Interpellationssvar - Framtiden för kulturarvet sätra brunn - 2024-05-28

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkra bevarandet av det unika kulturarvet Sätra Brunn.

Jag vill börja med att tacka Åsa Eriksson för möjligheten att få prata om Sveriges värdefulla kulturmiljöer. Det gemensamma kulturarvet och de gemensamma kulturmiljöerna är en ovärderlig resurs för kunskap och bildning. De har stor betydelse för människors möjlighet att förstå den historiska utvecklingen och faktiskt också därmed sig själva.

För mig som kulturminister är det viktigt att det finns förutsättningar för att kunna bevara, använda och utveckla en mångfald av kulturmiljöer. Bidragsgivningen inom området är en del i detta. För att stärka kulturmiljöarbetet beslutades i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2024 om en förstärkning om 30 miljoner kronor per år till bidrag för kulturmiljövård under 2024-2026.

Det finns också lagstiftning som bland annat syftar till att bevara kulturmiljöer. Ett sådant exempel är 3 kap. miljöbalken, som möjliggör utpekande av riksintressen. Sätra Brunn är på grund av sina många kulturhistoriska värden utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövården. Detta innebär att kurortsmiljön har ett särskilt skydd.

Dessutom finns annat skydd i lagstiftningen som staten kan besluta om, exempelvis byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagen (1988:450) eller förklaring som kulturreservat enligt miljöbalken. Men sådana ärenden handläggs av länsstyrelserna.

Jag har fullt förtroende för myndigheternas arbete inom just kulturmiljöområdet.

Herr talman! Kulturministern belyser i sitt svar hur viktigt det är med kulturhistoriska miljöer, att de är en del av vårt gemensamma kulturarv och "en ovärderlig resurs för kunskap och bildning". Det är gott så. Jag håller med statsrådet på den punkten. Jag vill ta tillfället i akt att berätta lite om just detta unika levande kulturarv.

Herr talman! Sätra Brunn är en kurort i Sala i Västmanland med en 300-årig historia. Till en början kom människor dit för att dricka brunn, vilket var trendigt på 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet. Den medicinska vetenskapen på den tiden utgick från att man blev sjuk om de fyra kroppsvätskorna kom i obalans, och ett sätt att få vätskorna i balans var att dricka vatten - stora mängder vatten och gärna mineralhaltigt sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Västmanlands dåvarande provinsialmedikus kom till källan vid Sätra år 1700 och fann där att vattnet var av så god kvalitet att han beslöt att anlägga en hälsobrunn där.

Herr talman! Han köpte dessutom marken runt källan. Han anlade brunnshus, badstuga, kyrka, sjukhus, logement med mera. Ryktet om Sätra Brunn och vattnets läkande egenskaper spred sig snabbt. För att försäkra sig om att verkligen få plats på Sätra Brunn lät många högreståndspersoner dessutom bygga sig sommarhus i anslutning till källan. Det är därför som det i dag är ungefär 80 byggnader på det här området, många namngivna av dem som har uppfört dem.

Men till Sätra Brunn kom inte bara societeten. Reglerna var sådana här: Tidigt på morgonen var källan öppen för de fattigaste. Lite senare kom allmogen, och vid sextiden på morgonen var det dags för societeten att besöka källan. Gästerna ordinerades att dricka flera liter vatten om dagen. Mellan glasen skulle man promenera runt i parken under lättsam konversation. Det låter ganska trevligt.

Herr talman! Detta är förstås en beskrivning av svunnen tid, men det är också en del av vårt gemensamma kulturarv. Det säger en hel del om vår gemensamma historia.

I dag består brunnen, som sagt, av ett åttiotal byggnader. Kärnverksamheten i den levande verksamheten är konferenser och spavistelser men också bröllop och andra festligheter, vilket gör Sätra Brunn till ett i högsta grad levande kulturarv.

Herr talman! Som alla förstår behöver de 80 byggnaderna ständigt hållas efter och renoveras för att de inte ska förfalla. Själva verksamheten med spa och fester går runt. Men det gör inte byggnadsvården. Den kostar bara pengar. Den sköts till största del av de ideellt arbetande ägarna i den ekonomiska föreningen, och de har kämpat länge för att hålla ihop brunnen. De vill inte att det ska styckas av och säljas ut, utan de vill att kulturarvet ska bevaras. Sätra Brunn ligger ute till försäljning, och har gjort det länge, eftersom ägarna i dag är väldigt ålderstigna. De orkar helt enkelt inte hålla efter byggnaderna längre.

Det finns intressenter, men de är inte intresserade av att köpa hela. De är intresserade av att köpa avstyckade delar.

För mig känns detta som en viktig kulturhistorisk miljö att bevara både för Västmanland och för landet Sverige. Det finns säkert många fler miljöer runt om i Sverige som har liknande utmaningar.

Jag vill fråga kulturministern hur hon tänker att Sätra Brunn och andra unika kulturmiljöer ska kunna leva kvar i framtiden.

Herr talman! Det är härligt att få möjlighet att säga några ord om det västmanländska kulturarvet i Sveriges riksdag. Tack, ledamoten Eriksson, som lyfter denna fantastiska anläggning, Sätra Brunn. Det känns extra angeläget att prata om vätskebalans en dag som denna.

Vi moderater hade äran att få välkomna kulturministerns statsrådskollega, EU-minister Jessika Roswall, till ett av våra möten på just Sätra Brunn för ett par veckor sedan.

