Interpellationssvar - Införande av ekocid som ett internationellt brott - 2024-09-20

Fru talman! Linnéa Wickman har frågat mig om regeringen anser att Romstadgan ska kompletteras så att ekocid klassas som ett internationellt brott samt vilka konkreta steg jag och regeringen i så fall tagit eller planerar att ta för att driva frågan internationellt.

Till att börja med vill jag understryka det som regeringen tydligt har framhållit sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina: Ansvarsutkrävande för de brott som begåtts i Ukraina i samband med den ryska aggressionen är av hög prioritet för regeringen. Detta inkluderar ansvarsutkrävande för miljörelaterade brott. Stora ansträngningar görs i Ukraina för att kartlägga miljöförstöringen till följd av kriget i syfte att utreda brott men också för att kunna hantera och kvantifiera skadorna för att sedan kunna begära skadestånd av Ryssland.

Utgångspunkten för diskussionen om en eventuell ny brottsrubricering är att det finns en befintlig möjlighet i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och under den internationella humanitära rätten att döma individer som begått attacker mot miljön under väpnade konflikter för krigsförbrytelse. ICC-åklagaren har i sammanhanget tillkännagivit att han vill ta fram en ny policy för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller miljörelaterade brott i Romstadgan.

Att inrätta ekocid som ett brott även i fredstid i Romstadgan är en del i en viktig debatt om hur vi ska komma till rätta med storskalig förstöring av jordens ekosystem.

Arbetet med att utveckla det folkrättsliga regelverket är samtidigt ett arbete som kräver att det finns en bred samsyn bland många stater för att man ska nå framgång. Annars är risken att det bekräftas att inrättandet av ett sådant brott inte har internationellt stöd.

För att en ändring av Romstadgan ska antas krävs att minst två tredjedelar av parterna röstar för den. För att den sedan ska träda i kraft krävs att sju åttondelar ratificerar eller godkänner ändringen. Vi har sett att det har tagit åratal att få igenom de ändringar som redan gjorts i stadgan.

Romstadgan utgör ett framgångsrikt resultat av en balanserad och svårförhandlad kompromiss som till stora delar bestod av en kodifiering av redan existerande grova och allvarliga brott, som också i de allra flesta fall bygger på så kallad sedvanerätt. Stadgan bör endast öppnas upp om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för brett stöd bland stadgeparterna. Det finns ett antal andra förslag på ändringar i Romstadgan som diskuteras bland statsparterna.

Regeringen välkomnar och deltar i olika processer på området ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring. Regeringen följer utvecklingen av frågan noga, och om det skulle finnas förutsättningar för att inrätta ekocid som ett internationellt brott avser Sverige att vara en aktiv del i diskussionen om detta.

Fru talman! Jag vill börja med att välkomna den nya utrikesministern och gratulera henne till sitt viktiga uppdrag. Det saknas inte direkt utmaningar i vår omvärld, och vikten av en stark och klar svensk röst för att folkrätten ska respekteras har sällan varit så stor. Jag är säker på att utrikesministern frekvent kommer att få debattera detta med oss socialdemokrater här i riksdagens kammare.

Det är för min del efterlängtat att efter en väntan på fyra månader få debattera denna angelägna interpellation och ta del av regeringens svar.

Jag tog initiativ till den här debatten för att det behövs en internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstöring, för att det finns en allt starkare internationell rörelse för detta och för att försöka få besked från regeringen om huruvida regeringen vill detta och vad Sverige i så fall gör för att steg för steg internationellt komma framåt så att ekocid kan klassas som ett åtalbart brott i Internationella brottmålsdomstolen.

Det här är ingen ny fråga. Olof Palme beskrev redan vid Stockholmskonferensen 1972 att "den oerhörda förstörelse som vållas av omfattande bombningar utan åtskillnad, av användningen i stor skala av bulldozers och växtgifter" kunde beskrivas som ekocid. När Romstadgan sedan antogs 1998 ströks dock ekocidbrottet i sista stund från att klassas som ett av mänsklighetens allvarligaste brott.

Men, fru talman, utvecklingen i vår omvärld visar onekligen på behovet av att stärka den internationella rätten och bekämpa den straffrihet som råder när det gäller storskalig miljöförstöring, ekocid, vilket definieras som "olagliga eller hänsynslösa handlingar som begås med insikt att det finns en påtaglig sannolikhet för allvarliga och antingen vidsträckta eller långsiktiga skador för miljön".

