Aktuell debatt - 2015-11-27

Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Den 22 oktober i år mördades två unga personer på en skola i Trollhättan i vad polisen utreder som ett rasistiskt hatbrott.

Planerade och befintliga asylboenden har satts i brand runt om i Sverige.

Den 18 november stängde judiska församlingar ned efter samråd med Säkerhetspolisen på grund av risken för attentat.

Under veckan som gått har hatbrev med avföring skickats till flera företrädare för muslimska organisationer.

Under 2014 anmäldes rekordmånga hatbrott till polisen. Samma år visade Nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet att uppskattningsvis nästan 2 procent av Sveriges vuxna befolkning utsatts för hatbrott. Överlägset vanligast var hatbrott med främlingsfientliga motiv. Dessa uppskattades till 262 000.

Rasismen är inte enbart en fördom bland andra. Den har också en lång historia som aktivistisk rörelse i konfrontation med demokrati och mänskliga rättigheter. Brott begångna av rasister i syfte att skrämma och terrorisera människor är ett hot inte bara mot enskilda personer utan också mot demokratins grundläggande byggstenar som mötesfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Därför har Miljöpartiet begärt dagens aktuella debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Utvecklingen måste vändas. Jag hoppas på en konstruktiv debatt om de förslag som regeringen har presenterat för att skapa ett Sverige fritt från rasism.

Herr talman och kammarledamöter! Jag höll på att säga åskådare, men jag får vänta med det.

Vi har på flera sätt en mörk höst bakom oss. Det har inte kunnat undgå någon att vi inom loppet av några månader har fått ta ansvar för det största antalet flyktingar sedan andra världskriget. Vi har bevittnat ett antal bränder på asylboenden och genomlevt ett skolattentat i Trollhättan som utreds för rasistiska motiv.

I stunder som dessa är det viktigt att ta sig tid att tala om människovärdet, för i grunden är människovärdet det som kampen mot rasismen handlar om.

Vi ska inte sticka under stol med att detta är ett arbete som görs här i kammaren men också av tusentals människor varje dag, i vardagen - vid trefikat på jobbet, i demonstrationer, på middagen med vänner och familj när man tydligt tar avstånd från fördomar.

Människovärdet har alltid utmanats, men om det är något denna mörka höst har bekräftat är det att kampen för alla människors lika värde gör det viktigare än någonsin.

För att citera Olof Palme, som också tänkte i dessa banor och vars ord nog är exakt lika aktuella nu som då:

"Demokratin är fast förankrad här i landet. Vi respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotfäste. Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta.

Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung.

Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt.

En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvaliteter att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken.

Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle. Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks.

De flesta av oss människor har ett behov att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande - utlänningen, främlingen - till förfogande som en sista skans."

Jag tror att dessa ord av Olof Palme tyvärr är lika aktuella i dag, när vi ser grunden till fördomar blossa upp omkring oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Annika Hirvonen Falk nämnde liksom jag de brott, de attentat, vi har sett runt om i landet. Nu vidtas flera åtgärder för att bekämpa dessa brott.

På regeringens uppdrag har Polismyndigheten beställt flera åtgärder för att utveckla arbetet mot hatbrott. Särskilda hatbrottsgrupper har inrättats i Stockholm, Göteborg och Malmö. Polisen har förstärkt enheternas resurser, och arbetet mot hat och hot ska utföras med ett bredare perspektiv än tidigare. I dag jobbar dubbelt så många poliser med att utreda hatbrott som när regeringen tillträdde.

Hatbrottsförmåga ska inrättas i hela Sverige. Det innebär att varje region ska höja sin kapacitet för att klara att lösa dessa typer av brott.

Regeringen har dessutom kraftigt höjt resurserna för säkerhetsarbete inom de religiösa församlingarna. Det är pengar som ska kunna användas till såväl säkerhetshöjande fysiska åtgärder som rent personella resurser.

Herr talman! Sverige genomför nu det största flyktingmottagandet sedan andra världskriget. Samtidigt som människor flyr för sina liv har vi sett en rad bränder och skadegörelser på asylboenden. Mycket talar för att en del av den senaste tidens bränder är anlagda.

Jag träffade för en månad sedan polisen och Migrationsverket för att samtala om de åtgärder som myndigheterna nu vidtar. Förundersökningar bedrivs lokalt men med stöd och samordning från Nationella operativa avdelningen.

Sedan i oktober gäller riktlinjer om att polisregionerna ska ha ökad uppmärksamhet vid asylboenden. Migrationsverket använder sig av fler ordningsvakter och väktare. Polisen har beslutat att snabbutbilda väktare och vidgat sin tolkning av polislagen för att göra det möjligt att använda fler ordningsvakter.

Som komplement till den övriga tillsynen används Polisflyget i samtliga polisregioner. Det handlar om helikoptrar utrustade med värmekamera och IR-kamera för att kunna se även nattetid.

Herr talman! Det har varit en mörk höst. Men när vi i framtiden tittar tillbaka på året som gått hoppas jag att vi minns denna höst som tiden då Sverige faktiskt samlades - samlades i sitt arbete mot rasismen, i sitt motstånd mot hatet och i övertygelsen om allas rätt till ett liv i frihet, säkerhet och trygghet.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Miljöpartiet för initiativet till den här viktiga debatten. Jag delar deras uppfattning att rasismen inte enbart är en fördom bland andra, utan den har en lång historia som aktivistisk rörelse i konfrontation mot demokrati och mänskliga rättigheter. Den aktivismen hämtar dessutom näring från de allmänna fördomar och förutfattade meningar som vi lite till mans kan ha av och till, och vice versa, det vill säga vi påverkas av aktivisterna.

Genom oförsiktiga och osakliga uttalanden kan vi bidra till att stärka dessa rörelser, och deras propaganda når ut och påverkar många, i dag inte minst med hjälp av internet. Å andra sidan finns naturligtvis alla förutsättningar att nå ut med kunskap om människors lika värde, rättigheter och fakta om det som sker i vår tid. Det är den positiva sidan av myntet, som vi måste ta tag i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Idén att dela in människor i grupper utifrån hudfärg, kön, religion, sexualitet eller annat och därefter rangordna dem gruppvis är givetvis befängd. Varje människa är unik och har som person både rättigheter och ansvar. Trots att det kollektivistiska tänkandet är fel visar såväl historien som nutiden att alldeles för många ägnar tid och kraft åt att utveckla idéer om hur människor ska grupperas, etiketteras och rangordnas. Vi-och-de-tänkandet i dess extrema form är skadligt inte bara för enskilda människor och deras integritet, utan också för det samhälle vi vill ha.

Moderaterna utgår från varje människa som individ. Var och en har samma värde och ska bemötas med respekt och ha sina fri- och rättigheter. Därför ska rasism och extrema idéer bekämpas. Det är en uppgift i varje tid för alla som vill ha ett öppet och tolerant samhälle, och där kan alla bidra.

Politiken och det offentliga har naturligtvis sitt ansvar. Vi har våra grundlagar. Vi har lagstiftning med den bestämda ambitionen att värna grundläggande fri- och rättigheter. Att lagstiftningen är tydlig och att den är användbar är något som vi ständigt måste bevaka i den här kammaren.

I juni förra året fick en utredare i uppdrag att se över straffen för brott mot den personliga integriteten, med särskilt fokus på hot och kränkningar på nätet. I översynen ska utredaren ta ställning till om straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning samt, om det behövs, andra straffbestämmelser till skydd för den personliga integriteten behöver förtydligas, utvidgas eller på annat sätt ändras.

Utredaren ska också se om det straffrättsliga skyddet bör kompletteras när det gäller spridning av integritetskränkande uppgifter utanför det grundlagsskyddade området, samt fundera över om det behöver införas ett straffansvar för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla och som inte tar bort eller på annat sätt förhindrar spridning av meddelanden som kränker enskilda människors personliga integritet. Uppdraget kommer att redovisas efter jul och blir synnerligen viktigt också utifrån de frågor vi i dag diskuterar.

Vi måste säkerställa att brott anmäls. Alldeles för många som utsätts för hatbrott vågar inte eller orkar inte anmäla brottet. Det är ett bekymmer. Dessutom måste de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att lagföra dem som begår brott vara god. Här finns mycket mer att göra.

Annika Hirvonen Falk berättade något om antalet anmälningar, men nämnde kanske inte det problem vi har med en väldigt liten uppklaring. Resultaten är ganska dåliga, delvis för att det kan vara svårt att hitta gärningsmannen. År 2013 påbörjade man en utredning i 59 procent av fallen. Uppklaringen var 5 procent. Det är klart att det inte duger.

Alliansregeringen drev en tydlig linje mot hatbrott. Vi gav den dåvarande Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla polisens arbete mot hatbrott. Det resulterade i det som inrikesministern berättade, det vill säga förslag om inrättande av tre hatbrottsenheter, förstärkningar i alla områden runt om i Polissverige och en fördubbling av antalet anställda. Jag förstår på ministern att detta nu är på plats, och jag vill därför fråga: Det innebär väl inte, med tanke på de ansträngningar som polisen står inför, att vi riskerar att få neddragningar när det gäller hatbrottsarbetet inom polisens verksamhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Viktigt i sammanhanget är att nämna Säkerhetspolisens uppdrag som rör otillåten påverkan. Säpo bevakar och följer aktörer som är politiskt motiverade i extremistmiljöerna, och inom såväl vitmaktmiljön som den autonoma miljön finns personer som genom hot, våld och andra brott vill få politiker och andra att avstå från att engagera sig i olika frågor. Även här kommer rasismen med som en viktig faktor.

