Interpellationssvar - Näringslivets utveckling i gävleborg - 2012-06-20

Herr talman! Jag vill börja med att säga till Raimo Pärssinen att om han vill tala om utbildningsfrågor bör han ställa interpellationen till utbildningsministern. Vill Raimo Pärssinen ha svar på hur regeringen ser på Arbetsförmedlingen i framtiden får han ställa frågor till arbetsmarknadsministern. Gävleborg har från regeringens perspektiv varit en viktig föregångare. När det tråkiga beskedet om nedläggningen av Stora Enso i Norrsundet kom för ett antal år sedan initierade Näringsdepartementet varselsamordnare för att skapa en tydlig dialog men också en möjlig plattform för samverkan mellan olika aktörer i området. Det var ett uppdrag som blev uppskattat och som också var framgångsrikt i så måtto som det ändå kan vara i sådana tråkiga situationer som vid nedläggningar. Detta varselsamordnaruppdrag blev sedan en förebild för många andra varselsamordnare som har utsetts i såväl Västra Götaland som stora delar av Småland under finanskrisen och som nu finns också i Kronoberg och Kalmar vad gäller Glasriket. I det fallet är jag mycket medveten om de utmaningar och svårigheter som Gävleborg står inför. Där är det viktigt att vara med och kunna bidra från nationell nivå. Men också de regionala och lokala aktörerna och politikerna har ett ansvar för att vända trenden. Vad gäller riskkapital fick jag en konkret fråga om vad som är på gång. Vi redovisade detta i vårpropositionen till riksdagen som ni har debatterat och fattat beslut om i dag. Där gör vi en kraftig översyn. Vi tar ett första steg och gör en sammanslagning av Almi och Innovationsbron för att se till att skapa mer resurser i riktigt tidiga skeden på kapitalstegen. Det är en efterfrågad åtgärd från det svenska näringslivet. Vad gäller regelförenklingar har det pågått ett ambitiöst arbete. Vi ligger långt fram i jämförelse med många andra europeiska länder. Men det är inte tillräckligt. När jag blev näringsminister i höstas styrde jag om arbetet och pekade i stället ut fem fokusområden i regelförenklingsarbetet. Ett av dem är minskad uppgiftslämning. Där har vi nu dragit i gång en utredning för att skapa en dörr in vad gäller uppgiftslämning. Målet är att få en dörr in när det gäller uppgiftslämning till exempelvis myndigheter. I Tillväxtverkets stora undersökning som kom i våras såg vi ett trendbrott. Färre företagare upplever i dag regelkrångel som ett tillväxthinder, vilket är positivt. Det hoppas jag håller i sig framöver. När det gäller kompetensplattformarna ser jag och även regionerna själva dem som ett oerhört viktigt och strategiskt arbete. Etableringarna av regionala kompetensplattformar äger Regionförbundet Gävleborg. Det handlar om att ta fram regionala prognoser och behovsanalyser på kort och lång sikt när det gäller utbildning. Men det är också ett bra sätt att möta näringslivets efterfrågan. Nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att kunna förstärka kompetensplattformarna ytterligare. De pengar som har tagits till kompetensplattformarna kommer från det regionala tillväxtanslaget som uppgår till 89,3 miljoner kronor fördelat till just Regionförbundet Gävleborg. Sedan vet Raimo Pärssinen att jag personligen är en oerhört varm anhängare av högskolor i hela landet och samverkan med näringslivet. Det kommer under hösten en ny forsknings- och innovationsproposition från regeringen till riksdagen. Då får vi ser hur anslagen och fördelningen av dem kommer att se ut. Jag vill avsluta med att Attraktionskraft Sverige är ett koncept som har varit uppskattat, kanske inte av riksdagsledamöter från Socialdemokraterna men av partier av olika färg och av regionala aktörer runt om i landet. Jag hoppas att vi kan arbeta intensivt med att stärka attraktionskraften i hela landet.

