Interpellationssvar - Regeringens styrning av svenska kraftnät - 2011-09-01

Herr talman! Helene Petersson i Stockaryd har frågat mig följande: Vilka diskussioner före planerade projekt mellan regeringen och Svenska kraftnät förs under näringsministerns ansvar? Vad gör näringsministern och regeringen via sin möjlighet att styra Svenska kraftnät så att hänsyn tas till människor och miljö och inte bara ekonomin när nya kraftledningar planeras? Jag vill till att börja med ta upp att stora och ökade investeringar kommer att behövas i stamnätet för el de närmaste åren. Investeringarna syftar till att öka överföringskapaciteten och därigenom skapa förutsättningar för en effektivare elhandel som leder till en bättre fungerande elmarknad. Investeringarna syftar också till att förbättra driftsäkerheten, förnya befintliga anläggningar och ansluta ny elproduktion i form av främst vindkraftsparker. Jag vill även klargöra för Helene Petersson att Svenska kraftnät inte är ett bolag utan ett affärsverk och därmed en statlig myndighet. Svenska kraftnät har därmed en instruktion som fastställs av regeringen. Svenska kraftnät har även en styrelse med fullt ansvar som årligen förordnas av regeringen. Liksom med andra myndigheter sker också en löpande dialog mellan Näringsdepartementet och myndigheten. Jag kan dock som minister inte ha synpunkter i enskilda ärenden som kan komma att hanteras av en myndighet. Svenska kraftnät redovisar årligen en investerings- och finansieringsplan för de närmaste tre åren till regeringen. Regeringen ska godkänna samtliga investeringar som överstiger 100 miljoner kronor. Regeringen tar i den årliga budgetpropositionen ställning till investerings- och finansieringsplanen som sedan ska godkännas av riksdagen. I Svenska kraftnäts årliga regleringsbrev ger regeringen sedan i uppdrag att genomföra de investeringar som har godkänts. När det gäller Helene Peterssons andra fråga vill jag klargöra att det krävs en nätkoncession för att bygga och använda en ny stamnätsledning. Detta följer av bestämmelserna i ellagen. Innan en nätkoncession kan lämnas sker en omfattande prövning för att finna ledningssträckningar som är lämpliga ur allmän synpunkt. En ansökan om nätkoncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska omfatta en utredning av olika alternativa ledningssträckningar och tekniska lösningar. Detta innebär att kostnaderna för alternativa ledningsdragningar ska vägas av mot bland annat påverkan på människor och miljö. Svenska kraftnät genomför således omfattande förstudier och samråd för att finna lämpliga sträckningar i samband med att nya elöverföringsförbindelser planeras och innan en nätkoncession söks hos Energimarknadsinspektionen. I de projekt som Helene Petersson tar upp, Sydvästlänken och den planerade elöverföringsförbindelsen mellan Ekhyddan och Barkeryd, har detta också skett. Som jag tidigare har informerat riksdagen om ska Energimarknadsinspektionen i sin handläggning av en ansökan om nätkoncession kontrollera att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som uppställs i miljöbalken. Om Energimarknadsinspektionen anser att en miljökonsekvensbeskrivning är bristfällig kan inspektionen kräva kompletterande utredningar. Motsvarande prövning kommer även regeringen att göra om ärendet överlämnas till regeringen för prövning, vilket sker om någon intressent motsätter sig koncessionen.

Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret! Elmarknaden är en fråga som upprör och som diskuteras och är väldigt intressant för många av våra samhällsmedborgare. Framför allt vill vi ha driftsäkra elledningar, för vi vill ju att det ska fungera med strömmen. Men vi vill också kunna bo i de här områdena, och jag har tagit dessa två exempel eftersom det är dem jag känner till. Jag har också full förståelse för att ministern inte kan uttala sig i ett enskilt ärende - det är ju hela regeringen som ska styra. Att det är en myndighet kände jag också till, fast jag råkade använda ordet "bolag" när jag skrev ihop det lite hastigt. Det viktigaste tycker jag ändå är vilka diskussioner och kontakter Näringsdepartementet har med de olika bolagen och framför allt, i detta fall, med Svenska kraftnät. Svenska kraftnät gör så gott de kan. De har sina direktiv, regleringsbrev och instruktioner att rätta sig efter. Men det finns också en hel del som är politiska beslut, bland annat hur vi ska ha det med en effektivisering från Oskarshamn, och då behöver man kanske förstärka ledningarna. Det finns ett politiskt beslut att det ska byggas eller möjligtvis bytas ut reaktorer. Att vi ska bygga vindkraft är också ett politiskt beslut. Det första står jag inte bakom; det andra står jag till fullo bakom. Det finns också en annan aspekt som jag inte tycker att Svenska kraftnät har på sitt ansvar, och det är att se till helheten. Detta ligger på regeringen, för när det gäller utbyggnadsplanerna för de möjliga ledningarna som ska byggas ut är det människor som påverkas. Framför allt är det människorna själva, men det är också både kultur- och naturområden. Jag vet att Svenska kraftnät håller sina samråd. Man försöker träffas så mycket som möjligt, man plockar fram och försakar alternativ och man har en dialog. Men till syvende och sist blir det kanske ändå en fråga om pengar, och där ligger regeringens stora ansvar, tycker jag. Jag har försökt läsa de flesta samrådshandlingarna, och jag har också varit på besök. Nu tar jag än en gång dessa exempel eftersom det är dem jag känner till, men jag tror att det fungerar likadant för alla områden som ska byggas ut: Det är regeringen som tar fram investeringsplanen, och den godkänns av riksdagen. När man pratar om vilken teknik man ska använda ser man luftledning som ett alternativ och jordledning som ett annat alternativ. Jag vet också att Svenska kraftnät inte är glada i frågan om jordledning, för man menar att man inte uppnår samma effektivitet. Men man borde ändå kunna titta på olika delar och göra en kombination. Där det inte fungerar med markledning eller jordkabel borde man kunna använda luftledning, och det, ministern, är en fråga om pengar.

Herr talman! Svenska kraftnät är nog ett av de mest okända verk som vi har i landet, samtidigt som det är det mest synliga ute i naturen med sina stora kraftledningsgator. Vi själva som konsumenter ser bara Svenska kraftnät vid ett enda tillfälle, och det är på elräkningen där det numera står en stor summa som vi ska betala för överföringen. Förr i tiden syntes inte detta alls utan var inbakat i elpriset. Jag tror för min del att det är bra att den här debatten kommer upp. Svenska kraftnät spelar nämligen en mycket stor roll för elpriserna. Det är inget tvivel om detta, och det är väldigt angeläget att vi har en effektiv distribution av elkraft i det här långa landet, där mycket av kraften finns långt norrut och måste transporteras söderut. Att Svenska kraftnät måste göra stora investeringar i sitt stomnät för att klara den här överföringen på ett för konsumenterna effektivt sätt är alldeles uppenbart. Tekniken, herr talman, går framåt också på det här området. En viktig sak att ta hänsyn till är att effektivitetsförlusterna, alltså energiförlusterna i överföringen över de här långa avstånden, minskas. Därför är det naturligtvis väldigt angeläget att Svenska kraftnät hela tiden kan göra nyinvesteringar så att man i längden minskar kostnaderna för konsumenterna. Jag tycker att statsrådet har givit ett klokt svar på den i och för sig angelägna interpellationen, nämligen att regeringen inte ska ge sig in på någon detaljstyrning, lika lite som jag tror att det är klokt att - en annan diskussion i dag - som Statskontoret vill, låta regeringen och riksdagen, som är en väldigt fin institution, detaljstyra polisen. Samma sak är det med de olika tekniska sakerna. Det måste vara generaldirektören och styrelsen som detaljstyr verksamheten. Men det är också klokt att ha en sådan styrning att investeringar på över 100 miljoner kronor - det är en betydande summa även i dagens läge - underställs prövning, eftersom det är ett statligt affärsverk och inte något bolag. Då hade det kanske varit lite annorlunda. Min fråga till statsrådet i det här sammanhanget är dock: Har Elmarknadsinspektionen tillräcklig kraft för att övervaka just Svenska kraftnät i den särskilda bemärkelsen att det i motsats till andra elföretag är ett monopolföretag? Det kräver att särskild vikt läggs vid att man har en inspektion som verkligen kan se att det är en klok politik som styrelsen och generaldirektören bedriver och att man verkligen ser till konsumenternas bästa i alla lägen. Det är en väldig skillnad mellan Svenska kraftnät och elproducentföretagen och eldistributionsföretagen. Jag skulle gärna vilja att statsrådet utvecklar om Elmarknadsinspektionen har den kraften. Det finns en del som ifrågasätter detta.

