Arbetsplenum - Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher - 2024-06-12

Herr talman! Vi sverigedemokrater anser att regeringens förslag Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher ligger i linje med vad vi själva anser vara viktigt.

Vi vet att kreativitet och innovation är avgörande för Sveriges framtid. Vi är därför nöjda med att regeringen har tagit fram en strategi som adresserar många av de behov och utmaningar som dessa företag står inför. Därför börjar jag med att yrka bifall till regeringens förslag i dess helhet.

Regeringens förslag syftar till att stärka Sveriges position som ett ledande land inom de kulturella och kreativa branscherna. Vi är övertygade om att det är rätt väg att gå för att främja tillväxt, innovation och rikt kulturliv i vårt land.

Strategin inkluderar viktiga åtgärder som träffande rådgivning, förbättrad finansiering, minskade regelkostnader och ett starkt fokus på kompetensutveckling och livslångt lärande. Vi ser detta som en god grund för att utveckla ett aktivt näringsliv inom området.

Vi sverigedemokrater har lyft fram behovet av att modernisera upphovsrätten för att anpassa den till det digitala samhället. Vi ser positivt på att regeringen delar vår syn på vikten av att skapa en balanserad upphovsrätt som både skyddar skaparnas rättigheter och möjliggör en fri och öppen informationsdelning.

Vi vill särskilt betona vårt stöd för att se över skyddstider och möjliggöra fri spridning av offentlig konst, något som är av stor betydelse för att tillgängliggöra kultur för alla.

Det är också uppskattat att regeringen betonar behovet av att stärka skyddet för immateriella rättigheter och att skapa bättre förutsättningar för företag att hantera dessa tillgångar. Det är i linje med vår ståndpunkt om att immateriella rättigheter är en nyckel till innovation och ekonomisk tillväxt.

Vi ser också positivt på åtgärderna för att främja innovation inom kulturella och kreativa branscher, där regeringen har visat en förståelse för de unika utmaningar som dessa företag möter.

Strategin inkluderar åtgärder för att främja företagande i hela landet, inklusive landsbygden. Detta är något vi sverigedemokrater betonar i vår politik, då vi ser att regionala företag har stor potential att bidra till ekonomisk tillväxt och skapandet av attraktiva livsmiljöer.

Vi vill också att stödet till dessa företag anpassas efter deras specifika behov, vilket regeringen nu verkar vara på väg att göra.

Herr talman! En annan viktig del av strategin är att öka exporten och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Det är positivt att regeringen vill främja kulturella och kreativa branscher som en ny basnäring, och att det finns ett fokus på att öka kunskapen om hur man gör affärer internationellt. Detta är helt i linje med vår ståndpunkt om att kulturella och kreativa branscher har potential att stärka Sveriges varumärke globalt och bidra till en positiv Sverigebild.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Vi sverigedemokrater har länge arbetat för att bekämpa piratkopiering och illegal streaming, som utgör ett hot mot skaparnas intäkter och rättigheter. Därför välkomnar vi regeringens arbete med att förstärka rättighetsinnehavarnas skydd och att utveckla affärsmodeller som erbjuder lagliga och attraktiva alternativ för konsumenterna. Genom att skapa en rättvis marknad för upphovsrättsligt skyddat material stärker vi också respekten för immaterialrättigheterna i samhället.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att Sverigedemokraterna ser positivt på regeringens strategi för företag inom kulturella och kreativa branscher. Flera av de förslag som presenteras i strategin är i linje med våra egna motioner, och vi tror att de kommer att bidra till att stärka kulturella och kreativa branscher i Sverige.

Herr talman! De kulturella och kreativa näringarna utgör en viktig och unik del av det svenska näringslivet. Det är via de företagen som den svenska identiteten utvecklas när de kulturella näringarna tillåts utveckla vad som är varje generations kulturella identitet.

Vi hörde kulturministern prata om dessa näringar som en av Sveriges basnäringar och basindustrier och att vi behöver värna om dem och satsa för att inte halka efter. Jag håller med om det. Det är inte enbart viktigt för att sprida svensk musik, film, design och annat till omvärlden utan även för att stärka vår konkurrenskraft och se till att även de kreativa och kulturella näringarna bidrar till ökad tillväxt och fler jobb.

I dag ser vi att det finns många utmaningar för de kreativa och kulturella näringarna, vilket kräver att vi tar ett helhetsgrepp om situationen. För det är trots allt så att de kulturella och kreativa näringarna omsätter omkring 400 miljarder kronor och sysselsätter 190 000 personer, och företagen har stor potential att växa om de får rätt förutsättningar att göra det.

Många av företagen är med och bidrar till en stärkt Sverigebild, något som är viktigt för att attrahera människor till vårt vackra land men även för att svenska varor och tjänster ska stå sig starka på konkurrensutsatta marknader världen över. Vi vet att många av dessa bolag har problem med att exportera sina varor och tjänster, och därför anser vi socialdemokrater att det är viktigt att de får rätt stöd i sitt arbete.

Herr talman! Vi har tidigare anfört vikten av regionala exportkontor som en del i utrikeshandelsstrategin, och vi beklagar att regeringen inte har hörsammat detta. För de kreativa och kulturella näringarna i mindre län kan dessa exportcenter vara avgörande för att de ska få rätt rådgivning och stöd för att senare kunna exportera sina varor eller tjänster. Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sveriges export än vad regeringen har och har därför satsat på de exportfrämjande insatserna, som också skulle vara till gagn för de kulturella och kreativa näringarna.

Herr talman! Regeringen lägger inte heller tillräckligt med resurser för att marknadsföra Sverige i utlandet. Det har visat sig att Sverige satsar minst pengar i Norden på att attrahera turister. Regeringen har dessutom slopat det turistfrämjande målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Socialdemokraterna anser att besöksnäringen såväl som de kulturella och kreativa näringarna behöver få särskilt fokus i regeringens arbete för att främja turism och se till att fler arbetstillfällen i de kreativa och kulturella näringarna skapas. Vi behöver en samlad bild av besöksnäringens villkor för att kunna satsa på de delar som skulle stärka Sverigebilden och Sverige som turistdestination. Besöksnäringen och de kulturella och kreativa näringarna är avgörande för att göra just detta. Vi tycker att Visit Sweden behöver prioriteras i de turismfrämjande insatser som krävs för att locka besökare till Sverige men även för att främja den inhemska turismen.

