Interpellationssvar - Dammrivningar - 2024-10-22

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att bredda promemorian runt vattendirektivet så att mindre dammar och vattenkraftverk också kan räddas från rivning. Lars Isacsson har vidare frågat mig om regeringen kommer att lägga fram förslag för att fler kriterier ska beaktas inför besluten om rivningar, exempelvis kulturvärden eller sociala värden.

Jag är väl medveten om den stora oro som finns för att miljöanpassning av vattenkraft ska leda till utrivningar, liksom de intressekonflikter som finns när utrivningar kommer på tal. Dammar kan utgöra miljöer med kulturhistoriska och sociala värden av allmänt intresse, bidra till attraktiva miljöer för boende och turism med mera, men kan även ha negativa konsekvenser för miljön. Vattenkraftverk och dammar kopplade till dessa ska därför prövas mot moderna miljövillkor enligt den nationella planen. Andra typer av dammar omfattas inte av kravet på moderna miljövillkor utan prövas bara när myndigheterna begär det.

Det är viktigt att vi har ett rättvist och tillämpbart regelverk som ger bättre förutsättningar för samarbete mellan verksamhetsutövare och myndigheter. I den remitterade promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning föreslås ändrade bestämmelser som är av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel när moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar fastställs.

Fru talman! Förslagen syftar också till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Remisstiden går ut den 22 november, och jag ser fram emot remissvaren.

Om en utrivning blir aktuell gäller miljöbalkens allmänna bestämmelser. Beslut om utrivning föregås av en noggrann utredning av effekterna av en utrivning. Ett tillstånd till utrivning kan förenas med villkor i syfte att minimera eventuella negativa effekter av en utrivning. Den bedömning som domstolen har att göra inför sitt beslut innefattar bland annat utrivningens påverkan på landskap, kulturmiljö, djur- och växtliv, infrastruktur samt effekterna för närboende, vars egendom kan komma att påverkas negativt vid en ändring av vattnets djup och läge. En utrivning kan även kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Regeringens förslag för att förbättra omprövningen av vattenkraften berör många av landets dammar. Utöver den processen har jag och regeringen i nuläget inte för avsikt att se över de bestämmelser som direkt reglerar utrivningen av dammar. Men jag vill försäkra ledamöterna om att vi fortsatt följer denna fråga noga.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Detta är just nu en mycket viktig fråga för många orter, företag, jordbrukare och husägare. Jag besökte för någon vecka sedan Fredriksberg i Ludvika kommun där nu rivningar av dammar hotar hela ortens fortlevnad. Region Dalarnas tvätteri kommer att behöva läggas ned. Ingen mer skidåkning i Säfsen. Många som har sina hus på öar i sjöarna kommer inte att kunna nå sin ö längre. Det kommer att dröja några år innan man kan anlägga vägar i det som nu kommer att bli sumpmark.

Jag är glad över att statsrådet är medveten om den oro som finns inför damrivningarna. När man runt om i Sverige river dammar som funnits sedan 1700-talet vet få vilka effekter det får. Det är rivningar som sker på bred front. Utredningarna som föregår rivningarna fokuserar enligt min mening bara på den ekologiska sidan av hållbarhet. Gång på gång prioriteras enbart akvatiska värden och att miljökvalitetsnormerna uppfylls.

År 1987 ledde Gro Harlem Brundtland Brundtlandkommissionen. Hon definierade hållbar utveckling som: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stöder varandra: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Självklart ska vi värna vårt vatten och det liv som finns där. Men när Sverige nu implementerar vattendirektivet gör Sverige det ensidigt. Det är den ekologiska dimensionen som helt styr hur vi exempelvis ser på dammar.

Regeringens remitterade promemoria Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning är vällovlig. Men den tar ju bara sikte på större dammar och kraftverk, ungefär som dem där jag kommer ifrån vid Dalälven. De stora som drivs av Fortum och Vattenfall har råd att klara det. Det är de små kraftverken i biflödena som påverkas.