Herr talman! Jag tackar för svaret. När det gäller samordnare är jag fullständigt medveten om detta; det var ju en av Annie Lööfs företrädare, som jag hade interpellationsdebatter med, som genomförde samordningen. Det var Barbro Holmberg som genomförde detta arbete i Gävleborg, och jag vet precis hur det gick till och vilka resurser man hade. Låt mig dock säga så här: Vi ska inte tala om kompetensbehov. Vi ska inte tala om utbildningen - det får jag tydligen interpellera andra om. Vi ska inte tala om arbetsmarknad - det får jag interpellera andra om. Jag får heller inte ta upp behovet av ett dubbelspår och av att öppna porten mot Norrland - då får jag tydligen interpellera någon annan minister. Då kan jag konstatera att frågan är: Vad blir det kvar att tala med Annie Lööf om? Är det regelförenklingarna? Är det vad som finns kvar om jag inte får tala om problemet att man inte kan matcha folk i arbete? Man klarar inte en sådan enkel sak. Det är alltså utifrån de regelsystem regeringen har satt upp och utifrån regleringsbreven till Arbetsförmedlingen, tydligen. Då är det bara regelförenklingar kvar att tala om. Är det så att vi behöver öppna upp porten till Norrland via järnvägsspår upp till Gävle? Är det så att vi behöver muddra hamnen i Gävle och elektrifiera tågen från hamnen, för att det skapar jobb och driver på näringsverksamheten? I så fall kan det väl vara helt riktigt att interpellera ansvarig minister om dessa saker. Vi kan dock stanna kvar vid regelförenklingarna. Det är nämligen så att företagen upplever att det inte har blivit bättre. Det har blivit fler regler att följa. Skulle lösningen för Gävleborg och för andra delar av landet vara att det är regelförenklingar som gäller? Kommer näringslivet att frodas då? Vi vet ju att det handlar om infrastruktur - att kunna ta sig fram och tillbaka och skicka varor, gods och arbetskraft. Det handlar om utbildningsnivå - möjligheter att i en omställning få vidareutbilda sig. Det handlar om den som är arbetslös - att kunna få hjälp på vägen till nya jobb. Det är så näringslivet vill ha det. Det handlar om tillämpad forskning ute i företagen - det är jätteviktigt. Allt detta är utbildningsfrågor och kompetensfrågor, och jag dristar mig till att fortsätta att prata om dem med näringsministern. Det finns en generationsväxling som väntar. Den pågår egentligen. Den pågår både i offentlig verksamhet och bland småföretagarna i Gävleborg. Svenskt Näringsliv säger till oss att det är 3 700 företagare som ska generationsväxla. Då är frågan: Vad gör ministern åt detta? Blir det så att dessa duktiga hantverkare och andra när de går i pension lägger ned företaget? Då har de nämligen lämnat sitt arbete, och de har inte tänkt att någon annan skulle ta över. Det är en stor fråga; det handlar om massvis med jobb. Det kommenterar hon inte heller, men det kanske är en fråga för ett annat statsråd. Låt oss alltså vara överens om detta, Annie Lööf: Det handlar om utbildningsnivå. Den är låg i Gävleborg, och den måste höjas. Satsa på yrkeshögskolan, satsa på högskolan, satsa på arbetsmarknadsinriktade utbildningar, satsa på komvux och reformera gymnasieskolan! Det är ganska bråttom, och vi måste göra detta när det gäller utbildningsnivån. Satsa på bättre transporter, både av folk och av gods! Eller hur? Vi är ju överens om detta. I svaret här framgår dock att det är regelförenklingar som ska göra det.

Herr talman! Regeringen driver en aktiv regional tillväxtpolitik och näringspolitik för att stärka förutsättningarna i hela landet. Det handlar om ett stort antal områden, och interpellanten har tagit upp många av dem. Det handlar om infrastruktur för både person- och godstrafik och för möjlighet till arbetspendling. Det handlar om kompetensförsörjning och utbildning, både genom den yrkeshögskola regeringen inrättade för några år sedan, genom satsningar på yrkesinriktad vuxenutbildning och genom den reformering av skolan som skedde alldeles nyligen. Det handlar om hur Arbetsförmedlingen är fördelad och vilka resurser man har för att hjälpa dem som står utanför och coacha dem in i nya arbeten. Det handlar också om forskning och innovationer. För min del, som näringsminister med ansvar för regionalt tillväxtarbete, spelar de regionala kompetensplattformarna en väldigt viktig roll för att vi ska se vad det finns för utmaningar och behov i de olika regionerna. För mig är det också viktigt att se att de pengar vi fördelar till de olika regionerna - exempelvis genom regionala tillväxtanslag, i det här fallet drygt 80 miljoner varje år till Gävleborg - används för att just stärka utvecklingskraften, tillväxten och jobbmöjligheterna i länet. Tittar man på infrastrukturen ser man att Gävleborgs län för ett antal år sedan fick 873 miljoner till regional transportinfrastruktur. Den transportplan som omfattar Gävleborg har tagits fram tillsammans med regionen, och den innebär att man kraftsamlar i de utmaningar regionen ser bland annat i det enskilda vägnätet. Man lägger 66 miljoner kronor i just investeringar av detta nät. I den nationella planen har vi även pekat ut åtgärder på E4:an mellan Enånger och Hudiksvall. Det finns också utpekat åtgärder för sträckan mellan Kongsberget och Gnarp samt kapacitetsökningar på Ostkustbanan och Norra stambanan, till exempel. Det finns även åtgärder på riksväg 56. De är alltså belysta i de samtal regeringen och regionen har haft och fastlagda i den nationella plan som gäller för perioden 2010-2021. Infrastruktur och kompetensförsörjning är nämligen väldigt viktiga delar när vi pratar om att stärka näringslivets villkor. Vad jag menade när jag sade att arbetet är så fördelat inom regeringen att vissa ministrar svarar på vissa specifika frågor är att detta följer av det regelverk som finns. Därför menade jag att Raimo Pärssinen, om han vill diskutera detaljer i dessa system, är välkommen att ställa frågor om dem till mina kolleger. Jag diskuterar dock gärna på ett övergripande plan de breda förutsättningar som krävs för att stärka näringslivet i alla delar. Vad gäller generationsväxlingen är det en jättestor utmaning för det svenska näringslivet - både för att man ska klara arbetskraftsförsörjningen, alltså medarbetarna och den generationsväxling som är där, och för att man ska klara generationsväxlingen i ledningsställning, alltså nya företagare som växer fram. En viktig del där, till exempel vad gäller medarbetare och de hantverkare Pärssinen själv lyfter fram, handlar om att denna regering har återinfört gedigna lärlingsutbildningar med mer fokus på yrkesdelen i yrkesprogrammen. Det tror jag inom ett antal år kommer att göra att vi kommer att ha gymnasieutbildade lärlingar och yrkesutbildade personer som kliver ur gymnasieskolorna för att kunna gå in i företag. Är det något Sverige måste vara duktigt på är det nämligen spetsforskningen och duktiga forskare som ligger i framkant och även excellenta medarbetare som kan stå på verkstadsgolvet eller är utbildade hantverkare. Vårt skolsystem måste klara av att hantera båda dessa kategorier.