En reform som möjliggjorde att fler fick ta del av vårt gemensamma kulturarv och som attraherade människor till vårt land och Stockholm var den fria entrén till våra statliga museer. Så kunde vi visa upp svensk konst och berätta historien om Sverige.

De kulturella och kreativa näringarna ska kunna stå sig starka, men då behöver regeringen satsa på besöksnäringen. Man behöver satsa på Sverigebilden och se till att tillsammans med näringslivet stärka den, och det är beklagligt att regeringen inte gör tillräckligt på den fronten.

Herr talman! De kreativa och kulturella näringarna är innovationsdrivna näringar. Vi ser hur det i land efter land investeras stora summor pengar för att stärka det egna landets innovationskraft. Men i det läget väljer den här regeringen att göra precis tvärtom. Man sänker anslagen till innovation, och nu ser vi hur bolag efter bolag går omkull för att regeringen inte gör tillräckligt. Det är uppenbart att stat och näringsliv behöver göra gemensamma investeringar i Sveriges innovationskraft. Därför har vi socialdemokrater föreslagit ökade anslag till Vinnova och våra innovationssystem.

Med det sagt, herr talman, finns det utmaningar när det gäller att fler kreativa och kulturella näringar ska söka och få medel till sina innovationer på samma sätt som andra näringsidkare. Därför behöver Vinnova arbeta bredare och se över sin tillämpning av EU:s statsstödsregler för att se till att även de innovationer som sker i de kulturella och kreativa näringarna ska få rätt stöd och förutsättningar att utvecklas så att näringarna senare ska kunna få se sina varor och tjänster kommersialiseras.

Herr talman! Att öka kunskapen om upphovsrätten är ett av de sex prioriterade områdena i strategin. Det är bra. Men i själva verket skär regeringen ned i stödet till små och medelstora företag när det kommer till hanteringen av immateriella tillgångar. Vi socialdemokrater har vid flera tillfällen föreslagit en innovationsstrategi som tar fasta på vad Sverige är bra på, inte minst hanteringen av våra immateriella tillgångar.

Det behövs krafttag mot intrång i upphovsrätten, men i regeringens strategi framgår inte vilka åtgärder som behöver vidtas för att få bukt med problemet. Många näringsidkare och kulturskapare har begränsade kunskaper om immaterialrättsliga frågor trots att de är beroende av dessa lagar och regler i sina verksamheter. Vi vill därför se kunskapshöjande insatser genom att inkludera immaterialrätt i fler utbildningar inom den högre utbildningen.

Herr talman! Det är ledsamt att se regeringens nedskärningar och uteblivna stöd till de kommunala kulturskolorna. Jag kan stå här och predika om kulturskolan som en vital institution som har producerat flera giganter som en gång i tiden gjorde svensk popmusik till den tredje mest exporterade i världen, men kulturskolan betyder så mycket mer än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Det är i kulturskolan barn får ett intresse för musik, teater, konst och annat. Det är där nya generationer får kliva in i kulturens metafysiska värld och vara med i skapandet av framtidens kulturarv. Det är där man lär sig att samarbeta inför en pjäs eller spelning, och det är där praktisk demokrati sker. Givetvis sker även detta i våra studieförbund, herr talman, som även de får ett stålbad av regeringen med massiva nedskärningar.

När viktiga kulturella samhällsinstitutioner som kulturskolan och studieförbunden drabbas av nedskärningar kommer det i längden att hämma Sveriges förmåga att konkurra med sina kulturella och kreativa näringar. Det kommer att få långtgående konsekvenser för såväl konkurrenskraften som vår demokrati.

Avslutningsvis: Jag tycker att regeringens strategi är välvillig men otillräcklig. Ska de kreativa och kulturella näringarna utgöra den basindustri som regeringen talar om behöver man satsa på denna industri. I stället ser vi nedskärningar på område efter område, och det kommer att leda till sämre förutsättningar för dessa näringar att växa. I längden hotar det svensk konkurrenskraft och de svenska jobben.

Jag står givetvis bakom alla Socialdemokraternas reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Inom den kulturella och kreativa näringen skapas verk som avspeglar vårt förflutna, formar vår nutid och föreställer oss framtiden. Den kultur som här skapas för människor samman, bryggar över mellan generationer och bidrar med både sinnesro och upplevelser.

Herr talman! Sverige är en kulturell smältdegel där tradition och innovation möts, och detta viktiga utbyte är avgörande för ett framtidssäkrat och tryggt samhälle som håller ihop. Därför är det nödvändigt att vår kulturpolitik främjar en miljö där kultur kan frodas naturligt, understödd av kreativ frihet snarare än statlig intervention och en fördelning av statliga pengar. Jag konstaterar också att de som vill fördela dessa pengar inte har dem.

Vår kultursektor är inte enbart en källa till kreativitet; den är också ett ekonomiskt kraftverk. Med 190 000 aktiva inom sektorn bidrar den väsentligt till Sveriges ekonomi. Men dess kanske största värde ligger i hur den för samman människor, skapar gemensamma berättelser och förstärker vårt samhällsbygge. Genom att främja en självbärande kultursektor där marknadskrafterna får större spelrum kan vi säkerställa att kulturen är både ekonomiskt hållbar, framtidssäkrad och, framför allt, kulturellt vital.

Jag vill passa på att rikta uppmärksamheten mot ett kulturellt uttryck som är gravt undervärderat i samhällsdebatten, det vill säga den svenska dataspelsbranschen. Det är en bransch som blomstrar, inte bara här hemma utan även på den globala marknaden. Den svenska dataspelsbranschen inklusive alla dotterbolag som skapats omsätter hela 86 ½ miljard kronor, och detta är alltså en bransch som har växt fram helt utan direkta statliga bidrag. Det är ett levande bevis på att kultur och innovation kan trivas och utvecklas under fria, marknadsmässiga förutsättningar.