Utredningarna som sker inför utrivningarna fokuserar på ekologi. Visserligen nämns ofta kulturmiljö och effekter för närboende, men ofta vägs allt samman till en situation där kultur eller sociala faktorer viktas lägre.

Vi behöver ta ett djupt andetag. Vi behöver inte ha hela tätorter som likt Fredriksberg riskerar att förvandlas till sumpmark. Det finns med all säkerhet utrivningar som är mycket väl befogade. Men de ska inte göras urskillningslöst, och de ska inte göras utan att låta ekologi, ekonomi och sociala värden samspela.

Fru talman! En av mina frågor kvarstår, och så har jag en ytterligare fråga till statsrådet.

Varför kommer regeringen inte att lägga fram fler förslag för att fler kriterier ska beaktas inför besluten om rivningar, exempelvis kulturvärden eller sociala värden?

Den andra frågan är: Ser statsrådet någon som helst risk att Sverige överimplementerar EU-direktivet?

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret till interpellanten!

Jag valde att anmäla mig till kvällens sena debatt för att det är en viktig fråga för mig. Jag kommer från Värmland. Värmlands län och framför allt Bergslagen har oerhört många dammar. Det har att göra med det historiska arvet. Det var viktigt för skogsbruket och malm- och järnproduktion.

I dag saknar många av dessa dammar ekonomiska värden. Det är ofta stora nätproducenter som äger dammarna. De har öppet deklarerat att de inte har något intresse av att ha dem kvar eftersom det inte finns någon ekonomi i det, vilket gör att de ansöker om rivningar.

Min riksdagskollega nämnde här Dalarna, som är i början på processen. Vi i Värmland började tyvärr några år tidigare. Vi ser effekterna av dessa beslut. Dammar rivs i rasande takt.

Min upplevelse är att fokus de senaste åren oavsett regering har varit på kraftproducerande dammar. Vi har glömt bort de vattenreglerande dammarna. Statsrådets svar till ledamoten Isacsson har också den inriktningen.

Visst innebär regeringens promemoria förbättringar för de stora dammarna och speciellt för de stora kraftverken. Men de små dammarna eller de rena regleringsdammarna som i dag reglerar vattennivåer kommer att rivas ut.

I Värmland har som jag sa flera dammar rivits, och många är under prövning. Det är till antalet ganska många dammar vi talar om, fru talman. I Värmland handlar det i dagsläget just nu om 90 dammar som är under prövning.

Jag har följt frågan både som kommunstyrelseordförande och i regionrådet och nu i riksdagsarbetet. Min erfarenhet är att allmänintresset väger väldigt lätt. Jag vågar påstå att det är obefintligt, statsrådet. Kulturvärden tar man inte heller större hänsyn till. Riksantikvarieämbetet har också haft synpunkter. Här vägs i första hand ekonomiska intressen in och sedan ekologiska. De som förlorar på detta är vi som medborgare och vi som samhälle.

Det är klart att många värden går förlorade när dammar rivs ut. Vi talar inte bara om elproduktion och elberedskap. Det är som statsrådet och ledamoten Isacsson har sagt. Det handlar om vattenförsörjning, torrläggningar, översvämningar och kulturmiljön - ja, hela livsmiljön för de människor som bor och verkar utmed åar och sjöar.

En viktig dimension som kanske glöms bort i debatten är beredskapen. Beredskapen försämras nu. Många av dammarna i exempelvis Värmland angränsar åar, bäckar och sjöar ut mot Klarälven. Det kommer att innebära att man vid översvämning inte kommer att kunna reglera vattnet högre upp. Då kan statsrådet tänka sig vilka konsekvenser det kan bli för till exempel Karlstad. Det är nu så allvarligt att till och med Räddningstjänsten har gått ut i länsmedier och varnat för den processen.

