Interpellationssvar - Högre utbildning i hela landet - 2024-06-14

Herr talman! Mats Wiking har frågat mig vad jag avser att göra för att kompetensbehovet ska täckas i hela landet när jag vill dra ned på distansutbildning. Mats Wiking har även frågat mig vad jag menar med mina uttalanden om att lärosäten som bedriver fel distansutbildningar ska få lägre statsbidrag och vad fel distansutbildning är.

I en artikel i Svenska Dagbladet har jag argumenterat för att minska floran av fristående kurser och kurser på distans som har byggts upp under Socialdemokraternas tid vid makten. De senaste åren har antalet studenter på svenska högskolor ökat kraftigt. Expansionen har präglats av att fler läser fristående kurser. Denna utveckling drivs av ett ökat utbud av fristående kurser på distans.

Ett grundläggande problem är att utbildning på distans ofta inte fullföljs. Endast 54 procent av studenterna på fristående kurser på distans avslutar sina kurser. Detta är ett kvalitetsproblem. När studenterna inte fullföljer sina kurser lär de sig mindre, och högskolan får inte den ersättning den skulle ha fått om kurserna fullföljts.

En annan utmaning i detta sammanhang är att inte tillräckligt många kurser möter exempelvis industrins, totalförsvarets eller sjukvårdens kompetensbehov. Jag anser att både studenternas och lärosätenas tid och resurser kan användas bättre.

För att vi ska klara den gröna omställningen måste utbildningsväsendet fungera på alla nivåer. Det handlar lika mycket om solcellsinstallatörer som om kärnkraftsingenjörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) har medel tillförts för fler platser inom yrkeshögskolan. Syftet med satsningen är att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställningen och främja matchningen på arbetsmarknaden.

Satsningen innebär att fler får möjlighet att studera inom yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan beviljade i januari 2024 mer än 40 000 nya utbildningsplatser på drygt 470 yrkeshögskoleutbildningar, varav en fjärdedel inom området teknik och tillverkning. Flera av yrkeshögskoleutbildningarna ges också på distans.

Distansutbildning och decentraliserade utbildningsmiljöer är viktiga för att till exempel möjliggöra vidareutbildning och för att studerande ska kunna kombinera arbete och familjeliv med studier. Samtidigt ställer distansutbildning av hög kvalitet stora krav på både pedagogik och tekniska lösningar. Att nästan hälften av de som går en fristående kurs på distans inte fullföljer kursen är därför en varningssignal som ska tas på allvar.

Regeringen har uttalat sig om hur utbildningsutbudet inom universitet och högskola bör utvecklas framöver. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att det är viktigt att värna den campusbaserade utbildningen för att upprätthålla en kvalitativ utbildnings- och forskningsmiljö och ett kvalitativt utbildningsutbud.

Vidare anger regeringen att en omfördelning av lärosätenas takbelopp kommer att ske med start från 2025. Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet för att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs inom bland annat science, technology, engineering och mathematics, så kallade STEM-ämnen. Därför planeras en kommande neddragning att baseras på utbildningar med låg aktivitet och genomströmning samt på omfattningen av fristående kurser inom områden där det inte bedöms råda motsvarande brist på arbetsmarknaden.

Det finns också ett behov av att utveckla kursutbudet. Det nya omställningsstudiestödet innebär att fler yrkesaktiva kommer att studera inom högskolan. För att man ska ha rätt till omställningsstudiestöd måste utbildningen stärka individens ställning på arbetsmarknaden utifrån arbetsmarknadens behov.

Det är därför viktigt att lärosätena både har incitament att utveckla sitt utbildningsutbud och har möjlighet att erbjuda utbildningar över tid. Nyligen gav regeringen därför en utredare i uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet med att utreda en särskild ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma.

Herr talman! Efter en intervju i Dagens Eko har det uppstått skarp kritik mot utbildningsminister Mats Persson. Ministern menade där att det bedrivs för mycket distansutbildning och fristående kurser och att det i stället ska ske en satsning på tekniska utbildningar.