Herr talman! Helene Petersson säger att det är fråga om pengar. Ja, det är precis det som det är fråga om. Det är väldigt mycket pengar. Ska vi ställa om hela vårt energisystem för att göra det både driftsäkrare, mer miljö- och klimatvänligt och allt detta kostar det pengar. Vårt land är avlångt med stora avstånd som kräver stora investeringar. Därför kommer Svenska kraftnät att investera 12 miljarder kronor de närmaste tre åren i bara elnät och överföringskapacitet. Om man jämför investeringsplanerna kan man se att de har tiodubblats sedan 2000-talet. Det visar lite grann vilka investeringar vi behöver göra. Vi diskuterar väg och järnväg, men vi behöver också diskutera elledningar för att få en kapacitet. En del av detta handlar om att få bättre genomströmning på marknaden. Låt oss ta Sydvästlänken som exempel. Anledningen till att det är så viktigt att den kommer till stånd är att kapaciteten och produktionen i det området är för låg. När vi nu har den situationen att vi tvingas införa prisområden i Sverige måste vi få till stånd bättre överföringskapacitet. Annars kommer de stora prisskillnaderna mellan norr och söder att fortsätta. Därför måste vi också få till stånd Sydvästlänken. Jag har varit väldigt noga med det visavi Norge för att de ska stå fast vid att vi ska genomföra de här investeringarna. Sedan måste ju de här investeringarna följa den lagstiftning som vi har. Den lagstiftningen ställer stora krav på samråd. Den ställer stora miljökrav. Man får inte göra större ingrepp i naturen än nödvändigt. Det är precis det som är Svenska kraftnäts ansvar. Oavsett om de drar en liten eller en stor ledning måste de ta hänsyn till det. När jag får överklagningarna är det en av parametrarna när vi tittar på ärendet. Sedan blir det en sammanvägning av de olika delarna, ekonomi, miljö, sociala aspekter och så vidare. Jag tror också att det är viktigt att vi står upp för att det blir ingrepp. Vi kan inte bygga alla de här vindkraftsparkerna om vi inte tror och inser att det behöver byggas elnät. Vi måste också stå upp gentemot konsumenterna och säga: Vi ska göra det så effektivt som möjligt, men det kommer att kosta om vi vill minska klimatutsläppen och om vi vill ha ett hållbart energisystem framöver. Det jag vill göra framöver är naturligtvis också att bygga smarta elnät som innebär att de blir effektivare i sin överföring. Där har Sverige en unik chans globalt, skulle jag vilja säga, därför att vi har väldigt mycket kunnande i svenska företag på det här området. När vi samarbetar med G20-länderna på energiområdet är smarta elnät en del som vi har tagit ledningen i. Det kommer också att innebära att vi får bättre elnät i framtiden. När ska man gräva ned och när ska man ha luftledningar? Jag är ledsen, men det är inte en fråga för oss politiker att ta ställning till. Vi måste lita på de experter som gör den tekniska avvägningen. Vi ska skapa förutsättningar i planfrågor, i lagstiftning, i tillstånd när det gäller att investera pengar och så vidare, men vi kan inte lägga oss i tekniken. Varken Helene Petersson eller jag är experter på just detta. Jag tror att det är bra om vi håller isär rollerna. Till sist frågan om Energimarknadsinspektionen har kapacitet. Ja, det menar jag. Det som händer nu är att vi har en förhandsgranskning av investeringarna. Vi kan gå in i förväg och se hur stora marginaler som både Svenska kraftnät och andra bolag har när de investerar i näten. Det är en nyordning som vi har, men jag tror att vi kan säga att Energimarknadsinspektionen kommer att vara lika tuff mot Svenska kraftnät som man kommer att vara mot andra som bygger elnät av olika slag. Det är viktigt ur konsumentsynpunkt att man är tuff.