Jag ser att det naturligtvis finns möjligheter att riva vissa dammar. Jag vill av den anledningen ställa två frågor till statsrådet.

Anser statsrådet att dagens lag, miljöbalken, tar tillräcklig hänsyn till allmänintresset när det gäller utrivning av dammar?

Den andra frågan är: Avser statsrådet och regeringen att komma med ny lag på detta område?

Fru talman! Låt mig börja där ledamoten avslutade, nämligen med hans frågor. Dessa frågor återfanns väl också i Lars Isacssons anförande, nämligen om regeringen avser att ändra i lagar, varför man inte gör en mer samlad bedömning och hur man avser att agera för att hantera den här situationen.

Här vill jag motsätta mig det ledamoten Dahlqvist säger, alltså att jag i mitt tidigare inlägg endast skulle ha talat om den funktion som vattenkraftsel kan få av dammar och annat. Jag vill därför upprepa det näst sista stycket i regeringens svar till interpellanten: "Den bedömning som domstolen har att göra inför sitt beslut innefattar bland annat utrivningens påverkan på landskap, kulturmiljö, djur- och växtliv, infrastruktur samt effekterna för närboende, vars egendom kan komma att negativt påverkas vid en ändring av vattnets djup och läge. En utrivning kan även kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen."

Detta menar jag, fru talman, är exempel som både regeringen och ledamöterna behöver bidra till att lyfta om man nu menar att bedömningarna inte sker på de grunder som de enligt nuvarande regelverk ska göra.

Fru talman! Jag måste även nämna att jag varmt uppskattar att höra att den hållbara utvecklingen inte endast innefattar det ekologiska perspektivet utan att en sann hållbar utveckling innefattar både ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det handlar om en balans i den förändring som omställningen medför. Miljöperspektiven, biologisk mångfald, omställningen för att få bort föroreningarna i vårt samhälle och klimatomställningen är alla delar av en ekologisk utveckling där vi behöver ta hänsyn till det sociala och ekonomiska i det arbete vi genomför.

Fru talman! Just därför har regeringen låtit inkorporera perspektiv om exempelvis rättvis omställning och annat i den politik vi lägger fram. Det finns många exempel på detta. Inte minst det väldigt aktiva arbetet för att NAP:arna, som vi kallar miljööversynen, ska ske på ett sunt sätt som balanserar olika värden är just en sådan effekt av att regeringen i högre utsträckning vill inkorporera en hänsyn till vad verklig, omfattande hållbar utveckling innebär.

Fru talman! Sverige har verkligen en potential att utvecklas när det gäller att inkludera både ekonomiska och sociala perspektiv för en sann hållbar utveckling. Vi vet att det är oerhört viktigt för att det här ska genomföras på ett bra sätt och för att fler ska se att man vinner på de miljöanpassningar som ska göras.

Jag vill avsluta, fru talman, med att syftet med vattendirektivet är att få en bättre miljö och en bättre ekologisk hållbarhet i våra vattendrag, och vi vet att det går att göra utan att skada kulturvärden, skada vårt landskap och försämra tillståndet för människor. Det kan tvärtom vara någonting som förbättrar tillståndet inte bara för det ekologiska utan även för det ekonomiska och sociala.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret, särskilt delen om hållbarhet och de olika dimensionerna! Detta tror jag att vi delar.

Det räcker dock inte att statsrådet och jag delar den synen. I Bergslagen, där Mikael och jag kommer ifrån, är det få som känner igen sig i att det som rör dammutrivningarna är någonting som skulle kunna gynna den lokala bygden och så vidare.

När alla riksdagsledamöter från Dalarna var inbjudna till Fredriksberg för några veckor sedan var vi tre som kom. Det fanns ett stort intresse från lokala medier för vad vi tog med oss från den dagen och vad våra intryck var. Så här skriver Dala-Demokraten den 8 oktober 2024:

"Går det här igenom, så kommer det bli stora förändringar som kommer att upplevas väldigt negativt för många människor och deras livsmiljö, säger Lars Isacsson (S), riksdagspolitiker från Avesta.