Herr talman! Under 90-talet begicks ett antal mycket allvarliga brott i form av attacker mot flyktingförläggningar, lasermannen härjade och vitmaktgrupperna började mobilisera. En granskning av motiven visar att de flesta var rasistiska. Vad som är skälen bakom det som vi ser hända i dag är ännu inte utvärderat och tydligt, men två saker är säkra. Det ena är att fler brott måste klaras upp. Det andra är att arbetet för att stärka kunskapen om alla människors lika värde och om extremistiska idéer måste förbättras.

Herr talman! I dag debatterar vi i Sveriges riksdag rasism och hatbrott. Det är såklart ett ständigt aktuellt och viktigt ämne. Att debattera rasism och hatbrott är lite grann att konstatera sådant som vi i kammaren för en gångs skull är ganska överens om, sådant som för oss är självklart. Att särbehandla människor utifrån yttre attribut såsom hudfärg är fullständigt förkastligt och något som vi i Sverigedemokraterna tar kraftfullt avstånd från.

Eftersom det kan vara aningen långrandigt att påtala självklarheter under ett helt anförande tänkte jag fokusera på antirasistiskt arbete och hatbrottsprevention och den verklighetsbild som råder, de aspekter av rasism som det inte råder konsensus om i kammaren.

När man diskuterar rasism och främlingsfientlighet är det viktigt att ha i bakhuvudet att samtidigt som vi har haft en hel del oroande händelser kan vi ändå vara tacksamma över att vi lever i ett av de minst rasistiska länderna i världen när det kommer till attityder gentemot invandrare och andra kulturer. Det kan man se av i princip alla undersökningar som gjorts, bland annat av Europeiska unionen, World Value Study och German Marshall Fund. Samtliga dessa undersökningar visar att svenskar gör mycket liten skillnad på människor baserat på deras etniska bakgrund. Det är positivt och borde lyftas fram minst lika mycket som återkommande larmrapporter i olika sammanhang. Vi har en väldigt bra grund att stå på i det arbetet. Svenska folket är inte rasistiskt eller främlingsfientligt.

Att rasism och främlingsfientlighet är mindre utbrett i vårt land betyder naturligtvis inte att det inte är en fråga som vi ska ta på stort allvar. Tvärtom måste vi arbeta konsekvent och målinriktat för att stävja detta. Det är positivt att tidigare regeringar och nuvarande regering vidtagit en lång rad åtgärder vad gäller det arbetet, för vi kan se att antalet hatbrott trots allt ökat något. Det sker i kombination med att vi har regeringar som för en politik som river upp sår och skapar splittring i det svenska samhället. Därför är arbetet mot rasism och hatbrott mycket viktigt.

Attityder och värderingar kan förändras snabbare än man tror under extrema tider, och om utvecklingen fortsätter på detta sätt kanske vi inte längre har världens mest toleranta befolkning. Då kanske vi inte tillhör toppskiktet vad gäller respekt och tolerans.

Vi har kunnat läsa om asylboenden som brinner, och även om vi i dag vet ganska lite om bakgrunden går det inte att komma ifrån att det i flera fall kan röra sig om anlagda bränder med främlingsfientliga motiv. Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt. Det är positivt att det har vidtagits åtgärder vad gäller att höja säkerheten, och det är viktigt att personer som begår sådana brott lagförs snarast möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Vårt avståndstagande från rasism och hatbrott är generellt och konsekvent. Men vi upplever att man ibland vill dölja delar av det myntet. Det kan låta som att det endast är européer som beter sig rasistiskt eller har rasistiska värderingar. Så är det inte. Det så kallade mångkulturella samhället innebär att det finns många konfliktytor som är relativt nya för vårt land. Det kanske tydligaste exemplet är hatet mot judar i Malmö, där en stor del av hatbrotten under 2013 och 2014 riktades mot just den judiska gruppen. Ska man tala klarspråk är det en importerad antisemitism från Mellanöstern, vilket många inte vill kännas vid. Man vill hellre låtsas som att det är nynazister och andra som begår de brotten, men alla judar vet att så är det inte i Malmö.

Det kan också nämnas att Mellanöstern är ett av de områden i världen där främlingsfientligheten är som mest utbredd. Det bör man tänka på, för det kommer också att skapa utmaningar för vårt land.

Det finns fler exempel på grupper som ganska väntat inte kan hålla hemlandets konflikter borta. Det kan vi få se mer av. Vi har till exempel kunnat se kristna asylsökande som kommer till Sverige och flyr undan islamistisk terror men som möter liknande attityder i Sverige redan under mottagandeprocessen.

Vi kan också se att en okontrollerad migration helt i otakt med arbetsmarknadens behov skapar spänningar mellan folkgrupper i Sverige. Det är en utveckling vi måste ha uppmärksamhet på.

Samtidigt måste det understrykas att det inte är rasism att motsätta sig invandringspolitik. Det är inte rasism att värna svensk kultur eller svenska intressen. Och något som också andra politiska företrädare har fått uppleva är väl att det faktiskt inte heller är rasism att försöka skapa regelverk som minskar asylströmmarna till Sverige.

Rasismen har fler ansikten än vad många vill föreställa sig. Mitt parti känner ett särskilt ansvar att lyfta de typer av rasism som andra inte lyfter. Varje dag upplever ungdomar med svensk bakgrund sig utsatta för rasism i många skolor i vårt land. Det är tyvärr så att problematik med rasism i dag används av politiska företrädare för att gagna sina egna syften. Man lyfter fram vissa saker. Man döljer annat. Man har sjösatt västvärldens sämsta integrationspolitik, men i stället för att ta itu med problemen väljer man att utmåla svenska företagare som främlingsfientliga på grund av att sysselsättningsnivån bland nyanlända är extremt låg. I stället skulle man kunna se att anledningen till detta är att utbildningsnivån är extremt låg.

Herr talman! "Alla ska ha rätt att känna sig trygga och säkra i Sverige. Varje gång någon blir misshandlad av sin partner, utsätts för trakasserier i skolan eller diskrimineras i krogkön går något sönder - inte bara i den personens tilltro till rättssamhället, utan i Sverige som samhälle."

Så inleds avsnittet om demokrati och rättsfrågor i Miljöpartiets valmanifest.

Rasismen är ett av de stora samhällsproblemen i vår tid. Rasismen underbygger hat och fördomar, som i sin yttersta form ges uttryck genom hatbrott mot enskilda. Vi behöver i handling förstå att kampen mot rasism måste utgå från förståelsen att rasismen inte är något isolerat problem och att den finns överallt i vårt samhälle och att den tar sig många olika uttryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Miljöpartiets mål är att rasism och diskriminering inte ska ha någon plats i vårt land. Jag tänkte redogöra för några av de åtgärder som vi har drivit igenom i regeringen för att motverka rasism.

Bland annat har regeringen meddelat att man kommer att ta fram en nationell handlingsplan mot rasism och hatbrott. Den kommer att omfatta insatser mot olika former av rasism och fientligheter, däribland afrofobi, antisemitism, antiziganism, homofobi, islamofobi, transfobi och rasism mot samer.

Redan under den höst som gått har arbetet startats med ett antal dialoger med civilsamhället som letts av bland annat kulturminister Alice Bah Kuhnke. Det har handlat om hur rasism, diskriminering och hatbrott tar sig uttryck och hur det drabbar människor i Sverige i dag. Genom dialog med civilsamhället och representanter för särskilt utsatta grupper har den här samlingen mot rasism gjort att ett antal förslag på åtgärder har tagits fram och lämnats in till regeringen.

Handlingsplanen mot rasism och hatbrott kommer att presenteras under nästa år, men arbetet har redan intensifierats. I budgetförslaget, som kommer att debatteras inom några veckor i kammaren, förstärks kraftigt stöden till arbetet mot diskriminering med ökade anslag till Diskrimineringsombudsmannen, antidiskrimineringsbyråerna, hbtq-rörelsen, funktionshindersrörelsen och arbetet mot rasism.

Regeringen har även annonserat att den kommer att föreslå en oberoende MR-institution i Sverige. Det ska vara en institution som inrättas för att granska hur Sverige som land uppfyller sina internationella åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter. Dessutom har regeringen under 2015 gett Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia och Skolverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot rasism.

Men, herr talman, rasismen har funnits i vårt land länge. I vissa tidsepoker har det till och med varit en statligt sanktionerad politik. Vi i Miljöpartiet är mycket angelägna om att synliggöra det, och vi gläds åt att Forum för levande historia men även Kommissionen mot antiziganism arbetar för att synliggöra den historien.

Jag ska bemöta något som föregående talare sa. Han sa att i Sverige finns inga rasister. Då vill jag påminna kammaren om att rasism och rasist är etiketter, men det vi pratar om är de gärningar, de handlingar och de ord som vi som medborgare och medmänniskor utför och säger till varandra. Precis som vi inte är fria från könsmaktsordningens föreställningar är vi inte heller fria från de rasistiska föreställningar som under lång tid verkat i olika utsträckning i vårt land. Vi måste därför arbeta för att hela tiden göra oss själva och varandra medvetna om rasismen och rasismens konsekvenser.

Herr talman! Debatten om rasism och hatbrott har begärts av Miljöpartiet. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin skrev en vecka före valet 2014 i Svenska Dagbladet: "Miljöpartiet har ett löfte som står tydligare än något annat: Vi kommer fortsätta arbetet för ett öppet Sverige där människors lika värde respekteras."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Fyra månader före valet skrev de i DN att de aldrig kommer att försvåra för människor att komma till Sverige.

