell än den modell som regeringen tror på.

Vi tror nämligen att det är bra att människor är ute på en arbetsplats, skaffar kontakter och på det sättet lär sig ett yrke. Vi tror att det är modellen för Sverige framåt. Vi gör ett annat vägval än vad ni gör. Men du kan inte säga att vi inte satsar och investerar pengar.

Det Socialdemokraterna gör är att ni lägger huvuddelen av era satsningar på ineffektiv politik. Ni satsar 6 miljarder i byggsubventioner, 5 miljarder i traineekontrakt och 90-dagarsgaranti som än så länge har gett tre personer en möjlighet att göra någonting annat. Det är ganska dyr politik per huvud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Jag tror att det sätt vi bygger Sverige starkt, Niklas Karlsson, är att se till att människor känner en drivkraft att gå till jobbet, att människor vinner på att utbilda sig i stället för att inte utbilda sig och att vi ser till att verkligen investera i välfärdens kärna. Det gör inte ni, men det gör vi.

Herr talman! Det talas om drivkraft att gå till jobbet. Vi vet att principen som har styrt Sverige i åtta år är att den som inte tar det jobb som inte finns får skylla sig själv. Det kommer återigen från Liberalernas läppar. Visst, det är er politik. Men vi står för ett annat Sverige.

Det finns en del omfördelningar i Liberalernas budget. Man tycker att en del av de satsningar som regeringen gör ska gå till andra satsningar. Du har räknat upp en del av dem. Men vi måste ändå kunna konstatera nettoeffekten i Liberalernas budgetförslag i förhållande till det förslag regeringen lämnar. Det är 26 miljarder mindre i ert budgetalternativ än det som regeringen levererar.

Det är 5,6 miljarder mindre till utbildning och 6,2 miljarder mindre till välfärden. Det som Liberalerna menar är ineffektiv politik är ytterligare 1 miljard till landstingen för att hälso- och sjukvården ska bli bättre. Det är nej till 1,4 miljarder så att vi får 30 000 nya komvuxplatser och utbildningstillfällen. Det är nej till 2 miljarder mer till bemanning i äldreomsorgen.

Det är Liberalernas Sverige. Jag vill påstå att det inte är att bygga Sverige starkt.

Herr talman! Det är fascinerande att lyssna på Niklas Karlsson. Vi som lyssnade på radioinslag och tv-intervjuer under valrörelsen kunde konstatera att Socialdemokraterna hade ett mantra: inte låna till skattesänkningar. Vad gör regeringen nu? Man lånar till ineffektiv subventionspolitik och klassisk socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.

I helgen öppnade finansministern upp för att vi inte längre ska ha stabila statsfinanser. Den budget som ligger på kammarens bord innebär stora skattehöjningar och att man höjer utgifterna, det vill säga man ökar upplåningen och bygger inte stabila statsfinanser framåt. Det är helt fel väg att gå.

Jag tror att det är extra viktigt i den situation vi befinner oss att vi håller i pengarna så att vi kan investera och se till att våra barn och barnbarn inte behöver betala senare. Men det är precis så det blir med den politik ni för, och det är som sagt fel väg att gå.

Herr talman! Grunden för den svenska välfärden läggs i kommunerna. Det är de som har huvudansvaret för att leverera en välfungerande skola, vård, omsorg och mycket mer.

De satsningar som görs på dessa områden i statsbudgeten är närmast marginella i förhållande till de resurser som kommunerna själva lägger in. Därför är det inte storleken på de statliga insatserna som på sikt avgör hur välfärden utvecklas och hur mycket resurser som välfärdens olika delar kan få. Det avgörs i stället av skattebasens storlek, som i sin tur helt och hållet beror på sysselsättningen, alltså hur jobben och antalet arbetade timmar utvecklas. Som så mycket annat handlar debatten om kommunernas ekonomi om jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Det bästa en regering kan göra är att underlätta för kommunerna genom att vidta åtgärder som ger fler jobb och ökar sysselsättningen, inte att ge pengar man inte har till fler riktade satsningar. Därför är en effektiv jobbpolitik av avgörande betydelse för att kommuner och landsting ska kunna tillhandahålla välfärd med kvalitet.

Kristdemokraternas jobbförslag kommer att leda till fler arbetade timmar och en fortsatt god utveckling av skatteunderlaget, vilket förbättrar välfärden.

Regeringens politik däremot främjar inte fler människor i arbete. Förändringarna i sjukförsäkringen, avsaknaden av reformer för att på allvar förbättra integrationen och kraftigt höjda skatter på att arbeta och anställa och på själva jobben kommer inte att leda till fler jobb eller arbetade timmar.

Den positiva förändring vi ser på arbetsmarknaden är främst en effekt av Alliansens jobbreformer och av en gynnsam konjunktur.

Regeringens budget är långsiktigt problematisk för kommuner och landsting. Inte minst förslaget om en särskild löneskatt för äldre kommer att försämra kommunernas skatteunderlag då fler äldre kommer att sluta arbeta tidigare än vad de annars skulle göra. Det blir dessutom dyrare för kommunerna att anställa till exempel de pensionerade lärare och den pensionerade vårdpersonal som behövs för att hantera den ökande befolkningen.

Herr talman! Kommunerna bedömer själva att deras kostnader kommer att öka de närmaste åren. Om inte betydligt fler kommer i arbete kommer skattehöjningar att krävas kommande år, vilket också har en negativ effekt på sysselsättningen.

Den kraftiga ökningen av det offentliga åtagandet som regeringens budget resulterar i riskerar också att med tiden skära ytterligare hål i de kommunala budgeterna.

Det är riktigt att regeringen ersätter kommunerna enligt finansieringsprincipen. Men befolkningen ökar snabbt i många kommuner, och efterfrågan på välfärdstjänsterna blir knappast mindre i och med regeringens så kallade gratissatsningar.

Det är inte heller orimligt att det kommer att efterfrågas fler liknande satsningar inom andra delar av vården och omsorgen längre fram. Det kan bli mycket svårt att förklara varför vissa insatser ska vara kostnadsfria när andra inte är det. Detta känns bra att göra nu men kan på sikt visa sig vara mycket kostsamt för svenska offentliga finanser och för kommunernas ekonomi. Dessa kostnadsdrivande reformer medför risker.

Herr talman! I den pågående flyktingkrisen ställs kommunerna inför stora utmaningar. På kort sikt är det förstås viktigt att kommunerna får de resurser som behövs för att kunna hantera det stora antal flyktingar som söker sig hit.

Men på längre sikt är det viktigaste att vi hittar effektiva åtgärder som gör att integrationen kan snabbas på och att tiden tills man får ett arbete kan kortas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Ett förslag som kan underlätta integrationen är det som vi kristdemokrater har i vår budget och som vi kallar etableringsavdrag. Det ger möjlighet för nyanlända att tjäna sina första 500 000 kronor utan att betala skatt. Detta gör att drivkrafterna att ta ett första jobb ökar, och det ger lägre trösklar in på arbetsmarknaden. När man väl har fått in en fot kan man med tiden få in också den andra.

Med en fungerande integration finns det goda möjligheter att invandringen kan bli en lösning på hur framtidens välfärd ska finansieras.

Vi har många andra jobbförslag i vår budgetmotion. Det handlar om lägre moms på enklare reparationstjänster och kraftigt utökat RUT-avdrag. Det handlar om ett nystartsavdrag som sänker trösklar för den som går från sjukskrivning eller arbetslöshet in på arbetsmarknaden och satsningar på löneavdrag. Framför allt säger vi nej till många av de skattehöjningar som riskerar att bli en riktig klubba på jobben, inte minst den särskilda löneskatten för äldre.

Herr talman! Ska vi klara den kommunala ekonomin framöver är det jobben det handlar om.

Herr talman! Kommunsektorn ansvarar för utbildning, stadsbyggnad, barn- och äldreomsorg, sjukvård, kultur och fritid men har även politiska ansvarsområden av mer övergripande karaktär såsom finansiella och ekonomiska frågor.

Kärnuppgifterna vård, skola och omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden: 80 procent för kommunerna och 88 procent i landstingen.

Sveriges kommuner och landsting är en stor och viktig del av den svenska modellen, av den generella välfärden. Kommunsektorn svarar för ungefär en fjärdedel av bruttonationalprodukten, hälften av den offentliga sektorns utgifter och en fjärdedel av sysselsättningen. Den kommunala sektorns skatteintäkter överstiger med gott mått den enskilt största skatteintäkten i statens budget.

Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn har sammantaget varit god under de senaste åren. Samtidigt har sektorn gått in i en period med ett starkt förändringstryck. Den demografiska utvecklingen har lett till ett ökat kostnadstryck och ökade investeringsbehov inom många verksamheter.

Det bör ändå noteras att den ekonomiska utvecklingen alltjämt varierar mellan enskilda kommuner och landsting och att kostnaderna inom den kommunala sektorn fortsätter att öka.

Kommunsektorn står inför stora och delvis olika utmaningar som även varierar mellan enskilda kommuner och landsting beroende på lokala och regionala förutsättningar.

Herr talman! Lokala skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå ska vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt men inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetande eller åldersstruktur.

För att kommunsektorn ska kunna bedriva sina verksamheter med hög effektivitet och hög kvalitet är det av stor vikt att den ges goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar, vilket också är målet med den kommunalekonomiska utjämningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Utan utjämningssystemet skulle det för kommuner med högst skattekraft räcka med 12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. De invånare som bor i kommuner med lägst skattekraft skulle tvingas betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på 35 000 kronor per år för en medelinkomsttagare.

Regeringens budgetproposition för 2016 innehåller tydliga och för kommunsektorn välkomna förslag.

Exempelvis investeras stora resurser i att göra läraryrket mer attraktivt, i höjd personaltäthet och stärkt kvalitet på fritidshemmen, i personalförstärkningar på Sveriges skolbibliotek, i höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång och i upprustning av utemiljöer på förskolor, skolor och fritidshem.

Vidare höjs schablonersättningen för att ta emot nyanlända kraftigt, och sjukvården förstärks genom investeringar i exempelvis primärvård och avgiftsfri mammografiscreening. Kommuner som tar ansvar för bostadsbyggandet får även ta del av en byggbonus.

Mot detta står stora nedskärningar av den kommunala välfärden. Riksdagens oppositionspartier säger nej i varierande grad. De säger nej till resurstillskott till hälso- och sjukvården och fler platser på komvux och yrkesvux, nej till ökad bemanning i äldreomsorgen och satsningar mot psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna och nej till avgiftsfria läkemedel till barn och avgiftsfri öppenvård för dem över 85 år.

Herr talman! Den kommunala välfärden påverkar människors vardag konkret och direkt. Den skapar trygghet i ålderdomen, ger livschanser i ungdomen och ökar människors frihet och förutsättningar att få ett gott och meningsfullt liv.

I en värld som är stadd i ständig förändring spelar en stark och jämlik välfärd roll för att man som människa ska utvecklas och våga möta det enda vi med säkerhet vet, nämligen att morgondagen ser helt annorlunda ut än gårdagen.

Mot denna bakgrund är det av vikt föra en politik som ger kommuner och landsting möjlighet att utföra sitt uppdrag och skapa en välfärd som fördelas efter behov. Då duger det inte att backa in i framtiden.

Herr talman! Den här idén att trycka ut människor som jobbar från arbetsmarknaden för att de är 65 genom att göra det betydligt dyrare för arbetsgivare att anställa dem och tro att det skulle vara bra för den kommunala ekonomin, varifrån kommer den?

Herr talman! Det var ganska elakt. Var idén kommer ifrån kan jag inte svara på, men man kan konstatera att den samlade effekten av regeringens budget innebär förstärkningar av välfärden.

När vi diskuterar att öka resurserna för att välfärden ska bli bättre, för att kvaliteten ska kunna öka och för att vi som medborgare ska få den välfärd som vi behöver efter behov är regeringens satsningar som helhet bra.

Vi ser satsningar på mer pengar till landstingen, till hälso- och sjukvården, till äldreomsorgen och till skolan. Det innebär att sysselsättningen i vårt land kommer att öka, att arbetslösheten kommer att falla och att skatteintäkterna till kommuner och landsting kommer att öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Nu frågade jag specifikt om åtgärden att det ska bli dyrare för kommunerna att anställa äldre personer. Det ska också bli dyrare för äldre att jobba genom den typen av förslag.

Många landsting, inte minst i glesbygden, har många läkare som är 65-plus. Nu ska det bli kraftigt dyrare att anställa dem. Det kommer att leda till att man trycker ut människor som finns på arbetsmarknaden - inte i arbetslöshet utan i ålderspension. Det finns många som byter jobb till och med när de är 65 eller äldre.

Jag förstår inte denna idé. Det måste vara det strukturellt sämsta förslag som vi har sett på otroligt länge i Sverige.

Det finns definitivt en del saker som är bra i regeringens budget, men förslaget att människor som vill och kan jobba och som finns på arbetsmarknaden ska tryckas ut i ålderspension, när de själva vill vara kvar på arbetsmarknaden, verkar inte så bra. Det gör det dessutom svårt för många glesbygds- och landsbygdskommuner och landsting att klara välfärden.

Herr talman! Historien lär visa om det är bra eller dåligt. Det hör till oppositionens uppgift att måla i svarta färger, gärna med breda penslar.

Jag tror inte att man ska överdriva effekten av den särskilda höjning vi nu ser för dem som är lite äldre. Vi kan konstatera att det finns många unga som i dag står utanför arbetsmarknaden och som kanske ges en möjlighet att få ett nytt jobb.

Vi kan väl återkomma till denna debatt och se vem som får rätt. Då ska vi inte vara sämre än att den av oss som hade fel erkänner det vid det tillfället.

Herr talman! I onsdags, den 9 december, presenterade Långtidsutredningen underlagsrapporten Demografins regionala utmaningar.

I inbjudan kan vi läsa att civilministern i samband med det inleder en serie seminarier om kommunernas utmaningar. "Seminarierna kommer bland annat att utgöra underlag till den utredning om kommunernas utmaningar som regeringen avser att tillsätta", står det i inbjudan.

I den nya rapporten pekar författarna på flera olika utmaningar för kommunerna framöver. En majoritet av Sveriges kommuner beräknas år 2040 ha färre än 20 000 invånare. Åldersstrukturen är en sak, minskad skattekraft en annan.

Men vilka kommuner ska slås samman? Löser en sammanslagning av mindre glest befolkade kommuner problemet? Om vi slår ihop Mora, Orsa och Älvdalen får vi 33 000 nya invånare på en yta som är 2 000 kvadratkilometer större än Skåne.

Om vi använder Dorotea, Vilhelmina, Åsele, Sorsele, Storuman, Bjurholm, Malung, Nordansjö och Vindeln når vi 36 000 människor på en yta som är fyra gånger så stor som Skåne och som har 0,89 invånare per kvadratkilometer.

Min fråga är: Vilka kommuner ska slås samman för att klara en åldrande befolkning och en fallande skattekraft? Är det så enkelt att man bara gör en kommunsammanläggning och så löser det alla problem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Berätta nu för svenska folket hur ni vill göra, Niklas Karlsson!

Herr talman! Det är en bra fråga, Anders Ahlgren, men att begära svar av mig i dag är väl att ta i lite.

Civilministern har flaggat för att man ska titta på detta. Låt oss förutsättningslöst sätta oss ned och resonera om de här frågorna. De är oerhört viktiga för att vi ska klara välfärden i hela landet.

Jag vet också vilka förutsättningarna är. Jag kommer från en del av landet som är tio gånger tio mil. Vi har 33 kommuner i Skåne. Där finns förutsättningar att slå samman kommuner, men behovet är inte särskilt stort. Längre norrut i vårt land finns behovet, men förutsättningarna är betydligt mindre.

Låt oss ta Dorotea. Det kan naturligtvis inte vara så att man, när man träffar några och frågar om de har sett Gustavsson, får svaret: Nej, han åkte till socialkontoret i Vilhelmina i förra veckan.

Det här är enorma utmaningar för vårt land. Med den tradition och historia som våra båda partier har tror jag att det finns möjlighet till ett handslag mellan oss, Anders Ahlgren, för att hitta lösningar på detta.

En av dessa lösningar är att vi har en kommunalekonomisk utjämning som är viktig, jämlik och långtgående så att man kan få samma vård, äldreomsorg och skola med samma förutsättningar i alla delar av landet, också vi som bor i Skåne och de som bor i de delar av landet som Anders Ahlgren kommer ifrån.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag skulle kunna precisera mig ytterligare och be om din personliga uppfattning i frågan, Niklas Karlsson, så blir det enklare att svara.

Just nu pågår ett arbete med att försöka skapa färre men avsevärt större regioner i Sverige. Det är en god förutsättning för att samla kraften. Då blir vi lite förvånade när vi ser att man samtidigt i Regeringskansliet, i ditt parti, Niklas Karlsson, förbereder en kommunsammanläggning.

Centerpartiets och min uppfattning är att en storregionreform i Sverige skulle kunna stötta de mindre kommunernas möjligheter att erbjuda en bra service. Det resonemanget höll statsrådet Wikström med om i en debatt i förra veckan.

Om vi får en stark regional utveckling och starka regioner skulle det motverka storskaliga kommunlösningar. Med storskaliga lösningar kommer man långt från befolkningen, och de som sitter i fullmäktige är helt okända människor. Dem träffar man aldrig när man går till Ica eller Konsum och handlar, utan det blir ganska anonymt med för stora delar.

Jag vill fråga dig om din personliga uppfattning, Niklas Karlsson, när det gäller formen för kommunsammanläggningar. Finns det andra idéer om att sammanföra allt större ytor? Hur ser du på regionreformen - motverkar den större kommuner?

Herr talman! Låt oss först vara tydliga med att utredningsinstitutet ligger hos regeringen. Det är inte vi som har det. Om civilministern flaggar för en utredning nu är det han som tar det initiativet. Men det ska naturligtvis passera Sveriges riksdag också, där vi slutligen ska fatta ett beslut. För att det ska få en styrka är det viktigt att vi parlamentariker är med i diskussionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Jag uppfattar Anders Ahlgrens fråga som en ärlig sådan och att det inte i första hand handlar om att söka konflikt utan om att vi måste lösa detta på ett bra sätt.

Jag kan säga att min erfarenhet som kommunpolitiker - jag har jobbat i Skåne med förvisso andra förutsättningar än den erfarenhet Anders Ahlgren har från sin hemkommun - ändå är att det är viktigt att det finns en närhet och ett demokratiskt perspektiv. Kommunerna får inte bli för stora. Men samtidigt ska vi kunna organisera det hela på ett sådant sätt att välfärden finns där oavsett var i landet man bor.

Det finns en landsbygdsutredning som håller på att jobba, som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har tillsatt. Jag tror att det är viktigt att de här perspektiven finns med också i den utredningen så att vi får en helhet.

För att svara på din konkreta och direkta fråga om vad min personliga uppfattning är kan jag inte vara tydligare än att säga än att jag tror att vi står ganska nära varandra.

Herr talman! Niklas Karlsson talar om att ekonomin och tillväxten börjar bli stark. Man undrar lite vad som hände med de tomma ladorna, som finansministern har talat mycket om. Det kan knappast handla om vårändringsbudgeten och de få månader som den har gällt. Det kan inte vara detta man kan tacka den starka ekonomi som vi ändå har i Sverige för. Det är i stället en borgerlig ansvarsfull politik, som har gällt i nio budgetar och där krona-för-krona-principen har varit gällande som vi har att tacka.

Jag vill fokusera på två problem och några frågor som jag har till Niklas Karlsson gällande statsbidragen.

För det första: Att viktiga prestationsbaserade satsningar på ökad tillgänglighet och kortare vårdköer får stå tillbaka för generella statsbidrag sänder helt fel signaler. Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet skrotat kömiljarden. Man har inte några krav på prestation eller på minskning av väntetider. Det är problematiskt att denna åtgärd från statens riskerar att leda till att landstingen omprioriterar sina resurser. Därmed får det små effekter på tillgänglighet och kvalitet.

Därför vill jag fråga Niklas Karlsson från Socialdemokraterna: På vilket sätt skulle ett generellt statsbidrag vara bättre än en kömiljard som bidrog till att alla landsting och regioner på ett bra sätt mätte köerna och satte fokus på tillgängligheten? I många landsting och regioner såg man minskade köer och ökad tillgänglighet.

Jag vill inte att Niklas Karlsson i svaret hänvisar till undanträngningseffekt för återbesöken, för det var det som skulle komma som nästa steg. Det var nästa planerade steg i kömiljarden.

Herr talman! För att ha historien med oss: Det är väl ändå så att när vi fick en borgerlig regering 2006 hade man statsfinanser som var ganska väl i ordning. Det har man förvaltat under åtta år. Men man har inte gjort det med principen att krona för krona ska gälla; där har Ulrika fel. Den principen införde dåvarande finansministern Anders Borg någon gång 2013-2014. Då kom principen om krona för krona. Innan dess var det okej att lånefinansiera. Det var till och med så att den borgerliga regeringen lånefinansierade skattesänkningar. Det måste man tänka på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Om vi nu ska diskutera de generella statsbidragen uppfattade jag frågan som att om det inte vore bättre att vi från statens sida skickade specialdestinerade bidrag som vi villkorar i stället för generella statsbidrag. Jag är inte av den uppfattningen. Jag har en erfarenhet som kommunpolitiker, och jag tror att om du skulle tala med dina allianskollegor som har samma erfarenhet skulle du få höra att det är bättre att göra precis tvärtom.

Det kommunala självstyret är oerhört mycket värt. Det är bättre att låta dem som jobbar nära verksamheten och som kan frågorna själva avgöra hur pengarna ska användas bäst. Vi kan konstatera att skillnaden mellan det borgerliga och moderata budgetförslaget och det som regeringen lägger fram är att det finns betydligt mindre resurser till välfärden i ert förslag. Jag tror inte att det hade hjälpt om man hade villkorat de pengar ni vill skicka i förhållande till de satsningar som vi nu vill se till välfärden och som är av mer generell karaktär.

Herr talman! Krona-för-krona-principen har nu fallit; det kan vi konstatera. Det var tydligen någonting som finansministern hade längtat efter, vilket känns oroväckande.

Jag håller absolut med Niklas Karlsson när det gäller det kommunala självstyret. Jag värnar det. Jag tror dock att den effekt man kunde se av kömiljarden var värdefull, och det är synd att man väljer att skrota den.

Som jag nämnde i min första replik är det två problem som jag primärt ser med Socialdemokraternas politik vad gäller generella statsbidrag. Jag tänkte nu gå in på det andra problemet.

De generella statsbidragen är inte lösningen på kommunernas och landstingens finansiering. Ökningen av de generella statsbidragen under 2016 står för 0,1 procent av de totala intäkterna för kommunerna. Det är därför oroväckande när man ser lokala och regionala företrädare för Socialdemokraterna som sätter en stor tilltro till just statsbidragen, när de egentligen borde fokusera på hur jobben kan bli fler och hur skatteintäkterna kan öka.

Nyligen uttalade sig Henrik Fritzon från Region Skåne så här: Det är glädjande att regeringen delar min uppfattning att det behövs mer generella statsbidrag och att det innebär en bredare förstärkning där landstingen och regionerna själva bestämmer bäst hur medlen bäst ska användas. Han är alltså regionstyrelseordförande i Region Skåne.

Med anledning av detta uttalande tänker jag på ett citat om att någon annan betalar som passar bra: "The problem with socialism is that you eventually run out of other people''s money". Så sa Margaret Thatcher en gång.

Jag vill fråga Niklas Karlsson om han ser ett problem med att de socialdemokratiska företrädarna i kommuner och landsting sätter sin fulla tilltro till statsbidragen när de i själva verket borde fokusera på hur jobben kan bli fler och hur skatteintäkterna kan öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Det är inte ofta Margaret Thatcher citeras i Sveriges riksdag, och det tror jag att vi är glada för - också många i ditt eget läger.

