Interpellationssvar - Företagsfrämjande och näringsutveckling i kronobergs län - 2012-06-20

Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till ökad näringslivsutveckling i Kronoberg. Låt mig först berätta om regeringens generella politik för att främja ett gott företagsklimat som utvecklar näringslivet på såväl nationell som regional och lokal nivå. Inom dessa områden har regeringen tagit och tar löpande en stor mängd initiativ i syfte att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar som stärker den lokala och regionala konkurrenskraften i hela landet. Det är i regionen som den bästa kunskapen om vad som behövs för att utveckla Kronoberg finns, och därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna där. Det är viktigt att det är de unika förutsättningarna och styrkorna i Kronoberg som ligger till grund för arbetet. Här vill jag passa på att nämna det uppdrag som regeringen gett till länsstyrelserna i Kronobergs respektive Kalmar län att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Glasriket betyder mycket för Sverige som turistdestination och är en viktig motor för jobb och utveckling i regionen. Men glasindustrin står också inför en rad utmaningar framöver, och uppdraget syftar till att stärka regionens kompetens och resurser för att ytterligare stärka förutsättningar för företagande och investeringar framöver. Kronoberg arbetar även med begreppet "livskraft" som ett av områdena i sitt utvecklingsprogram. Det är glädjande eftersom det överensstämmer med dialogplattformen Attraktionskraft Sverige som jag lanserade i april i år. Plattformen handlar bland annat om att föra dialog om lokala och regionala förutsättningar för att utveckla attraktiva livs- och boendemiljöer utifrån regeringens och andra aktörers pågående insatser inom området. Jag ser framför mig ett gemensamt engagemang mellan stat, kommun, region, näringsliv och intresseorganisationer för att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land att vistas, verka och växa i. Från nationellt håll har regeringen sedan 2006 löpande genomfört ett stort antal insatser som lett till ett förbättrat företagsklimat så att företag i alla branscher kan bidra till tillväxt, välfärd och jobb. En viktig del - inte minst för de i Kronobergs län så många små och växande industriföretagen - är en effektiv och ändamålsenlig tillgång till finansiering och rådgivning. Regeringen arbetar också aktivt för att åstadkomma förenklingar för att skapa en märkbart positiv förändring i företagens vardag. Det ska bli både enklare och mer lönsamt att starta och driva företag i Sverige. I regelförenklingsarbetet har också Länsstyrelsen i Kronobergs län haft ett regeringsuppdrag att komma med förslag för hur staten - i form av länsstyrelserna - kan minska regelkrånglet för medborgare och företag. På innovationsområdet ser jag framför mig ett nytt och mer samlat sätt att arbeta tillsammans för att långsiktigt bidra till vårt lands förmåga till kunskap och kreativitet, vilket kan bidra till innovation för framgångsrika företag, fler jobb och nya produkter och tjänster. Regeringen har därför tagit initiativ till en innovationsstrategi för Sverige. Strategin, som lanseras i höst, ska vara en plattform för det långsiktiga arbetet med att förbättra förutsättningarna för innovation i Sverige. En annan viktig förutsättning för att främja företagande och näringslivsutveckling är en fungerande och effektiv infrastruktur, såväl fysisk som elektronisk. Från regeringens sida satsar vi enligt den nationella planen 497 miljarder kronor på infrastrukturen mellan 2010 och 2021. Den ekonomiska ramen för Kronobergs län är 678 miljoner kronor. Det är en omfattande satsning! Regeringen kommer under hösten vidare att lägga fram en infrastrukturproposition för att ytterligare trimma och effektivisera systemen. Genom de samlade tillväxtåtgärder jag nyss beskrivit hoppas jag att det framgått att regeringen bedriver en samlad politik för företagsfrämjande och näringsutveckling, i Kronoberg såväl som i övriga delar av landet.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att uttrycka att vi i Kronobergs län har attraktiva livs- och boendemiljöer. Det är inget problem. Det är snarare jobben som är problemet, det vill säga jobb på bredden. Om man då tittar på Kronobergs län kan man konstatera att befolkningen är lågutbildad och att det pågår en tuff strukturomvandling. Vi har här i kammaren för någon timme sedan, fru talman, talat om finanskrisen i ett annat sammanhang kopplat till småföretagande. Är det någonstans i vår del av Sverige som vi fortfarande är oerhört starkt påverkade av 2008 års finanskris är det bland annat i Kronobergs län, eftersom vi är så industriberoende. Man beräknar att 400 jobb kommer att försvinna