Aldrig har väl uttrycket "man ska aldrig säga aldrig" varit mer användbart. Nu föreslår Miljöpartiet att Sverige ska genomdriva de hårdaste skärpningarna av asylpolitiken som vi någonsin har sett.

Fina ord och goda intentioner är väl bra, men de betyder faktiskt ingenting om de inte följs av handling. Jag kan bara tala för mig själv, men jag undrar: Hur ska någon någonsin kunna veta vad som egentligen gäller när Miljöpartiet säger saker?

Trots vad många verkar tro minskar kriminaliteten generellt. De åtgärder som tidigare regeringar har vidtagit verkar ha haft effekt. Många försöker ge en bild av att våldsbrotten ökar medan de i huvudsak minskar. Det finns dock ett par allvarliga undantag. De måste tas på stort allvar. Det är naturligtvis det ökade antalet skjutningar i svenska storstäder - där utmärker vi oss jämfört med andra nordiska länder. Och så är det just hatbrotten. Hatbrotten ökar faktiskt rejält.

År 2014 kom det in knappt 6 270 hatbrottsanmälningar. Enligt Brå är det den högst noterade nivån hittills, och det är hela 14 procent fler än 2013. Föga förvånande är hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv den i särklass vanligaste typen.

Även andra undersökningar visar att hatbrotten ökar i Sverige. Det oroar mig och många med mig, men det oroar också FN, som i en rapport riktar allvarlig kritik mot svenska förhållanden. FN-rapporten konstaterar att rasistiska partier ökat sin aktivitet i Sverige och att diskriminerande uttalanden i den politiska debatten inte är ovanliga.

FN är kritiskt till att hatbrotten ökar medan utredningar och åtal mot hatbrotten minskar. En undersökning som har gjorts av Brå visar att 96 procent av de anmälda hoten och kränkningarna på internet lades ner av polis eller åklagare. Det rör sig inte bara om rasism, men det ger en god fingervisning om hur rättsväsendets förmåga ser ut när det gäller att ta hand om detta. Det måste vi göra något åt.

Herr talman! Centerpartiet vill stoppa den här utvecklingen genom att bygga ett medmänskligt samhälle som växer underifrån, ett samhälle där betongförorterna får möjlighet att utvecklas till gröna oaser med influenser och inspiration från all världens hörn dit människor flyttar för att de vill och inte för att de måste.

Rasismen har under de senaste åren tyvärr blivit vardagsmat för alltför många. På nätet och i sociala medier har tonen mot vissa grupper sedan länge passerat anständighetens gräns. Romer och muslimer pekas ut som kollektivt skyldiga till allsköns elände. Ibland hör man att människor som ägnar sig åt detta rationaliserar sina mörka ansatser med att det på något sätt inte är invandrarna i sig man har något emot utan invandringspolitiken. Det är, herr talman, en rationalisering som är lätt att vederlägga om man ser hur mycket invandringen från Norge, USA eller Tyskland problematiseras.

Nej - det blir tydligt att människor bedöms olika, inte på grund av sina handlingar utan på grund av vilket ursprung de har. Och för detta finns det ett obekvämt och obehagligt ord.

Tydliga tecken på att rasismen och hatbrotten ökar är de mordbränder vi har sett i spåren av den svåra flyktingsituationen. Andra tecken som har blivit tydliga efter de fruktansvärda händelserna i Paris är att unga män med mörkt hår och mörka ögon berättar att de får blickar och kommentarer av folk de inte känner. En ung kille beskriver på Facebook hur två män spottar framför fötterna på honom och förolämpar honom med en grovt nedsättande benämning kopplad till hans hudfärg. Senare samma dag i en mataffär kör en äldre dam på honom upprepade gånger med sin kundvagn innan en annan kund i butiken griper in. En man på tåget stirrar ut honom och skriker något om "dina ''beep-beep'' IS-terroristpolare".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Detta är vad vissa människor lever med i dag.

Herr talman! Varje människa förtjänar att bli betraktad som en individ och inte som representant för en grupp. Centerpartiet vill se ett Sverige som byggs på grundval av individuella medborgare. Varje individ måste mötas som individ och inte som del av ett kollektiv. Individer har rätt att organisera sig kollektivt, men individens rättigheter kan aldrig någonsin förhandlas bort.

Lagen ger individen rätt till maximal frihet, och att individens rättigheter skyddas är en hörnsten i bygget av den goda demokratin. Om vi utgår från att det är individens rätt att slippa bli kallad förolämpande tillmälen, att slippa bli nedslagen på stan för att man ser ut på ett visst sätt eller att slippa bli uthängd och bespottad på sociala medier för att man står upp för alla människors lika värde, är det vårt ansvar som lagstiftare att sätta upp ett regelverk som tar sikte på detta.

Herr talman! Jag tror att vi gör klokt i att titta på hur man arbetar framgångsrikt i andra länder. Trots de fruktansvärda händelserna i Frankrike har just Frankrike kommit en bra bit på väg när det gäller att hantera hatbrott. De har någonting som de kallar för en handlingsplan mot rasism och antisemitism, där man till exempel har gjort fördomar till en försvårande faktor för alla typer av brott och där offer för hatbrott ges specialiserad hjälp.

Svenska politiker behöver se sig om i världen och våga se att vårt samhälle kanske inte är vaccinerat mot rasism. Vi måste ta till oss av den kunskap som prövats i andra länder.

Herr talman! Det finns en grundläggande insikt som har varit avgörande för oss i arbetarrörelsen. Det är insikten att vi är beroende av varandra för tryggheten i samhället: att jag bara är trygg om också du är trygg och att vi aldrig kan bygga en framtid i fred och frihet om den byggs på någons ofrihet, oavsett om det handlar om att bekämpa otrygghet på arbetsmarknaden eller mäns våld mot kvinnor.

Rasism rangordnar och underordnar människor och lämnar några av oss i otrygghet och ofrihet. Därför är rasismen inte bara ett hot mot den enskilde som drabbas utan också ett hinder för vår gemensamma trygghet och ett rättvist samhälle.

Rasismen och hatbrotten riktas nu främst mot afrosvenskar, muslimer, judar och romer. Rasismen tar sig också uttryck i diskriminering på både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden och i vardagslivet.

Herr talman! När Peter Mangs greps i november 2010 hade han bedrivit sitt raskrig i Malmö i sju år. Minst tre människor hade han mördat, minst 17 människor hade han beskjutit och skadat, oräkneliga skott hade han avfyrat mot lägenheter och byggnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Han hade nått sitt mål. Han hade injagat skräck i staden, i synnerhet bland Malmöbor med rötter i Mellanöstern och Afrika. Han hade skapat misstro och otrygghet. Han hade dragit en gräns mellan vita Malmöbor, som inte var personligen hotade, och färgade som var det.

Ändå, herr talman, sågs hans brott inte som det de verkligen var: hatbrott specifikt riktade mot människor som han inte såg som svenska, i syfte att skapa terror. Detta visar oss att Sverige har en del att lära när det gäller att känna igen och lagföra hatbrott.

Eftersom vi ser att förhållandevis få anmälningar leder till fällande dom är det uppenbart att vi behöver genomföra en granskning av hatbrottsanmälningar, förutom det som redan görs från regeringens sida, från anmälan till åtal eller fällande dom så att vi kan ta reda på var det finns brister och vad vi behöver göra för att bli bättre. Det finns en alldeles ny, färsk rapport från Expo och Civil Rights Defenders som bland annat visar på just detta.

Det är också tydligt att det finns en blind fläck när det gäller att inse att även vita män som agerar ensamma är en del av ett större sammanhang. Vi måste erkänna att Sverige har sina raskrigare. Ausonius, Mangs och nu senast Anton Lundin Pettersson är några sådana. Sverige är det land i Västeuropa som har flest tillfällen av dödligt våld med högerextrema förtecken.

Andra raskrigare utövar ett mer lågfrekvent våld som påverkar vardagen i form av verbala angrepp, klotter, affischer och omfattande näthat. Det kan också vara fysiskt i form av attacker mot flyktingars bostäder, mot moskéer och synagogor och fysiskt våld mot afrosvenskar, romer och muslimer.

Ett seriöst arbete mot rasism och hatbrott är ingen quick fix, utan det måste baseras på den forskning som finns på området. Det handlar om att jobba långsiktigt både mot den ideologi som finns i grunden och de sociala förutsättningar som finns för att den ska kunna frodas.

Herr talman! Terrorattacker, oavsett om de sker i form av mordbränder mot asylboenden i Sverige, bombdåd mot semesterfirares flygplan, attacker mot människor på konsert eller mord på unga politiskt aktiva på sommarläger, har i sig inte möjlighet att i grunden störta vårt samhälle. Det gemensamma målet med alla former av terror är i stället att skapa rädsla, att vända upp och ned på samhället, att skapa kaos och att slå sönder den viktiga tillit som finns mellan oss människor.

Fascister från extremhögern och jihadister förenas i flera av sina reaktionära synpunkter men framför allt i detta: De vill få oss att tro att vi inte kan leva tillsammans, sida vid sida i fred och frihet, om vi har olika tro, ursprung, sexualitet eller politisk uppfattning. De vill splittra för att likrikta oss.

När jihadister nyligen riktade sin terror mot mål i Paris var syftet tydligt. Som bland andra forskaren Mattias Gardell har framhållit vill de tvinga fram negativa motreaktioner mot muslimer för att kunna polarisera och därmed öka rekryteringen bland dem som drabbas av repression och diskriminering.

