Interpellationssvar - Kvaliteten i äldreomsorgen - 2011-12-16

Herr talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att utarbeta kvalitetskontroller i äldrevården. Monica Green har även frågat mig vad jag avser att göra för att personalen ska få möjlighet att utvecklas i sitt viktiga yrke och att anmäla eller meddela missförhållanden oavsett driftsform. Monica Green frågar till sist vad jag avser att göra för att höja kvaliteten i äldrevården. Jag vill börja med att besvara frågan vad jag avser att göra för att höja kvaliteten i äldrevården. Att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet och att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras är en av de viktigaste faktorerna för en god kvalitet. Dessa lagstadgade kvalitetskrav gäller både för kommunal verksamhet och för privata/enskilda utförare. Regeringen har tagit initiativ till Omvårdnadslyftet, en utbildningssatsning för äldreomsorgens medarbetare som pågår mellan 2011 och 2014. Omvårdnadslyftet syftar till att stärka både den grundläggande kompetensen för undersköterskor och vårdbiträden och den kompetens som behövs för specialiserade uppgifter. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att förbereda, administrera och löpande följa upp Omvårdnadslyftet. I dagsläget har 210 kommuner sökt bidraget, och 90 procent av dessa kommer att använda det för hela äldreomsorgen. Regeringen har från den 1 januari i år infört en bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. För att stödja värdegrundsarbetet i kommunerna har Socialstyrelsen upphandlat högskoleutbildning för bland annat arbetsledare och biståndsbedömare. Den startar i slutet av januari 2012. I dag har ca 600 anmälningar till utbildningen inkommit, och det är glädjande att utbildningen väcker sådant intresse i kommunerna. Vården och omsorgen om de äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov är en mycket prioriterad fråga. Regeringen avser därför att satsa sammanlagt 3,75 miljarder kronor på insatser för den gruppen under denna mandatperiod. En särskild äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, har utsetts för att leda arbetet. Målet är att få omsorgen och vården att samverka bättre kring de äldre samt att mer effektivt använda resurserna så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de äldres behov. De äldre och deras anhöriga måste kunna lita på att vården är trygg och värdig. Det har varit en angelägen fråga för regeringen sedan den tillträdde 2006 att skapa transparens och stimulera till förbättringsarbete och underlätta fria val i vården och omsorgen. Ett led i det arbetet är att utveckla öppna jämförelser av kommunernas äldreomsorg. I dag innehåller öppna jämförelser 30 indikatorer som speglar kvalitet utifrån sju områden. Socialstyrelsen har på sin webbplats jämförelseverktyget Äldreguiden där äldre och anhöriga kan hitta underlag för sitt val av äldreomsorg bland 30 indikatorer fördelade på tolv kvalitetsområden. Dessutom frågar regeringen äldre vad de tycker om vården och omsorgen i regelbundna brukarundersökningar. Beträffande frågan om att anmäla eller meddela missförhållanden oavsett driftsform omfattar lex Sarah från den 1 juli 2011 hela socialtjänsten, oberoende av om det handlar om verksamheter i privat eller offentlig regi. Det nya är bland annat att det dessutom gäller risker för missförhållanden. Regeringen avser därutöver att tillsätta en utredning för att se om det går att finna lösningar som stärker skyddet för anställda som vill kunna lämna uppgifter om missförhållanden i verksamheten. Det är viktigt att anställda bland annat inom äldreomsorgen och inom stödet till personer med funktionsnedsättning tryggt kan rapportera om förhållanden som det finns anledning att särskilt uppmärksamma. När det gäller frågan vad jag avser att göra för att utarbeta kvalitetskontroller i äldrevården vill jag först nämna att Socialstyrelsen från och med 2010 har tillsynsansvar för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har