Interpellationssvar - Handel med indien - 2011-10-11

Fru talman! Ibrahim Baylan har frågat mig vilka insatser jag gör i dag för att främja handel och utbyte mellan Sverige och Indien samt vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att öka Sveriges handel med Indien. Låt mig börja med att säga att jag håller med Ibrahim Baylan om att potentialen för att öka handeln mellan Sverige och Indien är mycket stor. Jag är därför glad över möjligheten att få redogöra för en del av alla de insatser som görs och planeras för att understödja ett större utbyte. Indien fortsätter att stärka sin ställning som politisk och ekonomisk stormakt i Asien, och genom en god ekonomisk tillväxt och en målmedveten strategi för utveckling vill Indien utöka det politiska och ekonomiska samarbetet med omvärlden ytterligare. Kontakterna mellan Sverige och Indien har också vuxit och breddats de senaste åren inte minst på politisk nivå, inom näringslivet och inom utbildningsområdet. Indien var under första halvåret 2011 vår sjuttonde viktigaste varuexportmarknad, och exporten ökade med 28 procent jämfört med första halvåret 2010. Ambassaden i New Delhi, våra handelskammare, Exportrådet med sina tre kontor och 20 rådgivare och konsulter på plats i Indien samt en rad andra aktörer arbetar dagligen med att underlätta för dem som vill samarbeta med eller etablera sig i Indien. Färre handelshinder mellan Indien och EU är avgörande om vi vill stärka utbytet mellan våra länder ytterligare. För bara några veckor sedan vid EU:s handelsministermöte i Bryssel diskuterade vi förutsättningarna för att i närtid slutföra de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien. Ett sådant avtal skulle innebära stora möjligheter att ta vårt samarbete till en ny nivå, och regeringen är och kommer att fortsätta vara pådrivande för ett brett och ambitiöst avtal. I december 2010 utsåg regeringen en särskild samordnare med ansvar för att utveckla samarbeten inom energi- och miljöteknik med Indien som ett av tre fokusländer. I september 2011 presenterades regeringens nya strategi för utveckling och export av svensk miljöteknik, något som i hög grad berör Indien. Regeringen avser även att långsiktigt stärka miljöfunktionen vid ambassaden i New Delhi. Tillsammans med Socialdemokraterna kom regeringen i augusti överens om utökade resurser till riktade exportfrämjande åtgärder. Satsningen inriktas på ökad handel med viktiga tillväxtländer, däribland Indien. Under 2011 har regeringen utöver detta avsatt 800 000 kronor för främjandeaktiviteter arrangerade av ambassaden i New Delhi. Höjdpunkten är en årlig främjandevecka till Alfred Nobels minne med fokus på innovation och kreativitet. Det sextonde blandkommissionsmötet mellan Sverige och Indien planeras äga rum nästa år. Detta blir en viktig möjlighet att gå igenom hinder och möjligheter i våra handelsrelationer, diskutera våra bredare kommersiella relationer samt planera för nya initiativ. Avslutningsvis vill jag även nämna Invest Swedens arbete för att öka de indiska investeringarna i Sverige, något som också är viktigt för att stärka banden mellan våra två länder.