I en sjuk spegeldans ser vi nu hur de högerextrema mer än gärna ger jihadisterna exakt vad de vill ha, det vill säga ökat hat mot muslimer och krav på åtgärder som kommer att straffa och misstänkliggöra muslimer som grupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Jimmie Åkessons senaste utspel om åsiktsregistrering av muslimer i Sverige är ett tydligt exempel på just en sådan reaktion som jihadisterna hoppas på. I det vakuum av rädsla som terror skapar finner fascisterna näring att växa i varandras hat.

Just därför, herr talman, kräver rasismen och hatläran helt andra reaktioner av alla oss som inte vill hjälpa högerextremister eller jihadister att nå sina syften. Dessa reaktioner måste framför allt se till att inte göda ytterligare hat och polarisering. Detta kommer jag att prata mer om i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Det har stundtals varit en mörk tid med avskyvärda incidenter i Sverige, däribland skolattentatet i Trollhättan - av polisen klassad som hatbrott med rasistiskt och främlingsfientligt motiv.

Frankrike har under året varit utsatt för två större terrorattentat direkt riktade mot demokratin. Även Danmark har varit ett mål. Här såg vi hur händelserna i Köpenhamn direkt ökade spänningarna men också rädslan hos den judiska minoriteten i Sverige, i synnerhet de boende i Malmö.

Hatbrott är en av rubrikerna för denna debatt. Som tidigare har nämnts kan vi se i de senaste sammanställningarna från Brottsförebyggande rådet att hatbrotten har ökat markant. Det finns kristofobiska, islamofobiska och antisemitiska motiv, och även transpersoner är särskilt utsatta. Det är en typ av hatbrott, en typ av motiv, som återigen utkristalliserar sig, nämligen det främlingsfientliga och rasistiska motivet. 136 000 personer har anmält att de har utsatts för hatbrott med rasistiska motiv.

I Malmö är det främst hatbrott med antisemitiskt motiv som dominerar. Det är inte en fråga bara för kommunledningen i Malmö, utan det är även en angelägenhet för hela svenska samhället.

Liberalerna har i denna kammare krävt att församlingar, till exempel synagogan i Malmö, ska ges extra skydd. Vi har också krävt en översyn av övervakningslagen, och vi har ställt frågor till regeringen. Detta har skett efter det att Länsstyrelsen Skåne i våras initialt avslog synagogans begäran om kameraövervakning i förebyggande syfte.

Att förskolan i februari bevakades med tungt beväpnad polis och att representanter för synagogan hade satt in dyrt pansarglas var tydligen inte ett tillräckligt skäl för att länsstyrelsen skulle bevilja tillstånd till Judiska Församlingen i Malmö. Efter den debatt jag hade med inrikesministern i kammaren ändrade länsstyrelsen senare sitt beslut. Oavsett detta måste lagen ändras.

Vardagsrasism, rasism, hat och hot har åter drabbat vårt öppna Sverige. Hot mot EU-migranter, aggressiva uttalanden och förslag mot denna utsatta grupp har knappast hjälpt dessa människor. Under hösten har hot, skadegörelse och brandattacker mot asylboenden tyvärr dominerat. Det finns ingen paragraf i världen som kan göra oss immuna mot sådana attacker. Den kanske viktigaste åtgärden, herr talman, är att vi i samhället respekterar varandra som individer, försöker stötta så mycket vi förmår utan att partipolitiskt trigga igång det hat som tyvärr har underlättat för de främlingsfientliga krafterna att förstöra vårt öppna land och vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Det är ofrånkomligt att de förslag vi lägger fram i riksdagen och vad vi skriver och säger utåt i medierna och i våra möten med människor självklart kan påverka utvecklingen. Självklart har också jag ett ansvar att diskutera svåra frågor, ta mig an utmaningar och berätta för människor hur mitt parti vill lösa problemen. Men jag har också ett ansvar att inte skapa ett vi och de, att inte trigga igång människor mot barn och vuxna som har flytt krig och terrorism.

Det vi har skådat under hösten är mycket allvarligt. Det har skapat en rädsla i samhället och en osäkerhet lokalt där många inte längre vågar ta emot asylsökande och hjälpa till. Jag är övertygad om att de flesta vill hjälpa till. Vi har sett hur unga och gamla dag och natt på ett fantastiskt sätt har ställt upp för att ge människor på flykt en trygg plats i vårt samhälle.

Våra kommuner, det civila samhället och de statliga myndigheterna har gjort sitt yttersta för att hantera denna situation, men det finns de, herr talman, som inte vill ta sitt ansvar. Det finns de som hetsar, hatar, uppmuntrar och aktivt bidrar till det kalla klimat som vi har upplevt den senaste tiden. Till dem vill jag säga att de är särskilt ansvariga för att människor har utsatts, och utsätts, för hatbrott och rasism, att boenden eller tilltänkta boenden för barn sticks i brand och att ungdomar, kvinnor och män som flyr diktatorer och terrorister fortsätter att känna sig förföljda i det land de har flytt till för att få leva i fred och frihet.

Herr talman! Liberalerna har därför i justitieutskottet tagit initiativ till att kalla chefen för Säkerhetspolisen samt rikspolischefen för att besvara frågor om anlagda bränder på asylboenden och om det allmänna säkerhetsläget. Den begäran har fördröjts lite grann, men vi vet att de kommer till justitieutskottet tisdagen den 1 december för att diskutera dessa allvarliga frågor.

Herr talman! Krig, oroligheter, terror och trakasserier har fått människor på flykt genom hela historien. Människor flyr för att de i diktatorers eller terroristers ögon har fel bakgrund, utövar fel religion, har fel etnicitet, är födda på fel plats och så vidare. Flykten handlar om livet och om dem man håller allra kärast.

Nu ser vi de mest omfattande flyktingströmmarna sedan andra världskriget. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att vi som lever i ett fredligt land ska klara av att hjälpa vår nästa, våra medmänniskor, både i dag och i morgon. Tillvägagångssätten kan variera. Privat kan vi engagera oss i frivilligarbete, skänka en slant eller en större summa till Röda Korset, Erikshjälpen eller andra typer av organisationer. Som land kan vi hjälpa människor här i Sverige och även på plats i flyktinglägren i krigsområden och krigshärdarnas närområden.

I grunden handlar detta om att stå upp för människovärdet. För oss kristdemokrater är det helt centralt.

Samtidigt när Sverige ställer upp, hjälper och välkomnar människor hit, när civilsamhälle och enskilda visar sitt stora, varma och imponerande engagemang för människor i nöd, svarar några få extremister med motsatsen och sprider skräck. Tilltänkta och fungerande boenden för asylsökande har satts i brand. Mycket talar för att bränderna har varit anlagda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

De som sätter fyr, tänder eld, på hoppet om en fristad, på hoppet om ett nytt hem, piskar upp stämningar inte mot den politiska agenda de anser vara fel utan mot människor som kommer hit från andra länder. De skapar otrygghet och de skapar rädsla bland människor som har lämnat allt vad de äger och har flytt förföljelse och krig.

Herr talman! För drygt en månad sedan klev en ung man in på en skola i Trollhättan. Ett obeskrivbart drama ägde rum. Det var en helt avskyvärd attack. Det är svårt att ens försöka förstå att det har ägt rum. Attentatsmannen gick runt i skolan och avgjorde vem som skulle dö. De som drabbades hade samtliga utländsk härkomst eller såg i varje fall ut att vara av utländsk härkomst. Det var dem han valde ut.

De är första gången något liknande har hänt i en skola i Sverige, men det är inte första gången denna typ av rasistiska dåd har skett i vårt land. I början av 90-talet härjade lasermannen i Stockholm, som flera har varit inne på tidigare i debatten. För några år sedan var det Peter Mangs i Malmö. Deras utvalda offer var människor med utländskt utseende.

Under den senaste tiden har Sverige höjt terrorberedskapen. Vi vet lite om de orsaker som ligger bakom, men Säpo är tydligt. Det största hotet just nu mot Sverige är våldsbejakande islamistisk extremism. Inte minst efter händelserna i Danmark och Frankrike tidigare i år vet vi att något liknande också skulle kunna ske här mitt ibland oss.

I Malmö är oron stor bland den judiska befolkningen. Glåpord och hat sprids. Vid attentaten i både Frankrike och Danmark var judar ett särskilt mål. I förra veckan attackerades en judisk lärare i Marseille av IS-anhängare.

Herr talman! De har något gemensamt, mordbrännarna, attentatsmannen i Trollhättan, lasermannen, Mangs och islamisterna. De drivs av hat, och de sorterar in människor i två kategorier: mer eller mindre värd och mer eller mindre värd att leva.

Människovärdet är unikt och okränkbart, och det är enbart i demokratier som minoriteter och olikheter har möjligheten att respekteras och att leva i fred. Det är något som vi verkligen måste värna. Det är själva kärnan i ett land som vårt. Men då duger det inte att kommuner i Sverige, däribland Malmö, saknar handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Då duger det inte att antirasismen exkluderar. Och då duger det inte att nonchalera att hatbrott och hot sker.

Herr talman! Utmaningarna i vårt land är stora, inte minst på migrations- och integrationsområdena. Utanförskap och isolering kan vara en grogrund för hatet att frodas. Därför ingår också en aktiv integrationspolitik i alla dess delar i det förebyggande arbetet mot hatbrott och rasism.

Ska Sverige kunna vara ett land som präglas av medmänsklighet och trygghet måste vi bygga ett samhällsklimat som inte har sin utgångspunkt i konflikter och motsättningar utan i en samhällsgemenskap som vilar på tillit och förtroende.

