Interpellationssvar - Bostadspolitiska åtgärder och statsstödsregler - 2024-10-25

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag och regeringen avser att ta fram ett förslag till utformning av statliga byggkrediter som förväntas vara förenligt med EU:s lagstiftning. Markus Kallifatides har också frågat mig om jag och regeringen avser att i vidare mening beakta beslutet från EU-kommissionen gällande det tidigare investeringsstödet vid utformning av bostadspolitiska åtgärder.

Regeringen avser att avsätta drygt 1,5 miljarder kronor fram till 2028 för att stödja den gröna industriomställningen och bostadspolitisk utveckling i norra Sverige. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 140 miljoner kronor avsätts till bostadspolitisk utveckling i norra Sverige redan under 2025, och summan ökar till totalt 1,53 miljarder kronor för åren 2025-2028. Medlen ska fungera som en katalysator för bostadsbyggandet i de berörda kommunerna.

Den exakta utformningen av förslaget kommer regeringen att återkomma till. Anslaget får användas för utgifter för lån till bostadsinvesteringar i vissa kommuner.

Regeringen avser också att införa en möjlighet för Boverket att subventionera delar av kreditgarantiavgifterna, som gäller alla etablerings- och omställningskommuner oavsett var i Sverige de ligger. De medel som finns i det befintliga systemet med kreditgarantier utnyttjas i dag inte fullt ut. Det innebär att en del av pengarna inte används, samtidigt som behovet av bostäder är stort. Subventioneringen av kreditgarantiavgifterna syftar till att öka användningen av statliga kreditgarantier för bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner.

Företagsetableringar och expansioner i norra Sverige bidrar till att vår nation kan vara världsledande inom innovation och den gröna omställningen. Det medför samtidigt stora utmaningar i att ordna bostäder till alla nyinflyttade. Bostadsbyggandet är en nyckel för att kunna investera i den gröna omställningen i framtiden i vårt hem Sverige.

Båda dessa åtgärder kommer att genomföras i enlighet med EU:s lagstiftning, inklusive beaktandet av tidigare beslut från EU-kommissionen.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

I juni uppgav statsrådet här i kammaren att vårt socialdemokratiska förslag om statliga byggkrediter skulle vara svårt att förena med EU:s statsstödsregler.

Det var första gången som jag hade hört detta påstående från statsrådet eller någon annan företrädare för regeringen. Det framstod också som överraskande för mig eftersom byggkrediter finns i andra EU-länder och eftersom det investeringsstöd för byggande av hyresrätter och studentbostäder med lägre hyresnivå som nu är under förtida avveckling uppenbarligen har varit förenligt med EU-rätten.

Därför ställde jag en skriftlig fråga om vilket underlag statsrådet hade för denna bedömning att statliga byggkrediter skulle svåra att förena med EU:s statsstödsregler. Infrastruktur- och bostadsministern svarade kortfattat.

Jag citerar: "När det gäller de statliga byggkrediter behöver ett förlag tas fram som dels uppfyller syftena, dels är förenligt med EU:s statsstödsregler. En sådan analys måste göras utifrån de förutsättningar som gäller på den svenska marknaden för bostadsbyggande. Även om åtgärder för att stödja bostadsbyggande har införts i andra EU-länder, innebär det inte automatiskt att dessa lösningar kan tillämpas på samma sätt i Sverige." Jag är enig.

Ministern hänvisade till statsstödsreglernas bestämmelser om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse samt ett viktigt beslut från EU-kommissionen.

Fru talman! Jag menar att en sådan analys och utformning av stöd i alla händelser borde ta sin utgångpunkt i EU-kommissionens uttryckliga godkännande av det statliga investeringsstöd för byggande av hyresrätter och studentbostäder med lägre hyresnivå som den nuvarande högerregeringen har avvecklat i förtid. Detta är något som jag också påtalade i min skriftliga fråga och faktiskt hade förväntat mig som utgångspunkt för ministerns svar.

Därför ställde jag två frågor till statsrådet i denna interpellation.

Avser statsrådet och regeringen att ta fram ett förslag till utformning av statliga byggkrediter som förväntas vara förenligt med EU:s lagstiftning?

Avser statsrådet och regeringen att i vidare mening beakta beslutet från EU-kommissionen gällande det tidigare investeringsstödet vid utformning av bostadspolitiska åtgärder?