Herr talman! Självklart ska verket och myndigheten styra i detalj. Det finns ändå en hel del politiska beslut runt det här. Jag säger pengar och det är självklart att det krävs jättemycket pengar för att investera i en ny kraftledning, speciellt när det gäller de här stora ledningarna. Men man kanske också måste titta på skillnaderna mellan vad en luftburen ledning kostar och vad det kostar att gräva ned den i de områden och på de sträckningar där den möjligheten ändå finns. Ministern sade att vi ska acceptera att det blir ingrepp. Det tror jag att alla egentligen gör. Vi vill ju ha effektiva och säkra elledningar. Då måste det kanske bli ingrepp. Sedan kan man diskutera om vi ska ha försäljning av el långt ned i Europa. Hur kommer det att påverka våra priser? Det blir ju en helt annan diskussion, men det är också ett politiskt beslut. Det finns, ministern, mängder av politiska beslut att ta ställning till här. När det gäller att minimera ingreppen vill jag peka på att det när man öppnar en ledningsgata för en ledning av denna kapacitet är uppemot 50 meter som man stjäl. För den som har flera ledningar på sin mark finns det ingen praktisk möjlighet att bruka denna jord. Den är fördärvad på lång sikt. Här tycker jag att man måste väga in konsekvenserna för jordbruksmarken, för skogsbruket, för kulturvärdena runt omkring och för naturen i stort, men framför allt för människorna som bor där. Det tycker jag egentligen är den riktigt stora frågan. Det har bedrivits forskning. Forskningen är inte enig. Alltså har vi inte satt något gränsvärde. Det finns ett rekommenderat gränsvärde, en försiktighetsprincip, säger man. Det skulle ligga på ungefär 0,4 mikrotesla, som man mäter detta i. Det här är ändå en diskussion som börjar komma mer och mer. Hur mycket påverkar just magnetfälts strålning oss människor? Den här frågan tycker jag också att man ska ta på största allvar. Jag tycker att man från regeringens sida ska titta på hur det ser ut i övriga Europa. Vilka gränsvärden har de? Den uppfattning jag har fått är att de är ännu mer försiktig ute i Europa än vad vi är här. De har satt ett gränsvärde. En kommun i mitt närområde har i sin översiktsplan sagt att gränsvärdet ska ligga på 0,2. Svenska kraftnät utgår från det de menar är en försiktighetsprincip, nämligen 0,4. Då kan man också diskutera vem som ska ha företräde här, om en kommun vill hålla sig till ett annat gränsvärde för att lägga en ledning vid bebyggelse där människor bor. Jag har besökt några av områdena. Där finns barnfamiljer och skyltar där det står: Varning. Kör sakta. Lekande barn. Tittar jag upp ser jag en stor kraftledning. Jag blir oroad. Jag vet att Svenska kraftnät försöker hitta lösningar. Jag har tittat i regleringsbrevet. Där står ingenting om miljö och mänsklig påverkan. Det är bara fråga om pengar och effektivisering av elbolagen. Även de andra faktorerna bör finnas med i regleringsbrevet till myndigheten.

Herr talman! När vi bygger vägar eller elnät finns en lagstiftning som reglerar frågor som rör miljö och sociala hänsyn. Den måste också Svenska kraftnät följa, precis som alla andra. Det är inget konstigt. I de överklagningsärenden som kommer till oss tar vi hänsyn till att resultatet ska bli minsta möjliga påverkan. Det är det uppdrag vi alla har. Det spelar ingen roll om det är fråga om ett bostadsområde, jordbruksmark eller skogsmark. Det ska vara minsta möjliga påverkan. Jag tror att Helene Petersson i Stockaryd också förstår att det sker en avvägning mellan dessa hänsyn och kostnader. Kom ihåg den debatt vi hade i vintras. Var var Socialdemokraterna då? Då ställde man sig på konsumenternas sida och sade att det måste bli lägre kostnader, att de fasta avgifterna är för höga. Om Helene Petersson får igenom att ledningarna ska grävas ned, i den utsträckning hon antyder, kommer det att bli ännu högre kostnader. I många fall är det fråga om fyrdubblade kostnader eller mer. Det är fråga om en avvägning, vad som är ekonomiskt och tekniskt möjligt att göra. På vissa ställen går det inte att ha markförlagda ledningar utan det måste vara luftledningar. Det är inte Helene Petersson och jag som är experterna i de tekniska frågorna, det vill säga var det ena eller det andra ska användas. Regeringen säger till Svenska kraftnät att bygga så många nät som möjligt för de pengar som finns så att det blir låga kostnader för kunderna, det vill säga konsumenterna. Det ska göras samtidigt som hänsyn tas till miljö och sociala aspekter. Det finns med i lagstiftningen. Det är en svår balansgång. Om Helene Petersson lyssnade till debatten i vintras är det hederligt att stå i talarstolen och säga att nästa gång det blir debatt om höga elnätsavgifter kommer Socialdemokraterna att stå upp för att de ska vara höga och bli ännu högre därför att Socialdemokraternas ambitioner är högre än regeringens. Men jag tror inte att ni kommer att säga det. Då kommer ni att undra varför regeringen inte gör något för att få ned kostnaderna på elnäten. Det går inte att ha hur många åsikter som helst samtidigt. Vi är rätt överens om att det behövs elnät. Energisystemet behöver ställas om. Det behövs mer förnybart. Jag invigde en vindkraftspark i Fredrika i måndags. Det var 40 vindkraftverk. En av de viktigaste delarna är att det finns överföringskapacitet. Om vi ska komma upp i 25 terawattimmar behövs det överföringskapacitet. Det finns en stor utmaning, och det är klart att den absolut modernaste tekniken ska användas. Det är därför jag nämner smarta elnät. Det är framtidens sätt att bygga elnät. De kan läsa av vår energiförbrukning i våra hem, hjälpa oss att sänka energiförbrukningen och minska miljöpåverkan när näten byggs. Det är viktigt att säga att det blir en miljöpåverkan att dra fram elledningar, precis som det blir när vi bygger väg och järnväg. Det hederliga är att vi alla står upp för att det också innebär en kostnad. Så fort det blir en debatt om de höga kostnaderna får vi inte ställa oss på andra sidan och säga att det var inte precis det vi menade utan vi menade något annat. Vi får gemensamt förklara att det kostar att bygga ut förnybar energi. Det kostar att rädda klimatet, men vi ska göra det så effektivt och bra som möjligt för människor och miljö.