Den diskussion som du nu har med mig kanske du i första hand borde ha med dina kollegor i Alliansen. Den närhet och den sammanhållning vi har sett under åtta år är som bortblåst. Här hörde vi Centerpartiet i ett huvudanförande bara tala om generella och specialdestinerade statsbidrag och säga precis tvärtom mot det som Moderaterna säger. Centerpartiet menar att det är mer generella statsbidrag vi behöver, och mindre specialdestinerade.

I det här fallet kan jag vara tydlig: Jag delar helt och fullt den uppfattning som Centerpartiet framför: Det är bättre med generella statsbidrag än med specialdestinerade.

Jag har erfarenhet från kommuner. Jag vet precis hur det är att sitta och vända och vrida på varje krona. Det är bättre att de som sitter och har ansvar för verksamheten själva får avgöra hur pengarna ska användas än att vi i Stockholm, i Sveriges riksdag, ska villkora alla de statsbidrag som vi skickar till kommuner och landsting.

Det här bådar gott för framtiden. Vi kanske kan få se ett nytt handslag mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Det välkomnar jag.

Herr talman! I förra veckan kom Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdom. Den visar att det fortfarande finns en stor barnfattigdom i Sverige: 12 procent av alla barn, eller 234 000 barn. Det är barn till ensamstående och utlandsfödda som har de allra sämsta ekonomiska förutsättningarna. Siffrorna för barnfattigdomen är ovärdiga ett rikt land som Sverige. Fattiga barns livsvillkor måste sättas i centrum för den samhällsdebatt som pågår.

Vänsterpartiets avtryck på budgeten har ett tydligt barnperspektiv. Vi har fått igenom ett antal reformer som kommer att göra stor skillnad för många barn som kommer från familjer med knappa ekonomiska omständigheter. Det blir gratis medicin till barn, glasögonbidrag, sommarlovsstöd, fler anställda på fritis, sänkta avgifter i kulturskolan, upprustning av skolgårdar och en satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden. Sammanlagt handlar det om en satsning på nästan 2 miljarder kronor nästa år.

Detta är satsningar som Vänsterpartiet har fått igenom i förhandlingarna med regeringen. De kommer att göra skillnad för många barn i familjer som har dåligt med pengar. Vänsterpartiet är ett oppositionsparti, men vi förhandlar med regeringen om budgeten. För oss är det viktigt att alla barn ska få en bra uppväxt. Det får de om man har en välfärd som man kan lita på.

När folkhemmet byggdes på 50, 60- och 70-talen handlade det ofta om att välfärden byggdes ut steg för steg när landets inkomster ökade. I dag ser vi mer sällan stora grepp för att utveckla och förbättra välfärden. Men politik handlar inte bara om att förvalta välfärden, utan det handlar också om att utveckla och förbättra den. Välfärden måste byggas så att den kommer dem som behöver den mest till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

I denna budget tar vi tack vare Vänsterpartiet flera viktiga steg för att utveckla och bygga ut mot en mer robust välfärd.

Gamla över 85 år behöver inte känna en oro i magen över att ekonomin inte räcker till när de känner sig sjuka. Man kan som riksdagsledamot tänka att 200 kronor i patientavgift väl inte är några pengar. Men för en generation där många är ensamstående kvinnor som lever på en mycket knapp och liten pension är 200 kronor i slutet på månaden en jättestor utgift. Med denna reform kommer gamla att kunna känna sig tryggare och må bättre.

Ett annat viktigt steg är glasögonbidrag för barn. Majblommans Riksförbund, som varje år säljer majblommor till oss i april och maj, har i många år kämpat för denna reform. De har sett att barn som kommer från fattigare hem inte får glasögon, trots att de behöver det. I dag ser landstingens system för glasögonbidrag väldigt olika ut, och det är därför staten nu behöver gå in för att säkerställa en likvärdig välfärd oavsett var i Sverige man bor. Det betyder att alla dessa barn som haft det svårt att läsa och många gånger därför halkat efter i skolan nu äntligen får en möjlighet att se. Nu får alla barn lika bra möjlighet att se bra och på det sättet få en bra och rolig skolgång.

Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Ca 20 kvinnor insjuknar varje dag. Sjukdomen drabbar framför allt medelålders och äldre kvinnor, men även män kan drabbas. I Vänsterpartiets och regeringens budget, som vi hoppas att riksdagen röstar igenom i dag, har vi sett till att alla kvinnor mellan 40 och 74 år har rätt till en avgiftsfri mammografiscreening. Pengar ska inte avgöra om en kvinna kan kolla upp en knöl i bröstet eller inte.

Vi vet att skillnaderna är stora i dag mellan de grupper av kvinnor som kollar sig och som inte gör det. Kan vi ta bort ett hinder vet vi att det innebär mycket mindre lidande för många familjer. Vi vet också att historiskt sett har vård för kvinnor ofta varit nedprioriterad.

Därför är också satsningen på förlossningsvården en viktig del i vår budget. I dag är det på många håll inte möjligt att få en sköterska per födande mamma. Det skapar både bristande patientsäkerhet för de nyfödda och orimliga arbetsvillkor för dem som arbetar på förlossningen. Genom en satsning på 200 miljoner nästa år och 400 miljoner varje år framåt satsar vi på kvinnors hälsa och på en mer jämställd hälso- och sjukvård.

Även unga, främst kvinnor, får stora satsningar i vår budget. Dels är det en storsatsning för att motverka ungas allt sämre psykiska hälsa, dels är det satsningar på preventivmedel för unga upp till 21 år. Forskning har visat att subventionering av preventivmedel leder till ett minskat antal oönskade graviditeter, vilket således är syftet med reformen.

Avgiftsfri tandvård för unga upp 23 år är också en bra reform, då man behåller den goda tandhälsan som har byggts upp i barnåren även när man kommer in i vuxenlivet. Ofta tar man eget ansvar för första gången både när det gäller kontakt med tandvården och att teckna abonnemangstandvård som till exempel ett frisktandvårdsavtal.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet, vilket innebär bifall till regeringens och Vänsterpartiets budget.

Herr talman! Jag vill också lyfta fram det faktum att Sverigedemokraterna inte ens har satt upp sig på talarlistan för denna debatt. Jag tycker att det visar hur rädd man är för att debattera sin fullständiga söndersågning av välfärden i kommuner och landsting genom kraftigt sänkta statsbidrag till välfärden. Det är inte i närheten av de satsningar som vi från Vänsterpartiet och regeringen gör eller de sänkningar som man ändå gör från den borgerliga sidan. Det hade varit intressant att debattera i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Jag uppskattar Håkan Svennelings engagemang mot barnfattigdom. Det tycker jag är bra och någonting att uppskatta med Vänsterpartiet. Ett problem med Vänsterpartiet är att de vill göra kraftiga skattehöjningar på jobb och företag och på att anställa och arbeta, och det är dåligt om man vill bekämpa barnfattigdomen. Det viktigaste för att få bukt med barnfattigdomen är att människor kommer i jobb.

Om vi tittar på förslagen i budgeten ser vi att det finns en del förslag där vi kristdemokrater och Vänsterpartiet har samma politik. Vi höjer också i vårt budgetalternativ riksnormen för barnfamiljer i försörjningsstödet. Vi höjer, utöver vad regeringen gör, bostadsbidraget för barnfamiljer. Vi lägger pengar på den sociala barn- och ungdomsvården, vi lägger pengar på att bekämpa psykisk ohälsa och vi lägger mer än regeringen på elevhälsan.

Vad Vänsterpartiet gör tillsammans med regeringen är att ta bort den fritidspeng som har funnits och som har gjort att barn i ekonomisk utsatthet har fått ett stöd för att kunna vara kvar i fritidsverksamhet, betala träningsavgifter och finnas i ett sammanhang med sina kompisar.

Barnombudsmannen och många barnrättsorganisationer säger att det är fel att ta bort fritidspengen. Många av de här barnen känner att deras träningsavgifter konkurrerar med familjens övriga ekonomi. Det här har varit ett sätt att se till att de inte ska behöva känna så utan kunna veta att det finns ett särskilt stöd just för fritidsaktiviteten så att den inte behöver förvärra den ekonomiska utsatthet familjen befinner sig i.

Jag vill fråga varför ni tar bort det här.

Herr talman! Vi har tidigare i den här kammaren hört en debatt om huruvida man ska ha riktade statsbidrag eller ge en påse med pengar i stället. Jag tycker att likheten är ganska tydlig mellan den diskussionen och frågan om fritidspeng och vilket stöd man ska ha som socialbidragstagare.

Antingen bestämmer staten i detalj vart pengarna ska gå - man riktar pengarna för ett speciellt syfte - eller så förlägger man ansvaret till den enskilda kommunen och säger: Ni bestämmer vad som behövs bäst.

Samma sak blir det här. Antingen bestämmer staten exakt att de här 300 kronorna ska gå till fritidsaktiviteter - det är det som de är avsedda för, så du ska spela innebandy - eller så säger man att det är ditt ansvar. Det är du själv som bestämmer vart pengarna ska gå.

Jag tycker inte att jag och Jakob Forssmed är bäst lämpade att bestämma exakt hur barns fritid ska se ut. Det tycker jag att barn tillsammans med sina föräldrar ska göra hemma vid köksbordet, som många borgerliga politiker brukar använda som metafor.

Jag tycker det framför allt för att det handlar om skillnader. Om man lever på socialbidrag är man redan i en situation med ett stort ingrepp i form av att mycket av det som ens ekonomi består av kommer från det offentliga. Men jag tycker inte att man i det läget ska få en styrning på hur man exakt i detalj ska använda pengarna gällande sitt barns fritid. De familjer som inte har socialbidrag får inte den typen av styrning där staten går in och säger: Du måste lägga 300 kronor på en innebandyklubba.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Det är fantastiskt att höra en vänsterpartist vara emot detaljreglering. Vänsterpartiet vill tvångsdela föräldraförsäkringen och föreslår, tror jag, 24 nya riktade, specialdestinerade och detaljreglerade statsbidrag i den här budgeten.

Det hade väl varit en sak om ni inte hade infört detta. Då kanske jag inte hade stått här och tagit replik på dig. Ni hade inte behövt införa fritidspengen om ni tycker att det är så förfärligt att de här barnen får pengar speciellt destinerade till fritidsverksamheten. Men nu tar ni bort detta. I strid med vad barnrättsorganisationerna och Barnombudsmannen säger skrotar ni detta.

Man har identifierat ett problem, nämligen att de här barnen när de kommer upp i tio- till tolvårsåldern känner att fritidsaktiviteten konkurrerar med familjens övriga ekonomi och därför avstår. Håkan Svenneling kan ha teorier om att det är bättre att man får bestämma själv, men det här leder till att man avstår från kontakten med kompisarna och slutar med träningen, för man känner att den blir en belastning på familjens ekonomi. Det här har varit ett sätt att försöka komma åt det problemet.

Man kan ha andra sätt, andra teorier och andra förslag, men faktum kvarstår: Ni väljer aktivt att skrota det här förslaget i strid med vad Barnombudsmannen och barnrättsorganisationer säger. Det tycker jag är tråkigt, dåligt och sorgligt.

En annan sak vill jag också fråga om när jag ändå har dig på tråden, Håkan Svenneling. Varför är det rimligt att ta bort varje avgift i vården för den 85-årige höginkomsttagaren men ge 84-åringen med hemtjänst och låg pension 2 532 kronor mindre att röra sig med varje år?

Herr talman! Till att börja med vill jag vara tydlig med att vi inte tar bort några pengar, Jakob. Pengarna finns fortfarande kvar. De är bara inte riktade på samma sätt som under ert styre. Då var de specifikt riktade som fritidspeng.

För mig finns det en viktig skillnad här. Det är att Jakob Forssmed vill säga till en liten grupp människor att de ska lägga pengarna på just fritidsaktiviteter. Men när vi individualiserade föräldraförsäkringen, vilket vi i Vänsterpartiet driver och där vi nu har tagit ett litet kliv i rätt riktning, handlar det om alla. Det är skillnaden mellan en välfärd som är till för alla eller om man vill ge sig på dem som har det sämst ställt. Det tycker jag att Jakob Forssmeds politik gör ibland.

När det gäller den avgiftsfria sjukvården för plus 85-åringar vill jag vara tydlig med att det är många kvinnor i den gruppen. Det är dubbelt så många kvinnor som män. Reformen gynnar alltså kvinnor, många gånger ensamstående, som lever på en liten pension beroende på att de inte har varit i arbetslivet. Det var en annan tid i Sverige när de var i arbetsför ålder, och många var hemmafruar.

Om man i den åldern inte går till doktorn resulterar det ofta i sjukhusinläggningar. Vi ska ha klart för oss att en sjukhusinläggning motsvarar 56 läkarbesök i kostnad. Om man känner att det gör ont i magen ska man gå till läkaren. Om vi satsar preventivt och säger att det är avgiftsfritt kanske man kan få svaret tidigare och behandlingen kan sättas in redan då i stället för att det ska leda till en kostsam sjukhusinläggning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Jag tror och hoppas att det kommer att leda till att landstingen kommer att ha mer förebyggande arbete, att landstingen kommer att fokusera mer på individer som kommer upp i den åldern, så att de kan få en bra hälsa.

Herr talman! Håkan Svenneling var inte här i morse när vi talade om kommunalt självstyre. Därför tänker jag komma in lite grann på det.

Det är bara ett regeringsparti som är närvarande i kammaren. Därför får Vänsterpartiet klä lite skott för regeringspolitiken. Ni stöder ändå budgetförslaget för 2016, Håkan Svenneling.

Jag ska ge exempel på riktade statsbidrag som ni inför i 2016 års budget. Det är statsbidrag för lärarlöner, förstärkt personaltäthet i fritidshem, förstärkt personaltäthet i skolbibliotek, läxhjälp, förlängt matematiklyft, rättighetslagstiftning när det gäller komvux, stabilisering och förstärkning av barn- och ungdomsvården, utbildning av äldre- och funktionshinderspersonal, investeringsstöd för särskilda boenden för äldre, sänkta avgifter för kultur- och musikskolan, utemiljöer för skolor, förskolor och fritidshem etcetera. Listan är lång. Det är 24 nya riktade statsbidrag.

Jag hörde att Håkan Svenneling i förra repliken talade om generella statsbidrag. Vad är det som talar för det kommunala självstyret om ni i budgeten inför 24 nya riktade statsbidrag? Ingreppet i självstyret underminerar på ett olyckligt sätt den lokala anpassningen och ansvarsutkrävandet av de politiker som har makten i den egna kommunen. Problemet är att specialdestinerade bidrag inte tar hänsyn till att det ser olika ut i olika kommuner. Sverige är inte lika.

Vill ni, som regeringens stödparti, stärka det kommunala självstyret? Hur kommer vi i så fall att märka detta i kommande budgetar?

Herr talman! Det är en bra lista med förslag som Anders Ahlgren räknar upp. Den visar att Vänsterpartiet har gjort skillnad. Vi har klivit in och tagit ansvar när många andra partier i Sverige inte har gjort det. Vi har satt oss vid förhandlingsbordet och sagt till regeringen: Okej vi kan tänka oss att vara med och förhandla, men då måste vi också se resultat.

Många av de resultaten ser vi i de riktade statsbidrag som kommer nu. Om den borgerliga sidan vill se en politisk skiljelinje mellan mig och Niklas Karlsson i dag är det kanske just vilken tyngd vi lägger på generella statsbidrag kontra riktade statsbidrag.

Jag vill påstå att det är viktigt att ge också riktade statsbidrag, att från statligt håll säga på ett tydligt sätt att vi vill se en bättre välfärd här, att vi vill se att man har en välfärd som man kan lita på. Det uppnår man genom att säga att vi ska ha ökad bemanning på fritis, eftersom bemanningen generellt sett är väldigt låg i hela Sverige. Vi ser också hur kvinnor sliter i äldreomsorgen eftersom bemanningen är för låg. Då säger vi att bemanningen behöver ökas där och ger ett riktat statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

När vi antog extrabudgeten i Sveriges riksdag kunde vi också se att en viss kommun har ett visst antal asylsökande och att en annan kommun har ett annat antal. Den kommun som har lite fler ska också få mer pengar, eftersom behoven är större där. På det sättet är riktade statsbidrag väldigt bra. De riktar in sig på de kommuner som har de största behoven.

Herr talman! Det är bra att Vänsterpartiet och Håkan Svenneling bekräftar sin syn på kommunpolitiker. Ni tror alltså inte att kommunpolitiker klarar att själva prioritera sin verksamhet, Håkan Svenneling, utan ni som kloka nationella politiker måste tala om att de ska göra på ett visst sätt. Det är vad de riktade statsbidragen gör. Samtidigt tar de bort möjligheten att ställa lokala politiker till svars för den verksamhet som de genomför. Om de inte gör som ni vill får kommunerna nämligen inga pengar.

Det är dessutom på det sättet att flera av statsbidragen som ni inför är så små att det inte löser problemet. Jag kommer från en kommun som har en tusendel av Sveriges budget. Varje miljard ger alltså 1 miljon. På vilket sätt blir äldreomsorgen i min hemkommun bättre med 1 miljon mer? Det räcker till fyra tjänster. Det är lite övermaga att tro att det går att hantera pengar på det sättet.

Jag tycker att staten kan bestämma vad som ska göras. Det är ett bra alternativ. Men hur det ska genomföras, hur prioriteringarna ska se ut, måste vi ändå ha förtroende för att de lokala politikerna kan klara av och vet bäst. Sedan gör vi en bra utvärdering och en bra uppföljning av det. Vi behöver inte tillåta dåliga införanden. Vi behöver inte tillåta dåliga resultat. Men det måste finnas ett förtroende. Annars löser ni Sveriges problem som om det skulle se precis likadant ut i alla kommuner.

Därför är frågan intressant: Hur kan du tala för fler riktade statsbidrag och misstro de kommunala politikerna på det här sättet?

Herr talman! Jag ska vara tydlig med att jag inte misstror kommun- och landstingspolitiker runt om i landet. De gör ett viktigt arbete. Jag ser hur de sliter varje dag för att få välfärden att gå ihop på bästa sätt. Anders Ahlgren har fel när han säger att jag misstror dem.

När jag är ute i kommuner och landsting ser jag tydligt att de generella statsbidragen och de riktade statsbidragen gör stor nytta för den kommunala välfärden. Man tar också till sig de riktade statsbidragen och säger: Vad bra att det kommer pengar till just det ändamålet, som vi har haft svårt att prioritera i vår budget gentemot andra viktiga satsningar. Då kan man också visa att man tänker till i fråga om hur man använder dem.

Jag besökte nyligen min grannkommun, Kristinehamn. Där fick man pengar till ökad bemanning i äldreomsorgen redan i vårändringsbudgeten. Man konstaterade att sjukskrivningarna var lite längre för personalen på ett äldreboende än på de andra ställena. Då provade man en ny arbetsmetod och införde en ny arbetsmodell på det boendet. Man använde statens riktade medel specifikt till det boendet och smetade inte ut det på alla boenden. Då skulle man kanske inte se någon synlig effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Man pekade ut det boendet, och ambitionen var att personalen skulle må bättre efter reformen. Då skulle man kunna se att pengarna lett till resultat, till att kommunens kostnader för sjukskrivningar minskat. I så fall skulle man kunna överföra modellen till andra delar av kommunen.

Det var ett klokt sätt. Det exemplet lyfter jag ofta fram. Det visar nämligen att kommunpolitiker fortfarande har makten över pengarna och fortfarande kan göra det man vill.

Det är viktigt att det är enkelt för kommunerna att söka de riktade statsbidragen. Annars slår vi undan benen för Sveriges små kommuner. Det ska redan från början vara ganska tydligt hur mycket pengar varje kommun ska få. Då behöver man inte komma in i långa ansökningsförfaranden. Det ser vi alltmer av i offentlig förvaltning. Staten söker till och med pengar av sig själv. Det är en utveckling som jag inte vill se.

Herr talman! Jag tänkte i mitt anförande koncentrera mig på det som rör ändringar i socialtjänstlagen och som hanteras under det här utgiftsområdet. Jag antar att det gäller också för mina kollegor i socialutskottet som är uppsatta på talarlistan efter mig.

Regeringen föreslår en ändring av socialtjänstlagen som innebär att kommunerna får höja avgiften dels för hemtjänst, dels för de särskilda boenden som inte omfattas av hyreslagen.

Vi har redan tidigare hört hur mycket pengar kan betyda. Det som för den som har hög inkomst kan låta som lite pengar i månaden kan för den som har lite pengar vara väldigt mycket. Håkan Svenneling tog upp ett exempel på hur mycket 200 kronor kan vara för en familj som lever i ekonomisk utsatthet. Ändå är det precis dem som regeringen riktar in sig på när man väljer att ge kommunerna möjlighet att höja avgiften i hemtjänsten och i särskilt boende.

De kommuner som höjer avgiften för hemtjänst har möjlighet att göra det på ett sätt som gör att det kostar 211 kronor mer i månaden. Det är mycket pengar för den som är beroende av hemtjänst och som har en väldigt låg pension.

Man argumenterar för att de flesta pensionärer - 1,9 miljoner - inte kommer att drabbas av detta. Många friska 65-åringar, 66-åringar, 67-åringar som till och med skulle vilja vara kvar på arbetsmarknaden drabbas i stället av regeringens skattehöjningar om de vill fortsätta att jobba. Men de allra flesta av dem är inte beroende av hemtjänst, så de drabbas inte av detta.

De som kommer att drabbas är 30 000 personer som har hemtjänst eller som bor på ett särskilt boende. De kommer att drabbas där det svider som mest - de som redan vänder på sina slantar för att få sin lilla vardagsekonomi att gå ihop.

Man skriver i betänkandet att det här inte är någonting som kommunerna måste införa, utan det är valfritt. Den valfriheten är lika stor som när man kunde välja färg på en T-Ford. Man fick välja vilken färg man ville, bara man valde svart. I praktiken tvingar man ju kommunerna att höja avgiften för hemtjänst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

I socialutskottets yttrande från majoriteten sägs det att det är fullt rimligt att avgiften höjs, men man vill att effekterna av höjningen ska ses över. Ja, det är väl bra, men vi kan redan se effekterna för dem som har en tuff ekonomisk situation.

Herr talman! Jag kommer i dag inte att lämna något yrkande, eftersom vi redan har tagit ställning till utgiftsramarna. Eftersom Kristdemokraternas budget ska ses som en helhet har vi inget yrkande, men vi står självklart bakom vår budget också i den här delen.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi finansutskottets utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner. Det är inte bara staten som bidrar till kommunerna, utan också äldre bidrar till att förbättra kommunernas ekonomi.

Det har föreslagits en förändring i socialtjänstlagen som gör det möjligt att försämra ekonomin för våra äldre, framför allt för dem som har sämst ekonomi och störst vårdbehov. Detta sker genom att man ger kommunerna rätt att ta ut högre avgifter inom äldreomsorgen och för både vård och boenden.

Det ska inte drabba så många, säger regeringen, bara ca 30 000 som får det sämre. Sedan skriver man så här:

Ökningen av hemtjänstavgifter till följd av höjt avgiftstak kan vara större än ökningen av den disponibla inkomsten efter höjt grundavdrag och i vissa fall sänkta pensioner. Detta är fallet för knappt 30 000 personer.

Det är den grupp som får ännu mindre pengar än tidigare i plånboken efter beslutet. Men sanningen är dock att samtliga som har ett vårdbehov får lägre inkomster även om de inte går minus.