På den andra frågan i min interpellation, fru talman, har jag uppfattat ett mycket kortfattat svar: Ja, tidigare beslut från EU-kommissionen ska beaktas. Skulle det vara möjligt att få ett något mer fullödigt svar, statsrådet? Hur avser regeringen att beakta beslutet?

På den första frågan i min interpellation har jag inte uppfattat något svar alls. Svaret talar om statliga kreditgarantier. Men min fråga handlar ju om statliga byggkrediter! Är det något speciellt med statliga byggkrediter som skulle vara svårt att förena med EU-rätten? Och i så fall vad, Andreas Carlson?

Fru talman! Jag har svarat vad gäller kreditgarantierna. Det är ett system som finns på plats i dag och där den avisering som vi har gjort i budgeten syftar till att få högre nyttjandegrad av befintliga kreditgarantier. Jag antar att detta syftar till samma mål som ledamoten har med de förslag som han och hans parti har presenterat, nämligen att ge ett stöd för att kunna få igång byggandet och använda ett system som redan finns. Det här är från regeringens synpunkt ett sätt att få detta på plats snabbare.

Jag vill ändå säga att det faktum att EU-kommissionen en gång har godkänt det nu avvecklade investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande inte har någon betydelse för andra frågor eller bostadspolitiska instrument som tas fram. Varje kommissionsbeslut om godkännande av en stödordning utgår från förutsättningar i det enskilda ärendet. Att EU-kommissionen en gång godkände nämnda investeringsstöd innebär inte någon garanti för att en statlig garanti med subventionsinslag skulle godkännas. Varje åtgärd analyseras och godkänns eller förkastas av EU-kommissionen på sina egna meriter.

De kreditgarantier för lån för bostadsbyggande som finns i dag innehåller inga subventionsinslag och är därmed förenliga med EU:s statsstödsregler. Att sänka delar av avgifter och subventionera avgiften, som är regeringens förslag i budgeten, innebär statsstöd. Förslaget kommer därför att förhandsanmälas till EU-kommissionen innan det kan godkännas.

Fru talman! Jag vill också påminna ledamoten och åhörarna av debatten om vad vi talar om, nämligen EU:s statsstödsregler. De säkerställer rättvis konkurrens på den inre marknaden. Statsstöd som snedvrider konkurrensen är i princip oförenligt med EU:s regler, men undantag kan göras om stödet bidrar till gemensamma mål, exempelvis ekonomisk utveckling, social sammanhållning eller miljöskydd.

Det som jag tidigare har angett i svaret på frågan, fru talman, handlar om att det måste göras en analys i det enskilda fallet utifrån de förutsättningar som gäller på den svenska marknaden för bostadsbyggande.

Ledamoten har ställt två frågor. På den första frågan är regeringens svar att använda de befintliga kreditgarantierna på ett mer effektivt sätt och få ett bättre utnyttjande genom en sänkt avgift.

Den andra frågan, om att beakta beslut, gav jag svar på: De åtgärder som regeringen har presenterat i budgeten kommer att genomföras i förenlighet med EU:s lagstiftning. Däri ligger förstås ett beaktande av tidigare beslut från EU-kommissionen.

Men att utgå från tidigare beslut och använda det som en mall för vad som kan komma att bli godkänt framöver låter sig inte göras - av samma anledning som jag uppgav i inledningen av mitt inlägg. Varje kommissionsbeslut om godkännande av en stödordning utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet. Därför behöver man göra en analys i varje enskilt ärende. I denna analys kan man givetvis - och det är vad regeringen kommer att göra - beakta tidigare beslut från EU-kommissionen. Det har jag redan gett svar på, fru talman.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi är alltså eniga. Nya ansökningar om tillåtelse att införa olika former av stöd, inklusive den subventionering av kreditgarantiavgifter som regeringen nu aviserar, måste diskuteras med EU-kommissionen. Vi är helt eniga om detta, och vi socialdemokrater är inte negativt inställda till förändringar vad gäller subventionering av kreditgarantiavgifter.