utarbetat föreskrifter och allmänna råd om kvalitetsledningssystem för kommunerna att arbeta efter. Föreskrifterna avser att vårdgivaren ska göra riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Socialstyrelsen kommer att få ett nytt uppdrag, att granska om det förekommer systematiska kvalitetsskillnader mellan offentlig och enskilt driven äldreomsorg. Jag vill i detta sammanhang betona att den statliga tillsynen hittills inte har kunnat finna några kvalitetsskillnader mellan privat och kommunalt bedriven äldreomsorg. Rätt hanterat leder valfriheten till konkurrens om kvalitet. En mångfald av utförare kan också öppna nytänkande och innovation. Jag vill också framhålla att kommunerna har ansvar för att följa upp sin egen verksamhet och den verksamhet som bedrivs på uppdrag av kommunen. Uppföljningsansvaret omfattar även individnivå. Delaktighet, välbefinnande och valfrihet är regeringens ledord för utvecklingen inom omsorgen om äldre människor. Alla äldre ska ha rätt att åldras med värdighet. De ska kunna känna trygghet, gemenskap och en delaktighet i samhället i övrigt.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är helt nödvändigt att vi får en bättre tingens ordning när det gäller äldrevården i Sverige. Det är allvarligt med alla de brister som vi har hört om den här hösten. Det är alarmerande att det finns så många privata vårdintressen som nu tjänar stora pengar och skickar dem utomlands. Vi har fått höra att vissa av bolagen vänder sig inför galgen och säger att de åtminstone ska betala skatt i Sverige. Det var väl vackert så, men detta är faktiskt skattebetalarnas pengar. Alla måste kunna känna trygghet i äldrevården. De äldre måste känna trygghet i att det är hög kvalitet, i att de blir omhändertagna och får sina behov och rättigheter tillgodosedda. De anhöriga ska känna trygghet, så att de kan gå till arbetet utan att behöva känna oro för att deras föräldrar eller andra anhöriga kanske svälter ihjäl eller får ligga med blöjor utan att de blir bytta. Och naturligtvis måste personalen känna trygghet och glädje i sitt arbete. Arbetet inom äldrevården måste uppvärderas. Det behövs många nyanställningar. En del uträkningar säger att det krävs 100 000 nya anställningar inom de kommande tio åren. Därför måste arbetet uppvärderas. Det måste bli attraktivt. Det måste göras satsningar på fortbildning, utbildning och kvalitetsförbättringar. Maria Larsson säger att man har infört en möjlighet att utbilda anställd personal. Det är fint att man tar upp den kompetenstrappa som vi hade infört men som regeringen avskaffade när den tillträdde. Vi hade infört den för att äldreomsorgspersonal bland annat skulle kunna utbilda sig och fortbilda sig. Den avskaffades av den borgerliga regeringen, men nu när den fått ligga i träda några år döper man om den och inför en liknande modell. Valfrihet, säger Maria Larsson. Ja, det är fint med valfrihet. Men jag hör också talas om äldre som får 17 olika färggranna broschyrer hem i sin brevlåda och ska välja mellan olika vårdbolag. Tänk om man väljer fel äldreboende! Som vi har hört talas om finns till och med de som svälter. Ska man då behöva välja om och flytta? Sedan ska man flytta om det blir fel igen och därefter flytta om det blir fel ännu en gång. Den typen av valfrihet betackar jag mig för. Jag ser inget fel i valfrihet, men det måste vara på rimliga villkor. Det måste vara bra för de äldre. De exempel vi har sett i höst visar det rakt motsatta, nämligen att de pengar som tjänas stoppas i fickorna på dem som äger boendena i stället för att gå tillbaka till boendena och ge bättre kvalitet. Det finns mycket som behöver kommenteras. Vi behöver satsa på kommunerna. Vi behöver satsa mer på kommunerna än vad den borgerliga regeringen gör, och vi måste satsa på kvaliteten och personalen. Vi måste också se till att de äldre och deras anhöriga får en bättre trygghet. Jag känner ingen trygghet i det jag har hört talas om under denna höst.