under 2012. Det är ganska tufft. Ministern redogör för den politik man genomfört. Hon är ganska nöjd med den och anser att det är detta som kommer att gynna småföretagen inför framtiden. Trots detta finns det nu 4 200 färre arbetstillfällen i Kronobergs län än 2006. Det tycker jag säger en del. Det kanske behöver vidtas lite tuffare åtgärder för att det ska finnas jobb och företag i regionen. Ministern lyfter i sitt svar bland annat fram satsningar på infrastrukturen. Det är väldigt intressant. Jag räknade lite på vad det har för betydelse för Kronobergs län. Denna fantastiska satsning på infrastrukturen i landet med 497 miljarder kronor är naturligtvis bra och viktig. I Kronobergs län skulle det falla ned 678 miljoner. Det låter också fantastiskt. Men man ska komma ihåg att det gäller en längre period, 2010-2021. Vi har nere i Kronobergs län en vägsträcka på 32 kilometer förbi Ljungby, där det finns oerhört mycket industrier. E4 passerar också där, och många lastbilstransporter går längs den vägen. Den passerar även Värnamo, så ministern är väl insatt i detta. Ljungby kommun räknade för ett par år sedan på vad det skulle kosta att bygga motorväg av hela sträckan, det vill säga de två kilometer som saknas. Bara den sträckan skulle kosta 800 miljoner, alltså mer än hela den summa Kronobergs län fått för de elva åren. Jag vågar påstå, fru talman, att denna infrastruktursatsning inte är någon omfattande satsning för Kronobergs län. Det är snarare så att vi är förfördelade. Det är promille av de här pengarna som går till vår region. Med tanke på vad infrastrukturen betyder för industrin är detta oerhört oroväckande inför framtiden.

Fru talman! Jag känner mycket väl till Kronoberg, eftersom jag själv är uppvuxen inte långt därifrån. Jag känner det både som ett industri- och småföretagarlän och som en attraktiv del av landet att bo och verka i. Carina Adolfsson Elgestam säger att det inte är så viktigt med attraktiva livs- och boendemiljöer. Men det är en förutsättning för att skapa jobb och tillväxt. Jag säger det därför att samtliga regioner i Sverige har lyft fram detta i sina regionala utvecklingsplaner som en av de mest prioriterade delarna. Regionfullmäktige i Kronoberg antog 2009 ett regionalt utvecklingsprogram och en strategi inför framtiden. De prioriterade områdena i tillväxtarbetet i Kronoberg är kreativitet och handlingskraft, regionalt ledarskap och att skapa attraktiva miljöer. Det är prioriteringarna när Kronoberg självt får peka på utmaningar och möjligheter för länet framöver. Det andra som Regionförbundet södra Småland har i uppgift handlar om de kompetensplattformar som jag har lyft fram i tidigare interpellationsdebatter. År 2010 fick de samverkansorgan som har ansvar för regionala tillväxtresurser i uppdrag att tillsammans med olika utbildningsaktörer ta fram plattformar för att på kort och lång sikt analysera behov och efterfrågan vad gäller utbildningsinsatser. Kompetensdelen, bestående av såväl ordinär utbildning, vilken Linnéuniversitetet samt grund- och gymnasieskolan står för, som kompletterande och ganska nära arbetsplatsanknuten utbildning, vilken andra aktörer står för, är viktig för såväl Kronoberg som övriga delar av landet, inte minst för näringslivet. 678 miljoner kronor kanske socialdemokraten Carina Adolfsson Elgestam tycker är lite pengar. Men faktum är att detta är en infrastrukturplan som var oerhört omfattande när den presenterades och som fortfarande är omfattande. När regionen själv fått fördela pengarna har en dryg majoritet gått till mindre investeringar, det vill säga till mindre projekt. Det visar den sårbarhet som finns i Kronoberg, som har vissa lite glest befolkade delar men som har behov av vägarbete, tunnlar och liknande. Där har man fokuserat en majoritet av pengarna på mindre investeringar. Därutöver lägger man 110 miljoner på den viktiga Kust-till-kust-banan, som korsar Småland från öst till väst och som har stor betydelse för länets och omkringliggande läns transportmöjligheter. Sammantaget tror jag att det är viktigt att markera att jag på nationell nivå har ansvaret för regional tillväxt. Vi fördelar årligen stora pengar till regionerna för att hantera regional utvecklingskraft. Kronoberg får lite drygt 17 miljoner varje år fördelat till regionala tillväxtresurser. Utöver det ingår Kronoberg i strukturfondsprogrammet Småland och Öarna, som nu är i sitt slutskede. Det kommer en ny programperiod om något år. 607 miljoner ligger avsatta i EU-medel för hela programperioden. Det finns pengar i omlopp. Det viktigaste är att se till att nyttja dem lokalt och regionalt för att omsätta dem i tillväxt, jobbmöjligheter och också att genom socialfonderna se till att människor som är i utanförskap har möjlighet att komma in.