Fru talman! Tack, handelsministern, för svaret. Indien är en jätte i uppvaknande. Vi har under de senaste 20 åren sett en ekonomisk tillväxt som ligger på mellan 6 och 10 procent, visserligen från väldigt låg nivå, men ändå. Över finanskriser, högkonjunkturer och lågkonjunkturer har man haft en uthållig och långsiktig tillväxt. Det är en gigant som håller på att vakna upp igen, och det är en gigant med stora utmaningar. Det är stora utmaningar eftersom den höga tillväxten tär på landets resurser. Det sätter fingret på de stora bristerna när det gäller energiförsörjning och de stora miljöproblem som uppstår. Det handlar om infrastruktur och inte minst om de sociala utmaningar som finns i ett land med enorma skillnader. Medelklassen ökar visserligen, och närmar sig 250 miljoner människor, det vill säga ungefär lika många som hela Europas medelklass. Samtidigt är det 450 miljoner människor som lever på 2 dollar eller mindre per dag. Det finns stora möjligheter i utbyte, handel, frihandel och i handel för Sverige. Indien är där Kina var för 10-15 år sedan. Här finns det stora möjligheter för ett exporttillvänt och handelsinriktat land som Sverige. Här finns det stora möjligheter för tillväxt, arbete och utbyte i Indien och för Sverige. Det är viktigt att vi tar chansen. Anledningen till att jag valde att väcka den här interpellationen är att jag inte tycker att vi har haft så mycket fokus på detta. De senaste 15-20 åren har vi medialt, politiskt och handelsmässigt haft stort fokus på Kina. Det är väl rätt; det är ju en annan stormakt som har vaknat och kräver allt större utrymme. Men jag tror att det är dags att vi börjar fokusera på Indien. Indien är på många sätt lättare än Kina för svenskar att närma sig. Det är ett land som är en demokrati - visserligen med en massa utmaningar, som många andra demokratier, men ändå en demokrati. Det är ett land där engelska till stor del används som arbetsspråk. Det underlättar givetvis lingvistiskt för oss att ha kontakter och en dialog. Jag har ordentligt läst igenom handelsministerns svar. Jag tycker att det är bra att ett antal saker genomförs, men jag tycker inte att det är särskilt mycket. Om man jämför med många insatser som Sveriges riksdag och Sveriges regering har tagit beslut om när det gäller näringsliv och politik är det på en helt annan nivå än de insatser som vi gör riktade mot Indien. Jag skulle vilja höra om handelsministern och regeringen är beredda att ha större fokus - inte bara i välvilliga ord, utan genom ordentliga insatser - när det handlar om exportkrediter och medel för att marknadsföra Sverige. Det enda konkreta i svaret är 800 000 kronor för främjandeaktiviteter som arrangeras av ambassaden i New Delhi. Jag tycker att det är bra. Men det är klart att 800 000 riktat till ett gigantiskt land med 1,2 miljarder invånare kan lätt bli en droppe i havet. Är handelsministern och regeringen beredda att vidta ytterligare åtgärder så att vi är med på banan när tåget nu börjar gå i Indien? I Indien går tåget till skillnad mot vad som är fallet i Sverige ibland. Nu går det ordentligt. Är regeringen beredd att vidta några ytterligare åtgärder?

Fru talman! Jag vill tacka Ibrahim Baylan för att han har ställt viktiga frågor och en viktig interpellation. Jag håller inte riktigt med om att Indien befinner sig där Kina befann sig för tio femton år sedan. Det finns en fundamental skillnad, och det är att Indien är en demokrati och Kina saknar demokrati. Kina är en diktatur och har fortfarande ett stort förtryck av människorna som lever där. När vi ser hur stor denna demokrati är ser vi betydelsen av att Sverige verkligen arbetar med Indien, och vi har ett ökat fokus från regeringens sida. Jag hoppas att den svenska riksdagen också har ett ökat fokus på Indien, för det är viktigt med täta kontakter. Vi ser också hur de växer. Vi avsätter nu ytterligare resurser, och jag hoppas att jag inom kort kan meddela ytterligare positiva nyheter i denna riktning även om jag inte har möjlighet att göra det just här i dag. Vår utrikesminister åker i nästa vecka till Indien på besök. Vidare gör också statssekreterare Karin Johansson från Socialdepartementet ett besök där. Tidigare i år besökte försvarsministern Indien, och för ett år sedan var näringsministern i Indien. Själv har jag besökt Indien 2008 för bilaterala överläggningar och 2009 när det gäller EU-ordförandeskapet och bilaterala samtal. Allting handlar dock inte om besöksverksamhet. Det är också viktigt att vi ser till att det blir enkelt för svenska företag att handla med Indien och att exportera till Indien och likaså för indiska företag att göra detsamma med Sverige. Därför jobbar ambassaden, Exportrådet och handelskammaren löpande med specifikt stöd och hjälp till svenska företag som befinner sig i Indien eller vill etablera sig i Indien. Genom Finansdepartementet jobbar regeringen för att förbättra och förenkla förutsättningarna för svenska företag att verka i Indien bland annat genom att vi nu förhandlar om ett moderniserat avtal för undvikande av dubbelbeskattning och anståndsförfaranden för skatteinbetalningar. Det är en prioriterad fråga som vi naturligtvis ser även i andra länder. Jag vill förtydliga att vi i den överenskommelse som vi har tillsammans med Socialdemokraterna också har valt att peka ut just BRIC-länderna, alltså Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, som prioriterade områden tillsammans med Irak. Jag ser också att detta är en stor potential. Ska vi lyckas uppfylla det mål som jag har satt upp om att fördubbla exporten fram till 2015, under fem års tid med början i januari 2010, då måste vi se nya marknader, och då måste vi också ta chansen i Indien på ett helt annat sätt än vad vi har gjort hittills. Om vi tittar lite grann på exportsiffror ser vi att exporten 2010 var ungefär 13 miljarder, eller 1,2 procent av svensk export. Motsvarande siffror för importen är 5,6 miljarder eller 0,52 procent. Det skulle vi kunna öka mycket mer. Men det handlar naturligtvis om att vi behöver bredda våra exportsektorer och se andra typer av företag än de som traditionellt är våra exportföretag. Jag tänker på it, telekom, infrastruktur, miljöteknik och mycket teknologi över huvud taget, maskiner och verkstadsutrustning. Vi måste också se andra områden. Där ser jag hälsovård som ett tydligt sådant. Jag får fortsätta i nästa inlägg.