Herr talman! Först vill jag passa på att tacka för det stora samförstånd som ändå verkar finnas i kammaren i den här frågan och för det stöd och den uppbackning som finns för både den här och den tidigare regeringens arbete mot hatbrott.

Jag vill i sammanhanget bara varna lite för att ta det faktum att benägenheten att anmäla hatbrott har ökat som ett tecken på att hatbrotten ökar, för vi vill ju faktiskt öka anmälningsbenägenheten. Det är inte ett bra mått. Det finns andra bra mått på hur hatbrotten utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Jag har två frågor som jag måste ställa.

Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna säger i talarstolen att hatbrotten i Malmö är importerade. Den 2 mars förra året attackerades Showan Shattack på gatan i Malmö. Han slogs ned bakifrån och knivhöggs av tre män. Han svävade i flera veckor mellan liv och död. Malmö kom ut som en stad under "Kämpa, Showan!" med förhoppningen att Showan skulle överleva den fruktansvärda hatbrottsattacken. Sedermera greps tre medlemmar ur Svenskarnas parti för attacken.

Min fråga till Martin Kinnunen är: På vilket sätt var det här ett importerat hatbrott i Malmö?

Den andra frågan jag har, som flera andra också tagit upp, är om attackerna mot flyktingboenden runt om i landet. Vi vet att en del av bränderna startat i boenden av misstag, så alla är inte anlagda. Men det finns ett antal anlagda attacker runt om i landet. Medan samtliga partier utom ett i Sveriges riksdag tog avstånd från attackerna, samtidigt som jag kallade till mig polisen och Migrationsverket för att höra vad som kunde göras för att stoppa detta, samtidigt som människor runt om i landet uppsökte sin lokala flyktingförläggning och hjälpte till med bevakningen, då samlades också ni sverigedemokrater runt om i landet. Men ni samlades inte för att ta avstånd eller för att skydda flyktingboenden, utan ni samlades för att lägga ut adresser till flyktingboenden. Ni gjorde det i Göteborg, ni gjorde det i Malmö och på andra ställen. Och er partiledare var sist av alla partiledare med att ta avstånd.

Min fråga till Martin blir därför: Varför var det så viktigt att medan flyktingförläggningarna brann publicera adresser till flyktingförläggningar i landet i stället för att ta avstånd från bränderna, i stället för att arbeta mot bränderna? Den frågan skulle jag gärna vilja ha svar på.

Avslutningsvis vill jag understryka det jag sa i inledningen. Det sker ett aktivt arbete för att öka uppklaringen av hatbrotten. Jag delar Beatrice Asks uppfattning att uppklaringsprocenten av hatbrott är för låg. Jag hoppas att det arbete som polisen har aviserat, och som delvis påbörjades under Beatrice Asks tid som justitieminister, ska råda bot på det och att uppklaringsprocenten ska öka. Jag tror också att polisen måste jobba mycket mer aktivt mot de grupper som utsätts för hatbrott just för att öka anmälningsbenägenheten. Det finns ett glapp där många grupper inte riktigt litar på polisen och de rättsvårdande myndigheterna. Den låga uppklaringsprocenten är en del av det; det lönar sig inte att anmäla. Vi måste också bryta förtroendebarriärerna.

Jag vill också passa på att påminna om att vi har gjort stora insatser för att höja säkerheten för den judiska gruppen, som har varit särskilt utsatt. Vi hade beväpnade poliser på plats, som Roger Haddad var inne på. Vi har en fortgående dialog med de judiska församlingarna om säkerhetsarbetet och mellan Säkerhetspolisen och dem. Vi har kraftigt ökat beloppet som de religiösa församlingarna kan söka för hjälp med säkerhetsarbetet.

Herr talman! Det är en intressant debatt, och det finns många trådar att dra i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

När Martin Kinnunen tar avstånd från rasism och sedan påpekar att det är mycket självklarheter vill jag säga att det är just det som det inte är. Det är ju inga självklarheter. Det är mycket som uppenbarligen inte är självklart. Annars hade vi inte haft problemet. Men när Martin Kinnunen har sagt det övergår han raskt till att påpeka att det minsann också är svenskar som utsätts för rasism av, vad jag då förstår, folk som inte är svenskar.

Det är det hårdnande klimatet, som också Johan Hedin tar upp, som är vårt bekymmer. Grupper ställs mot varandra. Vi förmår inte att säkerställa att människor har tillräckliga kunskaper för att bete sig civiliserat och ordnat mot varandra. Vi låter konspiratoriska idéer ta mark och på det sättet förstöra det öppna och fria samhället. Här måste vi kraftsamla och göra något.

Sedan kan jag hålla med om att migrationspolitiken är känslig just därför att den kan utnyttjas i olika lägen av extrema krafter åt än det ena, än det andra hållet. Det är viktigt att vara noggrann med hur man hanterar frågor kring detta, för det är så att det vi gör och det vi säger påverkar människor som har extrema ideologier och som medvetet arbetar för att ta mark med våld och hot. De utnyttjar varje möjlighet.

Det var också sådant som inspirerade i det fall som Christina Höj Larsen tog upp. Hon berättade om Peter Mangs och hans attacker i Malmö, som ju var en lång politisk kamp utifrån hans mycket märkliga perspektiv. Men det som man också kan läsa i boken om Peter Mangs, som är ganska ny, är hur samhällets institutioner fastnar i föreställningar om att det naturligtvis är uppgörelser i kriminella kretsar. Det tog lång tid innan man väckte frågan: Letar vi efter någon som agerar enskilt och som har rasistiska motiv?

Det är allvarligt att vi inte har sökljuset på den här problematiken hela tiden. Det måste skärpas. Här har Säkerhetspolisen ett stort ansvar. Vi har också tyckt att Säkerhetspolisen borde ta fram informationsmaterial, bland annat till skolor, för att delge information om de här extrema rörelserna.

Sedan vill Annika Hirvonen Falk ha lite beröm för arbetet med institutionen när det gäller mänskliga rättigheter. Det är en väldigt bra sak. FN tog beslut redan 1991 om att inrätta en sådan institution. Vi har varit tillskyndare av det och tycker att det är en väldigt bra idé. Vi moderater har inte minst i konstitutionsutskottet utvecklat det hela. Vi tycker inte att man enbart ska arbeta med det strukturella nationella frågekomplexet och offentliga myndigheter utan att ett sådant organ dessutom ska kunna ta sig an frågor som rör hur enskilda människor och organisationer kränker andras fri- och rättigheter. Vi vill alltså att det ska vara något bredare. Men det här är ett viktigt initiativ och ett arbete som har pågått under lång tid och som kan få betydelse.

Jag tror ändå att i det om inte akuta men ändå viktiga läge vi befinner oss i måste vi öka kompetensen och klargöra att det finns mörka krafter. Även den autonoma rörelsen tycker jag ska nämnas. Vit makt och islamistiska extrema rörelser nämndes här tidigare. Men den autonoma rörelsen är också ett hot. Här är det viktigt att Säkerhetspolisen har tillräckliga resurser för att följa och avslöja vad de här grupperingarna håller på med, för de ger näring och kraft till den här typen av hat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Det kom några synpunkter på mitt anförande, och jag ska försöka bemöta några av dem.

Ledamot Annika Hirvonen Falk förde fram att vi har sagt att det inte finns några rasister i Sverige. Det är klart att det finns det. Inga länder och folk är fria från det. Vad jag förde fram var att alla undersökningar visar att svenska folket är mycket tolerant och hyser en låg andel med främlingsfientlighet. Det är ett faktum som alla undersökningar visar.

Ledamot Johan Hedin från Centerpartiet gjorde en tydlig koppling mellan kritik mot invandringspolitik och rasism. Hedin vill också koppla ihop alla invandrargrupper med varandra - ungefär som att det inte finns någon skillnad mellan människor och att norsk invandring och invandring från Mellanöstern skulle påverka Sverige på samma sätt och kräva samma beredskap och åtgärder. Det är mycket märkligt.

Ledamot Christina Höj Larsen menar att vi vill åsiktsregistrera människor. Sysslar i så fall Göteborgs universitet och SOM-institutet med det? De frågar efter folks religiösa uppfattning. I flera av deras enkäter får man kryssa i om man bekänner sig till islam. Om det är åsiktsregistrering borde Vänsterpartiet kanske arbeta med att få Göteborgs universitet att sluta med det.

Det som Jimmie Åkesson har nämnt i medierna i dagarna handlar just om enkäter. De största undersökningsföretagen i världen jobbar med enkäter på just detta sätt. Det är inget konstigt alls.

Anders Ygeman tyckte att vi var sena med att ta avstånd från asylbränder. Jag kan inte se att det råder någon tvekan om huruvida vi tycker att det är fel att bränna byggnader. Vi tycker dock att man ska vara försiktig med att gå ut för snabbt och säga att saker har hänt innan man har fakta på bordet.

Till exempel var det en brand i en moské. Jag tror att det var i Eskilstuna. Det blev fackeltåg, och ministrar uttalade sig. Det visade sig dock vara en klädhög som hade börjat brinna och alltså ett helt naturligt förlopp. Därför bör vi vara försiktiga med att klassa alla bränder som anlagda.

Det här med adresser kom också upp. Vårt parti tycker att det är fel att gå ut med adresser brett. I detta fall hade det att göra med att flera kommuner överskridit sina befogenheter och drivit igenom beslut att uppföra anläggningar utan att ha bygglov och sådant på plats. Det är odemokratiskt, och sådant måste det vidtas åtgärder mot. Men det är inte bra att göra det så brett, utan man kan informera dem som bor på dessa platser.