Ett tydligt exempel på ekocidbrott är inte minst Rysslands krigföring i det folkrättsvidriga anfallskriget i Ukraina genom sprängningen av Nova Kachovka-dammen i Ukraina juni 2023. Dammen och dess reservoar hade mer vatten än hela Mälaren. Dricksvattenförsörjningen påverkades för hundratusentals, 40 städer och samhällen svämmades över, åkermark har förorenats av giftiga ämnen och minor har spridits nedströms floden.

Detta var den största miljömässiga katastrofen i Europa på decennier. Att Internationella brottsmålsdomstolen nu undersöker om fallet kan leda till åtal inom ramen för artikel 8 i Romstadgan, som reglerar miljöskador i samband med krig, är hoppfullt. Men det är inte tillräckligt för att stoppa ekocidbrott i framtiden, särskilt inte i fredstid.

I EU reviderade man miljöbrottsdirektivet förra året för att kunna göra de allvarligaste skadorna på miljön straffbara i "fall som är jämförbara med ekocid". Det är ett exempel på att frågan rör sig framåt, tack vare alla som engagerar sig för detta.

Men, fru talman, kärnfrågan här är att vi behöver få på plats ett globalt regelverk där ekocid erkänns som det allvarliga brott det är. Utrikesministern har egentligen inte svarat på frågan om regeringen tycker att ekocid bör erkännas som ett eget brott i Romstadgan.

Ja, det är en lång process. Ja, det kräver stöd från ett stort antal länder. Ja, Romstadgan är en svårförhandlad kompromiss. Men vad vill regeringen, oavsett vad andra stater vill?

Fru talman! Jag tackar för gratulationen. Jag ser mycket fram emot många spänstiga debatter framöver i viktiga ämnen som detta.

Rysslands aggression mot Ukraina har inte bara slagit hårt mot civilbefolkning och infrastruktur utan också drabbat miljö och klimat, precis som Linnéa Wickman var inne på. Detta har också satt ljus på frågan hur ansvarsutkrävande ska uppnås för storskalig miljöförstörelse i Ukraina och på andra håll i världen.

Idén om att kunna utkräva folkrättsligt ansvar för miljöbrott är inte ny, precis som Linnéa Wickman sa. Termen ekocid har förekommit sedan 70-talet. Det finns dock ingen etablerad definition av begreppet. Ekocid figurerade i ett tidigt skede som ett potentiellt brott att ta med i Romstadgan, precis som nämndes, men det fanns sedan inte med i den slutliga listan över brott som togs med i stadgan eftersom det då inte fanns stöd. Däremot är det möjligt att utkräva ansvar för storskalig miljöförstörelse som en del av artikel 8 om krigsförbrytelser vid vidsträckta, långvariga och allvarliga skador på den naturliga miljön.

Ukraina har som flera andra stater ekocid i sin nationella lagstiftning. Motverkande av ekocid är en av punkterna i president Zelenskyjs så kallade tiopunktsplan för fred. Stora ansträngningar görs också i Ukraina för att kartlägga miljöförstörelsen till följd av kriget i syfte att utreda ekocidbrott enligt nationell lagstiftning men också för att kunna hantera och kvantifiera skadorna för att sedan kunna begära skadestånd av Ryssland.

Som nämnts kan utbredd, långvarig och allvarlig skada på miljön i krig utgöra en krigsförbrytelse enligt artikel 8. Sverige var en av de grundande medlemmarna i det skaderegister under Europarådet som etablerats för att dokumentera den omfattande skada som orsakats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, inklusive miljöfrågan.

I februari 2024 tillkännagav ICC:s åklagare Karim Khan att han inlett en process som kommer att utmynna i ett omfattande policydokument om miljöbrott vilket syftar till att säkerställa att ICC har ett systematiskt tillvägagångssätt för att hantera miljörelaterade brott inom domstolens jurisdiktion för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller just dessa brott.

Ansvarsutkrävande för de brott som har begåtts i Ukraina i samband med den ryska aggressionen är mycket högt prioriterat av regeringen. Det gäller också ansvarsutkrävande för miljörelaterade brott.

Fru talman! Insikten att det i krig ofta är en del av strategin att också skada naturen för att försvåra en framtida återuppbyggnad blir väldigt tydlig i Ukraina när vi ser den ryska krigföringen. Som nämndes här ingår också förebyggande av ekocidbrott i president Zelenskyjs fredsplan.