Herr talman! Tack för svaren, ministern! Så är det: Om inte helheten plockas ihop blir det mycket mindre tillväxt. När det gäller infrastruktur i Gävleborg är en effekt av politiken att det ska gå mer gods på järnväg, och därför drar man ned på persontrafiken. Det är det råd man har fått från Kapacitetsutredningen för att klara av det hela. Det är inte heller någon tillväxt i detta, utan det är tvärtom. Sedan är det bra att det finns gedigna lärlingsutbildningar, som ni säger, men generationsväxlingen sker ju nu. Då måste man göra andra saker också, inbillar jag mig i alla fall. Herr talman! Vi är snälla och ödmjuka så här alldeles inför midsommar, så jag ska inte bli för elak heller. Det vore dock bra om näringsministern blir mer känd för konkreta åtgärder som gör att regionen kan växa till sig - åtgärder som bygger ihop helheter - och kanske inte bara diskuterar regelförenklingar. Framför allt ska man inte bli känd för att man vill ge sig på den arbetsmarknadsrättsliga lagstiftningen - lagen om anställningsskydd, till exempel - eller att man går in och pratar om det som löser regionens problem skulle vara sänkta ingångslöner. Det tror jag att ministern håller med om. Vi vill inte ha den så kallade stämpeln på regeringen att det är det som är lösningen. Lösningarna är i stället de kloka. De handlar om att ge oss möjlighet att utbilda fler i Gävleborg, att ge oss möjlighet att höja nivån på utbildningen, att ge oss möjlighet att resa på ett lättare och enklare sätt och att ge oss möjlighet att forska mer i företagen. Gävleborg är ett starkt län, och Gävle är en stark kommun. Men så är det väl alltid - ensam är inte alltid stark.

Herr talman! Jag ställer mig tveksam till om Socialdemokraternas skattechock på drygt 20 miljarder för det svenska näringslivet skulle stärka utvecklingskraften och den regionala tillväxten på företag som är verksamma i Gävleborg. Jag ställer mig också tveksam till om Socialdemokraternas förslag om en vägslitageavgift, eller vad vi brukar kalla för en kilometerskatt, skulle stärka det företagande som finns i Gävleborgs kommun och som finns i er budgetmotion från i höstas. Däremot tror jag att den väg som regeringen har slagit in på med infrastruktursatsningar på både person- och godstrafik i hela Sverige är viktig. Jag tror också att den satsning som regeringen har gjort på enskilda vägar där vi höjde anslaget från 600 miljoner till 1 miljard under förra mandatperioden är viktig för att hela landet ska kunna klara sin näringslivsstruktur. Jag tror att det är viktigt att vi jobbar med samverkan mellan näringsliv och skola genom att vi har ett effektivt resursfördelningssystem och duktiga, högkvalitativa högskolor runt om i landet. Förutom det tror jag att vi måste följa den väg som fack och arbetsgivare inom en rad olika områden har skapat genom introduktionslöner för att få alla de unga människor som står utanför att komma in i kombination med utbildning och arbete genom lägre introduktionslöner den första tiden. Jag ställer mig bakom alla de fackförbund som har ingått dessa överenskommelser under våren. Förutom detta skulle jag vilja fortsätta att bli känd för det aktiva engagemang som jag har för att stärka näringslivsklimatet. Jag pekar på den breda palett av åtgärder som vi vidtar genom kostnadssänkningar, regelförenklingar, infrastruktur, forskning och innovation. Det är basen för att vi ska ha ett näringslivsklimat som inte bara växer i Stockholm utan också i Hudiksvall, Bollnäs och Gävle.