Politikens ansvar när det kommer till arbete mot hatbrott och rasism står på två ben. Vi politiker har både ett ansvar för det samhälle vi är med och bygger upp och för hur vi uttrycker oss.

Vi behöver ett samhällsklimat med minskad polarisering, med respekt för den som tycker annorlunda och med saklighet i den politiska debatten. Låt oss inte rygga tillbaka för en juridisk och straffrättslig diskussion. Hur kan vi på ett effektivt och rättssäkert sätt komma åt dem som ägnar sig åt uppvigling, olaga hot och förtal, oavsett vem som är offer och vem som är förövare och oavsett om brotten sker på internet eller på gator och torg?

Det är bra att detta arbete har intensifierats, och jag hoppas att vi snart får se resultatet av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Visst ska vi glädjas åt det som är bra i vårt land och att så många människor står upp mot rasism och främlingsfientlighet, mot afrofobi, homofobi och andra fobier mot grupper i samhället.

Men som politiker måste vi också se vart utvecklingen är på väg. Det vi ser är att främlingsfientliga partier och rasistiska rörelser har vuxit sig starkare i hela Europa i skuggan av den ekonomiska krisen. De har vuxit sig starkare genom att skylla nedskärningar och försämringar i ekonomin på "de andra". Ett kallt samhällsklimat göder hat och fördomar.

Därför, herr talman, är det viktigt att nämna arbetet för ett Sverige som håller ihop och för en stark välfärd där människor känner tillit och trygghet till varandra och inför framtiden. Regeringen gör offensiva satsningar på en rad områden för att unga ska känna framtidstro, för att sjuka ska känna trygghet och för att människor ska få ett arbete.

Dagens debatt handlar om rasism och hatbrott. Miljöpartiet gick till val på att göra hatbrott till en prioriterad fråga för polisen just för att vi ser att den låga uppklaringsprocenten bidrar till att många människor inte känner förtroende för rättsväsendet och inte anmäler de brott de utsätts för.

Det gläder mig därför att det i dag är dubbelt så många poliser som arbetar med att utreda hatbrott. Det gläder mig också att polisen på nationell nivå ska diskutera med hatbrottsutsatta grupper, att samråd ska ske på lokal nivå med kommuner och föreningsliv och att arbetet med samverkansöverenskommelser och medborgarlöften sätter igång.

Johan Hedin från Centerpartiet tog upp asylpolitiken. Låt mig kort bemöta den kritik som han framförde mot mitt parti. Det är med stor sorg som jag konstaterar att politiken har gjort en stor vändning. Mitt mål är att de åtgärder som tillfälligt har vidtagits ska upphävas så snart som möjligt. Sverige är och ska fortsätta att vara ett öppet och solidariskt land för alla människor, också för dem som söker skydd och för alla de människor som lever och verkar i vårt land och som utsätts för hatbrott och rasism.

Herr talman! En grupp som är särskilt utsatt är gruppen transpersoner. Även om vi i dag överlag har ett väl täckande lagskydd mot hatbrott anser Miljöpartiet att transpersoner måste omfattas av lagstiftningen på ett tydligare sätt.

Herr talman! Det sägs en hel del klokt i denna debatt, och det bärs fram en del bra idéer. Jag hoppas att vi kan ta fasta på dem och jobba tillsammans på dem.

Jag är glad över att Miljöpartiets Annika Hirvonen bemötte min kritik. Dock kvarstår nog min kritik tills jag ser att det finns handling bakom orden. Jag hoppas att Miljöpartiet återgår till att vara en starkt lysande fyrbåk när det gäller att mota bort rasismen, även om det, för att använda Astrid Lindgrens ord, gick åt pipsvängen med partiets asylpolitik.

Tyvärr ökar rasismen och hatbrotten. Det finns det riktiga siffror på, siffror som ingen misstolkat eller vridit på till oigenkännlighet för att bevisa en tes.

Den 14-procentiga ökning som Brå rapporterar om är oroande, men att hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv är det i särklass vanligaste är kanske inte så konstigt eftersom främlingsfientligheten och rasismen understöds från högsta politiska nivå och de krafter som håller emot blir allt färre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet, som hävdade att muslimerna är vårt största utländska hot sedan andra världskriget, andra ledande SD-företrädares kommentarer om att muslimerna ska kontrolleras, att nya lagar borde skapas och att våld och mord är djupt rotade i islamisk kultur samt ansatsen senast i morse på radion att just muslimer ska kartläggas utifrån sin benägenhet att vilja ägna sig åt terror och andra åsikter är islamofobiska och rasistiska. Ingen människa i Sverige ska åsiktsregistreras av den anledningen.

Jag skulle vilja plocka upp det amerikanska uttrycket för den här typen av rasism: racism by proxy. Det offentliga samtalet, den intellektuella förflackningen där tidigare principfasta försvarare av öppenhet helt verkar ha tappat fotfästet och ett politiskt klimat där anständighetens gräns ständigt förskjuts bildar en acceptabel klangbotten där den oacceptabla rasismen får bärkraft och växlas ut i allt fler och grövre hatbrott.

Den här utvecklingen är något vi alla borde oroa oss för. Det är inte okänt vad som händer i ett samhälle där rasism och hatbrott tillåts växa. Vi har många exempel på detta, från den amerikanska södern till Sydafrika, från Rwanda till Nazityskland. När uppdelandet i vi och dem får pågå och när det finns politiker som eldar på missämja och misstankar ökar också hatbrotten. Att dela upp samhället i vi och dem går ut över oss alla oavsett ursprung, levnadsår eller antalet generationer i Sverige.

Herr talman! Jag skulle vilja rekommendera en bok. Författaren Ken Follett har skrivit en fantastiskt intressant och bra romantrilogi om 1900-talets historia. Den andra delen, som heter Världens vinter, handlar om andra världskriget och händelserna som föregick det och nazismens framväxt. Den är oerhört bra för den som vill förstå hatets drivkrafter. Samtidigt är den djupt oroväckande när det gäller den slående likhet vi ser mellan samhällsutvecklingen då och nu.

Att antyda att alla som delar en kultur eller religion eller att alla från ett land är på ett visst sätt drabbar folk lika mycket som antydningar om att samma personer är som de är på grund av blodet. Rasism är rasism, även om det finns folk som gärna vill tänja på begreppen för att slippa räkna sig till rasisterna.

Herr talman! Det är glädjande att höra att vi är överens om att vad vi säger och gör spelar roll. Våra ord och handlingar kan antingen binda oss samman eller elda på människors hat.

När SD:s Kent Ekeroth den 18 oktober i år stod och höll tal i Trelleborg försökte han knappast släcka någon vrede. Tvärtom varnade han för flyktinginvandringen och sa: För Sverige innebär det vår undergång. Han sa också till publiken: Ni är en spjutspets för att ta vårt land tillbaka. Sedan pratade han om svenskarnas långa stubin och sa: Men när stubinen har brunnit klart, då smäller det! I publiken fanns bland annat uniformerade nazister.

Ett parti som dagligen låter sina företrädare hetsa så här och som dessutom lägger ut adresser till tilltänkta flyktingboenden bär självfallet ett tungt ansvar för vad som händer. Både polis och hatbrottsforskare pekar på att den här sortens hatisk retorik riskerar att trigga. Om Sverige beskrivs som hotat och under attack finns det personer som kan känna sig kallade att agera utifrån det - människor som Ausonius, Mangs och Lundin Pettersson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Men även alla vi andra har ett ansvar för vad vi säger och vad vi gör. Vi står nu i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. 60 miljoner människor är på flykt, hälften av dem barn. De flesta har sökt skydd undan förföljelse och krig som internflyktingar eller i sina grannländer. Men i en så stor humanitär katastrof söker sig en del även till Europa och till Sverige.

Historiskt har Sverige sedan länge hanterat större flyktingmottagande genom investeringar i de människor som kommit och i att bygga samhället större. Just därför har det har gått väldigt bra. Vi har kombinerat solidaritet med välfärd och har blivit ett starkare och rikare land.

Fler än 120 000 människor har sökt asyl hos oss i år. Det är självklart en väldigt stor uppgift, även för ett välorganiserat och rikt land som Sverige. I vissa kommuner, framför allt ankomstkommunerna, är läget mycket ansträngt. Men i andra kommuner har man fortfarande knappt tagit något ansvar eller har kapacitet att göra mycket mer.

Vad väljer regeringen då att göra och säga, när människor på flykt behöver oss som allra mest? Väljer de att visa ledarskap och säga att ansträngning aldrig får låta oss överge mänskliga rättigheter, att vi kommer att möta detta med Sveriges allra bästa sidor, välorganiserat och solidariskt med investeringar i välfärd och människor, att EU har misslyckats men att vi inte tänker överge asylrätten utan i stället hålla tillbaka medlemsavgiften tills övriga länder tar sitt ansvar, att vi ska stötta kommuner med resurser och regeländringar så att de klarar uppgiften, att vi tillsammans äntligen ska göra de investeringar i bostäder och välfärd som så länge behövts och att vi nu får prioritera socialsekreterare framför badrumsrenoveringar?

Nej. De väljer att skrämmas med ord som systemkollaps och kaos. De ställer välfärd mot mänskliga rättigheter och stänger hellre gränserna för dem som behöver skydd än lättar på utgiftstaket. Det, herr talman, är motsatsen till ledarskap. Och det kommer tveklöst att leda till att några av oss i samhället kommer att ses som en farlig börda som hotar välfärden. Det är farligt.