Det kommer att bli fler som inte får vardagsekonomin att gå ihop när kostnaden kan öka med 2 500 kronor per år. Vi vet samtidigt att garantipensionerna minskar. Det blir inte enkelt att vara gammal, ha vårdbehov och dessutom ha en låg pension. Det är tydligen inte ett bekymmer för den rödgröna regeringen

Regeringen slår sig för bröstet och vill sänka skatten för pensionärer. Det tycker vi är bra. Alliansen sänkte skatten under sin regeringstid fem gånger för att ge framför allt dem med lägsta pensioner en något bättre ekonomi. Vi vet att det inte räckte när övriga kostnader ökade. Vår ambition var därför att fortsätta på den linjen. Då är det inte läge att säga ja till höjda avgifter som motverkar våra ambitioner. Därför säger Moderaterna nej till förslaget att höja taket för avgifter inom äldreomsorgen.

I många sammanhang höjs avgifter för att minska efterfrågan på tjänster. Man tar bort till exempel avgiften för mammografi för att fler ska använda tjänsten, man tar bort avgiften för läkemedel till barn för att fler barn ska få sina läkemedel, men man höjer avgiften inom äldreomsorgen. Vill man inte att de äldre ska använda sig av tjänsten? Det är allt färre som har råd till hemtjänst och vård i boende. Detta kan få svåra effekter.

Vi vet att det redan i dag är ca 100 000 personer i arbetsför ålder som slutar att arbeta eller går ned i arbetstid för att vara anhörigvårdare. Är det den effekten som regeringen eftersträvar? Det är ju något som de tidigare har förfasat sig över. Vi är rädda för sådana effekter som gör att allt fler väljer bort insatser från hemtjänst och låter anhöriga göra insatsen.

Anhöriga kan ge fantastiskt mycket värme och kärlek, men de ser kanske inte alltid de medicinska behov som uppstår. Man kan inte kräva att anhöriga ska klara det som utbildad vårdpersonal kan göra. Det kan innebära att man inte ser begynnande sjukdomar, att man kanske inte inser värdet av en bra måltid, att man kanske inte upptäcker begynnande trycksår och andra vanliga komplikationer och brister hos äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Vi fasar för att äldre med stora vårdbehov och små inkomster ska välja bort den vård och omsorg som de behöver. Vi moderater vill alltid ha fokus på kvalitet, och med pensionärens behov i centrum kan man inte acceptera regeringens förslag om att höja taket för avgifter inom äldreomsorgen. Regeringen har under alla år i opposition sagt sig värna om vården, men när man får chansen gör man precis tvärtom.

Vi moderater står bakom vårt särskilda yttrande i finansutskottets betänkande, utgiftsområde 25.

(Applåder)

Herr talman! Det här utskottsbetänkandet berör socialutskottets ansvarsområde på en del punkter, bland annat när det gäller maxtaket för pensionärer i hemtjänsten som ju höjs rejält.

I går diskuterade vi här i kammaren statsbudgeten på område 9, Hälso- och sjukvård. Det var en livlig debatt. Vänsterpartierna gjorde som vanligt stort nummer av att man höjer skatter hit och dit. Sedan fördelar man bidrag hit och dit till det ena eller andra av alla möjliga goda ändamål, till exempel gratis glasögon, gratis läkemedel och så vidare. Dit förlägger man hela diskussionen.

Jan Lindholm från Miljöpartiet, som var med i gårdagens debatt, hade räknat ut att vi skiljer oss åt här i riksdagen med 1 procent när det gäller de totala insatserna i Sverige i kommuner och landsting med statsbidrag och annat. Det är det som vänsterpartierna diskuterar. Från Centerpartiet diskuterar vi 100 procent, även de 99 procent som handlar om att få igång ekonomin i Sverige och få fler jobb, vilket ger skatteintäkter och resurser till vård och omsorg. Jag argumenterade i går för att Centerpartiets budget, som storsatsar på fler jobb och bättre förutsättningar för det som skapar mycket av välståndet i Sverige, nämligen företagen, i längden ger mycket större resurser till vård och omsorg än om man höjer skatter och sedan ägnar diskussionen åt hur vi ska fördela de riktade bidragen.

Det här visar också att våra åtta alliansår förstärkte pengarna till välfärden väldigt starkt. Sverige går just nu väldigt bra, och det ska vi alla vara glada för. Det beror på alliansåren. Budgetarna från den nya regeringen har inte hunnit få genomslag än. Det visar vilken kraft det är i detta.

Håkan Svenneling hade precis samma upplägg. Man pytsar in lite pengar här och där och undrar varför vi inte är med på allt och höjer skatten lika mycket. Det här är ett recept som vänsterpartier världen över jobbar med, och det har egentligen misslyckats överallt i socialismens länder. Det var rätt mycket gratisgrejer där. Folk fick gratis sjukvård och allt möjligt. Men hela ekonomin gick ned, och det blev en mycket mindre kaka att dela på, så att länderna så småningom gick på knäna. Därför talar jag starkt för det koncept för att utveckla Sverige som vi i Centerpartiet och Alliansen står för och som jag tycker har fungerat väldigt väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Jag tänkte diskutera maxtaket i hemtjänsten lite extra. Ingen sa egentligen något i går från regeringssidan om att man höjer det taket, utan det fick vi lyfta fram från oppositionshåll. Det höjs kraftigt, samtidigt som man fördelar gratis glasögon, gratis läkemedel och så till andra grupper än pensionärer. Det här förslaget drabbar fattigpensionärer med de allra lägsta marginalerna.

Maxtaxan i äldreomsorgen infördes 2002 och berör avgiften för den hemtjänst som man kan få i det egna hemmet inom dagverksamhet eller om man har särskilt boende med plats i flerbäddsrum. Staten bestämmer taket för den maxavgift som kommuner får ta ut av pensionären. Just nu är det 1 780 kronor i månaden. I sitt förslag till riksdagen, som utskottet har ställt sig bakom, höjer nu regeringen detta tak med en bit över 10 procent, med 211 kronor varje månad, till 1 991 kronor i månaden från den 1 juli nästa år. Det innebär en höjning med 2 532 kronor för den som ska betala den högsta avgiften. Och det är en grupp som består av de äldsta och sjukaste och därmed fattigaste pensionärerna. Enligt beräkningarna berörs omkring 100 000 pensionärer av denna höjning.

Christina Tallberg är ordförande för Pensionärernas Riksorganisation, PRO, som står nära socialdemokratin. Hon uttalade i Aftonbladet den 5 oktober att förslaget "ställer olika grupper av pensionärer mot varandra. Det är väldigt olyckligt." Det "är inte värdigt ett välfärdssamhälle", enligt Christina Tallberg. I Centerpartiets budgetförslag finns det inte med någon höjning av maxtaket i hemtjänsten för pensionärer.

Som sagt har vi ett särskilt yttrande. Vår budget har tyvärr fallit, men jag har redovisat vår uppfattning här i talarstolen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Ahlgren (C).

Herr talman! Liberalerna har valt att lägga en stram budget när det gäller hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vi debatterade det här i går. Det som vi vänder oss emot är att regeringen har valt att lägga småbelopp, som man kan kalla det om man ser budgeten som en helhet. Jag tror att det här området berör ungefär 340 miljarder kronor. Kommuner och landsting har här ett ansvar. Det kommunala självbestämmandet är väldigt långt gånget när det gäller att ta beslut och ha ansvar för hälso- och sjukvård, för vård och omsorg. Vi tycker att man ska hålla den rågången skarp och att staten inte ska börja ta över från ansvarsområdena här.

De pengar som läggs på läkemedel, mammografi och annat är små i jämförelse med de pengar som används på fel sätt inom kommuner och landsting. I går tog jag upp erfarenheterna från Lidköping, där man genom att erbjuda hemsjukvård och hembesök av läkare och arbeta nära äldreomsorgen kan spara 185 000 kronor per person och år. Det gäller människor med multisjuklighet. Nu genomförs det arbetssättet i hela Västra Götaland. Det är många miljarder det handlar om. På samma sätt är det inom läkemedelsområdet. 10 procent av inläggningarna på sjukhusen i den här årsrika gruppen beror på läkemedelsbiverkningar, och hälften av dem skulle kunna undvikas. Bara sjukhusinläggningarna går på ungefär en halv miljard kronor.

Vad vi i Liberalerna säger är att det i systemet finns pengar att hämta som skulle kunna användas för att erbjuda gratis mammografi. Jag är en varm förespråkare för mammografin alltsedan jag i Socialstyrelsen var ansvarig för den utprövning av värdet av mammografi som vi då genomförde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Sedan är det detta med gratis preventivmedel för yngre personer. I Norrbotten har man visat att det här sänker aborttalen, vilket också återverkar på landstingets budget. Man kan tycka att övriga landsting borde ta till sig erfarenheten från Norrbotten. Staten ska inte behöva gå in och satsa pengar på det här. Det allvarliga är att man lägger pengar på ett sådant sätt att man är fast i att fortsätta betala framöver. De förslag som Liberalerna har lagt gäller mer punktinsatser, där man inte påtar sig ett mångårigt ansvar vilket som sagt egentligen är landstings och kommuners.

Jag tänker inte bli långrandigare än så här. Ni kan läsa debattprotokollet från i går. Vi avstår från att rösta på det här utgiftsområdet, eftersom vår budget redan har fallit.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets yttrande till finansutskottet specifikt om kommunerna ska ges en möjlighet, inte skyldighet, att höja takbeloppet för avgifter inom äldreomsorgen.

När man i dag lägger stor vikt vid just justeringen av taket inom äldreomsorgstaxan tror jag att man måste ta av sig stuprörsglasögonen och se lite grann på helheten. Det görs en mycket stor satsning på äldre i regeringens budget. Dessutom handlar det inte bara om plånboksfrågor. Det handlar både om en förbättrad omsorg och om en förbättrad ekonomi för äldre.

När det gäller omsorgen satsar vi 2 miljarder kronor på fler personer, alltså mer personal, i äldreomsorgen. Vi satsar 6 miljarder på tre år för att öka bemanningen, alltså fler händer i vården. Historiskt sett är det en mycket stor satsning.

Vi gör också en stor kunskapssatsning på 200 miljoner för personalen i äldreomsorgen så att vården och omsorgen kan utvecklas ytterligare.

Bostäder är en annan viktig fråga. Investeringsstödet för äldrebostäder är en del i en långsiktig process för att bygga bort bristen på äldrebostäder. Vi satsar 850 miljoner på tre år.

När det gäller våra äldres ekonomi föreslår vi en sänkt skatt för pensionärer med nästan 2 miljarder.

Vi börjar resan tillbaka till en rättvisare beskattning för pensionärer, som inte ska ha en högre skattesats än andra människor i samhället. Lägger vi därtill det höjda bostadstillägget för pensionärer med 400 miljoner kronor handlar det om reformer på 4 miljarder kronor.

Nästan alla pensionärer får mer i plånboken tack vare regeringens reformer. Tre av fyra pensionärer vinner på regeringens pensionärsskattesänkning. Sänkningen av grundavdraget gynnar framför allt pensionärer med låga inkomster.

Målet är att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, öka tryggheten och förbättra förutsättningarna för en jämställd, likvärdig och jämlik äldreomsorg i hela landet.

Dessa stora satsningar ger inte bara en bättre vård utan möjliggör också en finansiering av ca 4 000 nya jobb inom äldreomsorgen, i hemtjänsten och på äldreboenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Samtidigt gör vi det möjligt för kommunerna att höja avgifterna inom äldreomsorgen. De nya avgifterna kommer då att ligga på den nivå som gällde när maxtaxan för några år sedan infördes. Då motsvarade avgifterna 5 procent av kommunernas kostnader för hemtjänsten. I dag motsvarar de ca 4 procent. Nu återställer vi avgifterna till den nivå som beräknades vid införandet av maxtaxan. 5 procent är en skälig egenavgift. Det är en bidragsfinansiering med 95 procent. Höjningen, som är möjlig att genomföra för kommunerna, är en del av finansieringen av de angelägna reformerna för våra äldre.

Sett till det samlade resultatet av våra förslag för kvinnor och män som har insatser från äldreomsorgen kommer 95 procent av dem att tjäna på detta. Viktigt att poängtera är att just pensionärer med låga inkomster skyddas i förslaget, eftersom man är garanterad ett förbehållsbelopp, alltså att man ska ha kvar en minsta disponibel inkomst när kostnaderna för hyra och hemtjänst är betalda.

Herr talman! Det är alltså inte alls sant att pensionärer med stora omsorgsbehov kommer att bli utan hemtjänst vid höjningen av avgiftstaket, som de konservativa partierna skriver. För den lilla minoritet garantipensionärer som får en lägre disponibel inkomst under 2016 blir förändringen ungefär 20 kronor i månaden.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit ett antal reformer som är riktade till äldre. Det handlar om drygt 4 miljarder, och det är inte någon liten summa. Det visar på regeringens ambitioner på äldreområdet.

Våra kraftfulla satsningar på äldresidan kan jämföras med att Moderaterna säger nej till 500 miljoner av satsningen på personalökningen.

Centern säger nej till avgiftsfri sjukvård för dem som är 85 år eller äldre.

KD säger nej till 2 miljarder till mer personal och satsar en bråkdel, 850 miljoner, på lite andra, mindre poster.

Liberalerna säger nej till de 2 miljarderna till mer personal men satsar en slant på matlagning i hemtjänsten. Det är väldigt bra, men i de kommuner som har infört det har det visat sig att det inte kostar något extra för dem. De satsar också på lite andra små poster.

Samtliga konservativa borgerliga partier, inklusive SD, vill ha kvar en högre skattesats för pensionärer. De ska betala mer per hundralapp.

Sammanfattningsvis, herr talman, utgår socialutskottet från att regeringen följer upp konsekvenserna av det höjda takbeloppet. Vi ställer oss också bakom regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Det är väldigt spännande att höra Catharina Bråkenhielm prata om de stora satsningarna inom äldreomsorgen, som egentligen handlar om omdisponeringar. I verkligheten kan inte 60 miljoner kronor i år och 362 miljoner kronor år 2018 räcka till 4 000 fler undersköterskor i landets 290 kommuner. Förslagen är inte finansierade. Vi kan i dagsläget förutse att det blir fler löftesbrott i det avseendet.

Jag skulle vilja fråga Catharina Bråkenhielm hur hon tror att det kan ge 4 000 fler undersköterskor när man samtidigt tar bort andra riktade satsningar som fanns inom äldreomsorgen, vilka innebar ett antal tjänster som nu försvinner. I själva verket byter man bara bort och ändrar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Om man säger att det är rimligt att ha 5 procent i avgifter inom äldreomsorgen, får man inte glömma att under den här tiden har Sverige och Europa gått igenom en ekonomisk kris, vilket har betytt att pensionerna har sänkts. Hur menar Catharina Bråkenhielm att de äldre ska klara av sin vardag när de får mindre i plånboken? Och alla som har ett vårdbehov får mindre pengar i plånboken, oavsett vad regeringen säger, oavsett de skattesänkningar som egentligen äts upp för dem som har ett vårdbehov.

Jag kan inte tycka att detta är försvarbart. Kan Catharina Bråkenhielm försvara det?

(Applåder)

Herr talman! Jag delar inte Margareta B Kjellins uppfattning om hur man räknar på det här.

Vi utgår inte från Moderaternas konservativa människosyn. Vi kommer inte att lämna någon utanför. Vi har alltid sett till att vi har ett samhälle där de som har lägst inkomster och de allra svagaste har fått möjligheter till vård, omsorg och sjukvård efter behov och inte efter inkomst, som det har varit i de konservativas samhälle. Det är otroligt viktigt.

På er tid valde ni att lägga ut skattepengar till de stora hamburgerkedjorna i stället och räknade in en massa arbeten. Här väljer vi att lägga skattepengar till den offentliga sektorn och vården. Det tycker vi är en betydligt viktigare och mycket bättre satsning.

Sedan räknar vi på ett ungefärligt antal tjänster. Kommunerna gör lite grann vad de vill med de här pengarna. De kan satsa dem på annat, men det blir fler personer i omsorgen, och det är det absolut viktigaste.

Jag har en fråga till Margareta B Kjellin. Moderaterna i socialutskottet skriver så här: "En sådan höjning kan medföra att många äldre med hemtjänst inte kommer att ha råd med den hjälp de behöver och en höjning kommer att drabba främst de äldre som har störst behov. De kommer inte att känna sig trygga med att de kan få den hjälp de har behov av." De kommer att lämnas utanför och inte få något samhällsskydd.

Jag vill att du utvecklar detta. När RUT-avdraget infördes höjde många kommuner hemtjänsttaxan så mycket att de gamla inte hade råd med kommunal hemtjänst. De valde därför att använda RUT-avdraget i stället, och det var verkligen inte inkomstbaserat. Det kunde bara de använda som hade en god inkomst, och där omfattades inte fattigpensionärerna.

Jag vill gärna att Margareta B Kjellin svarar på hur hon kan försvara skrivningen att de äldre kommer att lämnas utan omsorg. De flesta pensionärer kommer att få det bättre.

Herr talman! Jag har svårt att förstå hur man får det bättre när det kostar mer, för det finns inget samband däremellan. Men det är klart att de blir lämnade utanför. Vi vet att när man avgiftsbelägger områden minskar efterfrågan. Och har man så lite pengar att 20 kronor i månaden gör att man avstår från mediciner och mat, då har det väldigt stor betydelse.

Då väljer man att ställa sig utanför. Man tar så lite hemtjänst man behöver. Anhöriga får ställa upp. Vi vet att 100 000 människor redan i dag är hemma för att hjälpa sina anhöriga i stället för att bidra till den svenska ekonomin, som i sin tur skulle kunna stärka välfärden genom att det blir ökade skatteintäkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Det sägs att man satsar på hamburgerkedjor. Nej, vi satsar på ungdomar som behöver jobb. Vi måste se till att de får det första jobbet och kommer in på en arbetsmarknad. Det är så vi får ökade skatteintäkter. Det är så vi får fler människor i arbete.

Herr talman! Jag ska ta upp det sista först. Det blev inte särskilt mycket jobb av det där. Det blev lite rikare ägare till våra hamburgerrestauranger. Det är inte en satsning som Socialdemokraterna stöder, vare sig då eller i framtiden.

I går hade vi en debatt här. Margareta B Kjellin säger: Vi vet att efterfrågan minskar om man har avgifter. Vi hade en debatt om mammografi i går. Där argumenterade den borgerliga sidan precis tvärtemot. Det var onödigt att ha avgiftsfri mammografi. Det hade ingen effekt. Det tyckte man var att slänga pengarna i sjön. Hur går det ihop? Jag tycker inte att det stämmer alls i den här debatten. Det är oerhört konstigt.

Det är inte så många år sedan som den borgerliga sidan kraftigt höjde högkostnadsskyddet både för läkemedel och för sjukvård. Man höjde det rejält, med många hundralappar. Vi vet att de som nyttjar mest sjukvård och mest läkemedel i landet är våra äldre. Det blev en kraftig höjning. Ibland kan man få betala upp till gränsen för högkostnadsskyddet rakt av, när man har mediciner som kostar mer än det som gäller för högkostnadsskyddet. Då ska man ut med det på en gång.

Det var inget snack om det. Då var det helt okej. Då pratade man om inflationshöjningen. Då gick det bra. Man vänder lite kappan efter vinden. Hur kan det förklaras, Margareta B Kjellin?

Vi tycker att detta är ett bra förslag. Vi lämnar inga pensionärer utanför. De som har bra pensioner får betala något mer. Det var någon som i talarstolen sa - jag tror att det var Centerpartiet: När man blir gammal, sjuk och vårdbehövande blir man fattig. Men jag kan inte se något sådant likhetstecken. Har man en hög inkomst, en hög pension, och blir sjuk har man inte mindre i plånboken. Det här handlar inte om det, utan det handlar om behov. Vi lämnar ingen utanför. Det här är en bra reform.

Man måste inte införa höjningen av taket för hemtjänstavgifterna. Stockholm har valt att inte göra det. Det är helt valfritt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människornas trygghet.

Rättsväsendet

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till anslag och bemyndiganden för 2016 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Men i justitieutskottets budgetbetänkande behandlas också ett stort antal motioner från allmänna motionstiden. Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet åtta reservationer. Vi står bakom samtliga men avstår från att yrka bifall till dem, för tids vinnande. Framför allt, herr talman, avstår vi för att mycket av det arbete som utskottets majoritet efterfrågar i sina tillkännagivanden redan är på gång. Det finns enligt vår mening ingen anledning att göra tillkännagivanden till regeringen i ärenden där en utredning är på gång, där en utredning nyss är avslutad och bereds inom Regeringskansliet eller där regeringen har lämnat diverse uppdrag.

Många av majoritetens tillkännagivanden rör polisen och dess verksamhet. Det är ett år sedan, herr talman, som omorganisationen trädde i kraft. Allt förändras inte dag ett. Vi vet att det tar minst två år innan en ny organisation sätter sig.

Det är, som utskottets majoritet betonar, viktigt att följa upp om förändringar får avsedd effekt och om man når de mål som regering och riksdag satt upp - det tycker vi också. Men att ge detta till känna känns verkligen som att slå in öppna dörrar. Statskontoret har fått detta uppdrag och ska fram till 2018 årligen redovisa hur ombildningen skapat bättre förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat. Även Polismyndigheten själv har ett återrapporteringskrav i fråga om hur arbetet fortskrider. Flera gånger om året kommer förändringsbarometern, som i detalj följer upp de olika delarna i omorganisationen.

Två andra av majoritetens tillkännagivanden rör personalens sammansättning inom Polismyndigheten. Vi anser att det måste vara myndigheten själv som avgör vilken kompetens och sammansättning av civilanställda och polisutbildade som krävs för att uppnå maximal förmåga när det gäller att arbeta i den utåtriktade verksamheten men också för att utreda och klara upp brott och få personer lagförda.

Vi har hela tiden stått bakom att antalet polisutbildade skulle öka. Men vi måste vara medvetna om att det fick konsekvensen att antalet civilanställda gick ned. Ska både antalet civilanställda och antalet polisutbildade öka talar vi om ett helt annat anslag till polisen.

Vi vill också avvakta utredningen om den nya polisutbildningen - det handlar om hur den är tänkt att vara utformad, antal platser och på vilket sätt antagningen kommer att ske. Den utredningen presenteras i april 2016.

Herr talman! Vi socialdemokrater anser att riksdagens tillkännagivandeinstitut riskerar att urholkas på det sätt det används i detta betänkande, när det arbete som efterfrågas i de allra flesta fall redan pågår.

För att Sverige ska vara ett tryggt land att leva i krävs en aktiv och inkluderande välfärdspolitik. Samhället måste finnas till hands för alla. De sociala klyftorna måste minska, och alla människor i vårt land måste ges samma förutsättningar att leva ett bra liv.

Att förebygga, förhindra och klara upp brott är centralt. Framför allt handlar det om att ha ett medvetet och strategiskt brottsförebyggande arbete. Den socialdemokratiska gruppen har under året gjort ett stort antal besök runt om i landet i olika verksamheter. Det som genomgående efterlyses och betonas är samverkan. Det finns ingen av de olika aktörerna som klarar arbetet själv. Det krävs en medvetenhet inom skola, socialförvaltning och fritidsverksamhet. Det krävs en kontinuitet bland personal, så att framför allt de yngre känner förtroende för och trygghet med de vuxna som finns runt omkring dem. Och det krävs en lokal närvaro av polis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Regeringen har gett Brå i uppdrag att lämna förslag om hur en nationell stöd- och samordningsfunktion för det brottsförebyggande arbetet kan byggas upp vid Brå och att föreslå vilka uppgifter en sådan funktion ska ha. Brå ska också lämna förslag om hur en särskild samordnare kan knytas till myndigheten. Just nu förs också dialoger om vad som bör ingå i den nationella handlingsplan och det brottsförebyggande program som ska tas fram under mandatperioden.

Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en handledning för personal i förskola om hur man kan samtala med barn om svåra känslor och upplevelser, både för att man ska kunna vara observant på signaler och för att man ska kunna ha svåra samtal när något har hänt.

Den andra delen jag vill lyfta här är arbetet med att förhindra återfall i brott. Också här är samverkan mellan framför allt kommun och kriminalvård av största betydelse. Det måste finnas en rimlig möjlighet att få en utslussning som ger en rimlig chans till ett liv utanför kriminalitet. Den utslussningen ska planeras i stort sett från dag ett.

Det tredje området jag vill lyfta, herr talman, är det arbete som bedrivs mot den organiserade brottsligheten. Vi ser att mer och mer av brottsligheten blir och är organiserad, inte bara den grova och tunga. Mer och mer är också gängrelaterat på lägre nivå. Därför är det glädjande att regeringen för ungefär en månad sedan tillsammans med polisen presenterade de insatser som görs och är på gång. Det handlar om att nya brott införs. Det handlar om skärpta straff. Det gäller möjlighet att lättare ta brottsvinning, pengar eller annan egendom, i fråga om organiserad brottslighet. Och det gäller arbetet mot illegala vapen.

Men det gäller även här att förebygga och förhindra och att utvidga samarbetet mellan myndigheter. Polisen presenterade fem prioriterade områden i fråga om allvarlig och organiserad brottslighet. Myndigheten lyfte också 14 prioriterade geografiska områden runt om i landet och hur man tänker arbeta. Även Brå har fått i uppdrag att ta fram åtgärder mot kriminalitet i utsatta områden. Därför anser vi att även tillkännagivandet i punkt 7 är tillgodosett och alltså slår in ännu en öppen dörr.

Herr talman! Det går alltid att göra mer och bättre, och resurserna till olika myndigheter upplevs ibland som för små. Men vi vet att regeringen noga följer utvecklingen inom verksamheterna inom vårt område. Behövs förändrade åtgärder kommer regeringen att föreslå riksdagen dessa.

(Applåder)

I detta anförande instämde Arhe Hamednaca (S).

Herr talman! Helene Petersson nämnde inte att stödet till brottsoffer och stöd till vittnen vid rättegångar i dag är underfinansierat. Vi kristdemokrater vill höja anslaget till Brottsoffermyndigheten med 20 miljoner kronor för att öka statens ansvar för vittnesstödet och förmedla mer ekonomiskt stöd till brottsofferjourerna, som vi alla vet gör ett fantastiskt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi hade hoppats få stöd av regeringspartierna i detta eftersom Socialdemokraterna innan Morgan Johansson blev justitieminister ofta talade om en höjning med 10 miljoner kronor till Brottsoffermyndigheten.

Min fråga är helt enkelt: Varför är det så tyst om detta i kammaren i dag och i övrigt från Socialdemokraterna när Morgan Johansson nu har blivit justitieminister?

Herr talman! Jag vill börja med vittnesstödet. Det finns en utredning som Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har avlämnat den 30 november 2015, och där kommer man med olika förslag, både när det gäller organisationen och finansieringen.

Jag tycker inte att riksdagen ska föregripa det arbetet. Man har gett ett uppdrag till myndigheter att de ska titta på de här bitarna. De har gjort ett ordentligt arbete och har en lång rad åtgärder. Därför tycker jag att vi ska avvakta den beredningen i Regeringskansliet.

Herr talman! Det är möjligt att man ska avvakta, fundera och tänka. Jag konstaterar efter att ha hört Helene Peterssons anförande att det är vad regeringen gör på flera områden. Samtidigt hör vi rösterna, vi hör förfrågningarna, vi hör ropen från brottsofferjourerna som gör ett väldigt bra arbete men som är underfinansierade.

I dag debatterar vi budgeten i Sveriges riksdag. Här har Kristdemokraterna föreslagit 20 miljoner kronor mer i anslaget till Brottsoffermyndigheten just för att kunna säkerställa att brottsofferjourerna får större ekonomiska ramar och att man också tar ett större statligt ansvar när det gäller vittnesstödet.

I betänkandet ser vi i dag också tillkännagivanden som ska säkerställa att brottsoffer får rätt information och hanteras av ett bra sätt av polisen och i övrigt i rättskedjan. Vi välkomnar dessa tillkännagivanden, för vi tycker att det är centralt att brottsoffer ska mötas av en tydlighet. Man ska förstå och få relevant information, och här gör vittnesstödet från brottsofferjourerna ett fantastiskt arbete. Men vi behöver ta ett större ansvar.

Morgan Johansson har ändå sagt flera gånger att ni ska ge 10 miljoner till brottsofferjourerna. När man har drivit detta så pass hårt innan man kom i regeringsställning anstår det en regering att fortsätta driva den politiken. Vi skulle välkomna stöd för det förslag som vi har lagt i vårt budgetalternativ med 20 miljoner kronor mer till Brottsoffermyndigheten för att säkra statens ansvar i detta.

Herr talman! Det är finansiering av verksamheten som utredningen har tittat på, och jag tycker att det hade varit konstigt om regeringen hade lagt fram en annan fördelning i detta läge. Det skulle innebära att man först gett ett uppdrag till myndigheter att utreda och titta på olika saker och sedan föregår utredningens resultat. Det tycker inte jag är ett riktigt seriöst arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Däremot har man också tittat på en förändrad inriktning på pengarna, alltså hur mycket som ska gå till forskning och hur mycket som ska gå till verksamhet. Där gör man en omfördelning.

Herr talman! Jag tycker att Helene Petersson väl sammanfattar både regeringens politik och de reservationer man har i detta betänkande när hon nämner det som verkar vara dagens modeord så många gånger: "avvakta". Det sammanfattar väl egentligen hela politiken.

Helene Petersson är väldigt nöjd med de satsningar som görs kring grov organiserad brottslighet i samma andetag som hon är väldigt bekymrad inför de tillkännagivanden och de initiativ som Alliansen och oppositionen tar.

Därför tänkte jag att vi kunde stanna lite grann just vid grov organiserad brottslighet. Ibland kan det nämligen vara bra med en aktiv opposition som kommer med förslag medan man själv står och avvaktar. Låt oss därför titta lite grann på de förslag som kom på DN Debatt den 1 december.

Jag skulle kunna ställa en ledande fråga till Helene Petersson: Hur många av dessa förslag var tillkännagivanden efter initiativ från Alliansen och redan tagna av riksdagen - var det tre, fyra eller fem?

Herr talman! Det kan jag inte svara på.

Det handlar om ett bredare arbete. Givetvis har riksdagen också en uppgift att pusha på och plocka fram olika förslag. Men när det gäller många av de förslag från Alliansen och utskottet som riksdagen har gett som tillkännagivande har regeringen eller kanske den förra regeringen, under er ledning, redan satt igång ett arbete.

Då tycker jag att man av respekt för det arbete som faktiskt har satts igång ser till att det får fullföljas och att det hinner beredas. Vi har ju haft diskussioner vid olika tillfällen här om det ska gå fort eller om det inte ska fort. Har en myndighet fått ett uppdrag och man håller på att jobba på det - det kan vara myndigheten själv som jobbar på det eller att man ska utreda någonting och överlämna resultatet till regeringen för vidare beslut - så tycker jag att det är seriöst att avvakta detta och se vad man kan få för förslag som är väl underbyggda.

Mycket av det som man presenterade både på DN Debatt och på presskonferensen är sådant som både er grupp i den tidigare regeringen och vår regering är ganska överens om. Det måste tas ett krafttag mot den organiserade brottsligheten och framför allt den grova organiserade brottsligheten.

Herr talman! Det gläder mig att Helene Petersson inte fortsatt är lika bekymrad över antalet tillkännagivanden utan rent av kan tycka att det är bra att det kommer några förslag så att man får lite hjälp på traven.

Jag ska hjälpa till: Förslagen handlade om fyra tillkännagivanden. Jag ska nämna en del av dem:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Kriminalisering av försök till grovt vapenbrott utreddes under alliansregeringen, helt korrekt, och finns med i en alliansmotion - bara att plocka när man lägger fram förslag.

Olovlig hantering av sprängmedel är plockat ur ett alliansförslag ur en allianskommittémotion.

Utökat informationsutbyte utreddes under alliansregeringen, och förra året gavs ett tillkännagivande.

Förbud mot kläder som kopplar till gängtillhörlighet i rättssalar är ett tillkännagivande föregående år tack vare ett initiativ från Alliansen.

Ett uppdrag till Polismyndigheten om insatser mot illegala vapen gavs av alliansregeringen men förlängdes inte av den nuvarande regeringen. Därför har vi föreslagit ett nytt sådant uppdrag; det är väl bra att det kommer förslag.

Ett förnyat myndighetsuppdrag att bekämpa organiserad brottslighet initierades av alliansregeringen. Det är väl bra att det får fortsätta och inte läggs ned.

Utvidgat förverkande handlar om det man har tjänat när man har stulit annans egendom - ett tillkännagivande efter ett initiativ från Alliansen.

Förändringar i systemet med villkorlig frigivning - ett tillkännagivande efter initiativ från Alliansen.

Jag tror, herr talman, att man om man sitter i regeringsställning och inte har så mycket initiativ själv ska vara glad att det finns en aktiv opposition. Då bör man heller inte vara upprörd över antalet tillkännagivanden. Vi har möjlighet att fortsätta debattera det i dag, för vi fortsätter att ta ansvar för Sverige. Det kommer fler tillkännagivanden.

(Applåder)

Herr talman! Självklart har riksdagen en stor roll i att väcka förslag, komma med idéer och tillkännage riksdagen dem. Jag säger inte att man ska låta bli att göra tillkännagivanden, men jag tycker att man ska låta bli det i de fall där förslagen redan är under arbete. Jag tycker inte att man ska göra tillkännagivanden när man vet att en utredning precis har avlämnats och håller på att beredas. Jag tycker inte att man ska ge ett tillkännagivande när ett uppdrag är givet till en myndighet. Jag tycker att det är att slå in öppna dörrar.

Vi har haft regeringsmakten i drygt ett år nu. Självklart var många av de här idéerna initiativ från förra regeringen. Så måste det bli, och så tycker jag att det ska vara. Jag tycker inte att en ny regering när den tillträder ska ta alla idéer, alla utredningar, alla arbeten som är på gång och alla uppdrag som är givna och bara lägga dem åt sidan. Det är klart att båda blocken, oavsett vilket det är som har regeringsmakten, kämpar för ett bra Sverige. Självklart tycker jag att båda sidor kommer med goda idéer. Men det handlar om att slå in öppna dörrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag mottar mycket gärna goda idéer, och det gör regeringen också. Vi är mycket för att samverka och se till att vi har bred majoritet. När det kommer goda förslag är vi mycket väl beredda att ta emot dem.

(Applåder)

Herr talman! Helene Petersson från Socialdemokraterna ägnade en stor del av sitt anförande åt att, i stället för att berätta vad regeringen och Miljöpartiet vill inom rättsväsendet, häftigt angripa de nio tillkännagivanden som Liberalerna och en majoritet i justitieutskottet lägger fram till kammaren.

Jag tänkte kommentera ett av dem, och det gäller polisens närvaro i brottsutsatta områden. Helene Peterssons parti yrkar avslag på detta och kritiserar det. Man menar återigen att vi slår in öppna dörrar. På vilket sätt slår vi in öppna dörrar när det gäller uppdraget att öka den polisiära närvaron i de brottsutsatta områdena? Jag vill veta det.

Herr talman! Jag kan visa upp ett pressmeddelande från polisen - jag har det här. Det presenterades samtidigt som Morgan Johansson presenterade arbetet kring och programmet mot den grova organiserade brottsligheten.

Polisen själv arbetar med detta. Polisen har själv fått ett uppdrag, och man presenterar olika saker. Det kan vara myndighetsgemensamma insatser och att man ska öka arbetet mot kriminella nätverk. Man har pekat ut 14 speciellt prioriterade geografiska områden. Många av de åtgärder ni efterfrågar arbetar alltså polisen redan med. Polisen har redan fått i uppdrag från regeringen att arbeta med dem. Därför tycker jag att det är att slå in öppna dörrar att vilja tillkännage detta från riksdagens sida.

Herr talman! Polisen har pekat ut 14 bostadsområden som är kriminellt belastade och har narkotikahandel, parallella rättssystem och inslag av extremism. Hälften av dessa bostadsområden ligger i Göteborgsområdet. Jag läste Göteborgs-Posten med anledning av den presskonferens Helene Petersson redogör för, och där sa ett av de yttre befälen: Vadå prioriterade områden? Vi får inte en krona till det här uppdraget.

Vi vill tillkännage till regeringen att den polisiära närvaron i brottsutsatta områden ska ökas. Det får inte bara vara en pappersprodukt. Dessutom har Rikskriminalpolisen, Nationella operativa avdelningen och vad mer det nu heter inte överlämnat hela rapporten än, utan detta var en presskonferensprodukt som presenterades tillsammans med inrikesministern. Om vi nu slår in öppna dörrar vill jag veta vilka besked Helene Petersson och regeringen lämnar när det gäller ökade resurser, ökad kapacitet och ökad beredskap till de här områdena. Det är nämligen det vårt tillkännagivande handlar om.

Herr talman! Den nya polisorganisationen innebär ju att de olika regionerna och de olika polisområdena har möjlighet att organisera sig på det sätt som mest behövs i ett visst område. Det är just detta som var meningen med att försöka få ut så mycket lokal polis och lokal närvaro som möjligt. Det ser dock olika ut i landet, och man kanske inte kan organisera Göteborgsområdet på samma sätt som man kan organisera Jönköpings län, som jag kommer ifrån. Behoven är olika. Behoven ser olika ut, och det är olika kompetens som efterfrågas i de olika områdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det finns kanske också olika delar av Göteborg, som nämnts här, där man behöver lägga in extra resurser. Polisen själv säger att man jobbar för att öka sin förmåga i just dessa områden. Det handlar om att sätta fler lokala poliser just där. Som jag sa i mitt anförande har vi när vi har varit ute på besök sett att man vinner väldigt mycket på att ha lokal polis som är känd för dem som finns i området. Man får inte en konfrontation, utan man får samverkan. Människor får ett förtroende för de poliser som finns där om de vet namnet på dem, känner igen dem och träffar dem dagligen.

När det gäller gäng har det också visat sig att det är lättare att komma in och kunna samtala med ungdomarna i ett tidigare skede om det finns lokala poliser, och det är en av de delar där polisen själv säger att vi ska ha fler lokala poliser i just de områdena.

Herr talman! I dessa tider av oro är det viktigt att ta ansvar, och Alliansen fortsätter att ta ansvar. Det är lika viktigt i opposition som det var i regeringsställning.

Det gäller speciellt i tider när vi ser en passiv regering. Vi har hört det i dag: Ledorden är att avvakta och att någon annan ska göra det. Det är en allmän passivitet. Sällan har en regering lagt fram så få konkreta förslag och propositioner. Det är alarmerande. Även jag förstår att en ny regering behöver lite tid på sig, men den måste samtidigt lämna utredningsuppdrag. Sällan har dock så få direktiv getts, vilket tyder på att drivkraften att göra politik av politiska åsikter är väldigt låg.

Speciellt i dag, i dessa tider av oro, är det viktigt att vi kan samla oss och ta ett ansvar. Men det är även viktigt att vi som politiker lägger fram konkreta förslag som går att följa upp och göra någonting av, i stället för att sitta stilla, avvakta och vänta på myndigheternas initiativ. Varför? Jo, därför att det är bättre att ligga ett steg före i politiken i stället för att vänta på att verkligheten ska komma i kapp en och man panikartat måste lägga fram förslag. Då blir förslagen nämligen hafsiga och av dålig kvalitet, och riksdagen måste i efterhand försöka städa upp så gott det går. Det är bättre att ligga ett steg före, ta initiativ, utreda och komma igång.

Herr talman! Alliansen fortsätter att ta ansvar. I dag kommer riksdagen att besluta om ytterligare nio tillkännagivanden. Det retar uppenbarligen, och det sas tidigare att det urholkar. I ett replikskifte kunde vi sedan konstatera att det kanske var bra att förslagen kom, och nu kommer det fler förslag. De är konkreta. Sju av dem handlar om polisen, och det ska ses mot bakgrund av den omorganisation som har gjorts och som kom till på initiativ av alliansregeringen efter en grundlig utredning och en grundlig genomförandekommitté.

Socialdemokraternas ståndpunkt på den tiden, med Thomas Bodström, var att det inte behövdes någon grundlig genomgång. Det var bara att omorganisera och genomföra nästa dag. I dag ser vi vikten av att göra detta grundläggande arbete. Ändå finns svårigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Därför är det viktigt att vi politiker också följer upp hur reformen utvecklar sig. Det beslut som riksdagen har fattat måste följas upp innan verkligheten blir någon annan än den syftena riktade sig mot. Annars måste ännu en omorganisation göras, och då har vi tappat tid. Det är vår skyldighet som politiker, och det är vad ett av tillkännagivandena handlar om.

Sedan finns frågan om antalet poliser - en miniminivå. Vi har från Moderaternas sida hela hösten sagt att det finns för få poliser. Målet om 20 000 poliser måste reformeras, inte för att de ska bli färre utan för att de ska bli fler. Vår befolkningsutveckling har lett till det ställningstagandet.

Detta har i efterhand, i december, även verifierats av rikspolischefen i utskottet. Han nämner exakt samma siffra. Det behövs 1 000 nya poliser. Med det följer också ambitionen att det ska finnas resurser. Problemet är att den budget regeringen har lagt fram redan är överspelad och knappast kan stämma.

Ett tillkännagivande handlar om att lägga fram förslag till konkreta åtgärder för att få en effektivare polisorganisation. Det ska vara en del av uppföljningen. Det handlar om konkreta förslag om närvaro i brottsutsatta områden, att medborgarna ska möta en tillgänglig polisorganisation. I dessa moderna tider när alla andra är närvarande på nätet ska även polisen vara närvarande på nätet.

Vidare finns ett tillkännagivande om återkoppling till brottsoffer. Det är fråga om konkreta åtgärder, till exempel förbättrat vittnesstöd och att se över Kriminalvårdens kostnader.

I dag behöver polisen mer än någonsin ett ledarskap. Naturligtvis ska det finnas chefer, men det måste också finnas ett politiskt ledarskap. De politiska företrädarna liksom andra har fått brev från många poliser. Det är fråga om över 2 000 brev. Vi har läst dem alla. Där framgår vilka poliser som skriver. Det är yngre poliser, och det är poliser i yttre tjänst. Det är de som hör av sig och lyfter upp ett antal problem. De är värda att ta på allvar. Det här visar behovet av ett aktivt politiskt ledarskap och ett aktivt ledarskap inom polisen.

Oppositionen vill att polisen själv ska få bestämma över polismål och vill ta bort målet om 20 000 poliser. Man vill inte heller direkt peka på antalet civilanställda. Verkligheten är att med det förslag som ska läggas fram kommer Polismyndigheten att vara njugg med att rekrytera civilanställda till polisen. Det verkar som att man inte vill göra både och. Frågan är var Socialdemokraterna och Miljöpartiet står i detta vakuum. Det är för oss oförklarligt, och det leder till att vi anser att vi måste ta politiska initiativ.

Det är viktigt att ta tillbaka ordningen till de områden där det i dag knappast finns någon myndighetsföreträdare. Det handlar mycket om våra förortsområden. Där finns tomma lokaler där det borde ha suttit poliser, men av någon outgrundlig anledning har fältet lämnats helt fritt åt unga kriminella. De som lider mest av detta är naturligtvis de som är bosatta i områdena. Det är oerhört viktigt att ta det initiativet.

Regeringspartierna reserverar sig mot förslagen. Deras svar på varje punkt är att avvakta propositioner och beredningar. Problemet är att en del av propositionerna var aviserade att läggas fram under hösten, men de kom aldrig. Vi tänker faktiskt inte avvakta längre. Det är dags att ta ansvar för den situation som finns. Det är dags att ta ansvar för Sverige i en svår situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag skulle vilja yrka bifall till reservation 3.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Krister Hammarbergh: På vilket sätt och vem, anser ni, ska göra en uppföljning som inte redan är initierad?

De är inte bara fråga om Statskontoret, utan polisen själv har tagit fram en översikt i Förtroendebarometern. Man går in i detalj.

Riksrevisionen har också aviserat att polisens och åklagarnas förmåga att klara upp brott ska följas upp. Det gäller till exempel polisens förmåga att klara sina uppgifter med anledning av den ökade migrationen. Det har aviserats ett antal uppföljningar.

På vilket sätt och vem ska göra ytterligare uppföljningar?

Herr talman! Vi noterar också att Statskontoret har fått detta uppdrag, men vi tror att man måste gå in djupare i detta och följa reformen löpande med vad som händer inom polisen. Naturligtvis måste polisen själv se i vilken takt förändringen går, men det är också viktigt att politikerna ser till att resultatet blir det tänkta syftet.

Det handlar om att ta politiskt ansvar. Jag tror inte att vi ansvariga politiker, i synnerhet inte om man representerar ett parti som sitter i regeringsställning, hela tiden kan hänvisa till någon annan. Du har också ett ansvar, Helene Petersson.

Herr talman! Den förändringsbarometer som polisen själv gör redovisas för insynsrådet. I insynsrådet finns representanter från er och från oss. Alltså har riksdagen och ledamöterna en stor möjlighet att följa denna fråga. Här är det verkligen fråga om detaljer. Där tas upp medborgarlöften, hur många områdespoliser som har tillsatts, funktioner och uppdrag. Det är precis i detalj.

Ska regeringen eller riksdagen göra detta själva? När en uppföljning ska göras ger regeringen någon ett uppdrag. Det är sällan regeringen själv som gör arbetet, utan man använder sig av de myndigheter som finns inom området.

Riksrevisionen har själv tagit initiativ till olika uppföljningar. Det är glädjande att det sker uppföljningar. En annan sak som hanteras nu, som ni också har reserverat er mot, gäller den it-relaterade brottsligheten. Riksrevisionen tittar just nu på dessa frågor. Olika myndigheter och organisationer gör uppföljningar på regeringens initiativ. Det var er regering som gav Statskontoret uppdraget. Jag kan inte förstå att det inte skulle vara godtagbart med dessa uppföljningar.

Herr talman! Majoriteten reserverar sig i frågan om ökad närvaro på internet. Där hänvisar man bland annat till det vi kallar id-kapningar och att den propositionen fortfarande bereds. Problemet är att den var aviserad till hösten, men den kom aldrig. Hur länge ska vi vänta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Sedan kommer vi till frågan om uppföljningen i Polismyndigheten. Jag sitter i insynsrådet, och jag följer dokumentet noga. Där framgår i vilken takt man genomför förändringar och flyttar människor. Jag rekommenderar Helene Petersson att titta lite närmare på dokumentet, men det anger inte om vi har lyckats uppnå syftet med reformen. Det är dessutom Polismyndigheten själv som gör uppföljningen. Ibland kan det vara bra att politikerna fortsätter att hålla ett öga på utvecklingen och inte släpper den.

Om vi låter denna omorganisation gå fel, och det finns tyvärr en del negativa tecken, kommer vi att vara tvungna att göra om detta ytterligare. Det har vi inte tid med i dessa tider.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 4 och 12. Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bara bifall till dessa reservationer.

Eftersom ramarna för budgeten redan är satta och vi har satsningar på rättsväsendet långt över denna budget hänvisar vi till ett särskilt yttrande i betänkandet där våra satsningar förklaras, satsningar som hade gjorts om vi sverigedemokrater hade fått bestämma.

I korthet kan vår budget sammanfattas med att vi avsätter mycket mer resurser på rättsväsendet än vad både regeringen och något av allianspartierna gör.

