Fru talman! Jag vill börja med att välkomna den nya utrikesministern och gratulera henne till sitt viktiga uppdrag. Det saknas inte direkt utmaningar i vår omvärld, och vikten av en stark och klar svensk röst för att folkrätten ska respekteras har sällan varit så stor. Jag är säker på att utrikesministern frekvent kommer att få debattera detta med oss socialdemokrater här i riksdagens kammare.
Det är för min del efterlängtat att efter en väntan på fyra månader få debattera denna angelägna interpellation och ta del av regeringens svar.
Jag tog initiativ till den här debatten för att det behövs en internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstöring, för att det finns en allt starkare internationell rörelse för detta och för att försöka få besked från regeringen om huruvida regeringen vill detta och vad Sverige i så fall gör för att steg för steg internationellt komma framåt så att ekocid kan klassas som ett åtalbart brott i Internationella brottmålsdomstolen.
Det här är ingen ny fråga. Olof Palme beskrev redan vid Stockholmskonferensen 1972 att "den oerhörda förstörelse som vållas av omfattande bombningar utan åtskillnad, av användningen i stor skala av bulldozers och växtgifter" kunde beskrivas som ekocid. När Romstadgan sedan antogs 1998 ströks dock ekocidbrottet i sista stund från att klassas som ett av mänsklighetens allvarligaste brott.
Men, fru talman, utvecklingen i vår omvärld visar onekligen på behovet av att stärka den internationella rätten och bekämpa den straffrihet som råder när det gäller storskalig miljöförstöring, ekocid, vilket definieras som "olagliga eller hänsynslösa handlingar som begås med insikt att det finns en påtaglig sannolikhet för allvarliga och antingen vidsträckta eller långsiktiga skador för miljön".
Ett tydligt exempel på ekocidbrott är inte minst Rysslands krigföring i det folkrättsvidriga anfallskriget i Ukraina genom sprängningen av Nova Kachovka-dammen i Ukraina juni 2023. Dammen och dess reservoar hade mer vatten än hela Mälaren. Dricksvattenförsörjningen påverkades för hundratusentals, 40 städer och samhällen svämmades över, åkermark har förorenats av giftiga ämnen och minor har spridits nedströms floden.
Detta var den största miljömässiga katastrofen i Europa på decennier. Att Internationella brottsmålsdomstolen nu undersöker om fallet kan leda till åtal inom ramen för artikel 8 i Romstadgan, som reglerar miljöskador i samband med krig, är hoppfullt. Men det är inte tillräckligt för att stoppa ekocidbrott i framtiden, särskilt inte i fredstid.
I EU reviderade man miljöbrottsdirektivet förra året för att kunna göra de allvarligaste skadorna på miljön straffbara i "fall som är jämförbara med ekocid". Det är ett exempel på att frågan rör sig framåt, tack vare alla som engagerar sig för detta.
Men, fru talman, kärnfrågan här är att vi behöver få på plats ett globalt regelverk där ekocid erkänns som det allvarliga brott det är. Utrikesministern har egentligen inte svarat på frågan om regeringen tycker att ekocid bör erkännas som ett eget brott i Romstadgan.
Ja, det är en lång process. Ja, det kräver stöd från ett stort antal länder. Ja, Romstadgan är en svårförhandlad kompromiss. Men vad vill regeringen, oavsett vad andra stater vill?