Herr talman! Sverige har sedan 2000-talets början skapat sig en lång meritlista med lyckade spel och företag, exempelvis Minecraft från Mojang, Battlefield från DICE och mängder med spel från Paradox, och det fantastiska är att branschen fortsätter att ge. Tidigare i år släppte spelstudion Arrowhead spelet Helldivers 2, vilket redan har sålts i över 12 miljoner exemplar och hyllats runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Spelet utvecklades av ett företag som grundades av ett gäng studenter på Luleå tekniska universitet och som nu har vuxit till över 100 anställda. Framgångarna har kommit ur hårt arbete, innovation, risktagande och fri kreativitet - inte ur statliga bidrag. Vi bör inspireras av dataspelsindustrin och tillämpa dess lärdomar på andra kulturella fält.

Ett försök har gjorts med en strategi för de kulturella näringarna. Den gällde dock bara i bara två år, mellan 2010 och 2012. Efter det har inte mycket skett. Nu tar vi tag i det här på riktigt och lägger fram en strategi som ska sträcka sig tio år framåt. Visionen till 2033 är att Sverige ska ha stärkt sin position inom de kulturella och kreativa branscherna. Exporten från branschen ska ha ökat, och det ska finnas en mångfald av kulturupplevelser i hela landet. Jag vill lyfta några saker som vi ska fokusera på för att uppfylla denna vision.

För att ta oss dit behöver vi börja med att få koll på läget. Statistiken över sektorn är dålig, och därför inför vi ett strategiskt mål om tillförlitlig statistik på nationell nivå så att man vet vad man diskuterar och förhåller sig till.

Sedan ska vi fokusera på en av de allra viktigaste frågorna för denna sektor, det vill säga intellektuella rättigheter. Inom de kulturella näringarna finns naturligtvis en stor del av värdet i just idéerna, och vi behöver därför arbeta med att hjälpa företag och entreprenörer att förstå betydelsen av upphovsrätt men också stärka de offentliga aktörernas arbete med densamma.

Herr talman! Vi moderater pratar ständigt om regelförenklingar, och det är lika viktigt inom denna sektor som alla andra. Det finns omkring 130 000 företag inom sektorn, och det måste vara enkelt för dem att göra rätt, oavsett om man arbetar med dataspel, arkitektur eller mode. Precis som i alla andra sektorer måste ambitionen här vara lägre skatter och mindre krångel, herr talman.

Det svenska musikundret, som nämndes tidigare, var tidigt ute och satte Sverige på den kulturella kartan. Vi kan nu även lägga till det svenska världsledande dataspelsundret. Jag hoppas att vi inte ska sluta där. Jag är övertygad om att kapaciteten som uppvisats inom dessa områden kan spridas till andra delar av de kulturella näringarna. Genom en sammanhängande strategi där vi främjar denna breda bransch kan vi få se nya svenska kreationer på världsmarknaden som stärker Sverige som varumärke.

Kulturen är fantastisk, herr talman. Den skapar gemenskap mellan människor, den ger mening till vardagen och den stärker också vår ekonomi. Moderaterna leder nu förändringen för en rikare, mer diversifierad och självständig kultursektor.

(Applåder)

Herr talman! Utan kultur, vad vore livet då? Kulturen är det som enar samhällsnätet. Genom kulturen kan vi förstå omvärlden. Kulturen ger oss respit från densamma och kan formulera verkligheten såväl som drömmar. Oavsett vad din tolkning av kultur är så är den oerhört viktig för oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Det har dock aldrig varit lätt att agera och verka inom de olika kulturområdena. Arbetare och företagare inom de olika områdena har alltid haft svårt att få ihop det ekonomiskt om vi tittar på det stora hela. Oftast är det större eller transnationella företag som gör vinsterna på populära arbeten.

Detta är inget nytt problem, men det har accelererat i och med den ökade digitaliseringen som gör det väldigt enkelt att sprida till exempel musik, film och bilder. Det är heller inget nytt att stora företag blir rika på enskilda upphovspersoners verk. Därför är det viktigt att politiken är inne och definierar ramarna för att på så sätt skydda de mindre aktörerna men också för att vi ska få den mångfald som är så viktig för att utveckla kulturen och den kreativa sektorn.

Så sent som i går lyssnade jag till en presentation från AI Sweden, där de berättade om AI:s breda utvecklingsområden, hur snabbt det går och hur det möjliggör helt nya förutsättningar. AI kan vara ett otroligt redskap. Den kan systematisera ett arbete som skulle ta år att göra, och den kan identifiera mönster som inte alltid är så självklara.

Det här är ganska fascinerande men väcker också mycket oro. Generativ artificiell intelligens har förmågan att via insamlade data skapa skriven text, ljud, bilder eller videor. Den kan till exempel skriva en debattartikel med en viss journalists stil. Den kan skapa bilder, skriva böcker, skapa musik och så vidare. Allt det här går inte heller att särskilja från mänskligt skapade verk eller arbeten.

Detta ger förutsättningar till vissa nya marknader, till exempel AI-musik och AI-artister, men det kan också vara förödande för de kulturskapare vars verk utgör grunden till det som AI genererar.

Som land har vi tyvärr varit ganska sena att ta till oss AI på alla nivåer. Vi har en kunskapsinhämtning att göra, och vi behöver ge AI ramar som gör att vi även i fortsättningen kan ha en levande kreativ och kulturell näring. Vi måste säkerhetsställa att upphovsrättspersoner får skälig ersättning för sina verk, och företagen måste kompensera den upphovsrätt som verken baseras på.