Herr talman! Vi socialdemokrater är inte emot en satsning på tekniska utbildningar utan ser positivt på att regeringen vill öka stödet till STEM-utbildningar. Men när ministern i samma intervju menar att det ska ske på bekostnad av distansutbildning och fristående kurser är vi inte med i ministerns tankebanor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi socialdemokrater anser att högre utbildning måste vara tillgänglig i hela landet. Då är behoven av fristående kurser och distansutbildning stort, bland annat för att klara kompetensbehovet i hela landet men också för att högre utbildning inte bara ska vara tillgänglig i städer där högskolor och universitet finns.

Vi är inte ensamma om kritiken. På många lärosäten bubblar ilskan över att ministern ifrågasätter lärosätenas kännedom om vilka behov som finns bland Sveriges studenter och företagens kompetensbehov. Protesterna kommer från en stor och heterogen skara, från lärosäten, enskilda forskare, fria skribenter, Timbroföreträdare, Sveriges förenade studentkårer, SFS, och ett antal fackförbund.

Ordföranden för Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, skriver att hon förfäras över att ha läst förslaget om hårdare styrning av högskolans utbildningsutbud. Hon skriver bland annat: "Att kortsiktigt styra mot ''nyttiga'' ämnen som endast rör den befintliga arbetsmarknaden är även ett allvarligt hinder för att främja näringslivet, säkerställa kompetensförsörjningen och stärka Sveriges konkurrenskraft på den globala scenen".

Herr talman! Även rektorerna för de två största universiteten, Lund och Uppsala, har gått samman i ett gemensamt svaromål. De skriver att de måste utgå från att Mats Persson menar väl men att han missuppfattat vad en fristående kurs är. De tycker att utbildningsministern raljerar och ägnar sig åt grova förenklingar och att problemet inte är de fria kurserna utan att högre utbildning är underfinansierad.

Vidare kan man läsa att Lena Mäler vid naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet skriver att den största delen av de fristående kurser som universiteten ger ingår i olika utbildningsprogram.

När det gäller att antalet fristående kurser skulle ha ökat kan SFS påvisa att själva utgångspunkten för Perssons resonemang är felaktig, då andelen studenter vid fristående kurser har minskat i absoluta tal och som andel av högre utbildning från 28 procent till 23 procent.

Ute i landet finns exempel från Mittuniversitetet, som menar att förslaget skulle få allvarliga konsekvenser med påföljd att det blir färre studenter i Jämtland, Härjedalen och Västmanland. De skulle få svårt att studera på distans på grund av att just distansutbildningarna minskar. Det är stora avstånd i norra Sverige, och distansutbildning med fristående kurser är ett sätt att klara högre studier där.

Listan kan göras lång över dem som kritiserar förslagen från ministern. Inte någonstans får ministern stöd för förslagen. Vad säger ministern om kritiken från lärosäten, enskilda forskare, fria skribenter och så vidare? Anser ministern inte att man bör lyssna på kritiken? Är ministern beredd att göra det och ändra sin ståndpunkt?

Herr talman! Tack till Mats Wiking för interpellationen!

De senaste åren har det skett en väldigt stor ökning av fristående kurser på distans. Det är till och med så att majoriteten av de fristående kurserna i systemet i dag ges inom ramen för distansutbildning. Som jag framförde i mitt förra inlägg hoppar många av den typen av utbildningar, och då tycker jag att vi från samhällets sida måste ställa oss frågorna vilken typ av utbildningar vi vill ha och om det är rimligt att ha många utbildningar där antalet avhopp är högt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En flora av kurser har vuxit fram de senaste åren som av en del människor uppfattas vara av något hobbyartad karaktär; det kan vara kurser i vinkunskap eller ölkunskap eller som handlar om katters beteende. Jag tror att vi gemensamt i samhället behöver ställa oss frågan om det är rimligt att det är akademiska utbildningar. Är det rimligt att få studiemedel för att gå en sådan kurs? Den diskussionen tror jag att vi måste ta.

Vi står i ett läge med stora kompetensbehov i välfärden och den gröna omställningen. När vi nu gör stora utbyggnader och historiska satsningar på ingenjörsutbildningar och fler sjuksköterskor måste det naturligtvis också innebära att om fler ska läsa till ingenjör och sjuksköterska måste färre människor läsa till något annat. Annars går ekvationen inte ihop.

