Ärade ledamöter! Voteringssignalen ljöd nyss för sista gången på flera månader. Ett riksdagsår fyllt av politisk verksamhet, debatter och beslut går mot sitt slut. Våren har varit intensiv på många sätt. Jag ska göra några nedslag.
Den 18 mars hade vi en ceremoni på Riksplan för att markera Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato. Oavsett hur man ser på steget politiskt tror jag att vi alla är överens om att det var ett historiskt steg och ett historiskt beslut som kommer att påverka vårt land under lång tid framöver.
Natoprocessen bedrevs i nära samverkan med Finland. Jag vill därför notera att det har varit något av en nordisk vår här i riksdagen när det gäller inkommande besök. Vi har haft Finlands president på besök och Finlands talman på officiellt besök. Danmarks kungapar har varit här. Danmarks talman har varit här. Det är på sitt sätt tillfälligheter att alla de besöken har kommit att äga rum just den här våren, men det är samtidigt ett uttryck för att de nordiska länderna nu står varandra närmare än kanske någon annan gång i modern tid. Jag tror att vi kommer att se de här åren som en nystartsfas och en fördjupningsfas av det nordiska samarbetet.
Den 9 juni gick Sverige och Europa till Europaparlamentsval. Tyvärr sjönk valdeltagandet något här i Sverige. Jag tror att vi alla här inne hade hoppats på ett fortsatt stigande valdeltagande. Jag tror att det är viktigt att alla vi som är politiskt verksamma funderar över vad vi kan göra långsiktigt för att öka valdeltagandet också i valet till Europaparlamentet.
En annan viktig sak som vi arbetat med i riksdagen är förstås det fortsatta stödet till Ukraina, senast manifesterat genom ett beslut om ytterligare ett stödpaket här i kammaren i går.
Vårt arbete här i riksdagen regleras av riksdagsordningen och regeringsformen. Som ni vet tycker jag om jubileer. Jag kan göra kammaren uppmärksam på att vår nuvarande riksdagsordning fastställdes den 19 juni 2014, alltså i dag för exakt tio år sedan - något att fira när man kommer hem i kväll.
I våras uppmärksammade vi ett kanske lite mer centralt jubileum, nämligen att det gått 50 år sedan regeringsformen utfärdades den 6 mars 1974. Det uppmärksammades genom ett seminarium som konstitutionsutskottet och jag bjöd in till och en bok av Riksbankens jubileumsfond.
Det viktigaste skälet till att införa en ny regeringsform då, för 50 år sedan, var som bekant att den gamla i långa stycken i praktiken inte längre var gällande rätt. Sverige hade blivit en parlamentarisk demokrati, men det avspeglades inte fullt ut i regeringsformen.
Många tillägg har gjorts i regeringsformen sedan den där marsdagen 1974. Men man kan konstatera att även om tyngdpunkterna i författningspolitiken kanske har varit lite olika för olika partier har besluten om författningsändringar kompromissats fram och fattats i brett samförstånd - en styrka i svensk politik.
Jag tycker att historiska jubileer har betydelse därför att jag tror att historien är viktig för att vi ska kunna förstå vår samtid samtidigt som det är viktigt att hela tiden ha blicken riktad mot framtiden.
I andra delar av världen - även här i Europa - kan man sin historia väldigt väl, men man förmår inte riktigt frigöra sig från den. Det tror jag lätt kan leda kan leda till destruktiva processer, så jag tror att vi i Sverige gör klokt i att kanske lära lite mer av vår historia men samtidigt behålla vårt framtidsinriktade, framåtblickande sinne.
I historieintressets namn vill jag också göra kammaren uppmärksam på att de norra övergångsrummen har fått nya utställningar, som skildrar både riksdagens historia och demokratins framväxt. Detta är väl värt att visa besökare - inte minst menyn från riksdagsrestaurangen för hundra år sedan.
Ärade ledamöter! Som riksdagens talman vill jag gärna se att riksdagen finns mitt i samhällsdebatten. Jag tänker att det här ska vara Sveriges viktigaste politiska debattarena. Därför välkomnar jag naturligtvis att det finns ett stort intresse för vad vi gör i riksdagen och inte minst att vi har många besökare på läktaren.