En aktualiserad och välgrundad upphovsrätt är basen för våra kulturella näringar. Dessa näringar är inte bara viktiga för företagarna som står bakom dem, utan det är en otroligt viktig bransch för vårt land. Och även om AI kan öppna nya marknader och bidra till förbättringar kan AI också osynliggöra och nedvärdera de kulturella näringarnas bidrag.

I det hav som genereras blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för upphovsrättsinnehavare att identifiera och kräva sin rätt. Det är bra att kulturdepartementet nu har en AI-enhet, men det vore bra att komplettera med att faktiskt utreda de upphovsrättsliga rättigheterna, annars riskerar vi att förlora delar av den kreativa och kulturella näringen.

Förutom detta noterar vi från Vänsterpartiet att strategin saknar finansiering. Det är olyckligt, i synnerhet eftersom regeringen tidigare har dragit ned kulturens finansiering på olika nivåer och inte stöttat näringslivet ordentligt. Det skapar inte utrymme för att kunna befästa och utveckla strategin.

Jag yrkar bifall till reservation 5.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge, inte minst inom de kulturella och kreativa branscherna. De består av såväl enskilda som företag och institutioner och ideella verksamheter, vilka många gånger kan vara affärsdrivande. Affärsidén eller råvaran är kulturskapande eller har andra kreativa processer där man använder kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens för att arbeta med originalidéer, innehåll, varor eller tjänster i analoga eller digitala format inom en eller flera kulturella och kreativa branscher.

Under flera år har vi i Sverige varit framgångsrika inom nämnda branscher med internationella succéer och starka varumärken inom exempelvis musik, berättande, design och mode. Svenska företag har dessutom stått bakom banbrytande utveckling inom film och dataspel.

Trots att Sverige är ett litet land kan vi med stolthet lyfta fram vår kapacitet inom de kulturella och kreativa näringarna, där branschernas främsta resurs är individer med kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens.

I dag ska vi fatta beslut om en samlad nationell strategi med syfte att under den kommande tioårsperioden främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Det är en efterlängtad strategi, herr talman, då det senaste samlade initiativet på nationell nivå var en handlingsplan som gällde för perioden 2010-2012.

Detta är en efterlängtad strategi även från regional och kommunal nivå. Kommuner och regioner gör betydande insatser. De är därmed viktiga aktörer i strategin, då de har de goda kunskaper om de lokala förutsättningarna och de lokala företagen och civilsamhället. I strategin lyfter vi fram även Sametinget, som är bärare av en historisk näring. Alla dessa lokala och regionala aktörer verkar nära branscherna och har värdefull kunskap om förutsättningarna för de kulturella och kreativa näringarna.

Med denna strategi tar regeringen ett större grepp om dessa viktiga branscher, som är en basnäring och en viktig del i växande städer. För platsens utveckling är det lokala och det statliga engagemanget betydande, herr talman.

Viktigt i planeringen för att just dessa verksamheter ska finnas kvar på platsen är att skapa möjligheter, till exempel genom att det finns tillgång till lokaler. Regeringen har därför redan nu kartlagt tillgången till musikscener i hela landet. Kulturmiljöer behöver göras tillgängliga för boende, företag och besökare.

Herr talman! De kulturella och kreativa branscherna är en växande del av ekonomin. Därför ska vi vidta rätt åtgärder för att frigöra den potential som finns. Något som återkommande lyfts fram är den tidigare regeringens bristande statistik och frånvaro av gemensamma definitioner. Det gör att det samlade värde som företagen och branscherna genererar inte synliggjorts och därmed inte heller värdesatts.

År 2017 omsatte de kulturella och kreativa branscherna 400 miljarder kronor och sysselsatte cirka 190 000 personer i landet. Företag inom dessa branscher exporterar dubbelt så mycket som genomsnittet av svenska företag gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Bilden av Sverige i utlandet är viktig. Och de kulturella och kreativa branscherna är med och bidrar till den. Branscherna har också en drivande roll i näringslivets digitala omställning och kännetecknas av en stor andel högutbildad arbetskraft. De attraherar även utländsk kompetens.

Herr talman! Jag vill därför lyfta fram värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher. Den ökar och bidrar med över 20 miljarder till Sveriges beräknade varuexport och med över 3 procent till bnp. De svenska bolagen i dataspelsbranschen omsatte 32,5 miljarder kronor och 86,5 miljarder kronor när de utländska dotterbolagen räknas med. Det gör Sverige till ett av tre länder i världen med så stor omsättning i branschen.

Generellt finns det ett kunskapsglapp i fråga om företagens behov och potential. Nu ska exportfrämjandet tillgodose utvecklingsbehoven hos denna näring. Riktlinjerna finns nu för Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden. Det är bra.

Vad mer kan vi göra från politikens horisont? Det är en angelägen uppgift för den offentliga sektorn att löpande följa utvecklingen för att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer. Offentliga aktörer behöver hålla sig ajour med hur ny teknik fungerar, vilka affärsmodeller den ger upphov till och vilka värden som skapas i företagen i dessa branscher. Genom digitalisering och AI förstärks också behovet av ökad kunskap och kunskapsspridning om upphovsrätt bland både det offentliga och berörda privata aktörer.

Herr talman! Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge för att bli än mer framgångsrikt inom dessa branscher. Med denna samlade strategi stärks förutsättningarna. Den är ett verktyg för att samla och förankra arbetet, och de offentliga verksamheterna bidrar till att stärka och komplettera varandras arbete utifrån behoven hos företag och aktörer i dessa branscher.

Till sist: Det står uttalat i strategin att det är av vikt att ha en löpande dialog med branscherna samt utvärdering. Då tappar vi inte fokus i strategin.

Herr talman! Med det vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! År 2009 bokade Storsjöyran i Östersund en rätt okänd amerikansk artist till en av de mindre scenerna på festivalen. På den tiden var det grabbar med gitarr som drog den stora publiken. Men någon i Yrangänget ville ändå ha ett alternativ, gärna en kvinna. De andades alltså djupt och betalade 700 000 för detta gig.

När Lady Gaga kom till Östersund hade man för länge sedan insett hur stor hon var, och hon fick flytta till den största scenen.