Herr talman! Äldreomsorgen är en framtidsbransch på det sättet att det kommer att finnas arbete. Därför kan jag känna mig lite orolig för att de mediebilder som har varit förhärskande denna höst skrämmer många av våra framtida medarbetare i äldreomsorgen, inte minst ungdomar. Jag tycker att det är viktigt att säga att det kommer att finnas jobb här. Vi vill skapa förutsättningar för att man ska kunna utvecklas inom arbetet. Det är därför vi nu satsar på ett kompetenslyft när det handlar om grundutbildning, specialisering, påbyggnadsutbildning och fördjupning inom rehabilitering eller demensvård. Det handlar också om möjligheter till en bra ledarskapsutbildning och till att kunna driva egen verksamhet, som Karin och Carina, som hade jobbat 20 år i omsorgen själva och nu ville starta en egen hemtjänstverksamhet. Som vanligt när det handlar om valfriheten talar Socialdemokraterna med kluven tunga. De vill ha valfrihet, men inte på det här sättet. Det är viktigt att den har rimliga villkor, säger de. Jag skulle vilja fråga Monica Green: Hur ser dessa rimliga villkor ut? Vad är det ni vill ha, och vad är det ni inte vill ha? Ingen av oss vill ha vinster som förs utomlands till skatteparadis. Det har vi tydligt markerat, och det kommer vi att utreda en lagstiftning för under de kommande månaderna. Men det är mer oklart vad Socialdemokraterna vill. Ni talar alltid om valfriheten som någonting ont och beskriver den i negativa termer. Men jag får också ganska många berättelser, Monica Green, om äldre som äntligen kan välja en hemtjänstleverantör som inte kommer med 23 olika personer inom loppet av en månad som kommunen tidigare gjort. Så kan det se ut. Jag får sådana brev. Att då inte ha någonting annat att välja i stället gör dessa människor väldigt olyckliga. I stället ska de kunna välja en utförare som säger: Vi är fem olika personer som kommer hem till dig - du kommer att lära känna oss alla vid namn. Eller så kan de få möjlighet att välja någon som talar finska, om de själva har finska som modersmål men beroende på en demenssjukdom har glömt bort den svenska de lärt sig. Tänk vilken kvalitetsförbättring, Monica Green! Ändå är ni alltid så negativa i era formuleringar och uttryck när ni talar om möjligheten till valfrihet. Det är den kluvna tungan och det halva hjärtat. Vad vill ni? Ska vi förbjuda att man får göra vinst? Ska det finnas olika leverantörer? Ska mångfalden finnas där? Vill ni förbjuda den? Hur ska förutsättningarna se ut? Det ska bli väldigt spännande att få detta lite bättre beskrivet.

Herr talman! Maria Larsson säger att vi inte ska tala illa om äldrevården, eftersom de som ska jobba där då blir rädda och inte kommer att börja jobba där. Då kanske det är olyckligt att Maria Larsson står här och säger att man i den kommunala hemtjänsten har 23 olika personer som kommer hem till de äldre. Maria Larsson kanske inte ska stå här och tala illa om just den kommunala vårdformen, för de allra flesta är oerhört nöjda med den kommunala vårdformen. Jag är också nöjd med den även om det finns brister också där. Vi ska ju ha kvalitetskrav både på den kommunala, offentligt inrättade äldrevården och hemvården och på de privata intressena och se till att vinsten går tillbaka till de äldre på ett bra sätt. Det måste väl vara det som är meningen. Skattebetalarna vill gärna betala skatt om det går till att höja kvaliteten för de äldre, och för den skull också kvaliteten i skolan, omsorgen och sjukvården. Där är skattebetalarna beredda att betala - det vet vi sedan tidigare. Ni talar om att ni gör en äldresatsning på 3,75 miljarder. Ja, det är inget nytt, för det beslutet togs redan hösten 2010. Om man sätter det i relation till vad det kostar på fyra år kostar det 370 miljarder, och ni satsar 3,75 miljarder. På det sättet är det en ganska liten summa. Ni pratar om att ni ska göra ett kompetenslyft inom äldreomsorgen. Ni har kommit på att vår kompetensstege var väldigt bra - den ni