Jag tror att vi i samhället måste ha en diskussion och debatt om vad som är rimligt att ha i utbildningssystemet och om den här typen av hobbyliknande kurser är vad vi vill prioritera i detta läge. En sådan diskussion och debatt välkomnar jag.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, men jag vill ändå påtala att vad gäller trycket från lärosäten, fackföreningar och näringsliv fick jag inget svar.

Under våren anordnade undertecknad och Moderaternas talesperson för högre utbildning ett seminarium om utvecklingen av campus och decentraliserad distansutbildning. Flera högskolor och universitet har i dag väl utarbetade samarbeten med kommuner där syftet är att ge högre utbildning på hemmaplan. Flera utvärderingar visar att både lärosäten och kommuner vill utveckla samarbetet. Samarbetet innebär att utbildningar och fristående kurser kan ges på distans för att möta de lokala behoven, och det är helt avgörande för att lokala campus ska kunna bedriva högre utbildning.

De lokala campus som finns har också ett mycket bra samarbete med det lokala näringslivet och den offentliga sektorn. Man skräddarsyr utbildning utifrån de lokala arbetsmarknadsbehoven.

I rapporten Nya vägar som gjorts om utvecklingen av lokala campus framgår tydligt att det är ett framgångsrikt recept. En decentraliserad utbildning är inte bara platsförlagd på olika campus utan man ser också till att speciellt utbildad personal finns på campus för att stötta studenterna i deras utbildning, just för att utveckla och förbättra resultaten när det gäller distansutbildning. Utbildningen blir en mix av distansutbildning och platsförlagd utbildning genom att vissa moment sker på plats medan merparten är på distans. Den personal som är platsförlagd bidrar till ökad genomströmning och färre avhopp, och det är precis vad ministern efterfrågar.

Man kan se på utvärderingar att berörda kommuner lyckats pressa ner arbetslösheten och att fler genom kompetenshöjningen har kunnat ta de jobb som varit lediga.

Herr talman! I interpellationen redovisas tre exempel på städer där man genom distansutbildning höjt och fortsätter att höja kompetensen som gör att man kan stanna kvar på orten under utbildningen tack vare utvecklingen av samarbetet mellan lärosäten och lokala campus.

Herr talman! Vi socialdemokrater är oroliga för att om utbildningsministern genomför det han säger sig vilja göra riskeras lokala campus grundidé att erbjuda kvalitativa distansutbildningar, eftersom ministern vill sänka ersättningen till lärosäten som enligt ministern bedriver fel sorts distansutbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill fråga vad utbildningsministern anser om de lokala campus som växer fram i landet, som är och har varit ett bra alternativ för att bedriva distansutbildning och fristående kurser. Hur ska lokala campus överleva om bidragen sänks för distansutbildning och fristående kurser?

Herr talman! Det är viktigt att understryka att i det svenska systemet kommer det alltid att finnas möjlighet att läsa fristående kurser. Det är det ju ingen som ifrågasätter. Det är en styrka att man kan läsa historia, litteraturvetenskap eller motsvarande kurser på universitet och högskolor. Det är naturligtvis en styrka och något som kommer att vara möjligt också i framtiden. Det är inte minst viktigt för att man ska kunna bilda sig, utvecklas och växa som människa.

Det är också viktigt att vi har ett system där man kan läsa på universitet och högskolor inom ramen för ett livslångt lärande. Det finns nu en modell där allt fler människor väljer att vidareutbilda sig mitt i livet. Intresset är stort för att läsa till polis, lärare, sjuksköterska och även utbilda sig inom tekniska ämnen. Det sker inom ramen för det som heter omställningsstudiestöd och som många människor just nu tar del av. Det är en mycket spännande reform som jag tror är här för att stanna.

Vad gäller det livslånga lärandet får lärosätena i dag inte ersättning på ett sätt som är fullt ut anpassat efter att vuxna människor pluggar samtidigt som de jobbar. Det är också därför regeringen har tagit initiativ till en utredning för att se om man kan ha en annan typ av ersättningssystem så att lärosätena får bättre incitament och möjligheter att erbjuda den typen av kurser inom ramen för det livslånga lärandet.