Fru talman! Låt mig börja med att säga till handelsministern att jag inte har väckt denna interpellation för någon partipolitisk träta. Vi behöver därför inte låtsas missförstå varandra. Det är självklart en enorm skillnad mellan Kina och Indien när det handlar om demokrati och olika demokratiska institutioner, till exempel en fri press, demokratiska val med mera. Det är jag väl medveten om. När jag talar om att Indien är där Kina var för 15 år sedan handlar det naturligtvis om den ekonomiska tillväxten och den dynamik som börjar vakna också i den indiska ekonomin. Jag var noga med att påpeka att det är en fördel för oss att detta är en stor demokrati. Det är något lättare, det måste vi ändå erkänna, för samvetet att bedriva handel och i detta fall ett främjande av handel med ett land som är en demokrati med alla de utmaningar som ändå finns där. Med detta sagt tycker jag att många av de åtgärder som handelsministern räknar upp är bra, inte minst den överenskommelse som vi har gjort om att ytterligare främja exporten. Det är klart att det har varit nödvändigt efter att regeringen efter maktskiftet 2006 började med att dra ned i fråga om exportfrämjande åtgärder. Det är bra att vi nu kan vara överens om att detta ska öka. Jag tycker också att det är rätt och riktigt att vi fokuserar mer på inte minst BRIC-länderna, men framför allt kanske på den indiska kontinenten. Om vi tittar på våra traditionella handelspartner och våra största exportländer ute i Europa och inte minst USA är det lite som talar för att det kommer att ske någon stor utväxling i form av ekonomisk tillväxt under de närmaste fem eller kanske till och med tio åren om det går riktigt illa. Då finns det stora möjligheter inte bara att kompensera utan också fokusera våra resurser, vår energi och vår tid på att bygga en stabil och ordentlig position i en framväxande ekonomi som den indiska. Det är mot denna bakgrund som jag lyfter fram denna interpellation. Det handlar inte om partipolitisk träta utan snarare om att nu ta chansen när detta tåg börjar gå och det blir allt starkare och att vi sitter med där som ett partner och att vi blir en naturlig intressent. Jag har själv nyligen besökt Indien, och jag har sett det otroligt goda arbete som vår ambassad, både vår ambassadör Lars-Olof Lindgren och hans medarbetare, gör där. Men det är klart att de har begränsade resurser, och det är ett gigantiskt land. Men jag märkte då, och jag märker också här i Sverige, att det finns ett enormt intresse för Sverige från Indiens sida. Det är mot denna bakgrund som jag tycker att vi bör ta chansen och att regeringen nu också omdirigerar eller omfokuserar mer av sin energi och sina resurser just på att främja handel och export därför att det ger jobb och tillväxt i Sverige, och jag tror att det också gör det indiska samhället bättre socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det är en win-win-situation som vi har här om vi hoppar på detta tåg i tid. Allt fler länder inser naturligtvis detta. Jag tror att det är bra om Sverige kan gå i bräschen.