För kommande år lägger vi över 2 miljarder mer än vad de andra gör, och under den kommande treårsperioden stiger detta till runt 3 miljarder år 2018. För att sätta detta i relation till rättsväsendets budget ökar vi den med nästan 5 procent för 2016 och med upp till 7 procent 2018, vilket är en kraftig investering i rättsväsendet.

Den största myndigheten inom rättsväsendet är Polismyndigheten, och det är också den som i vår budget får de största höjningarna i kronor räknat. Vi lägger 840 miljoner utöver det som beslutades när det gäller ramarna för Polismyndigheten. Det ska bland annat gå till fler civilanställda som ska frigöra polisiära resurser till renodlade polisiära sysslor. Det behövs nu eftersom polisen blir alltmer överbelastad, inte minst med tanke på gränskontrollerna, invandringen och problemen runt asylboenden och annat.

Utöver detta anslår vi en halv miljard extra. Det är en generell anslagsökning. Vi menar att denna anslagsökning ska gå till bland annat bättre löner, bättre utrustning och bättre vapen för poliserna. Vi har sett rapporter om en poliskår som anser sig inte ha tillräckligt kraftiga vapen för att möta terrorister, organiserad brottslighet och så vidare.

Om man tittar på Genomförandekommitténs förslag kan vi se att Polismyndigheten redan förra året var underfinansierad med 1 miljard. Det året gav vi dem det som de behövde. Situationen är likadan detta år, om man återigen tittar på Genomförandekommitténs förslag. Jag sa till polischefen när han var i utskottet att jag fortfarande tycker att det är ganska anmärkningsvärt att man kom med en budget för någon månad sedan som man nu inser är underfinansierad. Det är ungefär på samma sätt som med kostnaderna för invandringen. Regeringen fattar inte att det är underfinansierat trots att man kunde se det långt i förväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag har länge diskuterat läget för våra insatsstyrkor, och jag har diskuterat det med vår före detta justitieminister Beatrice Ask, till exempel att befogenheterna för piketen bör stärkas för att i högre grad ge ett fullgott skydd i alla delar av landet. Både piketen och nationella insatsstyrkan bör utöka sin förmåga när det gäller personal och utrustning. Delar av detta anslag - den halva miljarden som vi avsätter för Polismyndigheten - bör vigas åt detta. Vi anser också att piketens befogenheter bör utökas gällande vilka vapen de får ha och vilka metoder de får använda. Detta har begränsats.

Vi budgeterar också för ett införande av beredskapspolisen. Det är något som vi har gjort varje år sedan den lades ned. Med en beredskapspolis kan man snabbt få ihop hundratals, kanske fler, beredskapspoliser som vid behov kan sättas in om det gäller skogsbränder eller upplopp. Det är en effektiv resurs som kommer att behövas alltmer i detta nya, spännande Sverige som ni har skapat.

Totalt sett stärker vi alltså Polismyndigheten med 840 miljoner kronor. Vi budgeterar även för en kraftig utökning av antalet poliser. I dag har vi omkring 20 000. Den satsning som påbörjades 2006 är utraderad på grund av befolkningsökningen, om man ser till polistätheten. Här vill vi se en rejäl ambitionshöjning.

Vi vill ha ett rikttal på 250 poliser per 100 000 invånare, och vi anser att rekryteringen ska ske framöver med detta som målsättning. Det innebär att Sverige skulle behöva omkring 27 000 poliser med början år 2023, enligt SCB:s befolkningsprognos. Vi räknar med att den första kullen av polisstudenter kan starta ett år efter beslutet, med nyintagna tre år framöver. Den första kullen med nya poliser skulle då komma ut 2020, och alla de 7 000 nya poliser som det handlar om skulle vara i tjänst 2023. Det skulle innebära en 35-procentig ökning från dagens nivå, eller en 22-procentig ökning om man mäter det i ökad polistäthet. Detta är en mycket kraftig satsning som skulle ge polisen möjlighet att till exempel återställa ordningen i de områden där man anser att man inte har full kontroll längre. Det skulle ge polisen möjlighet till utökad inre gränskontroll, vilket vi är i akut behov av för att utföra avvisningar, hitta personer som befinner sig här illegalt och bekämpa organiserad brottslighet.

Utöver detta höjer vi kraftigt anslagen för Säkerhetspolisen liksom för Åklagarmyndigheten, med nästan 10 procent vardera. Säpo får mer personal till terrorbekämpning men även till personskyddet, som är hårt ansträngt. Det blir också resurser för implementering av ett effektivt informationsutbyte mellan FRA och Must.

Åklagarmyndigheten får en generell förstärkning för mer personal till bland annat säkerhetsmål och minskade ledtider.

Vi ökar anslagen till Sveriges domstolar i enlighet med deras budgetyrkande, som är underfinansierat.

Utöver det spenderar vi 168 miljoner kronor kommande år på att införa permanenta säkerhetskontroller i alla Sveriges domstolar, inklusive drift och säkerhetspersonal. 75 miljoner av detta är en engångskostnad. Det är någonting som vi har föreslagit flera år i rad. Jag tror att det var förra mandatperioden som man sa nej till detta med motiveringen att det minskar öppenheten i Sveriges domstolar att man har säkerhet, vilket är löjligt. Det är tvärtom. Är man säker i en domstol är det mer öppenhet, och då vågar man på ett annat sätt komma dit. Det är ungefär som i riksdagen nu med de utökade säkerhetskontrollerna. Det är ingen som klagar över att öppenheten har minskat, utan det är snarare tvärtom bättre för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag överskrider min talartid lite grann. Men jag ska bara kortfattat kommentera även de andras budgetförslag.

De rödgröna underfinansierar rättsväsendet, inte minst i fråga om polisen. Detta har även polischefen framfört.

Alliansen å sin sida lägger sig mer eller mindre exakt på regeringens nivå med vissa marginella skillnader.

Centerpartiet skär ned med 15 miljoner på utgiftsområdet. De ville egentligen skära ned med 145 miljoner. Men man får inte ha negativa anslag. Därför godkändes inte Centerpartiets förslag i denna del.

Liberalerna drar ned med 10 miljoner kronor på utgiftsområdet. Det är ingen stor minskning. De största neddragningarna gör de på Kriminalvården och Sveriges domstolar. Inget av det anser vi är önskvärt. Kriminalvården har fått mindre belastning på senare tid. Men de har också ansvar för till exempel transporter vid utvisningar, vilket vi är i akut behov av i dag.

Kristdemokraterna höjer marginellt anslagen med endast 35 miljoner kronor på en budget som är på över 40 miljarder.

Moderaterna höjer anslagen med 55 miljoner. Detta ska jämföras med Sverigedemokraternas 840 miljoner. Jag tycker att det är en bra satsning som Moderaterna gör med 1 000 poliser. Men om man tänker efter lite hjälper inte dessa 1 000 poliser. Om vi antar att dessa 1 000 poliser skulle kunna börja utbildas redan nästa år, skulle vi när de är klara ungefär 2019 ligga på samma polistäthet som vi gör i dag. Man skulle alltså uppnå status quo och alltså ha samma ansträngda situation som vi har i dag. Tittar man på Moderaternas förslag med en ökning på 55 miljoner ser man att det bara är 15 miljoner av dessa 55 miljoner som kan gå till polis och utbildning. Resten är vigt åt nationella insatsstyrkan och fler poliser som kan hjälpa åklagarna i vissa mål. 15 miljoner kronor till polisutbildning skulle ge 133 platser nästa år, eftersom de kostar 112 000 kronor per år. Av de 1 000 poliserna är det egentligen endast 133 som kan påbörja sin utbildning utöver det som redan görs nästa år. Denna satsning är alltså för liten och för sen, även om vi tycker att den är bra.

Herr talman! Jag vill passa på att önska herr talmannen, presidiet och övriga ledamöter en god jul.

Herr talman! Det är naturligtvis bra att ha ambitioner. Man behöver inte ha fel i allt. Ibland kan man ha rätt i vissa saker.

Däremot är det tråkiga att det ska fungera också. En finansiering måste på något sätt ha en hållbarhet. Det är 17 dagar till nyår. Om 17 dagar ska en ny budget komma fram. När det gäller den finansiering som ni har i fråga om de stora satsningarna ska ni spara 32 200 miljoner på dessa 17 dagar, alltså till nästa budgetår, bara på just invandring och integration.

Jag ska inte övertolka, men jag ser nästan på min motdebattör att han också förstår att det inte kommer att gå. Det går inte att hitta 32 200 miljoner kronor bara så där rakt av, för det kommer att få för stora konsekvenser, oavsett vem som skulle styra detta land. Det menar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är därför som vi är lite mer modesta i våra förslag. Vi räknar på dem när det gäller igångstartsår, och sedan ökar vi beloppen vartefter. Vi vet nämligen att det finns lite tröghet i maskineriet, till exempel när vi ska utbilda fler poliser.

Ska man gå på era förslag ska ni till nyår, om det här ska gå ihop, öka antalet utbildningsplatser på Polishögskolan med 1 116 platser. Det är väldigt mycket. Jag tror att även Kent Ekeroth inser att det inte går.

Vad jag vill säga är att det är viktigt att vi har förslag och att vi får fortsätta driva regeringen framför oss. Men vi kan inte driva en politik med hittepåpengar eller orealistiska förslag som det inte finns någon möjlighet över huvud taget att genomföra, för människor kommer att bli besvikna när de upptäcker att det faktiskt inte går.

Herr talman! Jag får väl återigen passa på att förklara hur vår budget fungerar. När vi gör besparingar på invandringen är det för 2016. Det är dessutom bara på nyinvandring. Vi talar inte ens om alla som redan är här. Det är bara på nyinvandringen.

Vi stänger gränsen. Noll asylinvandring, direktavvisning - det blir ingen mer asylinvandring. Det är de besparingarna vi gör, och det är de pengarna vi sparar. Jag förstår att Moderaterna och många andra är avundsjuka på att vi har så mycket mer pengar än de, men det är bara för att vi har gjort den här prioriteringen sedan urminnes tider. Vi kan göra den. Och med en nyinvandring som vi minskar till noll kommer vi att få extremt mycket mer resurser än ni har eftersom vi nu har så extremt hög invandring.

Hammarbergh försöker påstå att vi behöver 1 100 nya platser fram till nyår. Om han hade läst vår budget skulle han ha sett att vi räknar med att den nya kullen av poliser som ska börja behöver åtminstone ett års förberedelsetid. Den första kullen skulle alltså börja studera år 2017, inte den 1 januari 2016. Om man tittar på vår långtidsbudget ser man att kostnaderna för nyutbildning av poliser också kommer 2017 och ökar 2018 och 2019.

Vi räknar alltså med ett års förberedelsetid. Sedan räknar vi med att poliserna börjar i omgångar om tre år, alltså en tredjedel varje år. Den sista kullen kommer att vara klar med sin utbildning år 2022. Detta är räknat på av RUT, precis som resten av vår besparing på invandringsbudgeten, så jag är väldigt bekväm med våra siffror - även om jag förstår att Moderaterna blir lite avundsjuka när de kommer med höjningar på 55 miljoner och vi med höjningar på ungefär 2 miljarder.

Herr talman! Det är ju faktiskt så att även vi har bett riksdagens utredningstjänst att titta på hur Sverigedemokraterna har kunnat komma fram till den här finansieringssiffran på 32 200 miljoner nästa år som de ska spara enbart på invandring och integration. Svaret från RUT är att det inte går. Det går inte att se varifrån detta är taget.

Min undran till Kent Ekeroth är då: Varför ska det vara just 32,2 miljarder? Hur har ni räknat ut det? Varför inte 22 eller 37 eller 42 miljarder? Hur har ni yxat fram den här siffran som ska sparas nästa år? Det är väldigt svårt att utläsa det av budgeten. Riksdagens utredningstjänst säger att det inte går att förstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Eftersom man ska skjuta upp utbildningsstarten lite grann och ge universiteten lite längre tid får jag väl ta tillbaka det. Men då handlar det alltså inte om 1 116 platser. Det blir bra många fler som ska in i varje omgång. Vad jag förstår av den väldigt slarviga motionen är det från hösten 2016. Men hur många platser ska det bli då, och hur ska de här tre universiteten klara av det?

Jag vill återigen hävda att det är bra med ambitioner i politiken, men man kan inte finansiera saker med hittepåpengar. Man kan heller inte lägga fram förslag när det inte finns någon som helst möjlighet för dem som ska utföra uppdraget att utföra det.

Herr talman! Om Hammarbergh inte förstår vår budget skulle jag uppmana honom att titta på budgetdebatterna i finansutskottet, där vi diskuterar invandringskostnaderna dagligen.

Vi har till och med en bilaga till vår budget där vi i detalj går igenom invandringskostnaderna. Det här är inte första året vi gör det. Det gjorde vi till och med innan vi kom in i riksdagen - vi lade en budget om invandringskostnaderna redan 2009, där vi i detalj förklarade hur vi gör.

Vad vi räknar med är att vi år 2016 kan minska invandringen med 95 procent. Vi räknar inte ens med 100 procent utan med 95 procent år ett, det vill säga nästa år. Därefter räknar vi med en hundraprocentig minskning av asylinvandringen.

RUT har kommit med olika uträkningar av hur mycket det kostar med mottagningssystem och direkta transfereringar från staten. Vi kan bara titta på hur mycket utgiftsområdena 8 Migration och 13 Integration har skjutit i höjden. Hammarbergh säger att han inte förstår vad vi ska spara på. Titta bara på de två posterna och se hur de har skenat iväg! Där har vi en jättestor källa till resurser som man kan ta.

Det är det som är grejen med de andra sju partierna i den här riksdagen. Ni plockar från i princip alla områden och lägger det på ert favoritområde: invandringen.

Vi gör tvärtom. Vi tar från invandringen och ger till allting annat. Det säger ganska mycket om oss. Man brukar anklaga oss för att vara ett enfrågeparti, men invandringen är egentligen den fråga vi prioriterar minst. Det är den vi ger minst resurser för att kunna ge till allting annat. Den prioriteringen gör vi.

Ni gör alltid tvärtom. När har de här utgiftsområdena, integration och migration, minskat de senaste decennierna? De har ju bara skjutit i höjden. Om ni hade haft rätt prioriteringar skulle ni också ha haft de här resurserna. Då skulle ni också ha varit intresserade av att räkna på det så som vi har räknat på det i alla år.

Vi tar de här resurserna bland annat för att förbättra situationen inom rättsväsendet. Därför kan vi göra väldigt stora satsningar. När Moderaterna säger att de vill ha fler poliser är det jättefint, men 55 miljoner kommer inte att hjälpa det. Det kommer våra miljarder att göra.

Herr talman! När jag lyssnar på Kent Ekeroth, både i hans anförande och i debatten alldeles nyss, hör jag att hela fokus ligger på polisen. I andra debatter ligger hela fokus på höjda straff. Fler poliser och höjda straff är, åtminstone vad jag uppfattar, Sverigedemokraternas huvudfokus inom rättsväsendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Min fråga till Kent Ekeroth är: Finns det något i era tankar om att vi behöver ett brottsförebyggande arbete och ett arbete för att förhindra återfall i brott?

Detta är två av regeringens prioriterade områden. När vi kommer till rätta med det här, när vi får ett minskat antal personer som begår brott, behöver vi kanske inte ett ökande antal poliser.

Min fråga är alltså: Vad är Sverigedemokraternas inställning och förslag när det gäller brottsförebyggande arbete och att förhindra återfall i brott?

Herr talman! Det var en hyfsat korrekt uppfattning av Sverigedemokraternas kriminalpolitik. De senaste åren har vi haft fokus på skärpta straff och på polisen, som Helene Petersson säger.

Nu är det inte riktigt sant - vi satsar ganska stora summor relativt sett på Åklagarmyndigheten, på Kriminalvården och på annat. Jag talade i mitt anförande om att vi höjer anslagen för Åklagarmyndigheten och Säpo med 10 procent jämfört med vad regeringen gör. Vi höjer med 5 procent för Polismyndigheten.

Ja, Polismyndigheten är extremt viktig. Det är den största myndigheten. Det är också polisen som är ute på gator och torg. Vi måste förstärka den organisationen. Vi har sett stora brister. Vi har sett rapporter om att man inte klarar att lösa brott på grund av att man är fullt upptagen med att hantera er massinvandring - tyvärr.

Den här problematiken är ingenting som kommer att försvinna inom kort, inte minst med tanke på att ni nu är så stolta över att ni har minskat massinvandringen från 10 000 i veckan till 4 000 i veckan. Det är dubbelt så mycket som på sommaren förra året. De här problemen kommer alltså inte att försvinna snart, och då måste man göra de här satsningarna på Polismyndigheten för att kunna hantera situationen.

Det gäller inte minst frågan om utvisning. Den har varit uppe flera gånger här i kammaren, och jag har frågat mig själv varför ni inte vill utvisa kriminella utlänningar, varför ni vill behålla dem i landet, varför ni vill ge dem medborgarskap trots att de begår grova brott.

Det finns massor av aspekter som fortfarande behöver åtgärdas, inte minst höjda straff. Vi ser löjeväckande låga straff för riktigt grova brott - dagligen. Det här måste åtgärdas. Vi såg nyss att en eritreansk medborgare fick fem års fängelse för en gruppvåldtäkt i Ludvika. Han blev inte utvisad på grund av era regler och lagar.

Detta måste vara prioritet ett för oss så länge den här situationen inte är åtgärdad. Jag ser inte många tecken på att någon vill åtgärda den, förutom Sverigedemokraterna. Därför kommer det att vara vårt fokus också framöver.

Herr talman! Jag tolkar Kent Ekeroth som att ni helt enkelt inte har några förslag. Ni har inget program när det gäller brottsförebyggande arbete. Ni har ingenting för att minska risken att folk återfaller i brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är klart att det måste gå åt mer pengar till Kriminalvården om man ska skärpa straffen. Ju fler personer som sitter inne och ju längre tid de sitter inne, desto mer kostnader.

Men är det något samhället - framför allt individen men också alla runt omkring - tjänar på är det brottet som aldrig sker. Det är här fokus måste ligga. Här måste samhället sätta in alla sina resurser för att vi ska slippa att brott begås och människor hamnar i fängelse eller får andra straff.

Att slänga in i fängelse, låsa dörren och slänga nyckeln kan vara ett alternativ. Men det är inte Socialdemokraternas eller regeringens alternativ. Jag tror inte att det var den förra regeringens heller.

Min fråga kvarstår. Har ni något förslag på dessa två områden?

Herr talman! Mycket av den rehabilitering som sker i dag sker i Kriminalvården, som har ett rehabiliteringsansvar. De har en massa olika projekt och insatser för att man ska rehabiliteras och inte återfalla i brott när man kommer ut i samhället.

Ert recept de senaste åren har varit ett magplask. Återfallsgraden är 40-50 procent i många grupper.

Vi vill se att kriminalvården skärps drastiskt. I dag är det vilda västern. Fångarna har mycket rättigheter, och de behöver göra väldigt lite för att få njuta av den ganska höga standarden i kriminalvården. De kan få platt-tv-apparater. Förstör man den för att man är förbannad får man en ny. Det finns ingen balans i det.

En del i det brottsförebyggande arbetet måste vara att vi ställer högre krav inom kriminalvården så att de intagna förstår att de är intagna och att de inte har rätt till allt, till exempel till en tv. Det måste till disciplin. De måste lära sig att sköta sig på fängelset, annars får de inga förmåner och fördelar. Det är centralt.

Denna politik måste skärpas. I dag är kriminalvården är en läroplats för brottslingar, och därför återfaller många i brott.

För att komma åt det måste kriminalvården vara mer repressiv. Det måste in fler övervakningskameror. I dag finns övervakningskameror i hallarna men inte i cellerna. Men var begås knarkhandeln och misshandeln? Jo, i cellerna. När folk kommer på besök kroppsvisiteras de sällan. Det finns ingen avspärrning med glas, så mycket smugglas in. Då kan brottsligheten fortsätta genom mobiltelefonkontakt med kriminella utanför.

Vi behöver en mer repressiv kriminalvård så att de brottslingarna förstår vilka rättigheter och skyldigheter som gäller. Det är centralt.

Herr talman! Det är spännande att åter stå i denna talarstol.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Jag står bakom Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets reservationer, men för att vinna tid avstår jag från att yrka bifall till dem.

Jag vill lyfta debatten lite och börja med en utblick. De olika samhällsinstitutioner vars ekonomi vi debatterar är polis, domstol och övrigt rättsväsen. Det får mig att reflektera över den bakgrund jag har. Jag växte upp som utlandssvensk i dåvarande Västtyskland. Numera bor jag i den mångkulturella staden Södertälje.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det som förvånade mig mest av allt när jag flyttade tillbaka till Sverige var att jag var tvungen att tänka om när det gällde samhällets institutioner. Jag växte som sagt upp i Tyskland, ett land som inte låg särskilt långt bort och var ganska likt Sverige. Där såg man med stor misstro på alla offentliga institutioner. Särskilt låg var tilliten till polisen, men även till domstolarna och kriminalvården var tilliten låg.

Jag har fördjupat mig i denna fråga och tittat på olika undersökningar. En favorit är World Values Survey, som beskriver till exempel samhällstillit globalt. Jag ser då att vi i Sverige har något som är unikt i hela världen. Vi utgår nämligen från att samhällets institutioner är till för oss medborgare och att vi kan lita på dem och ställa krav på dem. De är till för oss. De är inte till för att vara repressiva mot oss eller trycka ned oss - om vi inte har gjort fel, förstås. Det är klart att polisen ska sätta dit brottslingar. Brottslingar ska sedan dömas enligt lag och regler, men de ska också få en chans att hitta tillbaka till den rätta vägen.

Det tog lång tid att lära mig denna skillnad. Jag minns fortfarande hur jag gick på Göteborgs gator och funderade på den attityd som fanns gentemot patrullerande poliser. Den var så annorlunda i Sverige jämfört med vad jag var van vid från Tyskland - och Tyskland är ändå ett land som vi tycker är ganska likt Sverige. Men just därför är det intressant.

Det är detta budgetförslaget vi debatterar handlar om. Hur vill vi bygga samhällets institutioner? Ska de vara till för medborgarna eller inte?

Låt mig gå vidare till mina erfarenheter i Södertälje. Jag var kommunalråd där i sex år. Jag är full av beundran över det arbete polisen där gjorde mot den grova organiserade brottsligheten. Jag är glad över de satsningar som görs där de erfarenheter som gjordes i Södertälje förs vidare till att gälla hela landet.

Vi hade stora problem i Södertälje, och vi har fortfarande problem. Det är ingen problemlös stad, men det är så mycket bättre. Polisen lyckades med en stor bedrift, för de lyckades bygga upp ett förtroende för samhällets organ bland våra invånare som kommit hit från andra kulturer. De lyckades få dem att lita på att polisen och även domstolen i Sverige var annorlunda än i andra länder.

Jag följde domstolsprocesserna noga och var faktiskt ganska rädd för att man inte skulle lyckas att få fällande domar. Vi visste alla att dessa människor var skyldiga, men det gällde att bevisa det. Det är inte alltid enkelt att bevisa något objektivt. Jag kan tycka hur mycket jag vill, men att bevisa det kan vara väldigt svårt om den åtalade har varit slug nog.

Just dessa bitar är det vi måste värna. Vi kan diskutera hur många poliser och hur många civilanställda vi ska ha och vem som ska göra vad. Men det verkar finnas en samsyn om att vi vill utveckla detta för att bevara och bygga ut det förtroende för samhällets institutioner som vi har i Sverige. Det är speciellt viktigt i en tid med stor internationell oro att vi kan stå tillsammans och säga att vi vill fortsätta med detta.

De satsningar som föreslås på det budgetområde vi ska fatta beslut om i dag bygger mycket på just det som jag menar att vi måste värna om och inte kasta bort. Vi måste vara medvetna om att detta är något unikt i världen. Det är vår gemensamma värdegrund, och den borde vi värna om mycket mer.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Låt mig välkomna Mats Pertoft tillbaka till riksdagen och till justitieutskottet.