Herr talman! Samtidigt handlar politik om att prioritera, och den här regeringen prioriterar utbildning. Vi bygger nu ut utbildningen inom många bristyrken som finns i samhället, som industrin och företagen i den gröna omställningen skriker efter och som människor i välfärdens kärna, inte minst sjukvården, skriker efter. Därför bygger regeringen ut den typen av utbildningar.

Vi tycker också att det är angeläget att föra en diskussion om huruvida det är rimligt att fortsätta den kraftiga expansion av fristående kurser, framför allt på distans, som Socialdemokraterna påbörjade när de satt vid makten. En sådan diskussion välkomnar vi, och en sådan diskussion måste föras.

Herr talman! Vi som är födda på landet och bodde långt borta fick ta oss till större städer för att kunna läsa på högskola och få en utbildning. För många av oss var det tufft att ta steget till högre studier på grund av att samhället och familjen vi kom från saknade utbildningstradition. Att behöva flytta långt från familj och vänner kan också göra att den som egentligen har anlagen hoppar av sin utbildning.

Herr talman! Samtidigt finns de som längtar efter högskolelivet - att flytta hemifrån, studera, få nya kamrater och känna friheten i att stå på egna ben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi människor är olika. Vi är på olika plats i livet när det är dags för högre studier eller vidareutbildning. En student kan vara 19 år och precis ha slutat gymnasiet. En annan kan vara 44 år med en vilja att läsa vidare men ha barn på sex och elva år och ett stort föreningsengagemang på orten. Båda vill studera, men förutsättningarna är olika.

Medan 19-åringen flyttar till den stora staden med universitet väljer 44-åringen det lokala campuset för att läsa en kurs i taget. Hen är osäker på om hen klarar studierna och vill inte missa barnens uppväxt. Genom att hen bor i den lilla staden där man satsat på högre utbildning på det lokala campuset klarar hen både studierna och det sociala livet.

På många sätt kan man se att flexibilitet är ett nyckelord för hur utbildning bör kunna finnas tillgänglig hela livet. Vi socialdemokrater vill stå upp för den svenska utbildnings- och bildningstraditionen, där bildning och utbildning för den enskilda medborgaren kan ske på många olika sätt - genom till exempel en fristående kurs på en högskola, men också genom en studiecirkel i Medborgarskolan. Att inte kunna erbjuda bildning och utbildning av bredare slag gör Sverige fattigare.

När det gäller bildning har ministerns partikamrat i dagarna presenterat en utredning om folkbildning. Utredaren pekar på att bildning är viktigt, att tillgång till bildning måste finnas på olika nivåer och att intresse och glädje också måste få vara en del av utbildnings- och bildningsutbudet.

Herr talman! Jag tackar Mats Wiking för interpellationsdebatten och välkomnar hans engagemang i frågan. Jag tycker samtidigt att vi ska vara ärliga och säga att det finns en ideologisk skiljelinje i synen på vilken universitets och högskolors roll ska vara. Det är uppenbart att Socialdemokraterna under sina år vid makten såg detta som en del av arbetsmarknadspolitiken och regionalpolitiken. Man ville dölja ungdomsarbetslöshet. Under många år byggde man medvetet och aktivt ut antalet platser. Målet har varit att se till att så många som möjligt läser på högskola i stället för att se till att högskolan håller tillräckligt hög kvalitet.

Priset för detta betalar våra studenter i dag. Det är för få laborationer för den som läser en teknisk utbildning. Det är för få lärarledda timmar och för få lektioner på våra universitet och högskolor i väldigt många ämnen, inte minst bland de tekniska ämnena. Det är priset man just nu betalar för Socialdemokraternas mångåriga politik.

Det är också därför regeringen nu lägger om politiken och ser till att vi får fler laborationer och fler mattetimmar på våra tekniska utbildningar. Många av våra rektorer och många studenter har varnat för den utveckling som skedde under Socialdemokraternas tid. Detta rättar vi nu till. De problem vi har ärvt från den tidigare socialdemokratiska regeringen hanterar vi just nu.

Jag tycker att det är tråkigt att Socialdemokraterna försöker blanda bort korten och inte medger vad som har varit partiets strategi. Men det är välkommet att vi har en debatt i Sverige om huruvida det är rimligt att vi har den här typen av hobbyliknande kurser inom ramen för högskolans verksamhet eller om vi ska göra på ett annat sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.