Herr talman! Nu var det inte nätkostnaderna som hoppade fram och tillbaka i vintras, utan det var framför allt frågan om kapaciteten i elproduktionen. Där fanns ett planerat driftstopp i ett av kärnkraftverken. Det ifrågasattes om det var så klokt att planera ett driftstopp och en renovering av ett kärnkraftverk under vintertid. Självklart ska vi sänka elpriserna. Men om den frågan ska diskuteras - som inte direkt har med denna interpellation att göra - är det väl många som tvekar om Sydvästlänken verkligen kommer att sänka elpriserna. Om Sverige slås ihop med en Europamarknad finns det farhågor för ökade elpriser. Ur den aspekten ska projekten läggas ned helt. Vi ska å ena sidan självklart se till att få en effektiv elöverföring. Vi vill bygga ut vindkraften. Vi vill att människor kan använda el när de behöver den. Å andra sidan ska vi minska elberoendet på alla sätt och vis. Här finns många osäkerhetsfaktorer som jag tycker att regeringen ska titta på för stora luftledningar i framtiden. Ju fler luftledningar vi lägger upp desto mer magnetstrålning kommer den enskilda människan att utsättas för och desto mer påverkan kommer det att vara på natur och miljö. Det här är regeringens ansvar, näringsministern. Titta inte bara på kostnaden. Jag är säker på att gemene man vet vilka värden som står på spel och kanske kan godkänna investeringskostnader på 180 miljoner. Det var den summan det skulle röra sig om i fråga om Sydvästlänken, det vill säga mer jordkabel än luftburen kabel. Det är regeringens ansvar.

Herr talman! Det är klart att regeringen tittar på kostnaderna. Om oppositionen säger att man är beredd att ta kostnaderna för att gräva ned allt ska man också stå upp för det i diskussioner om nätavgifter. Det var diskussioner om både elförbrukning och nätavgifter. Det var där kritiken fanns och den diskussion vi hade med Energimarknadsinspektionen. Göm er inte när den debatten uppstår utan stå där glatt och säg att ni vill detta, att det ska få bli högre kostnader för att bygga elnät. Jag tror inte att ni kommer att göra det. Då ställer ni er på en annan sida och klagar över för höga kostnader. Det är åtminstone erfarenheterna från i vintras. Det bästa sättet att få ned elpriserna är att bygga mer förnybar energi och energieffektivisera. Då får vi bort kol, olja och gas. Om vi ska lyckas med detta, av klimatskäl, måste vi ha ledningar. När det gäller strålningsfrågorna är vi mycket restriktiva. Det är därför många av elledningarna inte går nära bostadsområden eller hus. Det finns gränsvärden. Det är viktigt att vi håller oss till dessa gränsvärden. Även om det finns tydliga gränsvärden ska inte ledningar i onödan dras genom bostadsområden eller andra områden där människor befinner sig, men ibland kan det behöva göras. Vi satsar rätt mycket på forskning i vårt land för att få fram bättre teknik. Det kan mycket väl bli så i en framtid att det blir bättre teknik i fråga om markförlagda ledningar med större driftsäkerhet. Men just nu finns inte tillräckligt med teknik för långa sträckor av markförlagda ledningar. Det måste göras en avvägning. Jag hoppas att ni står upp för en omställning till det förnybara och att ni står upp i frågorna även när det blåser och kostnader diskuteras - särskilt med de höga ambitioner som Helene Petersson i Stockaryd har i den här interpellationsdebatten. Då håller argumentationen ihop.