Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig när regeringen kommer att gå vidare med förslagen i betänkandet Ett starkare straffrättsligt skydd - mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön (SOU 2023:80) och införa kön som grund för straffskärpning i 29 kap. 2 § brottsbalken.
Låt mig referera till den debatt vi just har haft, där vi dessvärre inte fick utredningsförslag som var möjliga att gå vidare med därför att de inte gjorde jobbet, kort sagt. I det här fallet är det precis tvärtom. Här har vi fått ett utredningsunderlag som gör jobbet. Det kan vara värt att nämna att den utredare som arbetade med den utredningen är samma utredare som arbetar med den breda Påföljdsutredningen som ska läggas fram till våren. I det ljuset har vi gott hopp om att vi ska få bra underlag på bordet även i vår.
Regeringen är fast besluten att bekämpa hat, hot och våld mot kvinnor med samma kraft som vi bekämpar gängen. Som Märta Stenevi redogör för mottog jag i november förra året det nämnda betänkandet om ett starkare straffrättsligt skydd i de fall vi nu talar om. Utredningen menar att det finns anledning att se särskilt allvarligt på brott där ett motiv har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av kön. Den ökade förekomsten av sexualiserad hatretorik som i synnerhet kvinnor utsätts för är ett hot mot det demokratiska samtalet och samhället i stort. Därför föreslår utredningen att kön ska läggas till som ny grund i brottsbalkens bestämmelse om straffskärpning vid hatbrottsmotiv.
Jag välkomnar utredningens förslag. De utgör ett viktigt led i arbetet med att stärka det straffrättsliga skyddet för utsatta kvinnor. Betänkandet har remissbehandlats, och arbete pågår nu med att ta fram en lagrådsremiss. Betänkandet har också tagits emot väl av remissinstanserna, och det gör det kommande arbetet ännu enklare.
Låt mig i detta sammanhang nämna andra viktiga åtgärder som regeringen har vidtagit och planerar att vidta för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn samt våld i andra nära relationer.
En viktig del av detta är att reformera lagstiftningen om kontaktförbud. För närvarande bereds förslag i Regeringskansliet som syftar till att fler kontaktförbud ska kunna meddelas och att den brottsförebyggande funktionen i förbuden ska stärkas. Bland annat arbetar vi med förslag som innebär att kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden och att det ska införas en presumtion för ett kontaktförbud när förbudspersonen - den som är föremål för kontaktförbudet - har dömts för viss typ av brottslighet.
Utöver detta genomför regeringen dessutom en historisk omläggning av hela kriminalpolitiken där fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffret. Sommaren 2023 gav regeringen en utredare i uppdrag att se över straffskalorna för bland annat grova vålds- och sexualbrott samt att reformera systemet för påföljderna (dir. 2023:115 och 2023:181). Utredningen ska också föreslå ändringar som innebär att den som döms för mycket allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.
Till detta kommer att regeringen också har remitterat betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Bakom den intrikata rubriken återfinns ett stort antal förslag som, särskilt vad gäller allvarlig och upprepad brottslighet, stärker samhällsskyddet, minskar risken för återfall i brott, ökar tryggheten för brottsoffer samt skärper synen vid återfall i brott. Förslagen bedöms inte minst kunna ge ett ökat skydd för den som utsätts för våld i en nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck.
I det här sammanhanget vill jag säga att i somras trädde också lagändringar i kraft som innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor - det är den våldsamma mannen som ska flytta, inte den våldsutsatta kvinnan. I juni beslutade regeringen om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Programmet innehåller bland annat flera åtgärder inom ramen för ett program för att lämna destruktiva relationer. Här kan nämnas ett uppdrag till Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade. Och under hösten avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat tar sikte på ekonomiskt våld som förekommer i samband med bodelningar.
Sammanfattningsvis angriper regeringen mäns våld mot kvinnor från flera olika håll. Arbetet bedrivs målmedvetet och uthålligt, och vi kommer varken att sänka ambitionsnivån eller att slå av på takten. Som jag nämnde inledningsvis ska mäns våld mot kvinnor bekämpas med samma kraft som den organiserade brottsligheten. Det är precis det vi gör.