Interpellationssvar - Rättssäkert skydd av förföljda kvinnor och deras barn - 2013-06-27

Herr talman! Det är hedervärt av Anders Borg att informera oss riksdagsledamöter om hur arbetet i Regeringskansliet går till och hur regeringsformen och riksdagsordningen ser ut. Men jag tror att vi har något så när koll på det där. Det Hans Hoff försöker förklara är att om regeringen vill agera kan den göra det mycket snabbare. Jag kan påminna Anders Borg om ett av de snabbaste beslut som riksdagen har fattat och som regeringen drev på. Det var en mycket kraftig förändring av a-kassan, som jag tror gjordes på tre veckor. Förändringen av sjukförsäkringen var om möjligt ännu snabbare när det gällde att försöka rätta till stora misstag som gjorts. Man rättade inte till grundproblemen, men man rättade till vissa saker. Den här regeringen har alltså agerat i frågor som den själv har tyckt varit viktiga att agera i. När det gäller den här frågan kan man fundera på vad det är som gör att den har dragits så i långbänk. Precis som Anders Borg och Hans Hoff har sagt finns ingen partiskiljelinje i de här frågorna. Min bild är att både moderater, socialdemokrater och hela riksdagen har ett starkt engagemang i att få stopp på mäns våld mot kvinnor. Men då gäller det att stärka kvinnornas rätt att leva under den skyddade identitet som behövs tills den man som utsätter dem för hot och förföljelse hamnar bakom lås och bom. Jag ställer mina frågor igen. Hur snabbt kommer det här att gå? Hur lång tid kommer det att ta - före valet 2014 eller efter? Någon uppfattning måste finansministern ha. Han sitter trots allt i regeringen.

Herr talman! Låt mig vara tydlig med att regeringen inte är nöjd med den situation som råder i Sverige. Det finns ett våld mot kvinnor från män, ofta i nära relationer, som är en del av den könsmaktsordning som råder och som måste bekämpas med hjälp av lagar, polis och normering. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor har intensifierats och förstärkts under alliansregeringens regeringsperiod. Det handlar om att insatserna i pengar räknat har skalats upp påtagligt, inte minst för att stötta skyddsverksamheten. Det handlar om att vi på en lång rad områden har skärpt straffen så att de som begår den typen av övergrepp får ta konsekvenserna att sitt handlande. Det handlar om att vi har gjort insatser för att fler poliser ska finnas i rättsväsendet och för att polisens verksamhet på området ska fungera bättre och vara mer välorganiserad. Håkan Frimans utredning kommer att redovisas inom kort, och då kommer förslagen att skickas ut på remiss. Sedan ska regeringen återkomma. Såvitt jag förstår kommer den redovisningen att ske den 28 juni, det vill säga i morgon. Sedan var det frågan om Skatteverkets arbete. Den sekretessmarkering som finns nu är inte ett sekretessbeslut av den myndighetskaraktär som det annars är fråga om vid beslut, utan det är en sekretessmarkering. Det ska vara en markering till tjänstemännen att om någon begär ut uppgifter om personen ska begäran särskilt noggrant prövas mot bakgrund av den hotsituation som finns. Därmed är det inte heller enligt svensk rätt möjligt att överklaga en sådan sekretessmarkering. Det sammanhänger med gällande rättsordning. I fråga om hur Skatteverket organiserar sitt arbete rör detta det inre arbetet i ett ämbetsverk. Jag vill ändå påpeka att den ordning vi har i Sverige enligt regeringsformen, riksdagsordningen och grundlagen är sådan att den ger ett utomordentligt starkt skydd för självständiga ämbetsverk att organisera sitt arbete. Det är till exempel den allra vanligaste formen - nu är jag inte helt säker på det, men jag tror att det är den vanligaste formen - av prövning som statsråd råkar ut för i konstitutionsutskottet. Har statsrådet respekterat de självständiga ämbetsverken eller har statsrådet ägnat sig åt ministerstyre? Ordningen är sådan att det är Skatteverket som lägger upp sina rutiner. Låt oss nu titta på Håkan Frimans förslag, och låt oss sedan förhålla oss till vilka av dessa som ska bli lagstiftning. Sedan får vi återkomma till debatten.

Herr talman! Anders Borg avslutade med att säga att vi får återkomma till debatten. Det hoppas jag verkligen att vi inte behöver. Jag anser att detta inte är en partipolitisk fråga över huvud taget. Det är absolut ingen valfråga eller ideologisk fråga. Det här handlar om de 12 000 i huvudsak kvinnor som utsätts allra mest, oftast av män som jagar, misshandlar eller förnedrar dem, så till den milda grad att de behöver skyddas för att kunna leva säkert. Det är ingen sinekur att leva på det sättet, utan det är oerhört begränsande i ens möjligheter att leva ett bra liv. Det är priset kvinnorna betalar för att slippa misshandlas, hotas och trakasseras. I vissa fall kan det handla om liv och död. Jag tar med mig vad finansministern har sagt om att man kommer att agera. Jag hoppas verkligen att det inte bara är ord utan att ministern avser att ta till sig vad utredningen lägger fram och jobba för att det verkligen blir någon form av förändring i dagens system. Bland annat Folkbokföringsutredningen har tittat på frågan, och där finns ett stort kapitel som går igenom exakt hur det fungerar. Den visar på den ena bristen efter den andra i dagens system. Jag tog för givet att regeringens förslag som lades fram i mars utifrån Folkbokföringsutredningens konkreta åtgärder skulle innebära förbättringar för förföljda kvinnor och deras barn. Men det gjorde inte regeringen, utan i stället tillsattes en ny utredning. Men jag ser det som positivt, och jag hoppas att regeringen agerar för dessa människor. Det är människor som är extremt utsatta, och de förtjänar faktiskt en bättre livssituation än vad de har i dag. Om samhället kan hjälpa till på något vis ska vi försöka göra det på ett så bra sätt som möjligt.

Herr talman! Arbetet i regeringen är inte så fördelat att jag är ansvarig för de rättsvårdande insatserna, och det är där i grund och botten som det tunga arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor ligger. Men jag vet att regeringen har skalat upp sina breda insatser mot kvinnovåld, att vi har förstärkt straffsatserna och att vi arbetar bland annat utifrån Påföljdsutredningen för att ytterligare förstärka straffen för att stoppa och motverka mäns våld mot kvinnor. Vi vet att hela rättskedjan - från polis till åklagare och domstolar - har fått resurser och utrymme för att jobba med dessa frågor. Nu får vi nya förslag från Håkan Friman inom kort, och de ska gå ut på remiss. Då ska frågan återigen prövas vad vi kan göra för att även utifrån sekretessmarkering och personuppgifter kunna skydda kvinnor som utsätts för mäns våld.