En gång i våra ganska många debatter, Andreas Carlson, angav jag fel statlig utredning i min uppräkning av åtgärder som regeringen då hade vidtagit. Tidningen Altinget fångade upp mitt misstag. Både jag och ministern fick möjlighet att göra det som brukar kallas för en pudel. Jag sa fel, sa jag. Vore det inte på sin plats också för Andreas Carlson att säga något nu? Säg gärna: Jag svarade fel på Markus Kallifatides skriftliga fråga. Den avsåg statliga byggkrediter, inte kreditgarantier.

Fru talman! Det talas mycket om regelförenklingar i den bostadspolitiska debatten. Men när byggreglerna ska förenklas visar det sig att det är allt annat än enkelt att förenkla regler. Det talas om kortare ledtider, men att fatta skarpa beslut om att förändra samhällsbyggnadsprocessens olika moment har visat sig vara mycket lättare sagt än gjort.

Att få fram mer byggbar mark genom att ersätta kommuner för det arbete de redan gjort - och tagit avgift för - lär inte heller sätta några större avtryck i verkligen runt om i landet. Tidömajoriteten gullar med det ägda boendet och gullar med dem som redan äger. Men de som bor i hyresrätt eller står utanför bostadsmarknaden får lite mer av kalla handen.

I dag är det löning, fru talman! I dag sprättar både infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson och jag upp våra lönekuvert. Av regeringen ska vi dessutom få stora skattesänkningar i nyårsgåva. Bland landets byggnadsarbetare och trähusindustriarbetare finns det tusentals som i stället får en betydligt mindre utbetalning från a-kassan jämfört med den tidigare lön man hade före det dramatiska fallet i bostadsbyggandet. Man kanske också är i färd med att söka sig till något annat yrke än det man drömt om och utbildat sig till.

Vore det inte på sin plats, Andreas Carlson, att säga något om detta? Jag vill gärna höra statsrådet säga: Jag gjorde fel. Jag skulle ha lyssnat på Socialdemokraterna. Vi skulle tidigare ha satt in stödåtgärder för att inte låta bostadsbyggandet falla så här dramatiskt.

Fru talman! Bara för att en ledamot i Sveriges riksdag inte är nöjd med ett svar innebär inte det per definition att svaret är fel. Vi har gett ett svar på vilka åtgärder regeringen vidtar, och jag menar att de är ett viktigt steg. Om jag tolkar ledamotens intention rätt vill vi nå samma mål: att kunna underlätta för bostadsbyggande. Där har regeringen sett att den låga nyttjandegraden av befintligt system med kreditgarantier behöver effektiviseras. Vi sänker nu, enligt det förslag som ligger i budgetpropositionen, avgiften för detta nyttjande för att få det att fungera bättre än det gör i dag.

Det är ett svar på en fråga som ledamoten har ställt. Jag har full respekt för att en ledamot av Sveriges riksdag kan vilja ha mer och ännu mer utförliga svar. Det ligger per definition i rollen, fru talman. Jag svarar förstås med att informera om de åtgärder som regeringen vidtar, och jag uppskattar det utbyte som vi har. Jag sätter också stort värde på det som ledamoten säger om att vi är eniga.

En sak som vi dock inte är eniga om är att regeringen enbart premierar dem som redan äger. Mycket av regeringens arbete för att stärka det egna ägandet och möjligheten för fler att äga sin bostad handlar om att sänka trösklarna in. Vi har en utredning igång som tittar på hur man gör i Norge, nämligen hyrköpsmodeller. Man köper halva lägenheten och betalar av den andra halvan genom att leasa. Detta gör att man kan få in foten till ett halvägt boende och så småningom successivt betala av på den andra halvan. Det är ett mycket konkret exempel på vad regeringen gör för att stärka den ägda bostadsmarknaden och inte enbart sitta på händerna och tro att de som redan äger gynnas. Framför allt sänks trösklarna in för alla dem som vill äga sin egen lägenhet och bostad men som i dag inte kan.

Det är samma sak i fråga om att sju av tio vill bo i småhus. Här har reformer saknats som skulle ha möjliggjort för fler att äga sin bostad. Så om det är någon som ska sätta sig ned och säga att de hade fel och att de skulle ha lyssnat på den andra sidan är det Socialdemokraterna. De hade tid på sig att agera och ta tag i strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden under sin tid vid makten.