Jag vill hävda att Sverige har en särskilt viktig roll i frågan om att stödja Ukraina, både när det gäller att Ryssland ska ställas till svars för sina ekocidbrott och när det gäller att utveckla den internationella rätten för att i förlängningen kunna förhindra framtida ekocidbrott även i fredstid. Det är ju också det vi talar om här.

Den högnivågrupp som president Zelenskyj tillsatte för att utreda krigets miljökonsekvenser leddes av den tidigare utrikesministern Margot Wallström. Också fler svenskar arbetade i gruppen, till exempel Greta Thunberg och riksdagsledamoten Rebecka Le Moine. En av de 50 rekommendationer som gruppen lagt fram är riktad till det internationella samfundet och handlar just om att agera för att ekocid ska införas som ett internationellt brott också i fredstid. Det är en uppmaning som regeringen behöver lyssna till och agera på.

Vi är eniga i denna riksdag om att vi ska stödja Ukraina så länge som det krävs för att de ska vinna kriget. Det stöd vi ger Ukraina för att stärka förmågan att dokumentera och samla in bevis för krigsbrott och Sveriges engagemang för att tillskapa en särskild tribunal för Rysslands aggressionsbrott är viktiga insatser.

Det är också positivt, som vi tidigare konstaterat, att det sker en utveckling och att Internationella brottmålsdomstolen ser över hur ansvarsutkrävandet kan förbättras vad gäller miljörelaterade brott. Men ska ekocid en gång för alla, i en värld där ekosystem raseras i en skrämmande takt, erkännas som ett eget brott - efter decennier av diskussioner - behöver regeringen göra mer än att följa frågan. Hur ska förutsättningar skapas för att inrätta ekocid som ett internationellt brott om Sverige inte aktivt driver frågan gentemot andra länder? Det får gärna utrikesministern svara på.

Jag betvivlar inte att det är en lång, svår och mödosam process för att ekocid ska erkännas som ett internationellt brott. Men jag är också rädd för att denna fråga riskerar att följa ett mönster i Sveriges utrikespolitik med den här regeringen - ett mönster där Sveriges röst i världen blir svagare och där regeringen tycks ha en låg tilltro till vilken roll Sveriges engagemang kan spela. Sveriges regering väljer också ofta passivitet framför aktivitet, att följa framför att visa ledarskap.

Faktum är att den här regeringen har getts en historisk möjlighet att stödja det konkreta förslag som tre mindre önationer har lagt fram till den internationella domstolen om att ekocid ska erkännas som ett internationellt brott. Det har inte tidigare regeringar kunnat göra. Nu är det upp till bevis för regeringen när det gäller orden och oron för de storskaliga miljöbrott vi ser. Vi måste bekämpa den straffriheten. Då måste regeringen handla, agera och visa ledarskap.

Fru talman! Jag tror att man ska vara väl medveten om att miljöbrott i bred bemärkelse kräver specifik kunskap och expertis som ICC i nuläget kanske inte besitter i tillräcklig omfattning. Vissa argumenterar för att det är bättre att stärka nationella och regionala rättssystem och initiativ för att hantera miljöbrott snarare än att lägga till en ny kategori av brott till ICC:s redan mycket omfattande jurisdiktion.

Det pågår också flera olika processer när det gäller ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring internationellt. Ett exempel är att det i det nyligen reviderade EU-direktivet om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, miljöbrottsdirektivet, har tagits in en bestämmelse som innebär att medlemsstater ska se till att uppsåtliga miljöbrott som har lett till förstörelse av eller omfattande och väsentliga skador på miljön ska anses som ett särskilt grovt brott. Det högsta straff som ska kunna dömas ut för sådana brott ska vara minst åtta års fängelse. Brottet omfattar gärningar som är jämförbara med ekocid.

Även inom Europarådet står miljöbrottslighet högt på dagordningen. Det pågår ett arbete för att ta fram en ny konvention om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Det utkast till konvention som nu är aktuellt speglar i hög grad det nyligen antagna miljöbrottsdirektivet. Även i konventionen finns därför en bestämmelse om att uppsåtliga miljöbrott som lett till förstörelse av eller omfattande och väsentliga skador på miljön ska anses som ett särskilt grovt brott.