avskaffade - och då gör ni ett omvårdnadslyft i stället. Det är ju vackert så, att ni har kommit på att den socialdemokratiska politiken inte är så tokig i alla fall. Det är ju därför ni återinför platser på komvux och så vidare. Om det nu är så att det behövs 100 000 nyanställningar inom den kommande tioårsperioden gäller det att se till att personalen känner glädje, känner att de hinner med, känner att de hinner stödja de äldre. I stället för att bara snabbt spola av, i stället för att bara väga en blöja och i stället för att snabbt ta på är det bättre att man hjälper de äldre så att de kan klara sig själva till stor del, att man stöttar, att man hinner sitta ned hos de äldre och bemöta dem utifrån deras egna behov. Så är det inte i dag. I dag finns det många exempel, i både privata och kommunala inrättningar, på att kvaliteten inte är tillräckligt bra. Därför måste vi satsa mer. Vi måste satsa mer på kommunerna, inte mindre. Vi måste se till att de får långsiktiga spelregler. Vi måste visa att vi inom en tioårsperiod ska höja kvaliteten steg för steg, när nu alla dessa brister har upptäckts främst i de privata inrättningarna, men även inom de offentliga. Ja, vi behöver långsiktighet, kvalitet och kontroll. Vi måste också forska och utveckla så att vi möter framtiden på ett bra sätt. Det är som Maria Larsson säger, att vi behöver mer personal där, och då måste det vara ett attraktivt yrke där man känner att man har möjlighet att utbilda sig och få ett kompetenslyft under tiden som man arbetar.

Herr talman! När det gäller kompetensstegen, Socialdemokraternas iscensatta utbildningssatsning, var det så, Monica Green, att vi fullföljde den precis enligt de planer som fanns när ni lade den på plats. Vi avbröt ingenting. Vi fullföljde den planen. Vi får ändå hålla oss till sanningen här. Vi ser ett fortsatt behov, eftersom sju av tio som jobbar i äldreomsorgen i dag har en utbildning på området men tre av tio saknar det. Då är det viktigt att vi stöder kommunerna, även om de fortsatt har huvudansvaret, genom att ge en utbildningsmöjlighet med rabatt från staten. Vi vill se en utveckling. Men vi vill också ge möjlighet till en fördjupning, till nationellt satta specialiseringar, för att man ska känna att man kan utvecklas och finnas i vårdyrket hela arbetslivet. Jag blev däremot inte klok på vad Monica Green vill med företagen, som hon kallar dem. Är det bara non profit-företag som ska tillåtas i Socialdemokraternas Sverige? Det vore jättebra om vi fick ett svar här. Vi har fått så många olika svar, från er partiledare och från andra företrädare. Ska man över huvud taget kunna göra vinst som sedan används för till exempel återinvesteringar? Det kan också vara så att en aktör har tagit stora banklån som måste betalas tillbaka. Var går gränsen? Får det bara finnas non profit-företag? Jag skulle vilja se att de blir många fler i Sverige. Men det behövs också sådana som Karin och Carina, som har startat en egen verksamhet och tagit banklån. De har jobbat 20 år i omsorgen, men nu driver de en egen verksamhet, som har varit deras dröm. Ska de få finnas eller inte? Den vinst som de har behöver de för att investera, betala av på sina banklån och till annan verksamhet. De vill naturligtvis också ha betalt för sitt merarbete som de har lagt ned. Vi ska ändå slå fast att det är kommunerna som har huvudansvaret. Ingen regering har gjort så stora satsningar med öronmärkta medel till äldreomsorgen för att stödja kommunerna som den här regeringen har gjort. Socialdemokratiska regeringar har inte varit i närheten av det. Jag är bekymrad över att Socialdemokraterna i sin budget talar så mycket om att stödja äldreomsorgen och personalen men inte avsätter några pengar till det. Däremot kan vi se att man säger nej till arbetsgivaravgiftssänkningen för unga, vilket skulle drabba kommunerna. 5 000-6 000 ungdomar skulle få lämna sina jobb i kommunerna, en del av dem säkert anställda i äldreomsorgen.