Fru talman! Just att analysera behov är viktigt. Det är bra att ministern lyfter upp frågan som är kopplad till kompetensförsörjning. Det är en del av utvecklingen inför framtiden. Men det går inte att hålla på att analysera och analysera. Det måste ske någonting här och nu. Samtidigt som det pågår en strukturomvandling så att arbetsuppgifter på företag försvinner saknar andra företag arbetskraft. Det saknar de här och nu, i dag. De kan inte utvecklas eftersom de inte kan anställa för att det saknas arbetskraft. Det behövs konkreta åtgärder med omedelbar verkan. Det verkar inte ministern i det här läget vara beredd att konkret gå in och titta på. Det är lätt att säga att vi utifrån de regionala utvecklingsprogrammen satsar hela 17 miljoner. Hur långt räcker 17 miljoner? Det handlar om väldigt många olika saker, medfinansiering och det ena med det andra. Samma sak är det med att hänvisa till Småland och Öarna och den nuvarande programperioden. Man ska komma ihåg att den började 2007. En hel del av de pengarna har redan använts på ett positivt sätt. Där är ett annat bekymmer utifrån hur kontona är fördelade på det som kallas ett-ett-kontot, det vill säga hur mycket man får per invånare. Där är Kronoberg verkligen förfördelat. Vi får så pass lite pengar att vi inte klarar av samfinansieringen. Det skulle vara oerhört glädjande om regeringen skulle vara beredd att gå in och titta på det. Vi vet att vi i Kronobergs län får - jag kommer nu inte ihåg på öret - under 100 kronor per invånare medan det finns andra län som får uppåt 200 kronor per invånare. Man kan fundera över rättvisan i det när det handlar om strukturfonderna och vilka möjligheter man har. Det är massor av projekt som ska göras över länsgränserna där Kronobergs län inte kan vara med. Det bör man kanske fundera över i stället för att säga att det satsas och vara nöjd med de summorna när det slår fel åt andra hållet. Det första halvåret 2012 har det i Kronobergs län nyregistrerats 146 företag. Motsvarande period förra året var det 171 företag. Det är en minskning med över 14 procent. Det är alarmerande i förhållande till strukturomvandlingen och det allmänna läget. Ändå är ministern inte beredd att gå vidare och säga att det behövs fler åtgärder för att industrilän som Kronobergs län ska kunna utvecklas. Ministern är nöjd med infrastruktursatsningarna, hänvisar till pengarna och säger att 678 miljoner är mycket pengar. Det låter mycket när man presenterar det. Men när man tänker efter handlar det om 678 miljoner på elva år. Det blir omkring 60 miljoner per år. Fru talman! Jag vet tyvärr inte vad det kostar att bygga en kilometer väg. Men det kostar ganska mycket pengar. Man får inte så mycket väg för 678 miljoner kronor.

Fru talman! Denna vecka och nästa vecka besvarar jag en rad interpellationer från Socialdemokraterna på samma tema, nämligen näringslivsutveckling i respektive region. Ska modellen vara att varje region man själv representerar ska få mer pengar i förhållande till andra regioner vad gäller infrastruktur, kompetensförsörjning och strukturfonder får vi en helt omöjlig situation. Vi har ett begränsat utrymme. Vårt begränsade utrymme exempelvis vad gäller strukturfonderna avgörs genom förhandlingar i Bryssel. De förhandlingarna är jag nu väldigt aktiv i. Vi kommer att slutföra dem inom ett år. Det styr sedan fördelning. Det är därför viktigt att även Socialdemokraterna tar ansvar för att det finns en budget att hålla sig till. Det finns också möjligheter att skapa tillväxt och utveckling runt om i landet om man satsar på tillväxtkraft underifrån. Det är av den anledningen som vi under ett flertal år arbetat just med de breda förutsättningarna. Det handlar om forskning, innovation, infrastruktur, kompetensförsörjning och utbildning samt kapitalförsörjning. En del av de sakerna finns implementerade. Mycket ska givetvis både förstärkas och förbättras framöver. Till hösten kommer återigen en infrastrukturproposition som regeringen har aviserat. Den kommer givetvis att trimma och utveckla den plan som lades fram för ett antal år sedan. En annan del som interpellanten lyfter fram är nyföretagandet. År 2011 var ett rekordår för nyföretagandet i Sverige. Det var ett enormt trendbrott för nya företag. Nyföretagandet ökade då med 6 procent jämfört med 2010. Vi ser nu under 2012 att det kommer åter till mer normala nivåer på ökningen av nyföretagandet jämfört med historiska år. Anledningen till att nyföretagandet ökade så mycket under 2011, vilket är väldigt glädjande, var att regeringen slopade redovisningsplikten för små företag men också att man sänkte aktiekapitalet från 100 000 kronor till 50 000 kronor, enligt de analyser som vi har fått ta del av. Jag välkomnar givetvis fortsatta satsningar på att stärka nyföretagandet i detta land men också att man utvecklar redan befintliga företag till att växa och anställa. Där är anställningskostnaderna och skatterna viktiga. Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna fortsätter att i sann klassisk anda föreslå att man ska höja skatterna och ta bort halvering av arbetsgivaravgifter. Man vill bestraffa dem som har högre inkomster genom att lägga tillbaka mer skatt på dessa. Man tycker att det är bra med en kilometerskatt i Kronoberg och Småland med långa avstånd. På en rad områden kör man med en skattepolitik och tror att det ska rädda de olika regionerna i landet. Jag har väldigt svårt att tänka mig att de mindre åkerierna i Jönköpings län och Kronobergs län tycker att en sådan vägslitageavgift eller kilometerskatt skulle vara någonting som de tycker stärker utvecklingskraften. Slutligen vill jag kort komma in på matchningsproblematiken. Det är en stor utmaning. Där har Arbetsförmedlingen förra hösten fått ett förnyat uppdrag och mer pengar för att jobba just med mer handledning och mer coachning. Samtidigt har vi lagt till sänkta kostnader för att anställa genom nystartsjobb, instegsjobb och liknande för att just stimulera arbetsgivare genom sänkta anställningskostnader.

Fru talman! Näringsministern står nu här i kammaren och försöker att skapa en bild av att vi socialdemokrater för en skattepolitik som är negativ för företagen. Jag vet inte om näringsministern som hastigast glömde att det är alliansregeringen - Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet - som styr landet och inte Socialdemokraterna. Näringsministern verkar också ha glömt bort att ett av de första beslut man fattade här i kammaren var att höja avgiften för småföretagen, det vill säga arbetsgivaravgiften. Då gjorde man det dyrare. Ändå ska man försöka stå här och skuldbelägga oss som inte styr landet. Det borde vara lite skärpning i den frågan. Jag har också en annan information. Ministern säger att under förra året var det extra många företag som startades. Det är oerhört positivt. Det skulle vara bakgrunden till att det nu är färre. Man kan samtidigt konstatera vad gäller antalet konkurser i Kronobergs län att under det första halvåret var det 46 företag som gick i konkurs. Det är alltså en ökning av antalet konkurser. Bara under maj månad har tolv företag gått i konkurs. Det är en fördubbling jämfört med maj 2011. Det säger något om vad som händer i samhället och att det är just därför som det behövs åtgärder. Fru talman! För att inte riskera att näringsministern ånyo ska upprepa att hon inte hört någonting om vad vi socialdemokrater har för förslag tänker jag avsluta med att säga att vi har konkreta förslag, inte minst om samverkan mellan politik och näringsliv. Vi tror att det kan vara en viktig framgångsfaktor.

Fru talman! Jag vet att Socialdemokraterna har förslag, bland annat om samverkan mellan näringsliv och akademi. Det är ett sådant program som nu pågår vad gäller strategiska innovationsområden och som Vinnova driver. Jag vet att Socialdemokraterna kräver en innovationsstrategi, som regeringen har arbetat med under drygt ett år och som snart kommer att presenteras. Jag vet att Socialdemokraterna vill se innovationsupphandling som ett konkret förslag. Men jag vet också att regeringen införde möjligheten till innovationsupphandling vid årsskiftet. Jag skuldbelägger inte utan ifrågasätter snarare den politik som Socialdemokraterna bedriver på näringsområdet, för jag tror inte att det är genom höjda skatter som vi får en regional utveckling. Men det som jag tror är viktigt att markera i den här debatten, för det är viktigt att prata regional utvecklingskraft, är att svenskt näringsliv står inför stora utmaningar, oavsett om det är i större städer eller utanför Älmhult. Då krävs det fortsatta ansträngningar för sänkta kostnader, sänkta skatter, god infrastruktur, en bra satsning på innovation och tillämpad forskning men givetvis också en samverkan i triangeln akademi, näringsliv och politik. Det kommer jag som näringsminister, både genom samtal med näringslivet och i mitt fortsatta arbete i regeringen, att arbeta för under de år som återstår av mandatperioden. Avslutningsvis vill jag bara önska Carina Adolfsson Elgestam en trevlig midsommar.