Under de svåra förhandlingarna om Romstadgan fanns det konsensus kring huvudkategorierna av de fyra brott som skulle inkluderas, samtliga med sedvanlig rättslig förankring, som jag var inne på tidigare. Det var en förutsättning för att Romstadgan till slut kunde antas.

Det tog sedan ytterligare tolv år från att stadgan skrevs under till att konsensus gällande definitionen för aggressionsbrottet faktiskt nåddes. En slutsats av detta är att Romstadgan nog inte bör öppnas upp, annat än om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för ett brett stöd bland stadgeparterna. Det bedömer regeringen att det inte finns för ekocid i dag.

En svårighet är, som jag har sagt tidigare, att det saknas en internationellt erkänd definition av ekocid. Det är svårt att utforma ett ekocidbrott på ett träffsäkert och tillräckligt tydligt sätt. En oberoende panel av experter tog dock 2021 fram ett förslag som har gett en grund att arbeta vidare på.

Nej, regeringen intar inte en passiv roll i utrikespolitiken. Vi arbetar mycket hårt och målmedvetet för att gagna svenska intressen i världen. Det innebär också en skyldighet att prioritera där vi har störst möjlighet att påverka det som är bra för Sverige. Om det bedöms som utsiktslöst är det kanske inte den bästa prioriteringen att fortsätta arbeta vidare med.

Därmed inte sagt att frågan om att säkerställa en rättslig process mot dem som har begått allvarliga miljöbrott inte är oerhört angelägen.

Fru talman! Detta är en viktig debatt, helt enkelt för att försöka bringa klarhet i vad den svenska regeringen faktiskt tycker i frågan och för att få svar på vad den svenska regeringen gör för att backa upp orden om att straffrihet vid storskalig miljöförstöring måste bekämpas.

Utrikesministern lyfter upp att det kan vara bättre att stärka de nationella rättssystemen kopplat till detta. Men det finns inget som säger att det skulle stå emot att vi också arbetar på internationell nivå för att utveckla våra regelverk och stå upp för en regelbaserad världsordning.

Som jag sa tidigare inbillar jag mig inte att det på något vis är en enkel fråga eller att det skulle gå snabbt att införa ekocid som ett nytt eget brott i Romstadgan. Men det är sorgligt att utrikesministern egentligen inte kan beskriva några konkreta exempel på hur Sverige har drivit på i frågan gentemot andra stater i internationella forum.

Som jag också nämnde tidigare har den här regeringen en historisk möjlighet i och med att det finns parter i Romstadgan som i närtid, alldeles nyligen, har lagt fram ett förslag om att begära att frågan återigen tas upp. Den internationella rätten måste ständigt uppdateras. Vi måste dra lärdom av det som sker i världen. Men här är det tydligt att den svenska regeringen verkar sakna både en plan och en vilja egentligen att kliva fram.

Jag menar att vi behöver utveckla internationella ramar som kan adressera storskaliga miljöbrott på samma sätt som vi i dag adresserar andra allvarliga internationella brott. Men då krävs det att Sverige samarbetar med andra länder och driver på. Det är bara så vi kan skapa den koalition som krävs.

Fru talman! Mycket riktigt lade Vanuatu, Fiji och Samoa den 9 september i år fram ett formellt förslag till ICC om att inkludera ekocid i Romstadgan. Regeringens bedömning är dock alltjämt att det för närvarande inte finns tillräckligt stöd för detta bland parterna i Romstadgan. Därutöver pågår sedan 2019 en omfattande reformprocess av domstolen och Romstadgesystemet, och ICC har redan begränsade resurser och många komplexa utredningar och fall, som också är viktiga, att hantera.

Under 2025 planeras en översyn av aggressionsbrottet, i enlighet med vad som beslutades under översynskonferensen i Kampala 2010. Detta kommer också att ta resurser från domstolen och stadgeparterna. Sverige ingår i den vängrupp som driver att samma jurisdiktionsregler ska gälla för alla brott i Romstadgan, vilket skulle kunna leda till att domstolens jurisdiktion i framtiden skulle kunna omfatta ett fall av en aggression av en stat som inte är part i stadgan.

Diskussionen om ekocid och dess rättsliga status fortsätter att vara en viktig del av den globala dialogen om miljöskydd och folkrätt. Om det i framtiden finns förutsättningar för att inrätta ekocid som ett internationellt brott i Romstadgan kommer Sverige att vara en aktiv del i diskussionen om detta.

Jag vill tacka för en viktig debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.