Frågestund - 2013-03-14

Herr talman! De länder som har byggt ut förnybar energi i snabb takt de senaste åren har alla det gemensamt att privatpersoner och hushåll ges möjlighet att vara delaktiga genom att bli delägare i vindkraftverk eller installera solceller på sina tak. Att ge människor möjlighet att vara delaktiga i energiomställningen innebär både att det går snabbare när fler deltar och att man ger människor makt över sin elräkning. Människor i länder med folkligt deltagande är mycket mer positiva till en energiomställning till ett helt hållbart energisystem. I Tyskland är det en miljon hushåll som har egen elproduktion med solceller på sitt eget tak. I Sverige är det 700. Min fråga till statsrådet Annie Lööf är: När kommer regeringen att se till att svenska hushåll får vara delaktiga i att producera egen el?

Herr talman! Även jag och regeringen ser positivt på den förnybara energin. Vi ser att den förnybara energins andel har ökat oerhört de senaste åren, både bio- och vindenergin och solceller. I höstens budget satsade regeringen på fortsatt utökat stöd för solceller fram till 2016, en viktig del. Vi tror att den branschen kan växa om man får ytterligare stöd ett antal år. Det som jag ser som angeläget är att vi får på plats ett nettodebiteringssystem. Det är en fråga som inte handlar om om utan om när . Där har vi en utredning på gång. Vi vill stimulera den gröna folkrörelse som finns runt om i landet där människor investerar i vindkraft och bygger solceller på sina tak, eller som det offentliga på sjukhus och vårdcentraler. Det ser vi som någonting väldigt positivt och vill fortsätta att stimulera.

Herr talman! Den här regeringen har snart styrt i sju år, och Sverige är ett u-land vad gäller egen el jämfört med länder som Danmark och Tyskland som har ett stort folkligt deltagande i energiomställningen. I Tyskland är det 90 procent av alla vindkraftverk som ägs av lokalsamhället eller privatpersoner. I Sverige är det så få att det är svårt att mäta. När kommer den här regeringen att leverera möjligheter för de svenska hushållen att delta? Den här riksdagen har debatterat och tagit ställning till frågor om bland annat nettodebiteringen där regeringen hittills har sagt nej. Nu har vi en utredning, och sedan ska regeringen besluta om man vill införa det. Min förhoppning är att man kommer att tillåta hushållen att producera egen el på årsvis basis för att kvitta mot nätet. Jag hoppas att den här regeringen kommer att se positivt på Miljöpartiets förslag om att införa ett garantipris såsom det finns i många andra länder där en privatperson får ett garanterat pris på den el man säljer ut på nätet och därmed kan räkna hem sin investering. Frågan blir än en gång: När kommer regeringen att leverera den politik som behövs för att svenska hushåll ska bli delaktiga i energiomställningen?

Herr talman! Här vi ser den stora skillnaden mellan en aktiv grön regering och en grön opposition. Den gröna oppositionen i form av Miljöpartiet diskuterar och driver på men genomför knappast. Under de här sju åren - Lise Nordin säger att Sverige är ett u-land när det gäller det gröna och det förnybara - har vi ändå gått från 1 till 7 terawattimmar när det gäller vindkraft. Vi ser att den kooperativa vindkraften har byggts ut under de här åren. Vi ser att bioenergin har gått om oljan som den största källan i Sverige. Det är många positiva gröna steg som har tagits under en regering som inte bara pratar utan som också gör skillnad när man har den chansen. Vi kommer att fortsätta att driva på för ett energisystem som är långsiktigt hållbart. Hela regeringen har som ambition att fortsätta på den linjen. Vi har tuffa klimatmål och tuffa energimål, och nu ska vi staka ut vägen för att nå de mål vi har för både energin och klimatet.

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Maria Larsson. På en del sjukhus, bland annat Karolinska här i Stockholm, måste patienter med obotlig prostatacancer själva betala sin medicin, Zytika, på ca 30 000 kronor i månaden. På andra sjukhus får patienter det här läkemedlet gratis. Anledningen är att Läkemedelsverket beslutat att Zytika inte ska omfattas av läkemedelsförmånen. I beslutsunderlaget för att det inte ska ingå är oftast patienterna äldre, genomsnittsåldern är 69 år. De kan inte börja arbeta efteråt. Förlängd överlevnad ger alltså upphov till ökade samhällskostnader enligt beslutsunderlaget. Min fråga är följande: Anser statsrådet det vara acceptabelt att staten ska väga in att äldre bidrar mindre till samhällsekonomin när man beslutar om vilka läkemedel som ska subventioneras? Om inte, vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att ändra på detta?