Det var ett bra och viktigt inlägg. Mats Pertoft har helt rätt i att vi är unika. Våra myndigheter åtnjuter stort förtroende hos medborgarna.

Jag har ofta gäster från Ukraina. Den första kommentaren nästan alla gör är: Vi förstår inte hur det fungerar. Vi ser nästan aldrig några poliser, men det verkar vara lugn och ro ändå. För dem är det en märklig bild, och de har svårt att ta in den.

Du gör helt rätt analys. Vi måste värna detta. För vår del är det vad diskussionen handlar om. I orostider ställs myndigheterna inför en ganska svår situation och ganska stor press, och framför allt de människor som jobbar i myndigheterna.

Nu tänker jag i första hand på polisen, som alltid är samhällets yttersta utpost när ingen annan tar vid, och många människor blir trötta och stressade. Vår utgångspunkt är att vi måste följa denna reform väldigt noga från politiskt håll.

Jag känner att det från din sida finns en öppenhet till detta just för att värna det du så vältaligt tar upp. Det handlar om att värna ett system där människorna känner en trygghet i vad myndigheterna gör och inte är rädda för myndigheterna.

Herr talman! Tack, Krister Hammarbergh! Jag kan till fullo instämma i de ord som har sagts. Just värnandet om dessa gemensamma värden är någonting som kanske borde genomsyra hela debatten. Det handlar också om respekt för polisen och andra yrkeskårer och deras förmåga att bestämma och styra sina verksamheter på ett konstruktivt sätt.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 20 om mängdbrott som Centerpartiet har tillsammans med Moderaterna under punkt 34. Jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till denna.

Vintermörkret har lagt sig över Sverige. Det känns som att det kom tidigt i år. Den här vintern känns mörkare än många andra, och de stormiga nätterna håller många vakna av fler än ett skäl. I början av september i år spreds över hela världen bilder av ett barn som hade drunknat och som spolats i land på en strand i Grekland. Det gjorde de allra flesta medvetna om den största flyktingvågen sedan andra världskriget.

Man kunde tro att i en tid då nyheter på några få sekunder når tusentals mil borde människor i hela världen, och kanske särskilt i det närliggande Europa, förstå att människor flyr för sina liv och att de inte har något val. Hela stadsdelar har bombats sönder. Skolelevers lektioner avbryts av sprängkraften hos oljefatsbomber. Ungdomar flyr från det som borde vara tryggheten hos sina familjer ut på en farlig resa till Europa. Vilken människa som helst borde begripa att man inte ger sig ut på en sådan resa om man inte måste.

Herr talman! Det kan vara bra att få lite perspektiv på tillvaron ibland. Samtidigt som vi gråter över fruktansvärda rapporter rapporteras i Sverige att kyrkan undervisar asylsökande i svenska, att reporäntan är oförändrad, att investeringsplanerna för Ringhals I och II har ändrats och att Martin Almgren vann Idol, och det var också bra. Det är någonting man kan glädja sig åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är nyheter vi får när vissa hävdar att Sverige står inför en kollaps. Trots domedagspratet ser jag inga tecken på sönderbombade stadsdelar, uppspolade barn längs svenska kuster eller ungdomar som flyr sina familjer en masse. Men vissa tror på domedagspratet. Vissa tror på det till den grad att de tar till vapen, vapen i form av tändvätska och tändstickor.

Över 20 asylboenden brinner under kort tid. Asylsökande, varav många traumatiserade av fruktansvärda händelser, är vakna i skift av rädsla för att bli innebrända. Sedan kommer ytterligare ett slag. Inte långt efter att de flesta lågor har slocknat kommer de första rapporterna från Paris den 13 november, rapporter om att extremister har tagit till vapen mot oskyldiga människor. Våldsdåd har under hösten drabbat Paris men också Libanon och Turkiet. Världen grips av ännu större oro.

Herr talman! I nöden prövas vännen, sägs det. Det stämmer nog, men det finns mer som prövas i nöden: vi människor, vi som land och inte minst vi som politiker. Det är vi som är satta att fatta balanserade och bra beslut och att inte dra iväg i panik och stifta kortsiktiga och ogenomtänkta lagar. Vi har ett ansvar.

Det är ett ansvar att stifta långsiktigt kloka lagar, ett ansvar att tänka efter innan vi handlar, men faktiskt också ett ansvar att staka ut en riktning grundad på vår övertygelse om vad som är rätt och utifrån det axla ett politiskt ledarskap. Man kan säga att regeringen har lite att jobba med på den punkten.

Herr talman! För mig som centerpartist är individen viktigast. Individen finns inte för staten utan tvärtom. Staten finns för individen. Det är knappast något område där staten har en så viktig roll som när det gäller att skydda sina invånare från brott och terrorism. När det gäller terrorism har sex av riksdagens partier träffat en överenskommelse som jag är glad för och stolt över. Den kommer att ta oss en bra bit på väg mot ett säkrare Sverige.

Men det finns mer vi måste göra. Höstens händelser gör att vi måste tänka nytt. Största möjligheten att bekämpa brottsligheten har vi om vi börjar just med individen. Det är individen som utsätts för brotten, och det är individen som begår brotten, men det är också individen som förebygger brottsligheten. Framför allt har alla enskilda poliser en oerhört viktig roll i detta. Polisen måste få en chans att göra ett bra jobb. Polisen står just nu mitt i den största omorganisation som har gjorts på väldigt många år. Det skapar oro och frustration.

Herr talman! Sedan vi började beredningen och att jobba med budgeten har det hänt en hel del. Tidigare har polischefen spelat ned behovet av resurstillskott, och vi har kanske litat alltför mycket på det. Men sedan dess har höstens alla dramatiska händelser inträffat. Som tidigare har redogjorts för här från talarstolen har vi fått närmare 2 000 brev från poliser runt om i hela landet som ger en annan bild än den bekymmersfria bilden.

Därför har vi i Centerpartiet beslutat oss för att inför kommande budgetar avisera en satsning på 2 miljarder över fyra år. Det innebär att vi till exempel får möjlighet att utbilda och anställa ytterligare 1 600 nya poliser, alltså inte bara 1 000 utan 1 600. Det räcker också till mer saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi vill satsa 160 miljoner på att försäkra oss om att de områdespoliser som i den nya polisorganisationen är de poliser som ska komma allra närmast medborgarna kan få bättre villkor, och framför allt att deras löner ska höjas. På så sätt ökar attraktiviteten i att söka till sådana tjänster, och det uppmuntrar de områdespoliser som finns att stanna kvar i sina roller.

Innan ni kastar er på replikknapparna vill jag säga att jag är väl medveten om att lönen sätts av parterna på arbetsmarknaden. Visst är det så. Polisen själv måste bedöma hur de 160 miljoner kronorna ska användas på ett bra sätt så att det blir ett långsiktigt brottsförebyggande arbete lokalt. Men precis som när det gäller till exempel förstelärarlönerna tror jag att en riktad satsning skulle vara en bra tillämpning.

Centerpartiet skulle vilja att så många som möjligt vet vem just deras lokala polis är. Om man vet vem den lokala polisen är ökar förutsättningarna att öka förtroendet inte bara för den enskilda polisen utan för polisen som helhet och i förlängningen rättssamhället.

I de områden där tysthetskulturen råder, just i de områden där radikaliseringen och ungdomsbrottsligheten riskerar att skapa mer våld, högre droganvändning och mer rädsla än någon annanstans, är polisens arbete mot radikalisering och ungdomsbrottslighet som allra viktigast.

Det finns flera saker som vi vill satsa på som jag inte hinner nämna här i dag. Vi vill satsa 140 miljoner särskilt på att stävja inbrott och stölder. Det är också på den punkten om mängdbrott som jag yrkar bifall till reservationen. Vi vet att en stor del av de stölder som begås i Sverige begås av stöldligor, och de måste stoppas.

Vi har föreslagit en ny brottsrubricering, systematisk stöld, med skarpare straff än det som normalt ges för stöld i dag. Tillsammans med en polissatsning för att stoppa stölderna på landsbygden och i storstäderna skulle det här kunna öka tryggheten och stärka engagemang som till exempel samverkan mot brott.

Otryggheten har flera ansikten, och det krävs åtgärder på flera plan. De polissatsningar vi gör är en viktig del i att göra Sverige tryggare. Även om vintermörkret har lagt sig över Sverige och oron för framtiden är stor hos många måste vi ändå försöka hålla hoppet uppe. Man ska inte fastna i mörkret.

De allra flesta av oss vill leva ett liv fritt från brottslighet, krig, ovänskap och rädsla. Det är en minoritet av en minoritet som vill skapa kaos och osämja mellan en våldsam islamistisk sekt och resten av världen. Det är en minoritet, om än en högljudd sådan, som vill skilja på vi och de.

Även om vintermörkret har lagt sig över Sverige, och det må ha kommit tidigt i år, är det bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret. Låt oss göra det.

Herr talman! Vänsterpartiet har förhandlat fram budgetpropositionen tillsammans med regeringen. Vi står bakom propositionens originalförslag.

I betänkandet finns ett antal tillkännagivanden som är värda att diskuteras men som i mina ögon handlar om marginella saker, i alla fall ekonomiskt. Om man tittar på de borgerliga partiernas olika budgetförslag på området ser man att de skiljer sig väldigt lite från regeringens förslag. Moderaterna lägger på 55 miljoner, och Centern drar ned med 15 miljoner. Det är inte så jättestora pengar i sammanhanget, menar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är intressant att se vilka förslag som oppositionen kommer med, vilka frågor man lyfter fram och vilka tillkännagivanden man gör. Jag vill påpeka att det är ganska många tillkännagivanden i betänkandet som man får igenom därför att Sverigedemokraterna stöder förslagen tillsammans med borgarna. Det ska man tänka på. Det kan ge vissa förutsättningar för hur man diskuterar saker.

Jag tycker ändå att de borgerliga partierna har något slags ärlig ansats att göra saker på ett något så när bra sätt. Det finns en seriositet, vilket jag menar inte finns hos Sverigedemokraterna. Som man var inne på förut finns en svårartat falsk bild av hur saker görs för att få det att fungera. Det är en sak som syns mycket, och det tycker jag ska lyftas fram.

Vi har ett antal gemensamma reservationer från S, V och MP mot tillkännagivandena. Vänsterpartiet har också tre egna reservationer utifrån motioner från den allmänna motionstiden som handlar om dessa saker. Jag ska beröra dem innan jag avslutar mitt anförande, men jag börjar med att yrka bifall till vår egen reservation 15, som handlar om hedersrelaterat förtryck.

Det är en fråga som är ganska brännande. Det finns olika beröringspunkter i olika delar av politiken, men just hedersrelaterat förtryck handlar om kulturfrågor, vad man har lyft fram, var man kommer ifrån och hur man hanterar olika saker. I vårt ställningstagande handlar det mycket om att detta finns i patriarkala strukturer, som vi pratar mycket om. Det är utgångsläget. Det är egentligen ingenting annat, utan det är en hederskultur.

Vi vet att det jobbas med detta och att den nationella samordnaren arbetar mot våld i nära relationer. Men denna problematik är så pass komplicerad och het att vi skulle vilja att man lyfter fram dessa frågor mer i framtiden och jobbar mer med dem för att få en kartläggning av hur det verkligen ser ut. Sedan kan denna kartläggning användas i det praktiska arbetet.

Vi tror att detta är en fråga som måste följas upp i rättspolitiken. Det är spektakulära saker som händer ibland i hederns namn.

När det gäller beredskapspolisen finns det en del andra partier som lyfter upp frågorna om varför man inte har kvar beredskapspolisen - vi vet vad som hände för några år sedan - och vilken nytta man skulle ha av den.

Jag tror att vi behöver en bra genomlysning och utredning, inte minst i skenet av att det i dag finns en diskussion om hur man använder Försvarsmakten när det gäller brottsbekämpning, kriser och sådant. Då måste man ha ett väl underbyggt underlag för att kunna göra ställningstaganden på ett sådant sätt att man gör rätt saker.

Vi tror att beredskapspolisen är något som skulle kunna återkomma i skenet av vad som händer i försvarspolitiken, där man pratar om att exempelvis återinföra en del av värnplikten. Det är värt att lyfta fram den bilden och att göra en grundlig utredning av om den ska komma tillbaka. Vi kommer att lyfta upp detta i eventuella kommande budgetförhandlingar med regeringen.

Det sista vi har är bemötandet av brottsoffer, som man också har varit inne på. Det är viktigt att vi har en bra organisation som bygger upp ett bra bemötande av dem som faller offer för brott, där det i dag säkert finns vissa brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi behöver jobba för att få fram de bitarna och både stärka kompetensen generellt och hitta de saker som är specifika inom olika områden, beroende på vilket brott man utsatts för. Det är en sak som vi kommer att lyfta upp även i framtida budgetförhandlingar med regeringen.

Den brottslighet som sticker ut lite grann i dag, vilket även Centerpartiet var inne på, handlar mycket om att vi hamnar i diskussionen om vad som är terrorism, extremism och sådana saker.

Vi kommer att få anledning att i framtida budgetförhandlingar prata om saker som att vi får allt fler bränder i asylboenden. Det är ett slags extremism och terrorism som jag tror kommer att vara besvärlig och som vi måste hantera i rättssamhället, om vi ska ha ett öppet och demokratiskt samhälle.

Sverigedemokraternas budgetförslag tycker jag är så pass världsfrånvänt att det är svårt att ens kommentera. De lägger på 1,9 miljarder. Någon har varit inne på det, och jag tycker att det får räcka.

Jag yrkar bifall till vår reservation 15 och till förslaget i betänkandet i övrigt.

Herr talman! Jag vill först och främst yrka bifall till reservationerna 3 och 33, även om vi liberaler står bakom samtliga våra reservationer.

Vi har hört en hel del om den nya polisorganisationen. Inom rättsväsendet, som vi debatterar i dag, är detta det största beslut som vi har fattat de senaste två åren - att ombilda, effektivisera och renodla polisorganisationen och få ut resurserna långt, närmast medborgarna.

I inlägget från Helene Petersson från Socialdemokraterna hörde jag att de tycker att polisorganisationen har möjlighet att omorganisera sig redan i dag och att om man vill satsa på och prioritera fler närpoliser eller lokala poliser i stadsdelarna så kan man väl göra det, ungefär.

Men så enkelt är det inte. Därför gör Liberalerna och Alliansen, tillsammans med justitieutskottets majoritet, ett tillkännagivande. Det krävs en tydlig prioritering även politiskt, inte minst resursmässigt.

Man kan inte utgå ifrån att det kommer att komma ut 10, 15 eller 20 poliser i lokalområdet i Göteborg eller Örebro, som har stora bekymmer i Vivalla, bara för att vi tycker så muntligen i den här kammaren. Det är inte sant - så fungerar inte reformen.

Ja, det finns ett uppdrag till Statskontoret. Det var faktiskt alliansregeringen som beslutade om det i april 2014. Men leveranstiden för slutrapporten är 2018, alltså i slutet av den här mandatperioden. Om jag minns rätt kommer den första delrapporten i oktober nästa år.

Redan i dag ser vi indikationer och orostecken. Kommer lagstiftarens inriktning, vilja och ambition för den nya polisorganisationen att landa i det som vi vill åstadkomma? Det finns frågetecken, och därför vill vi ha en närmare uppföljning och en tidigare återkoppling till politiken.

Herr talman! Jag vill åter särskilt nämna vårt tillkännagivande om ökad polisiär närvaro i de brottsutsatta områdena. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte föreslår och inte ens i replikskiftet gav några konkreta besked om resursförstärkningar till områdena, inte minst i Göteborg, Örebro och Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I vår skuggbudget gör vi liberaler en särskild satsning på det lokala brottsförebyggande arbetet i de mest utsatta områdena. Det är dels 5 miljoner extra till polisen, dels ytterligare 25 miljoner - utöver regeringens budget - till arbetet mot särskilt radikalisering och extremism.

Det är utpekat i vårt förslag att Brottsförebyggande rådet, polisen eller motsvarande kommuner ska ha dessa pengar för att särskilt motarbeta radikalisering, som är en av våra största utmaningar i dag.

Den andra frågan som jag särskilt vill lyfta fram är vårt förslag i betänkandet om att återinsätta beredskapspolisen. Den har funnits sedan 1986 och tillämpats och använts för befolkningsskydd, räddningstjänst, bevakningsuppgifter, tillträdesskydd, transporter med mera.

Liberalerna ställde för drygt en månad sedan en skriftlig fråga till inrikesministern, som den 18 november svarade: "I nuläget anser jag inte att förhållandena är sådana att det bör initieras ett arbete med ett återinförande av beredskapspolisen för situationer med sådana störningar."

Jag vill veta av regeringspartierna: Vilka situationer ska vi invänta? Vi har inre gränskontroller, vi har höjt terrorhot och vi har migrationspolitik som gör att det är ansträngt i många kommuner och runt omkring Migrationsverkets anläggningar, som också har utsatts för externa attentat. Där skulle vi behöva bevakning. Vi har hört av rikspolischefen när han besökte justitieutskottet att de behöver förstärkning. De behöver beredskap.

Inrikesministern var i SVT Stockholm för bara någon vecka sedan och svarade när det gäller Sigtuna att man kanske ska återinföra något liknande beredskapspoliser. Men han använde aldrig ordet beredskapspolis.

Jag vill veta i dag om detta är möjligt, herr talman. Kommer beredskapspolisen att återinsättas eller inte?

Liberalerna vill särskilt lyfta fram arbetet mot terrorism. Vi har återkommande under våren krävt att Åklagarmyndigheten ska ges ett uppdrag i regleringsbrevet att prioritera arbetet mot terrorism. Det har vi också fått med i den överenskommelse som slöts i förra veckan med regeringen. På en punkt är vi dock fortfarande oeniga: Vi anslår mer resurser till Åklagarmyndighetens två kamrar. Den ena är riksenheten för säkerhetsmål, alltså terrorism, och den andra är enheten för folkmord och krigsbrott.

Vi begriper inte hur tre åklagare av 1 000 ska hantera alla ärenden inom terrorism. Vi vill med vårt budgetförslag dubbla kapaciteten så att fler kan lagföras och så att man kan samla in mer bevis för att tillämpa de terroristlagstiftningar som vi redan har. I går kom ett beslut från Göteborgs tingsrätt som också bekräftar att det finns en terrorlagstiftning.

Med dessa ord står vi bakom samtliga reservationer, men yrkar bifall särskilt till reservation 3 och 33 om hatbrott.

Herr talman! Jag har egentligen bara en kort fråga. Rätta mig om jag har fel nu, men var inte Folkpartiet vid den tiden, nuvarande Liberalerna, ett parti av dem som var för att lägga ned beredskapspolisen? Jag vill minnas att det rådde en enastående enighet inom Alliansen om att göra det. Detta var 2012.

Den första frågan är: Är det så? Så minns jag det. Och hur har analysen ändrats? Den andra frågan är: Var är i så fall pengarna för beredskapspolisen i er budget? Jag ser inga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Ja, det är korrekt. Men jämför inte 2015 och den migrationstillströmning som vi har nu, de akuta problemen och asylattentaten på ett flertal asylboenden eller blivande boenden för ensamkommande, med 2012!

Bedömningen då, baserad på Rikspolisstyrelsens underlag, var att beredskapspolisen är överflödig. Det var resurser som fanns i budget som inte användes. Den hade bara använts några gånger.

Men just nu - och det är det som Liberalerna hänvisar till - kräver rikspolischefen förstärkning. Man börjar tala om väktare, om beredskapsliknande insatser och om att man ska kalla in ideella krafter. Vi kan inte ha ett försvar eller rusta upp vår beredskap när det gäller trygghet och säkerhet baserat på ideella krafter. Det är därför vi har öppnat för detta.

Det stämmer att det inte finns ett konkret anslagsyrkande just här, men vi är beredda. Vi har öppnat för detta. Om det finns signaler från regeringen tänker vi gå hem och gå igenom även vår budget och se till att vi skrapar fram 10-15 miljoner kronor. Det är vad det handlar om.

Herr talman! Jag tycker att det är glädjande att Liberalerna vill ha beredskapspolisen. Sverigedemokraterna har budgeterat varje år sedan 2012 för just detta.

Liberalerna var med om att lägga ned beredskapspolisen för att den inte behövdes just då. Men det är väl inte så här man ska tänka: Detta har inte använts på några månader. Vi lägger ned det, och startar upp hela verksamheten igen några månader senare bara för att det råder en akut situation just nu!

Hela poängen är att det ska vara just en beredskapspolis. De ska vara i beredskap, och man ska använda dem när man behöver det. Det är det som är hela poängen. De ska vara där, och när man behöver dem står de beredda. Man kan inte ha en gång där man lägger ned dem en månad och startar upp dem nästa månad bara för att någonting händer. Då förlorar man hela poängen med att det ska vara en beredskapspolis.

Jag hörde argumentet att Rikspolisstyrelsen då sa att man skulle lägga ned beredskapspolisen eftersom det inte fanns något underlag och att den inte användes. Jag undersökte detta lite närmare, och det intressanta är att det fanns ett behov. De dåvarande polismyndigheterna frågade Rikspolisstyrelsen. De ville kalla in beredskapspolisen flera gånger. Rikspolisstyrelsen sa nej. Det är därför ganska intressant att Rikspolisstyrelsen säger att beredskapspolisen inte behövs när de själva har förbjudit att den används. Därmed är det en nolla i statistiken över hur den används. Det var så det gick till.

Att polisen kräver förstärkningar har inte bara med asylboenden att göra. Det här är inget nytt. Underbemanningen och ansträngningen hos polisen är inget nytt. Urholkningen av polisen har fortgått sedan åtminstone 2010, när satsningen på 20 000 poliser var uppnådd. Sedan dess har polisen urholkats hela tiden. Underbemanningen i polisen är dels en effektivitetsfråga, dels en fråga om att ansträngningen har halkat efter. Det är inget nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag välkomnar att Liberalerna har ändrat sig. Det är bättre än inget att ändra sig under galgen, men man hade ändå önskat mer.

Herr talman! Jag nämnde att beredskapspolisorganisationen har funnits sedan 1986. Den verkade fram till budgetåret 2012. Det är inte några månader. Då får Kent Ekeroth läsa på om verksamheten.

Jag har själv haft förmånen att sitta i Rikspolisstyrelsen under fyra år fram till den 30 april i år. Jag har aldrig hört en rikspolischef eller någon annan ansvarig aktivt framställa till oss politiker i styrelsen att beredskapspolisen ska återinsättas.

Det har säkert funnits villkor för när den får kallas in. Men återigen: Jag hävdar fortfarande att situationen i dag när det gäller trygghet och säkerhet, asylboenden, inre gränskontroller etcetera inte går att jämföra med 2012.

Herr talman! Vi fick en rak fråga från Roger Haddad om beredskapspolisen och om vi kommer att införa den. Jag vet att Roger Haddad själv har haft samtal med inrikesministern om just denna fråga. Det har också varit ett tv-inslag.

Regeringen säger i dag att man ser att det krävs en förstärkning av polisens förmåga. Men det sägs inte på vilket sätt - om det är utökat med civila arbetsuppgifter, väktare, någon form av annan verksamhet eller beredskapspolis. Man har alltså inte stängt några dörrar från regeringens sida.

Jag vill återvända till hur det var 2012. Precis som sas i det förra replikskiftet användes inte beredskapspolisen, och det var polisen som tyckte att det inte fanns något behov av att ha kvar verksamheten. Om den ska införas igen måste det ske i samråd med polisen. Det är ju ändå polisen som ligger i bakgrunden för beredskapspolisen. Den får inte agera på eget bevåg, om jag har uppfattat det rätt. Det fordras att det finns någon polis med beredskapspolisgruppen. Man kan förstärka polisen mycket på så sätt, men ändå måste dialogen med polisen föras: Är det just denna åtgärd som är mest verkningsfull för att få en förstärkning av polisens förmåga? Det kan vara några andra saker också.