Det är svårt att riktigt förstå hur kommersiella och många ideella krafter samverkar för att få de kulturella och kreativa branscherna att fungera runt om i Sverige. Men de gör det, och de är omätbart viktiga.

Evenemang inom kultur och idrott bidrar gemensamt med en omsättning på över 53 miljarder kronor och sysselsätter fler än 100 000 människor. Förädlingsvärdet av detta och därmed bidraget till bnp uppgår till nästan 25 miljarder. Och det är bara en liten del av de kreativa och kulturella branscherna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Kreativitet och kultur är grundbultar för vår demokrati, vårt välmående och vår ekonomiska tillväxt. Kulturella och kreativa branscher bidrar direkt till bnp genom produktion av varor och tjänster, sysselsättning och turism. Export av kreativa varor och tjänster, såsom spel, filmer och musik, ger betydande tillskott till ekonomin.

Indirekt främjar dessa branscher också innovation och teknikutveckling, vilket i sin tur ökar produktiviteten och den ekonomiska tillväxten.

Kulturella och kreativa branscher bidrar till utveckling av både städer och regioner. Det höjer fastighetsvärden och attraherar investeringar. Dessutom främjar de utbildning och kompetensutveckling. Allt detta stöder långsiktig ekonomisk tillväxt.

Det är bra att regeringen har tagit fram en strategi. Men det krävs mer. Flera har redan talat om exempelvis spel, som är en etablerad kultur i många människors medvetande. Spel borde vara en naturlig del av de kulturella och kreativa branscherna.

It Takes Two spelas av 16 miljoner människor. Egentligen är det dubbelt så många som spelar det, eftersom man måste vara två för att spela det. Över 32 miljoner människor spelar alltså ett spel om hur man ska göra när man ska skiljas. Det har skapats av den framgångsrika svenska regissören Josef Fares.

Men spel är inte bara underhållning och nöje. Precis som flera har varit inne på är det också en framgångsrik och stark näringsverksamhet som under 20-25 år har varit viktig för svensk export.

Herr talman! Centerpartiet driver en politik som främjar alla typer av företag, men vi tänker alltid på att underlätta för de allra minsta och att de ska kunna växa. Jag skulle vilja sammanfatta vår omfattande motion i sex konkreta förslag.

Först handlar det om bättre regler för upphovsrätt. Regelverk och lagstiftning måste anpassas för att möta både utmaningar och möjligheter med AI. Vi behöver tydliggöra regler för upphovsrätt för AI-genererade verk så att alla får rättvisa villkor.

Det andra är att vi måste genomföra att det blir lägre kostnader för att anställa och ge företag i dessa branscher bättre rådgivning. Det går att göra genom att sänka arbetsgivaravgifter på ett sätt som träffar de allra minsta företagen. Det är nämligen arbetsintensiva företag, och de rådgivande myndigheter som möter kulturella och kreativa branscher måste få ett tydligare uppdrag för att stödja den typen av företagare. När man träffar dem säger de återkommande att ingen riktigt förstår dem. På samma sätt som man förstår hur stålbranschen och andra väldigt tydliga, gamla branscher i Sverige fungerar måste man förstå hur olika typer av verksamheter inom dessa branscher kan få bättre rådgivning.

Det tredje är att ta bort sjuklönekostnaden. Små företagare ska inte behöva betala sina anställdas sjukfrånvaro. Kulturella och kreativa branscher drabbas givetvis väldigt hårt av det här. Man måste hitta ersättare till den som ska stå på scenen - eller ställa in. Samtidigt ska man betala vad det kostar att en person har blivit sjuk, fastän den kanske har gjort sig illa på fritiden. Därför slår sjuklönekostnaden oerhört hårt mot kulturella och kreativa branscher.

Det fjärde vi vill göra är att lyfta fram kulturens roll i hela landet. Kulturella och kreativa branscher finns över hela landet, inte bara i storstäder. På mindre orter är studieförbunden otroligt viktiga bärare av de här branscherna. Regeringen borde värna om dessa aktörer och inkludera dem i strategin. Dessvärre har man faktiskt slaktat stödet till folkbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

För det femte vill vi lyfta fram spelbranschen. Den behöver erkännas som en del av kulturen och få samma roll som andra kreativa branscher. Att formellt inkludera spel i kulturbegreppet skulle innebära att fler aktörer och personer får möjlighet att ta del av, skapa och sprida spelkulturen. Kulturrådet, som fördelar statens bidrag till kultur och bestämmer vad som är kultur och inte, borde inkludera både digitalt och analogt spelande i sina mål.

Att skapa en spelstrategi och ett spelinstitut är vårt sjätte förslag. Vi behöver en nationell strategi för spelbranschen och ett nationellt spelinstitut. Det skulle ge branschen ännu mer legitimitet och öppna dörrar för forskningsmedel och andra resurser som är självklara för andra branscher. Spelindustrin är ju en stark kraft där Sverige är världsledande, och den måste därför erkännas inom alla områden.

Regeringens förslag till strategi är ett bra steg på vägen. Centerpartiet vill med dessa förslag gå längre för att göra Sveriges kulturella och kreativa branscher till en både kulturmässig och näringspolitisk angelägenhet.

Jag yrkar bifall till reservation 13 under punkt 7.

Herr talman! Kulturella och kreativa branscher omsätter flera miljarder och är en stor del av svensk exportindustri. Trots det råder fortfarande en bild av att kultur inte är en del av det svenska näringslivet. Ur det perspektivet är skrivelsen vi nu debatterar något av ett paradigmskifte. Regeringen säger här att de kulturella och kreativa näringarna är en ny typ av basnäring i Sverige, och därmed blir frågan ur ett politiskt perspektiv inte bara aktuell för kulturutskottet utan även för oss i näringsutskottet. Det tycker jag är mycket glädjande.