Herr talman! Anslagen till kommunerna är betydligt högre i vår budget än i den moderatledda regeringens. Det är netto, även om man räknar bort de höjda kostnaderna för arbetsgivaravgiften. Såväl 2012 som 2013, 2014 och 2015 ger vi netto 4 miljarder mer per år än vad den moderatledda regeringen ger. Jag har siffrorna framför mig här, och det är utdrag från vår budget. Det är netto. Därför är jag stolt över att vi satsar mer på kommunerna. Det behövs också. Vi har alltid satsat på kommunerna eftersom kvaliteten behöver höjas. Den borgerliga regeringen satsade lite extra när det var valår förra året, och sedan drog man ned den extra satsningen. Det blir väldigt hattigt för kommunerna när man inte vet hur det är i den borgerliga regeringen. Nu kommer skattehöjningar som ett brev på posten efter nyår, kommunala skattehöjningar för att kommunerna ska klara av sina åtaganden. Maria Larsson pratar om dubbla tungor. Ja, det är bara två år sedan som Anders Borg sade att det visst skulle vara möjligt att flytta pengar från vårdbolag till skatteparadis. Då var han inte intresserad av att skärpa lagstiftningen. När det nu har visat sig vad det innebär att vårdbolag flyttar pengar till skatteparadis vill han ändra lagen. Men det är bara två år sedan han sade nej till vår förfrågan om det. Det är väl bra att man kan ändra sig, men det är bara synd att det ska behöva drabba och att skattebetalarnas pengar redan har förts ut ur landet i stället för att återföras till vården. Det är bra, som Maria Larsson säger, att vi ska satsa på äldrevården. Och om vi kan se till att även de privata bolagen satsar på kvalitet och mer personal i äldrevården välkomnar jag det.

Herr talman! Jag konstaterar att lagen om offentlig upphandling har använts för välfärdstjänster i ungefär 20 år. Det betyder att under ganska många år som detta land har letts av en socialdemokratisk regering har möjligheten för vinstdrivande företag att föra vinster utomlands till skatteparadis funnits utan att Socialdemokraterna gjorde något åt det. Nu säger vi att vi ska göra någonting åt det. Vi tycker inte att det här är rimligt. Men ni hade många år på er, Monica Green, utan att göra någonting. För mig är mångfalden positiv, för den ger äldre möjlighet att välja bort. Vi kan se att äldre gillar det. När LOV, som är en kvalitetskonkurrens, inte en priskonkurrens, finns på plats i kommunerna är det i snitt 40 procent av de äldre som redan efter två år gör ett aktivt val. Mest väljer de som är nytillträdda. De som har funnits i hemtjänsten länge kanske ofta är nöjda med det de har, men nya som kommer in vill titta på hela utbudet. Jag tycker att det är positivt. Men jag vet också att en mångfald alltid måste omgärdas av ett regelverk. Därför har vi varit noga med att tillskapa regelverk i form av kontroll och tillsyn. Det behöver vi förbättra ytterligare. Men ni gjorde ingenting. Det är vi som har lagt en skarpare tillsynsmyndighet. Det är vi som har lagt på plats kvalitetsuppföljning i form av öppna jämförelser och brukarundersökningar. Monica Green är mig nog svaret skyldig beträffande väldigt mycket av det hon kritiserar nuvarande regering för, där den socialdemokratiska regeringen inte lade två strån i kors för att göra någonting.