Herr talman! Tack för frågan. Vi har för inte så länge sedan utvidgat begreppet och riktlinjerna för åldersdiskriminering i vårt land. Det finns en osynlig åldersdiskriminering, och det finns en som är mer synlig. Det är viktigt att vi tittar på vad sjukvårdslagen säger. Vård ska ges efter behov. Vård och medicinering är naturligtvis någonting som hör ihop. Frågan finns dock inte i min portfölj. Den ligger i Göran Hägglunds portfölj. På detaljnivå blir jag svaret skyldig, speciellt när det gäller åtgärdsdelen. Låt mig betona vikten av att hälso- och sjukvårdslagens intentioner om vård efter behov upprätthålls. Det finns inget som står i hälso- och sjukvårdslagen om vård efter ålder. Något sådant begrepp har vi inte och kommer heller inte att införa.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet Maria Larsson. Man ska komma ihåg att den äldre generationen har varit med och byggt upp välfärden som vi alla tar del av här i Sverige. Vi menar att man måste ta ett initiativ till att förändra lagstiftningen på ett sådant sätt att det klart och tydligt framgår att medicin som förväntas kunna förlänga livslängden hos obotligt sjuka patienter ska ingå i läkemedelsförmånen oavsett ålder på patienten. Frågan hur vi ska använda våra gemensamma resurser på bästa sätt måste ständigt diskuteras. Det gäller särskilt i dessa tider där de övriga sju riksdagspartierna är överens om att de människor som finns här illegalt i landet får subventionerad vård. Det är dessutom högre subventionerad vård än vad man ger åt landets äldre, vilket är högst anmärkningsvärt. Jag tackar för svaret på frågan.

Herr talman! Jag vill bara komplettera med en liten uppgift. Våra äldre är naturligtvis de största läkemedelskonsumenterna. Jag vill framhålla vikten av att äldre patienter och äldre personer som bor på äldreboenden får ordentliga läkemedelsgenomgångar så att de inte överkonsumerar läkemedel på ett sätt som ger biverkningar. Här har vi gjort stora satsningar inom projektet Mest sjuka äldre. Det är också en viktig del att anföra när det gäller läkemedelsdiskussionen. När man har en läkemedelsgenomgång resulterar det nästan alltid i färre läkemedel och en bättre hälsa som följd. Därför är detta ett prioriterat område.

Herr talman! Senare i eftermiddag ska riksdagen ta ställning till ett enhälligt förslag från socialförsäkringsutskottet om att uppdra åt regeringen att senare i år återkomma med förslag om hur man kan säkerställa att långtidssjukskrivna får rehabiliteringsinsatser. Det var inte svårt att finna enhällighet kring detta. Samtliga partier i riksdagen är väldigt måna om att det satsas på rehabilitering. Vad som däremot var lite förvånande under debatten i går var att oppositionen gjorde gällande att regeringen i stort sett inte har satsat på rehabilitering på något vettigt sätt. Det ställer sig helt naturligt för mig att ställa frågan till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson: Har regeringen satsat på rehabilitering eller inte?

Herr talman! Alliansen drev med knapp majoritet strax före valet 2010 igenom beslutet om ett nytt personalförsörjningssystem för det svenska försvaret. Sedan dess har vi kunnat höra lovsånger om hur bra allting är och fungerar. Allt går som på räls, och inte minsta lilla avvikelse har synts till. Det har handlat om allt från antalet sökande per plats till att regeringen minsann ser till att ordning och reda råder när det gäller försvarets ekonomi. Men den senaste tiden har denna idylliska bild börjat krackelera. Debatten kring enveckasförsvaret verkar ha öppnat dammluckorna. Nu kommer den ena signalen efter den andra om att allt inte längre står rätt till. I dag kom nya uppgifter om att regeringen har fattat beslut om omedelbara åtgärder när det gäller personalförsörjning och ekonomi. Regeringen vill minska försvarets kostnader med en halv miljard kronor genom att dra ned på den fast anställda personalen. Det har nu gått knappt tre månader sedan regeringen fattade beslut om regleringsbrevet för Försvarsmakten för 2013. I dag kom nya åtgärder i form av uppdrag och ändringar i regleringsbreven för innevarande år. Min fråga till näringsminister Annie Lööf blir: Vad har hänt som har utlöst de senaste besluten?