Häromåret hade jag en av mina finaste upplevelser här i kammaren när vi hade en sen interpellationsdebatt om de folkliga protesterna mot förtrycket i Iran. Det var fullsatt på läktaren. Många åhörare med iransk härkomst var på plats, många andra också. Alla lyssnade tyst och värdigt på det intensiva meningsutbytet - en väldigt fin stund i demokratins högborg.
I stark kontrast till den upplevelsen har vi tyvärr sett vid ett antal tillfällen på senare år hur åhörare tvärtom har stört från läktaren för att skapa uppmärksamhet för sina åsikter i olika frågor.
Vi har en vidsträckt yttrandefrihet i vårt land och stora möjligheter att protestera, demonstrera och debattera. Men det finns demokratiskt beslutade regler - till exempel att det här i kammaren är ni, folkets främsta företrädare, som har rätt att tala. Den som stör sammanträden här i kammaren brister i respekt för demokratiskt beslutade spelregler för att främja sina egna syften. Jag tycker att det är beklagligt.
Jag har också bett att det ska lyftas fram tydligare för dem som besöker läktaren att om man stör från läktaren kan man göra sig skyldig till brottet störande av förrättning. Vi har också sett flera personer som har åtalats och dömts för just det brottet efter att ha stört på läktaren.
Åsiktsskillnader och politisk debatt är en viktig del av demokratin, men vi behöver hantera konflikterna inom ramen för gemensamt överenskomna spelregler.
Ärade ledamöter! Det talas en hel del om polarisering och högt tonläge, och det kan man absolut och på goda grunder vara bekymrad över. Samtidigt tycker jag att riksdagen på det hela taget fungerar väl som förebild som en arena där man kan ha ibland hårda politiska åsiktsskillnader men ändå debattera på ett respektfullt sätt. I det vardagliga riksdagsarbetet kan, som vi alla vet, ledamöter från skilda partier både ta en kopp kaffe tillsammans och samarbeta i sina utskott. Det är en styrka för vår demokrati.
Det är också en styrka att vi fortfarande kan kompromissa i Sverige. När krisen kommer kan politiken komma samman. Det tycker jag att såväl Sveriges stöd till Ukraina som Natoprocessen har visat.
Ärade ledamöter! Som ordförande i riksdagsstyrelsen vill jag ta tillfället i akt att nämna några förvaltningsfrågor som vi har arbetat med under våren.
Omhändertagandet av ledamotsenkäten fortsätter under parollen Ledamoten i fokus. Ett antal förändringar har genomförts, och andra är på gång. En del större frågor behöver hanteras parlamentariskt i den riksdagsutredning som nu arbetar och som har en viktig uppgift i att fånga upp ledamöters åsikter och omsätta dem i olika förslag.
I ljuset av ökade kostnader för inte minst resor har styrelsen helt nyligen beslutat att öka beloppet för enskilda utrikes tjänsteresor, något jag hoppas att ni alla tar vara på under kommande år.
Jag vill också nämna att projektet som handlar om att göra det möjligt att lämna in motioner digitalt fortsätter. Vi har stämt av med gruppledarna hur det systemet ska se ut på en övergripande nivå, också helt nyligen.
Ärade ledamöter! Fyra personer som är här i dag har avslutat sina riksdagsuppdrag. Jag vill därför vända mig direkt till er med ett stort och varmt tack för era insatser i demokratins tjänst.
Att vara folkvald riksdagsledamot är ett av de finaste uppdrag man kan få i vår demokrati. Med väljarnas förtroende i ryggen representerar man dem, sitt parti och sin valkrets här i kammaren, i utskotten och i det parlamentariska arbetet som helhet.
För arbetet här i demokratins hjärta och för era insatser här kommer ni nu att tackas av. Vänligen res er upp när ni hör ert namn och förbli stående.
Riksdagens guldnål och diplom tilldelas Juno Blom.