Mycket av det vi i dag ser frukten av har inte uppstått under de senaste två åren utan är en konsekvens av att det har saknats reformer i tillräcklig utsträckning under mycket lång tid. Det är vad vi nu tar tag i. Det handlar om att stärka möjligheten för fler att äga och att bygga fler hyresbostäder som passar i livets olika omständigheter. Här har två domstolsavgöranden gjort att systemet med presumtionshyror inte har kunnat användas.

Regeringen har haft en utredning igång med förslag som har remitterats om att göra det möjligt för bostadsbyggare att få ihop kalkylen och bygga fler hyresbostäder i den utsträckning som behövs i Sverige. Här pågår också arbete.

Att säga att regeringen enbart fokuserar på ägande för dem som redan äger är fel i sak. Vi fokuserar mycket på att fler ska kunna äga genom att sänka trösklarna, och vi arbetar också med att stärka möjligheterna för dem som är i behov av en hyresbostad.

Fru talman! Svensk bostadspolitik kommer under nästa år, 2025, att i allt väsentligt bestå av ett snävt avgränsat och icke indexerat bostadsbidrag som har släpat långt efter hyreshöjningar och bostadspriser - och det som kallas skatteutgifter, det vill säga rotavdrag och obeskattade kapitalinkomster av ägande av eget boende.

Sverige lägger mycket lite offentliga resurser på bostadsförsörjningen, och det är av den anledningen som det skapas så stora problem med just bostadsförsörjningen.

Vi socialdemokrater har föreslagit ny samlad bostadsförsörjningslag, en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen, bildandet av ett statligt fastighetsbolag, statligt startlån för förstagångsköpare och att bostadsbidraget måste följas upp som ett viktigt verktyg för ekonomiskt svaga hushåll. Därtill har vi föreslagit att allmännyttan ska befrias från kravet att följa den kostnadsdrivande lagen om offentlig upphandling. Därtill har vi föreslagit att det ska byggas 10 000 nya studentbostäder under de närmaste fyra åren med hjälp av en statlig byggstimulans, som också kan gälla på orter med stora industrietableringar. Därtill har vi socialdemokrater föreslagit att statliga byggkrediter om 5 miljarder kronor per år ska ställas ut och användas för att understödja nyproduktion av bostäder.

Tyvärr har den SD-kontrollerade högerregeringen avvisat samtliga av våra förslag, inklusive det om en parlamentarisk bostadskommission. Vi ser det som två år av förlorade möjligheter.

När nu regeringen under trycket från Industrisverige, inte minst norrut, inför någon form av stimulans för bostadsbyggande är det tyvärr för lite och uppenbarligen för sent.

Fru talman! Det är populärt att i opposition säga att det är för lite och för sent. Hade man tagit intryck av det uttalandet redan i regeringsställning hade vi säkert varit i en bättre position när vi gick in i ett läge i lågkonjunktur med mycket hög inflation, det vill säga om man då hade tagit de strukturella problemen på allvar när man hade chansen. Om man möjligtvis är lite positivt lagd kan ledamoten själv fundera över vad som var för lite och för sent.

En viktig del som påverkar bostadsbyggandet dramatiskt är att vi har varit i ett läge med hög inflation. Den mycket aktiva inflationsbekämpning som har präglat finanspolitiken och regeringens återhållsamma budgetar i början av mandatperioden har lagt grunden för att vi nu har en inflation på mer normala nivåer, att Riksbanken har aviserat räntesänkningar och redan har vidtagit flera sådana steg. Det i sig är en viktig faktor för att få en bättre fungerande bostadsmarknad så att fler bostäder byggs. Det är viktigt att ha med i uppräkningen av åtgärder som regeringen har vidtagit och som ledamoten missade.

Sedan var det frågan om andra åtgärder. Vi kommer att ta emot utredningen som ser över amorteringskravet och bolånetaket. Det är en utredning som regeringen har tillsatt och som kommer att rapportera i närtid. Dessutom är det åtgärderna för norra Sverige, och vi återkommer till den exakta utformningen. Det här är flera viktiga steg som kommer att få bostadsmarknaden att fungera bättre, i ett läge när dimman nu lättar och ljusningen kommer. Det kommer att ta tid att vända detta, och det är därför viktigt att fortsätta med reformtempot i fråga om åtgärder som kan ta tag i de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden. Det kommer regeringen att fortsätta att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.