Fru talman! Jag fortsätter från mitt förra inlägg och berättar vidare om andra områden. Jag var inne på att vi behöver bredda våra exportsektorer. Där handlar det inte bara om verkstadsvaror, maskiner och teknologi, utan vi ser också exempelvis svensk hälsovård, sjukvård och life science där vi kan göra mycket. Vår folkhälsominister Maria Larsson har tidigare varit i Indien på besök. Man följer upp det nu då statssekreterare Karin Johansson åker dit igen med en hälsodelegation. Jag ska också berätta att när jag senast var i Indien och tittade på indiska sjukhus slogs jag av hur långt man har kommit i teknologin. Man har i många fall mer avancerad utrustning än vad vi har här i Sverige på flera av våra sjukhus. Det handlar mer om att sälja hela det svenska konceptet om hur vi tänker från början till slut och hur vi bygger miljövänliga sjukhus, hur vi har svensk organisation i sjukvård kombinerad med mycket empati och fortfarande till ett rimligt pris. Det är där som vi har våra konkurrensfördelar. Det är också någonting som Indien är mycket intresserat av. I dag har de fattiga i Indien fortfarande mycket svårt att få vård, medan de rika kan få en mycket avancerad vård. Men däremellan är det ett oerhört stort glapp och någonting som man också börjar uppmärksamma från den indiska regeringen. Jag tycker att det är glädjande att det går framåt och att man lyssnar och tittar på andra länder vad man kan ta till sig och lära sig vidare. Vi har också ett mycket bra samarbete när det handlar om innovationer. Sverige är fortfarande relativt okänt i Indien, men det är intressant att man just när det handlar om innovationer, eftersom Sverige är det mest innovativa landet i hela EU, vänder sig till oss för att man vill samarbeta inom detta område, vilket är både glädjande och nödvändigt för oss. Vi behöver också ha mer arbetskraftsinvandring inom området som handlar just om högt kvalificerade ingenjörer. Där finns en stor potential även för Sverige, när det gäller att få hit fler kompetenta ingenjörer, något som vi i dag lider brist på. Det finns alltså många fördelar med att samarbeta med en stor demokrati som Indien. Det är verkligen en win-win-situation. Vad Indien efterfrågar från oss handlar väldigt mycket om utvecklingen av miljöteknik och energisamarbete. Där ser Indien hur vi i Sverige har kunnat ha en ökande ekonomisk tillväxt samtidigt som vi under en lång tid har minskat våra koldioxidutsläpp. Sedan många år tillbaka har vi kunnat visa detta och gör det fortfarande. Naturligtvis är även det intressant för Indien. Ju fler som får det bättre och ju fler som får möjlighet att leva på mer än 2 dollar per dag, desto mer kommer att krävas när det gäller teknik. Det handlar då om att köra bil, om att transportera sig med bussar och tåg och om en helt annan utveckling av samhället. Det är viktigt att detta sker på ett så miljövänligt sätt som möjligt när denna utveckling väl kommer. Även där kan man lära. Det gäller också att låta bli att falla i flera av de fallgropar som man i Kina fallit i. På ett ställe använder man grön teknik, medan man i nästa stad fortfarande har kolkraftverk.

Fru talman! Jag avslutar både med att tacka för interpellationsdebatten och med en uppmaning till regeringen. Nu när vi befinner oss i ett annat läge än till exempel gentemot Kina skulle jag vilja uppmana regeringen att samla ihop folk från näringslivet, utbildningssektorn och adekvata myndigheter för att se om vi kanske kan komma fram med en strategi för hur Sverige trots vår litenhet - precis som handelsministern uttrycker sig - kan bli en av Indiens viktigaste partner. Det finns stora möjligheter till jobb, tillväxt och utveckling i Sverige. Samtidigt kan vi vara med och bidra till att det indiska samhället blir ett bättre samhälle. Men med hela den utveckling som vi nu talar om följer självfallet också enorma utmaningar i form av miljöförstöring och energibrist. Det är en sak att försörja ett land som har 9 miljoner invånare - dessutom har vi ett antal älvar som förser oss med hälften av energin. En annan sak är - tänk er det - 1,2 miljarder invånare på en hel kontinent. Då inser man vilka enorma utmaningar som finns. I dessa utmaningar finns det också stora möjligheter. Ta nu ett initiativ, handelsministern, och samla ihop folk från näringslivet, utbildningssektorn och adekvata myndigheter och se till att vi sitter i första vagnen när detta tåg går! Vi och, tror jag, det indiska samhället skulle ha all glädje av det.

Fru talman! Jag vill i min tur rikta ett tack till Ibrahim Baylan. Regeringen har valt några länder för vilka vi har riktiga strategier för att kunna samordna oss, precis som Ibrahim Baylan talar om, när det gäller näringslivet, utbildningsområdet, miljöområdet och, inte minst, innovationer. Det gäller då Brasilien, Kina och Indien. Själv är jag samordnare för Brasilien. När det gäller Indien har vi årliga, regelbundet återkommande, möten - blandkommissionsmöten. Där tar vi mer upp sådant här och tar ett helhetsgrepp om hela situationen avseende Indien. Inom mitt ansvarsområde handlar det naturligtvis först och främst om att främja Sverige och svenska företag - det gäller då gentemot hela världen, inte minst Indien - och om att se till att vi från EU:s sida försöker driva på ett frihandelsavtal med Indien. Hittills har det väldigt mycket gått i rätt riktning. Förhandlingarna går framåt. Vi hade uppe detta senast när vi för en kort tid sedan i Bryssel möttes i Foreign Affairs Council. Kommissionen har där mandat att fortsätta förhandlingen på det inslagna spåret. Om vi får ett frihandelsavtal som är inkluderande inom alla områden skulle det självklart enormt mycket ytterligare underlätta när det gäller kontakterna mellan Sverige och Indien samt handeln mellan Sverige och Indien.