Du valdes in i riksdagen 2018 som representant för Liberalerna och Östergötlands län. Jag är glad att vi kan tala med varandra på ett språk som vi båda förstår - den vackra östgötskan.
Under dina år i riksdagen har du hunnit med att vara ledamot i såväl utbildnings- som justitieutskottet. Dessutom kombinerade du under tre år uppdraget som ledamot med rollen som partisekreterare för Liberalerna.
Barns rättigheter har alltid varit din drivkraft och ditt engagemang, som du nu för vidare som barnombudsman.
Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!
(Applåder)
Riksdagens medalj av åttonde storleken tilldelas Ali Esbati.
Du gjorde din debut i riksdagen som ersättare 2013 och valdes året därpå in som ordinarie ledamot för Vänsterpartiet och Stockholms kommun. Här har du varit ledamot i först arbetsmarknads- och sedan finansutskottet.
Genom att vara verksam i såväl Sverige som Norge har du bidragit till en politisk debatt över Nordens nationsgränser, något som jag tror att vi båda brinner för.
Du har drivit en lång rad politiska frågor med stort engagemang. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!
(Applåder)
Riksdagens medalj av åttonde storleken tilldelas även Paula Holmqvist.
Du valdes in i riksdagen 2014 som representant för Socialdemokraterna och Västra Götalands län norra. Du har, som många andra nuvarande och tidigare riksdagsledamöter, en bakgrund i det fackliga arbetet.
Under dina två första mandatperioder var du ledamot i försvarsutskottet, där du arbetade mycket med beredskapsfrågor.
Sedan det senaste riksdagsvalet har du varit ledamot i arbetsmarknadsutskottet, ett uppdrag där du haft stor nytta av din fackliga bakgrund.
Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!
(Applåder)
Så kommer vi till riksdagens medalj av tolfte storleken, som tilldelas Per Bolund.
Du valdes in i riksdagen 2006 som representant för Miljöpartiet de gröna och Stockholms kommun. Här har du först suttit i näringsutskottet och sedan i finansutskottet Dessutom har du hunnit vara såväl språkrör som statsråd.
Du brinner för naturen. Som barn spenderade du mycket tid i Stockholms skärgård. Du såg med egna ögon hur havsmiljön försämrades. Det var här ditt intresse för biologi och ditt politiska engagemang för planeten väcktes. Du är biologen som drog på dig kostymen, knöt slipsen och gav dig in i politiken.
Jag vill också personligen framföra ett tack för givande samtal under flera av de regeringsbildningar som vi har upplevt tillsammans under de senare åren.
Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!
(Applåder
Nu är er tid i Sveriges riksdag över. Jag hoppas att ni från era år i riksdagen bär med er många fina minnen av intensivt arbete i detta fantastiska hus, som i sig självt symboliserar vår demokrati och som det är en ynnest att få arbeta i varje dag men som också inrymmer så mycket av dynamik, förhandlingar och processer som alla till slut syftar till att göra vårt land bättre. Än en gång: Varmt tack till er alla fyra för allt ni har gjort för riksdagen och för Sverige!
(Applåder)
Ärade ledamöter! För att ingen ska känna sig förfördelad vill jag framföra ett varmt tack också till alla er som blir kvar. Tack för era insatser i riksdagen under det gångna, intensiva riksdagsåret! Jag vill också tacka de vice talmännen, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen särskilt för ett fint samarbete. Jag vill självklart tacka riksdagsdirektören och Riksdagsförvaltningens anställda för goda insatser under året. Jag tänker att vi också har anledning att rikta en tacksamhetens tanke till alla medarbetare vid partikanslierna för deras hårda arbete.
Med dikten Hundra sommardagar av Caj Lundgren, Kajenn, önskar jag er alla en fin sommar.
Var glad min själ, åt vad du har;nu har du hundra sommardaroch detta är den första.När solens lopp sin ände tardå har du nittionio kvaroch någon blir den största.
Giv noga akt på var du står;i morgon är med ens i går,det går så fort att vandra.Lägg märke till att vad du får,är hundra sommardar per år,i morgon är den andra.
Trevlig sommar!
(Applåder)