Herr talman! Tack, Helene Petersson! Jag vill ändå anknyta till inrikesministerns skriftliga svar, som jag har framför mig. Det är daterat den 18 november - alltså inte ens en månad tillbaka. Där står att regeringen inte anser att förhållandena är sådana att det bör initieras ett arbete över huvud taget. Å andra sidan räknar man upp väktare, civila arbetsuppgifter och någon form av insatser. Man pratar om att man också vill få ut fler poliser, samtidigt som man utreder en akademisering av polisutbildningen som skulle förlänga tiden innan man faktiskt matar ut ett antal personer i detta väldigt ansträngda läge. Det är därför rikspolischefen har nämnt i olika sammanhang att man behöver förstärkning.

Ska jag tolka Helene Peterssons inlägg som att det har påbörjats ett arbete med att se över till exempel ett återinsättande av beredskapspolisen? Det vore i så fall en nyhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Roger Haddad ska tolka mitt inlägg som att inrikesminister Anders Ygeman inte har stängt några dörrar. Regeringen ser att det behövs en förstärkning, men på vilket sätt och inom vilka områden den ska ske kommer regeringen med all säkerhet att återkomma till.

Ska det ske snabbt är det givetvis inte utbildning av fler poliser som behövs, för det kommer att ta tre år. Det behövs säkert också, och vi har ju en utredning om en ny utbildning som kommer att levereras i vår. Vi får se hur den ser ut. Men ska vi ha snabba förstärkningar måste det ske på annat sätt.

Jag tror att den främsta åtgärden är att en hel del uppgifter kan göras av civilanställda i stället för de polisutbildade.

Men, som sagt, inrikesministern har inte stängt dörren för någon av alla de saker som han räknade upp i det här inslaget i SVT.

Herr talman! Jag vill inledningsvis, likt Moderaterna och Liberalerna, yrka bifall till reservationerna 3 och 33. Kristdemokraterna står förstås bakom samtliga sina reservationer, men vi yrkar bifall till de här två för att spara tid vid voteringen.

Herr talman! Den kristdemokratiska rättspolitiken bygger på insikten om människans ofullkomlighet. Brottslighet har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Staten ska sträva efter att begränsa brottsligheten så långt som det är möjligt. Det är avgörande för att upprätthålla människors förtroende för polisen och det övriga rättsväsendet.

Det avgörande långsiktiga arbetet med förebyggande insatser börjar tidigt. Det är vuxna som ska ge barnen ramar och gränser som lär barnen vad som är rätt och fel. Det är ramar som ger styrka att stå emot grupptryck och inte hamna på fel väg och begå brott. Föräldrar måste därför stöttas i sin uppgift så att de kan vara närvarande och delaktiga i sina barns liv. Det är de vuxna, både i familjen och i skolan, som ska ge ungdomarna identitet och social trygghet, inte gängmedlemmarna, vilket är fallet i dag, till exempel i många förorter till storstäderna.

Att föräldrar får mer tid för barnen har en rad positiva effekter och är i sig brottsförebyggande. Familjestabilitet bör därför eftersträvas som ett grundläggande mål för samhället och även som en brottsförebyggande resurs.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att all brottslighet, även vardagsbrottslighet, måste bekämpas. Polisen ska vara effektiv och ges de verktyg som behövs för att komma åt vardagsbrottsligheten. Polisen måste därför tillförsäkras de redskap och resurser som krävs för att klara sin uppgift. Polisen står i dag inför stora utmaningar, och det kommer att krävas fler åtgärder framöver.

Polisen genomgår nu en stor omorganisation, som flera här i kammaren har varit inne på. Målet är att få en mer effektiv polis i hela landet som också kommer närmare medborgarna med mer resurser ute i lokalsamhället.

Vi tycker att det är viktigt att man följer upp detta, så att syftet med omorganisationen uppnås och att arbetet blir mer effektivt. Just detta berörs i två av de nio tillkännagivanden i betänkandet som vi kristdemokrater välkomnar. Självklart står jag bakom samtliga tillkännagivanden, men mina allianskollegor har så förträffligt berört dem tidigare att jag i det här fallet nöjer mig med att tala om dessa två tillkännagivanden. Jag vill i stället beröra två prioriterade områden för Kristdemokraterna i vårt budgetalternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det handlar om stöd till brottsoffer och om Säkerhetspolisens resurser. Kristdemokraterna stöder regeringens anslagshöjning till Säkerhetspolisen. Det ansträngda säkerhetsläget gör dock att Kristdemokraterna föreslår ett högre anslagsbelopp till Säkerhetspolisen än vad regeringen gör.

Säpo har stora utmaningar med att hantera terrorkrigsresande till Irak och Syrien. Ungefär 300 personer har rest från Sverige och anslutit sig till IS och al-Qaida-inspirerade grupper. Säkerhetspolisen har också höjt hotnivån från förhöjt hot till högt hot, alltså en höjning från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, här i Sverige.

Behovet av personskydd har ökat, och antalet olagliga underrättelseoperationer mot Sverige likaså. Enligt Säkerhetspolisen är Ryssland det största underrättelsehotet mot Sverige. Rysslands spionage i och mot Sverige är mycket omfattande. Med det som bakgrund är det angeläget att höja anslaget till Säkerhetspolisen.

Herr talman! Kristdemokraterna vill också stärka arbetet som riktar sig till brottsoffer. De som drabbas av brott ska få stöd och hjälp till upprättelse. Att rättsväsendet lyckas med sina huvuduppgifter, alltså att utreda brott, gripa misstänkta och döma skyldiga, är en del av denna upprättelse.

Brottsofferjourerna arbetar med ideella och knappa resurser. Kristdemokraterna vill stärka detta arbete och avsätter därför 20 miljoner kronor utöver regeringens anslag till stöd för brottsofferjourerna och för att öka statens ansvar när det gäller vittnesstödet. Personer som utsatts för brott måste få information om hur rättsprocessen går till och om vilka möjligheter till stöd som finns. De måste bli underrättade om vad som sker i det enskilda ärendet. Rättsprocessen upplevs många gånger av de drabbade som påfrestande. För att orka gå igenom rättsprocessen måste brottsoffren få ett professionellt och medkännande bemötande av rättsväsendets myndigheter. Det kräver medvetenhet om brottsdrabbades behov och reaktioner.

Jag vill återgå till tillkännagivandena. Justitieutskottet föreslår två tillkännagivanden som stärker brottsoffrets ställning, dels vad gäller begriplig och relevant information, dels vad gäller att polisen måste bli bättre på att ge information om vad som händer med en utredning och på att återkoppla till brottsoffret senast tre månader efter att en anmälan är upprättad.

Regeringen får i uppdrag att komma tillbaka till riksdagen med en redogörelse för vilka åtgärder som gjorts för att förbättra brottsutredningen, uppföljningen och återkopplingen till brottsoffret. Man ska också redogöra för vad man har gjort för att säkra att brottsoffret får rätt bemötande och information om möjligheten att få vittnesstöd.

Detta är mycket angeläget för Kristdemokraterna, och därför står vi bakom de här tillkännagivandena.

Herr talman! Man kan tycka att debatten har varit lång, men den berör ändå få områden i det breda budgetfält som vi nu debatterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag vill börja med att instämma i Krister Hammarberghs yrkande.

När jag slog upp tidningen i morse konstaterade jag att statsministern har fel, igen. Sverige är på väg ut ur den akuta flyktingkrisen, meddelade han. Jag tror inte att han övertygar någon om den saken. Visserligen tröttnar medierna ganska snabbt på att skriva om samma fråga om och om igen, och visst vänjer sig många i en kris vid sakernas tillstånd, men att antalet asylsökande och flyktingar inte längre skulle innebära utmaningar är rena fantasin. Tusentals människor har sökt sig till Sverige. Fler kommer att komma de närmaste åren, och många är ensamkommande barn.

Jag tror att flyktingströmmarna kommer att utmana oss under en lång tid framöver. Det är lika bra att vi inser detta. Eftersom vi måste tänka på att det handlar om människor krävs det också ett anständigt agerande och att vi arbetar utifrån ett solidariskt synsätt, inte minst med alla de frågor som detta berör.

Vi måste också se verkligheten inom rättsväsendet. Rättsvårdande myndigheter har redan i dag stora utmaningar med detta. Det gäller framför allt polisen som finns vid tillfälliga gränskontroller och vid olika myndigheter och som ska arbeta med säkerhet och trygghet vid flyktingförläggningar av olika slag. Till det kommer ett stort antal misstänkta mordbränder och fall av skadegörelse som måste utredas.

På torsdag får polisen ytterligare ett stort uppdrag av majoriteten. Polisen ska ta över ansvaret för tillsynen av busschaufförer, konduktörer och andra som ska kontrollera id-handlingar på bussar och tåg och vid färjor. Allt detta läggs till hela den brottsbekämpande verksamhet som de redan ska hantera och som inte alltid fullföljs så bra som vi skulle önska.

Den här budgetpropositionen är ett utmärkt exempel på att regeringen möter utmaningar för sakta och för sent. Av förslaget framgår det att man inte anser att polisen behöver mer resurser. Man går till och med så långt att man vill ta bort kravet på hur många poliser som ska finnas. Jag har sett det i politiken förut. Jag kommer väl ihåg när Socialdemokraterna i särskild ordning förtidspensionerade poliser för att få budgeten att gå ihop. Dit ska vi inte igen.

Den satsning på 20 000 poliser som alliansregeringen genomförde var helt nödvändig. Därför är jag också glad över att riksdagen nu kan göra ett tillkännagivande om att det är en miniminivå som inte ska underskridas.

Men det räcker inte. Det behövs mer. Moderaterna föreslår i sin budgetmotion 1 000 fler poliser de kommande åren. Jag har noterat att rikspolischefens uppfattning numera också är att det är en nödvändig nivå.

Min fråga till Socialdemokraterna är närmast: Skäms ni inte lite grann över att lägga fram en budget för att minska antalet poliser i detta läge? Var har vi för många poliser? Är det i Skåne, i Göteborg eller i Norrlands inland? Den frågan måste man ställa sig.

Riksdagen vill också göra ett tillkännagivande om utredningar när det gäller uppföljning och återkoppling till brottsoffer. Vi vill att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redogörelse för vilka åtgärder man har vidtagit för att förbättra brottsutredningar och hur man har följt de frågorna. Det är rimligt. Resultaten är nämligen för dåliga.

Med tanke på den höga svansföring som Morgan Johansson och Socialdemokraterna hade under förra mandatperioden i just de frågorna är det inte mer än rimligt att ministern återkommer hit till riksdagen och berättar vad som har gjorts. Att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern reserverar sig den här gången motiveras bland annat med att de anser att det har tagits så många initiativ under senare år. Det borde vara roligt att få berätta det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I maj 2014 skrev Morgan Johansson i Svenska Dagbladet: "Inför en utredningsgaranti som innebär att alla som anmäler ett brott får en återkoppling om hur ärendet hanteras inom en månad." Jag har inte sett något sådant förslag.

I vårt tillkännagivande är vi lite mer modesta. Vi säger att de kan få tre månader på sig att höra av sig till den som har varit utsatt för ett brott med en återkoppling om hur man arbetar med ärendet. Men vi vill gärna driva på i frågan. Det är viktigt för medborgarna att få den återkopplingen från Polismyndigheten.

Det är någonting som Socialdemokraterna har drivit. Nu står ni här och reserverar er och tycker att det är onödigt eller i varje fall inget som ni vill berätta om i riksdagen. Jag förstår inte den logiken.

Tillkännagivandet handlar om mycket mer, till exempel utredningarnas kvalitet och vad som görs. Det finns väldigt många brister, för vilka vi också tycker att det krävs förbättringar.

Häromdagen fick vi se ett exempel i tidningen. Det berättades att i 50 procent av fallen där man får en DNA-träff gör man ingenting över huvud taget. Inte ens när man får ett namnförslag på en person som har varit på en brottsplats gitter man lyfta ärendet. Det är helt oacceptabelt. Då krävs det såklart åtgärder. Och vi vill veta vad regeringen gör. Det finns mer att uträtta på området.

Herr talman! Jag misstänker att Beatrice Ask hellre skulle vilja få en replik av regeringspartierna. Men hon får en av mig i stället.

Som jag sa i mitt anförande är det positivt att Moderaterna har gått ut med ett konkret förslag om 1 000 nya poliser. Vi vill ha mer än det. Men när Moderaterna tar det steget på vägen skulle vi kunna nå en samsyn mellan partierna, även i budgeteringsändamål. Man skulle till och med kunna tänka sig en samsynsbudget för att komma till rätta med det här.

Jag har en fråga. Jag satt nämligen och räknade lite på det tidigare. År 2015 har vi en befolkning på nästan 9,9 miljoner, och vi har 20 000 poliser. Det innebär att vi har en polis per 494 invånare. Med Moderaternas förslag om 1 000 extra poliser som rimligtvis skulle bli klara 2019 skulle vi återigen ligga på en polis per 495 invånare. Det innebär att man behåller status quo gentemot i dag och fortfarande har en ansträngd situation.

Enligt Moderaternas budget har man inte råd att utbilda 1 000 poliser med början 2016. Det som återstår av satsningen på 55 miljoner är 15 miljoner när vi drar av för nationella insatsstyrkan och det andra som ska gå till att hjälpa åklagarna. Det innebär att 133 stycken skulle kunna påbörja sin utbildning nästa år. Redan där är det alltså en eftersläpning.

Hur har Moderaterna tänkt med sin satsning? Finns det högre ambitioner om att snabba på för fler poliser i Sverige?

Herr talman! Tack för frågan, Kent Ekeroth!

Vår bedömning har varit att vi åtminstone måste säkerställa att vi inte får en försämring av poliskapaciteten. Av det skälet valde vi att landa på 1 000 nya poliser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

För att räkna på vad som är rimligt använde vi riksdagens utredningstjänst och utgick från erfarenheter och kontakter med Regeringskansliet. Därav kommer siffrorna i budgeten.

Vi menar att man åtminstone måste säkerställa den nivå som är nu. Vi går inte fram med ytterligare satsningar på grund av att det också är viktigt att få ut mer effektivitet av den polisorganisation som finns. Det är ett sätt att försöka balansera det hela.

Fru talman! Jag får tacka för svaret.

Jag förstår att man ibland måste träda försiktigt fram. Men av Moderaternas förslag blir det 133 nya utbildningsplatser nästa år. Det är ganska långt ifrån 1 000 stycken, om man har ambitionen att de ska komma ut 2019. Om 133 extra poliser utbildas per år kommer vi att vara inne på 2030-talet innan de 1 000 extra poliserna är ute - inte riktigt, men nästan.

Det är en lovvärd satsning. Men jag tror att det behövs mycket mer, mycket snabbare. Det krävs också en organisation för att kunna ha fler utbildningsplatser. Därför menar Sverigedemokraterna att man rimligtvis kan påbörja en utbildning av många nya poliser först 2017.

Jag hade trott att Moderaterna skulle ha högre ambitionsnivå på området. Jag kan tycka att Moderaterna också har hög svansföring ibland.

Med det sagt tycker jag ändå att det är positivt. Jag hoppas att ambitionen kvarstår under kommande år och att andra allianspartier hänger på det här så att vi kan få till en riktig förändring med fler poliser i Sverige. Det behövs, inte minst med tanke på invandringen, etableringen av organiserad brottslighet, upploppen i våra förorter och dylikt. Vi behöver riktiga krafttag.

Det i alla fall positivt att Moderaterna tar ett sådant steg.

Fru talman! Man kan alltid önska mer och snabbare.

Vi har utgått från det faktaunderlag som vi har kunnat få från riksdagens utredningstjänst, som en miniminivå. Om man kan göra mer och bättre snabbare ska man naturligtvis göra det.

Jag tror att det behövs betydligt fler poliser. Men det här är vad vi har fått in i vår budget. Vi har nämligen också ambitionen att plus och minus ska gå ihop, som en helhet.

Intagningen kan man också arbeta med. Intagningen till polisutbildningen har faktiskt redan ökats, just därför att Polismyndigheten uppfattar att det finns ett behov av fler poliser. Det går alltså att göra saker också inom systemet.

Jag är inte särskilt låst vid siffror i varje detalj i detta. Vi har pekat på en ambitionshöjning som vi tycker är nödvändig för att säkra nuvarande nivå. Vi har försökt räkna så gott det nu går utan ett helt finansdepartement till hjälp. Jag antar att Sverigedemokraterna gör likadant. Dock har vi nog lyckats lite bättre med att få inkomsterna att stämma överens.

Men det är viktigt att få den kraftsamling som fler poliser ändå kan ge. Kan man dessutom med hjälp av den nya organisationen få ut mer av nuvarande organisation tror jag att vi kan lösa ett och annat problem. Det gäller inte bara de som räknades upp av Kent Ekeroth som jag tycker är viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det finns en mängdbrottslighet, alltså vanliga brott som hela tiden drabbar vanligt folk. De måste hanteras bättre. Just nu lägger polisen undan mycket av vardagsarbetet, vilket på sikt kan innebära att medborgarna inte har tillräckligt förtroende för polisen. Det får inte hända.

Ett skäl till tillkännagivandet är att peka på den lokala polisens betydelse och en del annat som vi har med i våra tillkännagivanden och motioner.

Fru talman! När det gäller utgiftsområdet för rättsväsendet råder det ingen tvekan om att Sverigedemokraterna har haft möjlighet att prioritera mest resurser av samtliga partier tillsammans i den här kammaren till samtliga områden inom rättsväsendet.

När vi genom åren har försökt att prata om att det finns en motsättning mellan å ena sidan öppna gränser och kravlösa villkor för migration och å andra sidan ett solidariskt, starkt välfärdssamhälle har det av någon anledning betraktats av andra partier som ett illasinnat påhitt. Tänk, fru talman, så fel de hade!

Nu har samhället på olika nivåer fått erfara en belastning till följd av den kravlösa migrationspolitiken. De allra största effekterna på skola, sjukvård, socialtjänst med mera får vi sannolikt uppleva under nästa år när etableringen av de nyanlända börjar sätta sig ute i kommunerna.

Migrationspolitiken belastar inte bara skola och sjukvård. Den kommer givetvis också att ställa krav på justitieutskottets olika ansvarsområden, och inte minst på Polismyndigheten och Säkerhetspolisen eftersom man inte har haft någon kontroll på vilka som har tagit sig in i vårt land.

Polisen är den myndighet som på vårt ansvarsområde kommer att få uppleva en mer direkt ansvarstyngande arbetsbelastning, och så har det också upplevts under de senaste åren, och kanske framför allt under det senaste halvåret.

Bortsett från terrorhot och gränskontroller kan vi se hur arbetet i utanförskapsområdena har blivit betydligt mer påfrestande för poliserna. Befolkningen har ökat genom en ökad migration. Men varken den förra eller den nuvarande regeringen har haft någon större ambition att öka antalet poliser per 1 000 invånare i samma takt. Detta har också medfört en ökad arbetsbelastning för polisen.

Som ensamt parti har Sverigedemokraterna föreslagit att antalet poliser i vårt land ska vara relaterat till antalet invånare. Det har vi också budgeterat för, precis som det också har sagts tidigare under debattens gång. Vi har satt ett rikttal om 250 poliser per 100 000 invånare, precis som i många andra europeiska länder.

Fru talman! Det är klart att man kan skippa sådana måltal, precis som den rödgröna regeringen har gjort när man har slopat målet om minst 20 000 poliser. Man kan också dra åt svångremmen för Polismyndigheten som den rödgröna regeringen också har gjort, trots alarmerande signaler från anställda och fackförbund.

Om bara den organiserade brottsligheten håller sig lugn, om inga terrorhot realiseras, om regeringens migrationspolitik inte leder till det okontrollerade migrationsflöde som påkallar gränskontroller, om bara förortsupploppen med kravaller och brinnande bilar förvandlas till ungdomsgrupper som i stället hjälper gamla damer över gatan, då tror jag att regeringens slopade måltal för minst antal poliser och en hårt åtdragen svångrem för Polismyndigheten inte äventyrar det trygghetsarbete som svenska folket förväntar sig av polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Men, fru talman, jag lever i verkligheten, och när man gör det blir man lite oroad över regeringens naiva inställning till de påfrestningar som vi står inför.

En liten trygghetskänsla är dock att Sverigedemokraterna fortfarande är vågmästare och att Alliansen fortsatt lägger fram en del gemensamma förslag som går i linje med vår politik.

Ett sådant förslag som har resulterat i ett tillkännagivande är att man ska behålla ett lägsta antal om 20 000 poliser. Vi har, som sagt, betydligt högre och ambitiösare målsättningar än Alliansen när det gäller att utbilda fler och utöka antalet poliser. Men när vi har en avgörande röst för ett förslag om att behålla ett lägsta antal poliser eller att ta bort den målsättningen är det helt naturligt för oss att vi gör vad vi kan för att påverka så att antalet poliser åtminstone inte minskar i vårt land.

När det gäller tillkännagivanden där Sverigedemokraterna har haft en avgörande röst är det ett verktyg som vi aktivt använder oss av för att delar av vår politik ska få ett genomslag. Vid det här laget har regeringen fått vänja sig vid att justitieutskottet har varit aktivt, vilket har resulterat i många tillkännagivanden.

I betänkandet för vårt utgiftsområde har utskottet föreslagit hela nio utskottsinitiativ. Det gäller frågor om allt från uppföljningar av polisens arbete i brottsutsatta områden till vittnesstöd. Men inte minst gör vi ett tillkännagivande om att man ska återinföra kravet på att ha minst 20 000 poliser. Det, fru talman, är ett viktigt steg, men det är långt ifrån allt som krävs för att tillfredsställa Sverigedemokraternas ambitionsnivå för rättsväsendet.

Avslutningsvis ställer jag mig bakom Kent Ekeroths yrkande.

I detta anförande instämde Kent Ekeroth (SD).

Fru talman! När man har mycket pengar i sitt budgetförslag är det lätt att slå sig för bröstet för alla goda saker som man vill göra. Men, Adam Marttinen, ambitionen med fler poliser är någonting som vi kan hålla med om. Jag tycker också att det ligger någonting i detta med att det är nästa år som utmaningarna kommer för många myndigheter, inte minst för rättsväsendet när Säpo ska pröva frågor om uppehållstillstånd för dem som redan har kommit och när man ska kontrollera allt fler återvändare från terroristverksamhet.

När man läser Sverigedemokraternas förslag får man intrycket av att ni slår in många öppna dörrar för att bevisa hur tuffa, stora och starka ni har blivit. En intressant sak är detta med kravet på kameraövervakning i samtliga celler inom kriminalvården. Vad är det för poäng med det?

En annan idé som ni har tagit fram gäller att ni vill stoppa drogerna på anstalterna. Drogerna minskade ganska radikalt under alliansregeringens tid, och det har inte skett någon förändring i den delen. Vad är det mer som ska åstadkommas? Det finns inte mycket drogproblem på landets kriminalvårdsanstalter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Sverigedemokraterna säger att det är väsentligt med barn- och familjepolitik. Men i fortsättningen ska de som sitter på anstalt, och som ska anpassas till att komma ut till en hederlig tillvaro, bara får träffa sina barn någon gång och med en glasskiva mellan. Vad är poängen med det?

Ni slår fel i många frågor. Det är därför det är svårt att samordna sig med Sverigedemokraterna i många frågor.

Fru talman! Jag gläds över att Beatrice Ask ändå tyckte att det var ett problem att hon inte kan närma sig vår politik i önskad utsträckning. Vi får återkomma till det i diskussioner utanför den här debatten.