Herr talman! Jag ber frågeställaren att ställa specifika frågor i skriftlig form till försvarsministern, som kan detaljerna om detta. Låt mig dock konstatera att regeringen givetvis har ett samlat ansvar tillsammans med majoriteten i riksdagen för ett långsiktigt hållbart försvar i Sverige. Vi har förändrat försvaret på en rad olika punkter för att ställa om det till ett modernt försvar. Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier ville inför valet 2010 minska budgeten mer än vad Alliansens partier och regeringen ville göra. Därför är Socialdemokraterna svaret skyldiga när det gäller på vilket sätt man ville minska budgeten och hur det skulle påverka Försvarsmaktens personalförsörjning, för att ta ett exempel. Det som har skett alldeles nyligen - nyheten i går gällde omställning från yrkesofficerare till reservofficerare - handlar inte om att göra en besparing på Försvarsmakten i stort, utan om att ställa om försvaret. Det ska bli mer omställbart och passande för dagens system.

Herr talman! Jag tackar för svaret, som närmast var en passning tillbaka. Jag kan bara konstatera att Socialdemokraterna har lika mycket pengar som regeringen i det nu gällande förslaget till budget. Frågan om regeringens styrning av Försvarsmakten blir inte mindre intressant mot bakgrund av den kraftiga kritik som Riksrevisionen riktar mot den så kallade Genomförandegruppens arbete med detaljstyrning av Försvarsmakten. Dagens beslut går dessutom stick i stäv med det underlag som Försvarsmakten lämnade in så sent som för två veckor sedan. I försvarsministerns debattartikel i Dagens Industri den 28 februari, som märkligt nog publicerade innan Försvarsmakten officiellt hade lämnat in sitt underlag skriver ministern bland annat: "Jag ser dock redan nu framför mig att det kommer att behövas förbättrad styrning av Försvarsmakten." Två frågor infinner sig. Har regeringens tidigare styrning av Försvarsmakten varit undermålig? Saknas det de facto en samsyn mellan regeringen och dess egen myndighet?

Herr talman! Utifrån min horisont som näringsminister följer jag detta på ett övergripande plan. Men hela regeringen har ett ansvar för ett långsiktigt hållbart försvarssystem. Jag vet att försvarsministern har en mycket tät och god kontakt med sina myndigheter och att hon arbetar fortlöpande med detta. Utöver det har vi en försvarsberedning, där även Socialdemokraterna sitter med, för att genomlysa både de yttre hot som eventuellt kommer mot Sverige i framtiden och den förmåga som vi vill att Försvarsmakten ska ha i framtiden. Jag tycker att försvarsfrågor har den digniteten att det är läge att lägga ned sandlådan och i stället växla upp för att ha seriösa samtal om hur vi ska stärka och få ett långsiktigt hållbart försvarssystem i Sverige. Jag hoppas att även Socialdemokraterna är med på den båten.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Lena Ek. Vintern 2012 utfärdades för första gången lavinprognoser i de svenska fjällen för samtliga 21 fjälldistrikt. Enligt den utvärdering som har gjorts anses prognoserna vara både kostnadseffektiva och bra. Jag läser innantill i Naturvårdsverkets rapport. De säger att två slutsatser har dragits. Det är högst relevant och samhällsekonomiskt försvarbart med lavinprognoser som varnar och utbildar allmänheten i lavinsäkerhet. För vintern 2012-2013 kommer inga lavinprognoser eftersom utvecklingsprojektet har avslutats. Min fråga är: Kommer miljöministern att agera så att Sverige går vidare och fortsätter att genomföra denna typ av prognoser?

Herr talman! Det pilotprojekt som Naturvårdsverket tillsammans med SMHI på eget initiativ har drivit under två vintrar har varit bra. Det tror jag utan att ha fått någon information från Naturvårdsverket, men jag kan sluta mig till det av den allmänna diskussionen. Det har gett goda resultat. Projektets slutrapport publicerades av Naturvårdsverket i december. Jag väntar på material från verket om detta tvåårsprojekt.