Jag uppfattar att Sverige har ett bra utgångsläge vad gäller dessa branscher. Allt kan inte vara Spotify eller Ikea, men att vi har Spotify och Ikea är betydelsefullt. Det jag hoppas på med den här strategin är att vi börjar systematisera arbetet med att sälja in Sverige och svenska företag inom de här branscherna på ett mycket mer strukturerat sätt än vad vi har gjort tidigare. Det handlar både om att hjälpa företag ut på den internationella scenen och om hur svenska myndigheter och organisationer ska främja förutsättningarna för svenska kulturella och kreativa företag och branscher generellt.

Herr talman! En av många fördelar med att vara Malmöbo är att vi bor i en huvudstadsregion. Köpenhamn och det danska kulturlivet är väldigt tillgängliga för oss som bor på Skånes västra sida. Det är lika enkelt att ta sig till Köpenhamn som att åka till Helsingborg eller Lund. Det gör att det är lätt att göra jämförelser.

Jag uppfattar att Danmark har arbetat på ett delvis annat sätt än Sverige när det kommer till kultur och kreativa näringar. Det gäller allt från hur man på dansk sida har förvaltat möbelklassiker och gjort dem till exportsuccéer till hur man har positionerat sig som en designdestination med arrangemang som 3 Days of Design, som drar igång i dag.

Dansk design och arkitektur och danska kulturella institutioner är en helt självklar del av danskt näringsliv. Det har fått synergieffekter för hur vi jobbar på den svenska sidan om sundet. I Malmö finns exempelvis Form/Design Center som jobbar lite mer danskt i det att man har varit en uttalad brygga mellan näringslivet och kulturen i Skåne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Jag tror att vi genom att snegla på hur man i Danmark har värderat och arbetat med de kulturella och kreativa branscherna kan hämta mycket kunskap när vi nu börjar prata om dem ur ett näringslivsperspektiv även i Sverige. Det gäller inte minst hur man har kommersialiserat sitt design- och kulturarv.

Herr talman! Att branschen har enorm potential har lyfts fram av flera kollegor här. Det är positivt och visar hur tongivande den svenska spelindustrin har blivit. Som bland andra Mats Green sa har spel som Minecraft nått enorma framgångar utomlands och blivit globala försäljningssuccéer och därmed bidragit till svensk tillväxt. Det är inte oviktigt att branschen har vuxit fram utan statsbidrag.

I min hemstad Malmö har spelindustrin lett till inflyttning av unga, kreativa människor med unik spetskompetens. Det har fått väldigt positiva synergieffekter för andra branscher i regionen.

Tyvärr är spelindustrin fortfarande ett undantag bland de kulturella och kreativa branscherna. Företag som verkar inom dessa har ofta en uppförsbacke när det kommer till att försöka få omvärlden att förstå den affärsmässiga potentialen i sina produkter. Det gör att många inte förstår vilket monetärt värde det finns i branschen.

Det blir även ett ganska plottrigt område när vi inte kopplar ihop olika företag och branscher. Det gör det svårt att överblicka, och det gör det också svårt för oss i politiken att koppla olika insatser, till exempel inom utbildning och export.

Den här skrivelsen och strategin är ett första steg mot att förändra detta och utveckla potentialen inom de kulturella och kreativa branscherna. Jag tror att det kommer att vara oerhört viktigt att vi förvaltar detta väl framåt. Det finns en enorm potential inom företagen, instituten och branscherna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 3.

Jag är glad över att vi får debattera de kulturella och kreativa branscherna här i dag. De branscherna och kulturlivet bidrar väldigt starkt till samhället, samhällsutvecklingen, vår livskvalitet, demokratins bevarande och fortsatta utveckling, kreativitet hos befolkningen, innovation, Sverigebilden och den svenska exporten.

Svenska låtskrivare skriver åt såväl stora amerikanska artister som kpopidoler. Vi har artister som är världskända. Vi har skådespelare som börjat här i Sverige och nu är med i Hollywoods storfilmer. Svenska filmer får internationella priser, och dataspel från Sverige spelas över hela världen. Sverige ligger i framkant.

När Miljöpartiet satt i regering tog vi initiativ till den utredning som ligger till grund för den strategi som regeringen nu har lagt fram. För oss är det här ett väldigt prioriterat område där vi vill se en stark ambitionshöjning. Den strategi som regeringen redovisar i sin skrivelse upplever vi som otillräcklig. Vi skulle vilja att regeringen återkommer med en ny strategi där vi får en ambitionshöjning och ökad konkretion.

Vi i Miljöpartiet vill se en högre ambitionsnivå när det gäller att stödja de kulturella och kreativa branscherna. Vi vill se reformer och finansiering som ser till att de kulturella och kreativa branscherna får en stark fortsatt utveckling. Vi vill utreda inrättandet av ett institut för kulturella och kreativa näringar för att främja spel, musik, film och andra kulturella och kreativa näringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Herr talman! I vår följdmotion tar vi också upp behovet av att arbeta vidare med upphovsrätt i ljuset av AI. Regeringen bör omgående tillsätta en utredning för att säkra upphovsrättspersoners och utövande konstnärers rättigheter.

Miljöpartiet vill också förbättra de sociala skyddsnäten. I utredningen står mycket att läsa om att vi i dag har tuffa förutsättningar för kombinatörer, för gigarbetare och för personer med enskild firma som jobbar i de kulturella och kreativa branscherna och har andra arbeten vid sidan om. De sociala skyddsnäten måste vara robusta och utgå från hur arbetslivsförutsättningarna ser ut för människor i dag. De sociala skyddsnäten är i alldeles för stor utsträckning utformade utifrån en idé om att alla ska jobba nio till fem, men så ser inte verkligheten ut i dag, särskilt inte inom kulturnäringarna.

Som jag nämnde är kulturen och de kulturella och kreativa näringarna en viktig del av vår samhällsutveckling, demokrati, kreativitet och livskvalitet. Då är det också helt nödvändigt att vi säkerställer att dessa näringar får goda förutsättningar i hela landet. Vi behöver stärka samverkan mellan civilsamhälle och offentliga verksamheter för att säkerställa likvärdiga möjligheter i hela landet när det gäller att gå i kulturskola, påbörja sin verksamhet inom kulturella och kreativa branscher, utvecklas och växa.