När det gäller kriminalvården påtalade du ett problem som många upplever. Också i en tidigare debatt efterfrågades rehabiliteringsåtgärder, och vi har läst i regeringens budget att antalet återfall i brott är mycket högt, speciellt bland dem som sitter inne kortare tid i fängelse. En del av lösningen är då att vi ska ha längre fängelsestraff för att kunna bedriva en bättre kriminalvård.

Ett problem med dagens kriminalvård är att man kan upprätthålla kontakter med sina kriminella nätverk, upprätthålla droghandel och upprätthålla ett drogmissbruk. Även om drogmissbruket har minskat så är det ett problem på anstalterna. En del av lösningen är att man har större kontroll och övervakning över att de som sitter i fängelserna genomgår rehabiliteringsprogram, inte återfaller i brott eller fortsätter sin kriminella bana. Då behövs det en ökad och inte en minskad kontroll.

Jag vill därför passa frågan tillbaka: Vad gör Moderaterna för att förbättra möjligheterna för intagna att genomgå rehabilitering så att de inte återfaller i drogmissbruk och kriminalitet?

Fru talman! När Sverigedemokraterna vill sätta upp kameror i alla celler alldeles i onödan för att bekämpa en narkotikasituation som inte finns på anstalterna, vill vi i stället se till att folk skaffar sig utbildning och förmåga att klara av ett vanligt jobb.

Vi är inte emot långa straff, men när man lämnar verkställigheten måste man kunna anställas och få ett riktigt jobb för att kunna bygga upp en vettig framtid. I stället för den här typen av pseudoåtgärder, som jag uppfattar att ni driver fram, satsar vi på utbildning och andra åtgärder.

Vi är överens om en sak, nämligen ett tillkännagivande som rör kriminalvårdens effektivitet. Det handlar om att titta på vad som fungerar och vad som är effektivt när det gäller behandling. Där tror jag absolut att det finns mer att göra.

Men jag retar mig ändå på att ni - mest av elakhet, skulle jag vilja säga - vill se till att folk är synade på nätterna och att de inte får träffa sina barn. Jag tror att det är alldeles nödvändigt för många intagna att ibland få möta nära och kära, även under en längre verkställighet och kanske framför allt just då, för att ha ett hopp och en motivation att vidta åtgärder så att man vänder sin livsstil till någonting vettigt som vi alla skulle ha stor glädje av.

Fru talman! Jag upplever egentligen inte att det skulle finnas så jättestora motsättningar mellan våra förslag och det som andra föreslår. Vi vill såklart ha strängare restriktioner när det gäller de saker som tagits upp, såsom kameraövervakning och andra privilegier man kan ha som intagen. Det ska givetvis också i större utsträckning vara relaterat till hur man sköter sig i fängelset. I dag sker det lite mer per automatik att man får god tillgång till sådant som ger levnadsförhållanden som liknar dem man haft innan man hamnade i fängelse, och då försvinner en del av effekten av att man sitter i fängelse. Det ska ju också vara förenat med en straffkänsla och ett straff att sitta i fängelse.

Rättsväsendet

Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Självklart ska alla de här sanktionerna utövas under ett visst mått av ansvar, och även med någon form av morot i slutändan. Det ska inte bara vara piska. Men givetvis går vi betydligt längre än Moderaterna, och jag kan villigt erkänna att vi vill införa riktiga straff som känns för dem som begår allvarliga brott i vårt samhälle. Det skäms jag inte ett dugg för.

Beatrice Ask berörde ett tillkännagivande, och det har påkallats från Moderaterna att det ska komma fler tillkännagivanden. Det är klart att det är ett löfte som vi välkomnar, eftersom samtliga tillkännagivanden som görs i justitieutskottet görs på Sverigedemokraternas villkor. Ni får gärna gå hem och studera de förslag som vi har i vårt kriminalpolitiska program och anpassa er politik efter dem i gemensamma alliansmotioner. Då lovar jag att vi också kommer att medverka till fler tillkännagivanden.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att inleda den här debatten. Det var det enda sättet för mig att möjliggöra deltagande. Jag tycker att det är väldigt viktigt att här redogöra för regeringens syn på läget i samband med den här viktiga propositionen.

Säkerhetsläget i Afghanistan är oroande. Vi kan konstatera att det väpnade motståndet i form av talibanerna har tagit tillfället i akt att flytta fram sina positioner i samband med att ISAF avslutades.

Det internationella samfundets engagemang har under de senaste 13 åren ändå bidragit till att stabilisera läget i Afghanistan. Flera nationella val har kunnat hållas, en statsapparat har börjat byggas upp och säkerhetsstyrkor har etablerats.

Sverige har under årens lopp bidragit till att förbättra situationen i de fyra provinser som ingick i det svenska ansvarsområdet och förberett de afghanska säkerhetsstyrkorna på att successivt ta ett större eget ansvar för säkerheten. Genom att utbilda och ge råd till de afghanska säkerhetsstyrkorna har den svenska kontingenten bidragit till att förbättra de afghanska styrkornas förmåga att själva initiera, planera, leda och genomföra operationer. De afghanska säkerhetsstyrkorna har tagit över ansvaret för säkerheten i hela Afghanistan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Men man behöver ett fortsatt stöd. Regeringens inriktning är därför att Sverige även efter 2015 ska bidra till det internationella samfundets ansträngningar att stödja utvecklingen av de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att hantera säkerheten i Afghanistan. Detta stöd är tydligt efterfrågat av afghanerna själva. Ett fortsatt engagemang till stöd för de afghanska säkerhetsstyrkorna är också en förutsättning för framsteg på andra områden där Sverige ger stöd till Afghanistan genom bistånd, inte minst när det gäller hälso, utbildnings- och jämställdhetsfrågor.

Den insats vi har gjort har gett resultat genom åren, får man ändå konstatera. År 2000 hade Afghanistan en av världens högsta mödradödligheter med 1 600 dödsfall per 100 000 födslar. Nu har siffran gått ned till drygt 300 dödsfall per 100 000 födslar. Trots ett fortsatt högt antal är detta ett av de områden som, jämte utbildning, visar på en stadigt positiv utveckling i landet. Antalet barnmorskor har vidare tiodubblats till drygt 4 600, och mätningar gör gällande att 60-85 procent av befolkningen nu har tillgång till hälsovård i någon form, även om den i många fall är av låg kvalitet. Landets totala behov av mödravård och reproduktiv hälsoservice är dock tillgodosett enbart till 23 procent.

I skolan är i dag drygt 8 miljoner barn inskrivna, varav nära 40 procent är flickor. År 2001 var antalet barn inskrivna i skolan ca 900 000, varav ytterst få var flickor. Detta är en oerhört stor förbättring som jag tycker att vi måste värdera. Antalet kvinnliga lärare har också ökat. Men särskilt på landsbygden är behoven fortsatt stora. Fortsatta framgångar på dessa områden kräver ett förbättrat säkerhetsläge.

Jag ska försöka sammanfatta läget och den mer formella positionen.

Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM genomförs i Afghanistan på den afghanska regeringens inbjudan, och avtal har etablerats mellan Nato och Afghanistan. FN stöder även etableringen av RSM genom säkerhetsrådsresolution 2189. Det finns ett brett internationellt stöd för insatsen.

Jag hade möjlighet att träffa president Ghani i samband med hans Sverigebesök den 4 december, då han visade stor tacksamhet för Sveriges långvariga militära engagemang och välkomnade den svenska inriktningen att fortsätta bidra till RSM med en väpnad styrka om högst 50 personer till och med utgången av december 2016, det vill säga den förlängning av det nuvarande bidraget som vi nu diskuterar.

Det svenska förbandet kommer att uppgå till ca 30 personer. Det benämns nu FS 30 och är i huvudsak baserat inom Camp Marmal i Mazar-e Sharif. Kärnan i det svenska bidraget utgörs av rådgivarna vid den regionala ledningsstaben samt rådgivare till den afghanska arméns 209:e kår i Mazar-e Sharif.

Det väpnade motståndet, i första hand talibanerna, har utnyttjat den situation som uppstått i samband med att ISAF-insatsen avslutats och den internationella militära närvaron begränsats. Detta var naturligtvis väntat. Vårt stöd är efterfrågat av Afghanistans regering och behöver fortsätta. Det är viktigt med uthållighet gentemot Afghanistan i vårt engagemang. Det är viktigt med uthållighet hos alla bidragande länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Vid Natos utrikesministermöte den 1 december enades allierade och partnerländer om att förlänga RSM:s regionala närvaro, då förhållandena på marken ännu inte är redo för att gå över i någon ny fas.

Vi har alltså ett läge där det krävs fortsatt internationell närvaro för att stabilisera situationen. Jag redogjorde tidigare för några punkter som visar på att det 14 år långa militära engagemanget i Afghanistan har haft effekt. Man kan fråga sig vilken situation landet hade varit i utan den insats som gjorts.

Det gäller att ha med sig också den typen av bedömningar och synpunkter när man tittar på om det här har varit nödvändigt och riktigt, och regeringens uppfattning är att det har varit nödvändigt och riktigt, och vi är nu beredda att fortsätta.

Det finns inget slutdatum uttalat för RSM. Det är utvecklingen på marken som får styra detta. Inriktningen är att Enhanced Enduring Partnership, EEP, ska utgöra en brygga mellan RSM och Natos bilaterala partnerskapsrelation med Afghanistan. Inriktningen är att en fördjupad information om EEP-planeringen presenteras vid försvarsministermötet i februari 2016. Sedan september 2015 är partnerländerna inom RSM inbjudna att delta i planeringen av EEP. Sverige deltar i detta arbete.

Säkerhetsläget har, som jag sa, förvärrats i omfattning och intensitet. Talibanerna har under 2015 inlett offensiva operationer i såväl södra som östra Afghanistan och också i stora delar av norra regionen.

En bidragande orsak till det upptrappade våldet tros vara att en större mängd utländska stridande sökt sig till Afghanistan efter att de drivits ut ur Afghanistan genom ett antal pakistanska militäroffensiver.

Uppgifter finns även om att Isil och Daish har etablerat sig i vissa regioner. Framför allt i norra Irak har regeringsföreträdare börjat bygga upp egna miliser. Flera av de olika väpnade grupperna är inblandade i kriminella aktiviteter och strider ofta sinsemellan om inflytande.

De afghanska säkerhetsstyrkorna genomför självständigt operationer och fokuserar på att skydda befolkningscentrum, framför allt de större städerna och de centrala transportvägarna, vilket innebär att styrkorna inte har förmåga att garantera säkerheten i hela landet samtidigt. Det innebär att det väpnade motståndet framför allt kunnat avancera på landsbygden, samtidigt som de även genomfört koordinerade attacker mot provinshuvudstäder.

FN rapporterar om totalt ca 4 900 civila offer under första halvåret i år, vilket är den högsta siffran dödade och skadade sedan FN år 2009 började rapportera om civila offer. Antalet offer har ökat stadigt sedan dess. Även antalet skadade och döda i de afghanska säkerhetsstyrkorna har kraftigt ökat 2015 i jämförelse med tidigare år.

Situationen är naturligtvis inte enkel i dag. Det förs ständigt diskussioner mellan de deltagande i den här koalitionen för att se hur man på olika sätt kan bidra till att stabilisera läget men framför allt också utgöra ett relevant stöd till de afghanska säkerhetsstyrkorna.

Det här är något av den situation vi har att hantera. Det är också bakgrunden till att vi från regeringens sida anser att det är rimligt att vi även fortsättningsvis håller fast vid vårt bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Jag vet att det vi har gjort är väldigt uppskattat. Jag vet också att det bidrag vi nu har på 30 personer i jämförelse med hur det var tidigare inte är så stort. Men jag vet också att det har ett oerhört viktigt värde för de afghanska myndigheterna och den afghanska ledningen.

Vi har ett långvarigt engagemang i Afghanistan som det är rimligt att fortsätta och stå fast vid. Vi har en situation som måste hanteras där, och Sverige ska vara en del av det arbetet.

Det här är det beslut vi fattar nu. Sedan får vi se hur utvecklingen blir framöver och vilka nya ställningstaganden som eventuellt får tas i ett senare sammanhang.

Fru talman! Sverige har sedan 2002 deltagit i militära insatser i Afghanistan, först genom den internationella säkerhetsstyrkan ISAF och sedan 2014 i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM.

Jag vill betona att vi sverigedemokrater anser att det svenska bidraget har gjort ett utmärkt arbete i Afghanistan. De svenska soldaterna har hedrat oss alla, vilket vi känner stor tacksamhet för. Föredömligt och med egna förluster har de stött den afghanska nationella armén och den afghanska polisen samt tillfört rådgivare till den afghanska nationella armén.

Det svenska kriget mot talibaner har förts med syfte att hjälpa landets befolkning och skapa demokrati. Som svenska medborgare kan vi därför känna stolthet över vårt historiska bidrag till landet.

Men, fru talman, även om den svenska armén och övriga ISAF utfört en föredömlig insats anser vi ändå att en bortre gräns måste sättas för det svenska engagemanget i Afghanistan. Vi menar att denna gräns har passerats och att det nu är de afghanska folkens skyldighet att själva ta hand om sin säkerhet tillsammans med andra regionala aktörer.

Vi ser i dag att andra länder i närområdet ökat sitt engagemang i Afghanistan, såväl ekonomiskt som politiskt. Det är givetvis bra, även om man kanske bör vara lite försiktig vad gäller vissa av dessa länders egentliga uppsåt till att de engagerar sig. Kanske är det inte i första hand kampen för demokrati och mänskliga rättigheter som gjort att de nu ökat sitt engagemang. Jag tänker då främst på Kina. Det handlar förmodligen snarare om egen ekonomisk och politisk vinning än om de afghanska folkens väl.

Vi anser att för Sveriges del bör fokus ligga på vårt eget existensförsvar. Efter åratal av nedmontering av det svenska försvaret är vår primära målsättning därför att bygga upp ett försvar kapabelt att möta framtida hot i vårt närområde, i stället för ett försvar dimensionerat för insatser på fjärran slagfält till oklart gagn för Sverige.

Med anledning av detta, fru talman, avstyrker vi propositionen och yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till Vänsterpartiets reservationer 1 och 2.

Bakgrunden är enkel. Än en gång skjuts avvecklingen av Sveriges militära närvaro i Afghanistan på framtiden. Vänsterpartiet yrkade avslag på förra propositionen i samma ärende och anser fortfarande att det inte är rätt väg att gå att ställa en svensk väpnad styrka till förfogande för den Natoledda ISAF-insatsen, som vi var kritiska till redan från början. Samma sak är det med rådgivningsinsatsen RSM.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Erfarenheterna från Afghanistan visar tydligt att väpnade insatser inte leder till ökad säkerhet för befolkningen. Många av de positiva resultat som försvarsministern räknade upp i sitt anförande beror ju helt och hållet på det mervärde vi har kunnat bidra till genom civila och politiska insatser, inte genom deltagandet i den militära konflikten.

Sverige borde arbeta för att FN ska få det direkta ansvaret för den fortsatta processen, både civilt och militärt. Det skulle underlätta en framtida fredsprocess. Dessutom, för att vara lite kameral: Om nu riksdagen säger ja till de svenska insatserna i både Afghanistan och Irak, som vi stöder, innebär det att hela anslaget 1:2 i budgetpropositionen för 2016 gällande Försvarsmaktens insatser internationellt är intecknat. Det betyder att det inte finns något större handlingsutrymme för oförutsedda händelser.

Just nu lever vi i skuggan av terrorattentaten i Paris den 13 november. Att då lägga över 50 miljoner kronor på ett fortsatt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM är en väldigt dålig prioritering.

Fru talman! Afghanistaninsatsen har kostat i både människoliv och pengar, ca 10 miljarder lågt räknat, och den ska nu utvärderas. Men Vänsterpartiet menar att den utvärdering som regeringen beslutat om inte håller måttet. I praktiken ska en politiker som själv varit ansvarig för insatsen leda utvärderingen. Vi vill i stället, i likhet med beslutet på den socialdemokratiska partikongressen den 4-7 april 2013, att en oberoende kommission tar fram en vitbok. På S-kongressen antogs ett krav från Stockholms socialdemokratiska partidistrikt om en sådan vitbok. Kongressen beslutade "att man utreder Sveriges totala militära insatser liksom om biståndet i Afghanistan och gör en vitbok". Försvarsministern meddelade den 2 december 2014, för drygt ett år sedan, i en intervju i Svenska Dagbladet att "tidigare utfästelser om att göra en så kallad vitbok ska verkställas". Det vore intressant att höra vad som har förändrats sedan dess.

Ett tilläggsuppdrag bör alltså ges till den pågående utredningen som regeringen har beslutat om. Utredningen bör få i uppdrag att ta fram en vitbok där man redogör för och utvärderar den militära insatsen såväl som Sveriges stöd till polisutbildning, utvecklingsbistånd samt politiskt och diplomatiskt arbete. Eller som förre försvarsministern Thage G Peterson uttryckte det i Göteborgs-Posten den 15 april 2013: "Motivet för kriget har ständigt skiftat; demokratin skulle stärkas, korruptionen och knarkproduktionen skulle bekämpas, kvinnornas ställning skulle stärkas. När inget av detta har kunnat åstadkommas har Försvarshögskolan kärvt förklarat att Sverige är med i kriget för att kvalificera sig som militär partner till Nato och USA för framtida internationella militära operationer."

Flera av de insatser som försvarsministern redogjorde för som förbättringar har faktiskt, som jag sa, berott på de civila insatserna, inte minst på Svenska Afghanistankommitténs arbete. Om man då säger att vi har bidragit till att stabilisera läget i Afghanistan, även om säkerhetsläget har försämrats, skulle jag vilja säga något.

Jag tror verkligen att den svenska styrkan har gjort så bra jobb man har kunnat utifrån förutsättningarna. Men den vitbok som regeringen nu inte vill ta fram har Svenska Afghanistankommittén tagit fram. Deras bedömning är följande: Den väpnande konflikten har förvärrats i omfattning och intensitet. Talibanerna har inlett offensiva operationer. Flera av de olika väpnade grupperna är inblandade i kriminella aktiviteter, och de strider ofta sinsemellan om inflytande. FN har rapporterat om antalet civila offer under första halvåret 2015. Det är det största hittills, sedan man började rapportera. Det har ökat stadigt sedan dess. Hälften av landets distrikt har en hotnivå som är hög eller extremt hög.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Läget har min själ inte stabiliserats i någon vidare omfattning.

Vänsterpartiet har också, fru talman, lyft behoven av en svensk handlingsplan för Sveriges arbete med FN-resolutionerna 1325 och 1820 i Afghanistan, där det tydliggörs hur Sverige kan stärka Afghanistans kvinnor och garantera att de får ett inflytande i fredsprocessen. Sverige bör alltså ta fram en sådan nationell handlingsplan för hur resolution 1325 ska implementeras i Afghanistan. Även om vi säger nej till RSM ska Sverige fortfarande lämna stora bidrag till en fredsprocess.

Det är viktigt att påpeka att vår moderna historia är full av exempel på att fred faktiskt kan byggas med fredliga medel, även efter mycket långvariga och komplicerade konflikter. Även om riksdagen skulle avslå propositionen vill vi fortsätta det arbetet. Självklart kommer det att vara komplicerat och ta tid. Men det finns inga verkliga alternativ om vi vill se ett Afghanistan i fred.

Fru talman! Det är två sidor av myntet. Den ena är den militära insatsen. Den andra är biståndsinsatsen.

När det gäller biståndssidan har Sverige förpliktat sig i fråga om en strategi som omfattar demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och en fokusering i hög grad på utbildning, sysselsättning och utveckling av så kallad privat sektor. Här går vi in med ett stöd 2014-2019 på 4,87 miljarder kronor. Till det kan läggas det som vi har sagt i samband med givarkonferensen i Tokyo 2012. Det är ett stöd på 8 ½ miljard 2015-2024.

Afghanistan är den största mottagaren av svenskt bilateralt bistånd. Här finns det en mycket hög ambition. Förverkligandet av den ambitionen har också möjliggjorts av att man har kunnat stabilisera säkerhetsläget. Den militära insatsen har i många stycken varit en förutsättning för detta. Under många år har det också pågått bland annat insatser från Svenska Afghanistankommittén som också har gett goda resultat. Men man kan inte bara negligera den militära insatsen. Det handlar om att skapa grundläggande förutsättningar för att biståndet ska nå fram, för att möjliggöra för flickor att gå i skolan, för att öka andelen som går i skolan och för att förbättra hälso- och sjukvården.

Det är två sidor av samma mynt. Båda två är nödvändiga. Det handlar om att se helheten och inte bara den ena delen. Det är vår syn på den här insatsen. Jag anser att den militära insatsen har varit en förutsättning för resultaten på den humanitära sidan.

Fru talman! Försvarsministern säger att säkerhetsläget är stabiliserat. Det är faktiskt inte sant. Läget är värre nu än tidigare. Det närmast förvärras dag för dag. FN rapporterar om att det under det första halvåret 2015 var det största antalet civila offer sedan man började rapportera 2009. Man har intagit en provinshuvudstad. Säkerhetsläget förvärras som sagt dag för dag.

Drönarattackerna är ett typiskt exempel. Man räknar med att 90 procent är civila offer. Det är fortfarande ganska oklart i vilken mån Sverige deltar i de här besluten. Möjligen är 10 procent av offren terrorister. Men det är nog snarast så att för varje terrorist som man slår ut skapar man tio nya. Det är stora civila offer som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Det här fungerar helt enkelt inte. Det fungerar inte enligt plan. I den mån det fanns en plan tror jag inte att den gick ut på att säkerhetsläget nu, i slutet av 2015, skulle vara sämre än det var 2009 eller 2002. Det här är inte en fruktbar väg att gå. Varför ska vi då fortsätta att kasta i väg nya pengar och riskera människoliv? Det är svenska soldater som gör ett förträffligt arbete utifrån förutsättningarna. Men varför ska vi fortsätta att riskera deras liv för en utveckling som går åt fel håll?

Fru talman! Säkerhetsläget har stabiliserats i så måtto att det under de år som insatserna har pågått - det är faktiskt 14 år - har skapats möjligheter för biståndsinsatserna, bland annat på hälsovårdsområdet och skolområdet och annat. Det handlar om att det har kunnat fungera och ge resultat.

Sedan är det riktigt att det har skett försämringar i säkerhetsläget under den senaste tiden, vilket också Ghani har redogjort för. Det gjorde han bland annat i samband med sitt besök här i Sverige. Man har stora utmaningar framför sig. Det är det försämrade säkerhetsläget som gör att man från koalition och de som deltar i detta är beredda att fortsätta.

Ett resonemang om att den militära insatsen inte har varit en förutsättning för att nå dessa effekter på biståndssidan anser inte jag är ett verklighetsförankrat resonemang. Där har vi olika uppfattningar.

När det gäller vitbokshistorierna kan jag bara säga: Nu kommer en särskild utredare att gå igenom helheten i insatsen - det handlar både om det militära och om det civila - och bedöma vilka effekter detta har haft på hela samhällsutvecklingen i Afghanistan. Dessutom kommer FOI att göra en särskild genomlysning av och rapport om den militära insatsen på ett detaljerat sätt. Så jag har nog en helt annan beskrivning av hur vitboksdiskussionen följs upp. Jag är rätt övertygad om att vi kommer att få en ordentlig genomlysning av detta, som vi kommer att få debattera i ett senare skede.

Det är tillåtet att ha olika uppfattningar om och olika bedömningar av det här. Men jag kan konstatera att man från Afghanistans sida säger: Det här är någonting som vi tycker är viktigt. Vi är beroende av det internationella stödet, och vi sätter stort värde på det Sverige har gjort och avser att göra också i framtiden. Det är en signal som för mig väger väldigt tungt i vårt beslutsfattande.