Han får medhåll från både Crister Carlsson (M) och Mathias Bengtsson (KD) som också deltog under rundvandringen.

- Vi moderater har ett stämmobeslut att alla dammar och kraftverk äldre än 100 år ska inte röras. Det är vår princip i det här, säger Crister Carlsson.

- Det är helt hål i huvudet när man prioriterar fiskars vandringsväg istället för kultur- och samhällsmiljön. Det är en horribel prioritering, säger Mathias Bengtsson."

Crister Carlsson säger vidare i artikeln att "nu ligger det här på Liberalerna och på Pourmokhtaris bord. Så vi får se vad som händer. Jag hoppas på kraftiga åsikter i remissinstanserna också för att behålla det vi har".

Fru talman! Min fråga till miljöministern är om det finns stöd i regeringen och regeringspartierna för hållningen att beakta sociala aspekter och kulturmiljöerna. Det är i alla fall inte så det framstår i lokala medier i Dalarna, utan där är det väl snarare så att det här är en fråga som Liberalerna driver.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag vill bara göra ett förtydligande: Jag noterade att statsrådet vägde in olika intressen, men jag konstaterar ödmjukt att den tidigare regeringen och även nuvarande regering har lagt sitt fokus på kraftproducerande dammar. De flesta dammar i dag i Sverige är icke kraftproducerande utan är framför allt till för att reglera vattennivån, därav min oro för en översvämningsrisk.

Jag noterar också till min glädje, fru talman, att statsrådet väger in helhetsbedömningen i miljöarbetet, precis som min kollega Lars Isacsson har sagt, och det skriver jag under på att vi delar helt och hållet.

Med detta sagt, fru talman: Enligt tunga jurister på området räcker inte nuvarande lagstiftning till för att förändra processen med utrivningen. Det krävs helt enkelt ny lag. Som jag sa väger allmänintresset lättare, och det intresse som vägs in i domstolarna är framför allt ekologiskt och ekonomiskt. Det är till exempel helt och hållet, vågar jag påstå, ekologiska skäl som driver den här processen i Värmland.

Det här är en viktig fråga som väcker opinion och stor upprördhet och oro ute i landet. Min fråga till statsrådet kvarstår därför, fru talman: Avser regeringen att ändra lagstiftningen så att allmänintresset väger mycket tyngre?

Fru talman! Låt mig då återigen påpeka att om en utrivning skulle bli aktuell gäller såklart miljöbalkens allmänna bestämmelser, men beslut om en utrivning behöver föregås av en noggrann utredning av effekterna av en utrivning. Däri ingår den bedömning som jag nämnde tidigare och återigen kan ta tillfället i akt att nämna, fru talman, nämligen att domstolens bedömning behöver innefatta utrivningens påverkan på kulturmiljö och landskap samt effekterna för närboende vars egendom kan påverkas negativt vid en ändring av vattnets djup och läge, vilket är precis den typen av problematik som ledamöterna lyfter.

Det är även så att ett tillstånd till utrivning kan förenas med villkor i syfte att minimera eventuella negativa effekter av en utrivning. Det finns alltså ett stort utrymme här, där en utrivning även kan kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen.

Regeringen har ett förslag för att förbättra omprövningen av vattenkraften. Den berör ju väldigt många av vårt lands dammar. Det är också en viktig aspekt att ta upp här.

Det talas om stora kvantiteter i interpellationen. Interpellanten nämner att en stor del av Sveriges 10 000 dammar ska rivas och att det kommer att få negativa konsekvenser. Jag har inte sett några konkreta uppgifter om att det skulle ske i den stora skalan. Regeringen följer såklart frågan väldigt noga. Jag är väl medveten om den stora oro som finns för att detta skulle hända, men jag vill ändå som statsråd påpeka att vi inte har några uppgifter om den typen av kvantiteter. Vi kommer självklart att behöva följa det här noga, men än så länge finns inga sådana konkreta uppgifter såvida de inte har undgått mig. Jag utgår från att de inte har undgått regeringen, särskilt med tanke på att vi följer detta så pass noga.