Herr talman! Det är uppenbart att Sverigedemokraternas Martin Kinnunen inte kan se skillnad - detta är inte en integrations- eller invandringsdebatt eller en immigrationspolitisk debatt utan en debatt om hatbrott och rasism.

Det är uppenbart att Sverigedemokraterna försöker ta avstånd från främlingsfientlighet och rasism, men i nästa mening säger de att det inte är rasism att motsätta sig invandringspolitik eller att vilja minska flyktingmottagandet. Det är ni sverigedemokrater, Martin Kinnunen, som väljer den kombinationen för att ni har problem med er argumentation, ni har problem med era motiv och ni har problem med att på ett trovärdigt och seriöst sätt ta avstånd, oavsett om det är adresslistor eller asylbränder.

Ni har också ett ansvar i denna riksdag, precis som Liberalerna, Centerpartiet och Socialdemokraterna, men ni tar inte det ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Liberalerna har några punkter för att hantera hur vi ska gå vidare när det gäller debatten mot hatbrott. Vi har under våren fått indikationer på att vi inte ser att straffskärpningen får genomslag i domstolsbesluten när det gäller hatbrottsanmälningar.

Vi har ställt en fråga till justitieminister Morgan Johansson, som svarade att det genomförs en aktstudie genom Åklagarmyndigheten, som förhoppningsvis ska redovisas i november månad.

Vid landsmötet förra helgen beslutade Liberalerna att överväga att se över brottsbalkens straffskärpningsregel för att tydligare fånga in hatbrottsmotiv, till exempel när det gäller personer med funktionsnedsättning. Ett ännu tydligare beslut vi har fattat är att införa en så kallad lex Fadime och lyfta fram de hedersrelaterade brotten inom ramen för hatbrottslagstiftningen.

Liberalerna har också, naturligtvis i alliansregeringen, bidragit till att den rapport som överlämnades i mars beställdes av Polismyndigheten.

Vi välkomnar beskedet att Göteborg ska få en egen hatbrottsgrupp. När jag diskuterade frågan med hatbrottspoliserna i Stockholm tidigare i veckan framkom dock att det fortfarande återstår tydliga besked, organisatoriskt och resursmässigt, innan funktionerna är på plats.

Avslutningsvis, herr talman, är det jätteviktigt att man fortsätter att satsa på kompetens och information, inte bara hos polis och åklagare utan hos hela rättskedjan. Även hos tingsrätterna kan man notera tydliga brister i hanteringen av hatbrottsärenden.

Det börjar med polisanmälan. Ställer polisen rätt frågor? Markerar man tydligt i anmälan? Vad överlämnar man till åklagaren? Är åklagaren tydligt insatt i hatbrottsmotiv? Det är helt avgörande när man sedan yrkar åtal. Där finns uppenbara brister - mycket mer behöver göras.

Herr talman! Mycket är sagt hittills i debatten som man skulle vilja hålla med om, återupprepa och diskutera kring vidare. Men låt mig återvända till antisemitismen och den ökade otryggheten för den judiska befolkningen i vårt land och i vår omvärld.

Det är nu inte många kvar av dem som överlevde Förintelsen och sedan fann Sverige som sitt nya hem. Men många av dem har barn och barnbarn som lever här, och nu ser de tendenser och signaler som oroar och förskräcker. Det är något som vi måste ta på stort allvar.

Förra året, 2014, anmäldes 270 hatbrott med antisemitiska motiv i Sverige. Det är i förhållande till den judiska minoritetens storlek tämligen många. Det går dessutom att misstänka att brotten är fler än så. Människor är ju rädda för att anmäla, och andra kanske inte tycker att det är lönt att anmäla och har inställningen att förövarna ändå inte kommer att ställas till svars.

Herr talman! Det har gått så långt nu att många judar i såväl Sverige som andra europeiska länder undrar över om de över huvud taget har någon framtid i Europa. För somliga är det ett alternativ att emigrera till Israel. Men för mig är det inget alternativ att stillatigande acceptera att vår judiska minoritet hotas och känner sig tvingad att ge sig av. Sverige ska vara ett tryggt land för alla, också för judarna.

Dessvärre fördöms inte övergreppen, övertrampen och det tysta förminskande av den här gruppen på ett tydligt och önskvärt sätt i dag. Alltifrån politiker till tv-personligheter undgår kritik när retoriken mer eller mindre anknyter till den gängse antisemitiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Låt mig ta ett aktuellt exempel, ett i raden av många där judar förminskas eller ignoreras. När det i år arrangerades en manifestation med anledning av kristallnatten bjöds inte judiska församlingen in. Krafter som säger sig vara emot rasism och antisemitism har ett mycket stort ansvar. Plakaten och marschallerna är en sak - de är viktiga markeringar. Men, herr talman, det verkliga engagemanget är större och viktigare än plakatviftningar.

I en artikel i Dagens Arena formulerar sig Willy Silberstein, som är ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism, så här: "En antirasism som exkluderar eller är tyst om vissa former av rasism är ingen antirasism. Och en antirasism som dessutom accepterar och därmed legitimerar somliga typer av rasism är, oavsett vilken hatlära det rör sig om, endast ett symptom på det problem den påstår sig bekämpa."

Herr talman! Det Silberstein här uttrycker är dessvärre högaktuellt. Vi förtroendevalda i den här kammaren och i andra beslutande församlingar har ett särskilt stort ansvar för att framhäva kampen mot rasism som en kamp mot alla typer av hatläror.

Herr talman! Det blev inte, Martin Kinnunen, tydligt med svaret. Jag ska därför upprepa frågan, så får du en chans till. Du har ju två minuter till ditt förfogande.

Först och främst: På vilket sätt var hatattacken mot Showan Shattak i Malmö importerad? Jag är ledsen om jag missade ditt svar, men jag hörde faktiskt inte en stavelse.

Sedan till detta med bränder. Jag har här en lista över de bränder i Sverige som har varit i år. Det hann brinna 43 flyktingförläggningar i Sverige innan Jimmie Åkesson tog avstånd. Det hann gå till den 29 oktober innan Jimmie Åkesson tog avstånd. Många av de här attackerna hade bevisats vara hatbrott innan dess, exempelvis brinnande kors i Malung. Men det kom inget avståndstagande.

Varför var det viktigare för sverigedemokrater att runt om i landet lägga ut adresser till flyktingförläggningar än att ta avstånd från bränderna? Vilken signal tycker Martin Kinnunen att det skickade, när man runt om i landet i stället för att ta avstånd - det var 43 bränder - lade ut adresser? Vilken signal tror Martin Kinnunen att det skickade? Varför var det viktigare att lägga ut adresserna än att ta avstånd från mordbränderna?

Herr talman! Jag kan instämma i den frågan. Jag kan också instämma i bland annat det Andreas Carlson sa om att alla former av rasism måste bekämpas. Det är viktigt att lyfta fram den rasism som möter många judar och den oro många judar känner inte minst i Malmö.

Jag har inte så många minuters talartid kvar, så jag vill upprepa den fråga jag hade till inrikesministern. Den handlar om resurser och arbetet på hatbrottsenheterna, resultatet av den granskning som gjordes och som skulle stärka polisens arbete mot den här typen av allvarliga brott, där tanken var tre hatbrottsenheter, förstärkning i alla polisområden och fördubblade anställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Vi har beskeden att det inte riktigt är färdigt och står på plats. Men vi har också uttalanden från rikspolischefen om att man i januari ska komma in till regeringen och berätta vilka kostnader man ser framför sig och de svårigheter som man har. Rikspolischefen har sagt att det handlar om miljarder - i plural: Det handlar om utvidgning av polisstyrkan, som i dag är 20 000, med ytterligare 1 000-2 000 poliser.

Jag vet inte vilket svar regeringen kommer att ge. Jag vet att Moderaterna har föreslagit en utökning med 1 000 poliser. Men mitt bekymmer i den här debatten är: Innebär den ansträngningen i resursfrågan att vi riskerar att den förstärkning av hatbrottsarbetet som vi har varit på väg att få går om intet? Den frågan vill vi gärna ha svar på.

Det finns mycket annat som behöver göras. En del har kommit upp i den här debatten. Men jag tror att en viktig sak i det moderata programmet är något som alla delar, nämligen att vi måste öka kunskaperna om hatbrott i rättsväsendet och i samhället i stort och att vi måste öka kunskapen om den historik som finns bakom den aktivism som rasisterna trots allt utövar.

Herr talman! Grunden i det antirasistiska arbetet måste utgå från att vi inte gör skillnad på människor och att alla behandlas med respekt oavsett etnisk bakgrund, sexuella preferenser med mera. I arbetslivet ska vi fokusera på kompetens.

Dessvärre har vi en negativ utveckling på det här området. Vi har fått ett begrepp, rasifiering, som utgår från att ge människors yttre attribut betydelse. Vi har Mångkulturellt centrum i Botkyrka, som Vänsterpartiet stöder och som man har finansierat rasforskning till. I Botkyrka vill Vänsterpartiet och Socialdemokraterna faktiskt att man ska börja föra etniska register i kommunen - det vi anklagas för att vilja göra men där vi enbart har föreslagit enkätundersökningar som genomförs bland annat i Frankrike, som ledamoten Hedin har velat ha som ett föregångsexempel i det här arbetet.

Vi har också kunnat notera hur debattörer med invandrarbakgrund som kritiserar den svenska invandringspolitiken frekvent även i public service utmålas som svikare, så kallade Uncle Tom. De som invandrare borde vara tacksamma över den här migrationspolitiken och inte bete sig som några svikare, tycks innebörden vara. Det är ett främlingsfientligt och rasistiskt synsätt.