Miljöpartiet ser det stora dataspelsunder som vi har i Sverige och vill att man möter upp med en nationell strategi för dataspel. Sverige är i dag i topp tio. Det är väldigt härligt att se den här starka utvecklingen. Men Sverige riskerar att halka efter. Många länder tar i dag stora kliv framåt för att stödja sina dataspelsbranscher. Här behöver Sverige växla upp arbetet.

Vi i Miljöpartiet vill också lyfta de samiska näringarnas förutsättningar. Dessa borde omhändertas mycket bättre och beaktas i regeringens strategi. Där vill vi se en ambitionshöjning.

Herr talman! Sammanfattningsvis: De kulturella och kreativa branscherna är en del av vår civilisationsutveckling. Det har att göra med livskvalitet, samhällsutveckling, kreativitet, innovationer, demokrati, konkurrenskraft och Sverigebild. Vi i Miljöpartiet tillsatte den här utredningen och skulle ha velat se en mycket skarpare strategi från regeringen avseende både ambitionsnivå och konkretion. Det är i väldigt stor utsträckning svårt att se vad regeringen avser att göra för att uppnå målen i strategin. Vi yrkar därför bifall till reservation 3.

Herr talman! Som min partikamrat Lorena Delgado Varas lyft tidigare i debatten är Vänsterpartiet positivt till att regeringen tagit fram en strategi, men vi har en del medskick för det kommande arbetet.

Jag arbetar vanligtvis i kulturutskottet och deltar i dagens debatt för att trycka på det faktum att en strategi för de kreativa och kulturella branscherna inte får ses som en fråga främst om företagsrådgivning och exportstöd, även om de frågorna är viktiga. För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att en sådan här strategi verkligen tar det breda greppet över hela kulturpolitiken och stärker till exempel utbildningssektorn och de sociala skyddsnäten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

En övergripande kritik från oss är att det finns så få konkreta förslag och att ingången från regeringen är att det inte ska behövas nya resurser för att finansiera strategin. Det tycker vi är väldigt olyckligt. Det kommer att behöva tas fram handlingsplaner, och självklart kan det då behövas en utökad budget hos ansvariga myndigheter för att kunna bedriva ett aktivt utvecklingsarbete. Vi anser också att flera delar av den kulturella infrastrukturen i dag är underfinansierad och står inför nya sparkrav inom såväl civilsamhället som det offentliga på kommunal, regional och nationell nivå.

Herr talman! En central fråga för att det ska gå att försörja sig inom de här branscherna är att vi har ett fungerande regelverk för upphovsrätten. I skrivelsen anges krafttag mot illegal nedladdning men ingenting om bristerna i dagens lagstiftning gällande immaterialrätten. Om det inte finns ett starkt skydd och en politisk förståelse för kulturarbetares situation kommer få personer att kunna försörja sig på sitt skapande. Det EU-direktiv som skulle skapa ett ramverk för detta, DSM-direktivet, som vi debatterade förra året, har än så länge inte lett till stärkta rättigheter i praktiken och därmed inte heller till ökade intäkter.

Den här frågan måste regeringen följa mycket nära och vara beredd att ta nya initiativ kring. Den utredning som gjordes i Sverige om den oavvisliga ersättningsrätten har mött massiv kritik från de konstnärliga branschorganisationerna, och vi ser behov av ett omtag där. Länder som Spanien och Holland har fått till en lagstiftning som man kan inspireras av.

Herr talman! Under pandemin blev det väldigt tydligt att de som drev enskilda företag stod utanför många system. Aktiebolag och handelsbolag fick snabbt statligt stöd. När vi och andra partier lyfte frågan i finansutskottet kom det ett stöd även till enskilda företagare, men omsättningsgränsen sattes så högt att många tyvärr ändå inte kom i fråga. Det visade på en okunskap om hur låga intäkter många inom de kreativa och kulturella branscherna har. Vi har tidigare här i debatten hört många framgångsexempel, men det är också viktigt att lyfta att många har det väldigt tufft ekonomiskt. Många behöver kombinera sitt företagande med tillfälliga anställningar, projektmedel eller stipendier. Dessa så kallade kombinatörer hamnar ofta mellan stolarna i både sociala trygghetssystem och företagsstöd.

I strategin framställs gigekonomin som en positiv utveckling som erbjuder flexibilitet och ska skapa tillväxt. Men att behöva hoppa mellan olika tillfälliga uppdrag är absolut inget nytt. Inom de kulturella och kreativa branscherna finns sedan länge till exempel frilansande musiker, skådespelare och journalister. Det som har hänt de senaste decennierna är att de fasta tjänsterna blivit färre och att allt fler inom de offentliga institutionerna övergått till att förvänta sig att kulturarbetare har eget företag och fakturerar i stället för att få anställning. De statliga stödstrukturerna för frilansande har i vissa fall också blivit svagare.

Det har visat sig, herr talman, att otryggheten och svårigheten att försörja sig inom de här branscherna verkar särskilt avskräckande för dem som kommer från arbetarklassen och dem som har bott en kortare tid i Sverige. De har kanske inte de kontakter som man behöver ha inom kultursektorn för att ta sig in och inte heller ett ekonomiskt kapital att falla tillbaka på. Det är viktigt för oss i Vänsterpartiet att snarast få på plats ett trygghetssystem som kan stärka rättigheterna, så att fler från olika delar av vårt samhälle vågar satsa på ett yrkesliv inom de här branscherna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Herr talman! Det här är ett stort och komplext ekosystem. Alla länkar i kedjan behöver fungera bra. Då väger frågan om utbildning och kompetensutveckling väldigt tungt i en sådan här strategi. Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att vi behöver stärka hela utbildningssektorn för att kunna locka fler från olika bakgrunder till kultursektorn. Kulturskolan är till exempel ett viktigt komplement till grundskolan och behöver stärkas i många delar av landet. Det är viktigt att ta bort avgifterna för att sänka trösklarna och ge alla barn samma möjlighet att utveckla sina kreativa förmågor. Regeringen jobbar just nu på ett fritidskort, och vi tror att det kan vara en bra väg framåt. Men det saknas kulturskolepedagoger, en nyckelkompetens för att kunna korta köerna och låta fler barn utvecklas.