Fru talman! Utöver detta vill jag även nämna att vi kommer att fortsatt kontinuerligt behöva följa upp och analysera det arbete som görs. Det har ju diskuterats under många år inte minst hur tillämpningen av de här omprövningarna ska ske, och det är en diskussion som kommer att ske vidare. Jag uppskattar alltså att dessa aspekter av arbetet tas upp nu när regeringen gjort framsteg kring hur den nationella planen tillämpas på många, inte minst småskaliga, vattenkraftverk. Vi har nu också en debatt om hur vi hanterar omprövningar för dammarna.

Det är såklart ett kraftproducerande perspektiv som tillämpas när vi pratar om just den funktionen, men inte minst därför är det bra att vi har den här diskussionen och debatten och vidare kan prata om hur det ser ut utöver de kraftproducerande dammarna.

De allra flesta dammarna i Sverige har ingen koppling till produktionen av vattenkraftsel. Då omfattas de inte heller av den nationella planen, och det finns inga krav på verksamhetsutövaren. Men det kan vara så att myndigheterna går in. Detta följer vi såklart väldigt noga.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Å ledamoten Mikael Dahlqvist vägnar och mina egna kan jag nog bjuda in statsrådet till Fredriksberg, Säfsen, Ludvika och gränstrakterna mot Värmland. Det är ju där detta verkligen får stora konsekvenser. Det går också bra att ta med riksdagsledamöterna på regeringssidan och se om ni har samma syn.

Bergslagen är till stora delar uppbyggt runt vattenkraftverk, tack vare skogen, malmen och hyttorna. Kulturmiljön sedan 1600-talet är präglad av dämda vattendrag som människor sedan bosatt sig runt. Vi riksdagsledamöter från Dalarna har fått ta del av den stora oro, sorg och ilska som människor känner när detta hotas. Sjöar kan komma att torrläggas, dricksvattenförsörjning hotas på många platser, ekosystem hotas, turism kan försvinna, risken för översvämningar kan öka och företag kan tvingas lägga ned eller flytta.

Jag förstår såklart att flera intressen vägs emot varandra här och att den biologiska mångfalden är otroligt viktig och måste stärkas, men det måste också gå att ta mycket större lokala hänsyn i samhällen som är uppbyggda kring sjösystem uppdämda på 1700-talet. Vi besökte en liten ort som heter Gravendal och stannade till vid en fördämning som utgörs av en väg. Den klassas som ett fornminne. Den är det första exemplet på att människor har bott där. Först kom vattenkraften som man skulle ha till hyttan, och sedan kom människorna. Det är många generationer som har slitit för att bygga upp ett samhälle och en framtid runt vattnet och vattenkraften, och det anser jag måste värderas mycket högre.

Fru talman! Tack till ledamoten som ställde interpellationen och till övriga ledamöter som engagerar sig i denna fråga! Vi kommer som sagt att fortsatt behöva generellt följa hur arbetet med tillämpningen av vattendirektivet går till men även frågan specifikt kring hur utvecklingen ser ut för alla de dammar som finns i Sverige.

Jag tycker att ledamoten på ett mycket förtjänstfullt sätt gav exempel på vilken fantastisk roll dammar kan spela för den svenska kulturmiljön och de värden vi alla är väldigt måna om - inte minst vi liberaler.

Jag vill avsluta med att säga att kulturmiljöperspektivet och perspektivet hos alla de som berörs av miljöomställningen, som man väl kan kalla den, inte är någonting som regeringen underskattar. Vi följer denna fråga mycket noggrant och ser fram emot vidare dialog mellan många partier för att Sverige ska hantera det här på ett så sunt sätt som möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.