Det kom några frågor. Det var en knivskärning i Malmö. Jag tror inte att det ännu har genomförts någon rättegång. Min uppfattning är att det var politiska motiv som låg bakom där och att det absolut inte var någon importerad brottslighet utan att det var nazister som begick brott, avskyvärda brott.

Det har talats mer om den enkätundersökning som Jimmie Åkesson har föreslagit. Sådana enkätundersökningar genomförs i alla länder, även i Sverige. Men när vi säger att vi ska göra lite fler enkäter och få reda på lite mer information om vilka attityder som finns i samhället, då är det plötsligt fruktansvärt, då är det åsiktsregistrering och etnisk registrering. Jag tycker att det är en debatt på mycket låg nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Jag vill börja med att tacka den majoritet av mina kollegor som i dag har tagit ställning mot alla former av rasism och mot hatbrott. Tack för den här debatten!

Det kommer att ta tid att bekämpa rasismen, och det kommer inte att vara enkelt. Men vi måste bestämma oss för att det kan och kommer att gå.

Vi har i Sverige en regering som investerar i välfärden för ett Sverige som håller ihop, som arbetar strukturerat mot rasism och hatbrott och som ser till att resurserna och kompetensen inom polisen för att lagföra och utreda hatbrott ökar.

Vi ser också hur människor runt om i Sverige mobiliserar för alla människors lika värde. Vi är många. Och vi arbetar på alla nivåer i samhället, från hur vi själva uttrycker oss till det strukturerade arbetet för att bygga ett samhälle för alla. Det ger hopp för framtiden och hopp om ett Sverige där alla kan leva sina liv som de vill och som de är och ett Sverige fritt från rasism och diskriminering. Det är målet, och vi har mycket kvar att göra.

Herr talman! De senaste dagarna har jag ärligt talat haft svårt att bestämma mig för om jag ska vara arg eller ledsen. Om jag för ett ögonblick väljer att lita på alla goda intentioner som presenteras i denna debatt kanske vi ändå kan finna gnuttan av ett hopp.

Kanske måste vi ibland betvinga omedelbara starka känslor och höja blicken och se lite längre.

Hatbrott är början till något som kan förändra ett land till oigenkännlighet på kort tid. Det går ut över alla människor som till exempel på grund av sin etnicitet, nationalitet, ras, religion eller sexuella läggning kan sägas tillhöra en viss grupp. Genom att ändra definitionen av hatbrott så att även transpersoner inkluderas visar vi att vi inte accepterar hatbrott mot någon grupp. Tyvärr finns det fortfarande alltför många människor som anser att vissa människor är mindre värda och att de av den anledningen lockas att begå brott mot dem.

Att dela in människosläktet i vi och de är inte bara dumt; det är människans största hot mot mänskligheten. Rasism skapar ett hat som är svårt att förstå för oss som inte känner det. Detta hat skapas av tron att vi alla inte är lika mycket värda. Vissa radar upp ändlöst med på ytan intellektuellt hållbara argument för varför vi alla mår bättre av att hållas isär, eller försöker till och med inbilla oss att det inte alls är det som de säger.

Vissa dagar är det extra svårt för mig som politiker att stå emot och inte låta mörkret ta över. Då är det bra att ta stora tänkare till hjälp. Martin Luther King sa en gång: Mörker kan inte driva bort mörker, bara ljus kan göra det. Hat kan inte driva bort hat, endast kärlek kan göra det.

Herr talman! Det saknas inte saker att ta tag i. Vi har redan tappat ganska mycket viktig tid. Vi behöver ta tag i både arbetet mot rasism och mot hatbrott. Det finns mycket att göra när det gäller att kombinera den ideologiska delen och de sociala förutsättningarna.

Men vi behöver också arbeta mer med mottagande. Medan vi står här och talar finns det massor av människor ute i landet som försöker lösa saker. I några kommuner har man hittat bra sätt att rekrytera lärare till skolan direkt från sfi. I några har man fixat svenska för föräldralediga. I andra försöker man skapa egna arbetsmarknadsutbildningar som passar det lokala behovet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Det är dags att stötta och fokusera på detta arbete. Låt oss tredubbla antalet ankomstkommuner och se till att alla kommuner verkligen tar sitt ansvar! Det finns fortfarande alldeles för många rika kommuner som knappt tar något ansvar och ändå gnäller allra mest.

Låt oss ta fram boenden, både på kort och på lång sikt. I Bromölla har kommunen tagit fram 200 platser som fortfarande inte används, trots att asylsökande har fått sova ute i Malmö. Det finns ganska många sådana exempel.

Var tredje medlem i LRF är beredd att ta emot flyktingar. Eftersom Migrationsverket upphandlar endast fler än 30 platser i taget tror jag att vi måste låta kommunerna ansvara för att hitta färre platser och att det skulle öka kapaciteten.

Nej, detta är ingen systemkollaps. Det är på sin höjd en svacka i politiskt ledarskap. Det som händer nu riskerar att drabba inte bara dem som vi nu vänder ryggen utan faktiskt också det öppna och trygga samhälle som vi har talat om här i dag. Med det är även risken för ökad rasism och ökat hat ganska given. Jag tycker att vi bör lägga den typen av retorik bakom oss och ta tag i de praktiska utmaningar som finns.

Herr talman! Först och främst vill jag tacka Miljöpartiet de gröna för initiativet till denna debatt.

Vi vet att den dåvarande alliansregeringen för drygt ett och ett halvt år sedan beställde en stor undersökning från Forum för levande historia. I den fick drygt 4 700 ungdomar tycka till om attityder till romer, judar, muslimer och homosexuella. Rapporten heter Den mångtydiga intoleransen. Redan där kunde vi se att det finns en stor utmaning även när det gäller ungdomar i våra skolor i Sverige. Det är en mer positiv syn på homosexuella personer, men fortfarande en stor utmaning när det gäller antiziganism och synpunkter på och attityder till muslimer.

Herr talman! Därför har vi politiker ett mycket stort ansvar när vi uttalar oss om olika typer av konflikter. Det kan gälla utrikespolitiska konflikter och hur vi hanterar till exempel frågan om terrorism. Det är viktigt att skilja på våldsbejakande islamistisk extremism och dem som bekänner sig till islam och är muslimer. Det är i alla fall ett parti som medvetet inte vill tydliggöra skillnaden.

Vi från Liberalerna tycker också att det är viktigt att omorganisationen av polisen verkligen blir bra, vilket vi redan har betonat, inte bara i Göteborg utan även i Malmö som har ett mycket stort bekymmer när det gäller dessa frågor.

Vi har också i denna debatt hört att det finns ett visst parti - deras representant är tyvärr inte kvar här i kammaren - som inte vill ta avstånd från detta med att på hemsidor uppmana människor till olika saker och informera dem om adresser till asylboenden och så vidare. Detta sammantaget vill vi ta mycket stort avstånd från.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om rasism och hatbrott

Herr talman! Jag vill avslutningsvis tacka för den debatt vi har haft i dag. Den har återigen visat betydelsen av ett aktivt arbete mot rasism och hatbrott.

För oss kristdemokrater är det helt centralt att lyfta fram människovärdesfrågorna i den politik vi driver, och när vi talar om hatbrott och rasism är människovärdet själva kärnan. I den här kammaren har vi inte sällan olika uppfattningar om hur man ska lösa samtidens utmaningar, men vi måste stå enade mot rasism, hatbrott och ett samhälle där människor sorteras in i kategorierna "värd att leva" och "inte värd att leva". Jag vägrar lämna över ett sådant samhälle till nästa generation, och vi måste gemensamt stå upp mot de krafter som driver i den riktningen.

Herr talman! Att arbeta mot rasism och alla typer av hatbrott är att stå upp för det unika och okränkbara människovärdet.

Herr talman! Vi kan väl notera att Sverigedemokraterna inte bara flyr från mina frågor utan också från riksdagens kammare. Jag är uppriktigt ledsen över att Sverigedemokraterna inte tydligare tar möjligheten att engagerat ta avstånd från bränderna. Det gör det svårt att ta Sverigedemokraternas andra försäkranden på allvar. Det är svårt att ta Martin Kinnunen på allvar när han säger att han inte vill göra skillnad på människor och sedan kallar hatbrotten i Malmö "importerade". Budskapen går inte riktigt ihop.

Beatrice Ask ställde en fråga till mig om resurserna till hatbrottsenheterna och deras förmågor. De har fått en förstärkning; det är i dag dubbelt så många som jobbar med att utreda hatbrott som det var för ett år sedan. Med det sagt: Den påfrestning svensk polis nu står inför riskerar naturligtvis att drabba i princip all polisverksamhet. Vi har det högsta terrorhotet sedan terrorskalan infördes, och vi har för första gången sedan Sveriges EU-inträde 1994 infört inre gränskontroller. De slukar stora polisresurser. Tyvärr tror jag inte att det i dagsläget finns något alternativ till att göra dessa kontroller, vilket vi gör med arbetet mot terror som motivering. Därför tror jag att vi kommer att få återkomma till kammaren och diskutera på vilket sätt vi kan förbättra polisens resurser.

Jag vill ta tillfället i akt att tacka Miljöpartiet för att de tog initiativ till den här debatten, och jag vill tacka Vänsterpartiet och de fyra borgerliga partierna för deras konstruktiva bidrag till kampen mot hatbrott.

Överläggningen var härmed avslutad.