Vi beklagar också att regeringen skär i studieförbundens verksamhet. Den svenska musikexporten skulle inte se ut som den gör i dag utan studieförbundens replokaler och stöd till musikintresserade i alla åldrar.

Vi vill också påpeka att det finns en lucka i redovisningen av utbildningsutbudet för vuxna i strategin. En stor del av de yrkesutbildande och högskoleförberedande utbildningarna inom kultursektorn tillhör inte kategorin yrkeshögskoleutbildningar, som det står, utan är en egen kategori under Myndigheten för yrkeshögskolan. De har ett eget regelverk som bland annat tillåter höga terminsavgifter. Det vore intressant, tycker vi, med en översyn av regelverket för att undersöka om avgifterna utgör en tröskel för den som vill vidareutbilda sig.

Vi saknar också centrumutbildningarna i strategin. De är väldigt viktiga. De finns över hela landet. De förmedlar jobb och bidrar med kompetensutveckling för frilansande.

Men jag ska också ta upp något som är bra i strategin. Det är väldigt bra att miljöers utformning och plats för kultur får stort utrymme. Vi delar regeringens oro för att de processer vi kan se i många storstäder där kulturverksamheter som skapar värden i en stadsdel inte får plats när attraktiviteten i stadsdelen ökar och hyrorna och fastighetspriserna följer med upp. Då får man inte längre plats. Det är viktigt att den här gentrifieringsprocessen sätts under lupp. Vi ser fram emot den rapport som ska komma om tillgången på lokaler senare i år. Vi ser att även de små företagen kan ha stora behov av lokaler för sitt skapande och sin affärsidé.

Ett orosmoln som jag vill passa på att ta upp gäller det arbete som pågår med att se över myndighetsstrukturen på kulturområdet. Det är viktigt att strategin inte tappar fart på grund av stora omorganisationer.

Jag vill också lyfta fram att vi uppskattar den del av strategin som handlar om stödet till den fria konsten och yttrandefriheten globalt. Jag vill dock i det sammanhanget påpeka att det sker ett stort kulturellt utbyte, och en positiv Sverigebild förmedlas, via det breda civilsamhället inom biståndsarbetet. Jag uppmanar därför regeringen att även fortsätta att stödja den verksamheten via olika myndigheter framöver.

Herr talman! Tiden rinner iväg. Jag vill avslutningsvis lyfta fram det fantastiska kulturutbud som skapas varje dag inom våra kulturella och kreativa branscher. De tusentals människor som ger oss en vackrare, intressantare och roligare vardag, bidrar till fördjupande samtal, skapar arenor för möten och ökad förståelse mellan människor, utmanar våra tankemönster och bidrar till en hållbar tillväxt förtjänar ökad trygghet vid sjukdom och föräldraledighet. De förtjänar förbättrat stöd för företagsutveckling och goda förutsättningar till kompetensutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Från Vänsterpartiet kommer vi att följa den här strategins utveckling noga och hoppas att vi efter valet 2026 får möjlighet att vara med och styra insatserna för att öka möjligheterna att nå målen.

(Applåder)

Herr talman! I dag är en glädjens dag för kulturen och alla företag som är verksamma i den kulturella och kreativa branschen.

Många gånger finns en missuppfattning - den diskuteras mycket i den här salen - att kultur är lika med offentlig finansiering och att kultur innebär statlig, kommunal eller regional finansiering. Men så är det inte. Det finns självfallet kultur som alltid kommer att behöva offentlig finansiering, men den stora merparten är en tillväxtbransch som bidrar till Sverigebilden, gör att andra företag får ökad export och gör att vi får fler turister till Sverige.

Företag i den kulturella och kreativa branschen bidrar till vår tillväxt. Mats Green talade tidigare om dataspelsföretagen. Bara de tio mest lönsamma dataspelsföretagen betalade förra året 2,6 miljarder i bolagsskatt. Det är bolagsskatt som bidrar till vår välfärd och hjälper till att finansiera andra verksamheter i Sverige.

Ett annat exempel jag gärna lyfter fram är det företag som fick regeringens exportpris för två veckor sedan, Svenskt Tenn. Svenskt Tenn har nu varit verksamt i Sverige i 100 år. Där har stiftelsen bekostat forskning i Sverige för flera hundra miljoner kronor. Medlen har gått till miljöforskning, medicinsk forskning och kulturell forskning, och man har på andra sätt bidragit till Sveriges välstånd.

Men vi har också små företag i den kulturella och kreativa näringen. Som ett exempel kan jag lyfta fram Norrbottens Destilleri, som startade för inte så många år sedan. Några eldsjälar uppe i en ort som heter Töre, med knappt 1 000 invånare, startade ett destilleri. Nu har man fått riktig framgång och säljer gin som är smaksatt med typiska norrbottniska smaker, ett gin som klassas som ett av de absolut främsta och säljs i Japan, Chile och Tyskland och på andra ställen och därför bidrar både till att öka turismen i Norrbotten och till att skapa arbetstillfällen på en mindre ort.

Som sagt var, herr talman, det är roligt att få vara med här i dag och diskutera den kulturella och kreativa näringen som en basindustri som förtjänar vår uppmärksamhet, vår tacksamhet och vår stolthet. Jag ser den strategi som vi fattar beslut om här i dag som ett startskott på en process. Vi kommer att behöva revidera och komplettera strategin, och vi kommer att utvärdera den. Men jag ser fram emot en diskussion där kultur inte bara är lika med offentlig finansiering utan någonting som också bidrar till hela Sveriges välfärd.

Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)