Sätra Brunn ligger i anrika Sala kommun och har anor från 1700-talet, som vi hörde. Verksamheten testamenterades under 1700-talet till Uppsala akademi, men 1998 försattes den i konkurs av Uppsala universitet. Tre år senare skedde samma sak med den nya ägaren, Stiftelsen Sätra Brunn. Det här är alltså långt ifrån första gången som Sätra Brunn dras med ekonomiska bekymmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nuvarande ägare har gjort en hel del renoveringar, haft populära sommarpubar, midsommarfiranden och så vidare, som har varit otroligt uppskattat och skapat ett stort mervärde för såväl boende i de närliggande områdena som boende i hela länet.

Man kan läsa om att det har funnits planer på olika affärsverksamheter, på att bygga villor på delar av skogsfastigheterna och så vidare. Att bevara kulturarvsmiljön under affärsmässiga former har varit lite av ett mantra.

Men visst är det tufft, och det är det för många liknande anläggningar både i Västmanland och i hela Sverige. Det är ett problem att underhåll av gamla byggnader är dyrt, svårt och ganska byråkratiskt. På det har vi pandemin och alla dess effekter, som har gjort att många liknande anläggningar har haft och fortfarande har väldigt tuffa år.

Våra gemensamma skattemedel är tyvärr inte oändliga, och prioriteringar behöver ske. Vi behöver underlätta för besöksnäringen så att fler anläggningar kan stå på egna ben. Frågan är om ytterligare statliga medel är en långsiktig lösning.

Ska man vara övertygad om det måste man också ställa sig frågan: Om Socialdemokraterna anser att det här ska vara en prioritering - vad har då Socialdemokraterna gjort för Sätra Brunn nationellt under sina många år vid regeringsmakten? Jag frågar med tanke på att Sätra Brunns ekonomiska problem faktiskt har funnits i flera decennier.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill passa på att tacka ledamoten Eriksson för den fina historiska vandringen och berättelsen om Sätra Brunn som vi fick från talarstolen för en liten stund sedan.

Vårt lands värdefulla kulturmiljöer är precis det här. De är en källa till kunskap, till bildning och till upplevelser. Genom att vårda, bevara och utveckla kulturmiljön skapar vi också en brygga och en kontinuitet mellan det som har varit, det som är och det som komma skall i framtiden. Det tror jag är något som i sin tur bidrar till att öka människors förståelse för den historiska utveckling som har skett i ett lokalsamhälle men också sett i ett större perspektiv.

En viktig del i arbetet är såklart den bidragsgivning som Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna ansvarar för. Kulturmiljövårdsbidraget bidrar till insatser för att bevara en mångfald av kulturmiljöer i framtiden och för framtida generationer. Bidragsgivningen bidrar också till insatser för att kulturmiljöer ska kunna tillgängliggöras på olika sätt, till exempel genom att öka tillgången för människor med funktionsnedsättningar.

För att skapa bättre förutsättningar både för vård och för utveckling av kulturmiljöer beslutades i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2024 om en förstärkning med 30 miljoner kronor per år till bidrag för just kulturmiljövård under perioden 2024-2026. Med denna förstärkning av anslaget ökar också förutsättningarna att kunna vårda och bevara en mångfald av kulturmiljöer för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, kulturministern, för svaret! Men ärligt talat tror jag inte att någon som äger ett kulturarv blev särskilt mycket klokare när det gäller vad regeringen avser att göra.

Att pengar inte är en oändlig resurs, som ledamoten Lundkvist tog upp, är vi smärtsamt medvetna om. Att politik handlar om att prioritera resurstilldelning är jag också väl medveten om. Men är det inte märkligt att en högerkonservativ regering, som väl borde ha bevarandet av vår gemensamma historia och dess kulturmiljöer ganska högt upp på dagordningen, inte verkar ha någon plan för hur Sätra Brunn och andra viktiga kulturhistoriska miljöer ska bevaras?

Herr talman! Om nuvarande ägare till brunnen bara skulle tänka på pengarna kunde de stycka upp fastigheten på flera olika och sälja dem. Det är inga problem; det finns som sagt intressenter till att köpa delar. Själva källan kunde säljas till något företag som gör kolsyrad dryck. De skulle kunna slumpa ut de anrika byggnaderna till stockholmare på jakt efter sommarstugor. Den gamla kyrkan mitt på området kanske skulle kunna bli en härlig yogastudio, till exempel. Ett antal gamla så kallade badhus från tidigare sekel kan nog hyras ut per dygn till rika kineser, och det gamla Societetshuset skulle kanske kunna bli skola för någon riskkapitalist som ser en möjlighet att tjäna storkovan. Men är det vad regeringen vill ska ske med våra kulturarv?

Herr talman! När det är profiten som styr försvinner det vi kallar Sverige. För att bevara detta unika kulturarv och andra, som statsrådet i sitt första anförande sa är "en ovärderlig resurs för kunskap och bildning" krävs en strategi. Då krävs initiativförmåga och resurser från staten. Såvitt jag vet menar regeringen att den fortfarande styr landet, trots att vi har sett att den har uppenbara problem att styra regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna.

Har regeringen någon plan för bevarandet av våra kulturarv? Kan ägarna till Sätra Brunn hoppas på något initiativ från regeringen? Eller ska vi alla se på medan denna och andra unika miljöer förvandlas till sommarstugeområden i mängden?

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Eriksson kom sanningen närmare än vad hon själv kanske var medveten om, för det S-ledda styret i Sala kommun har aviserat att man har planer på att sammanfoga Kila och Hedens skolor och placera en ny skola i just Sätra Brunn. Skolplaner i Sätra Brunn finns alltså uppenbarligen redan på Socialdemokraternas radar.

Vi kunde också så sent som i förra veckan läsa i den lokala tidningen Sala Allehanda att Sätra Brunn hade ansökt hos kommunen om medel. Man fick då mycket besviket konstatera att S-styret bara hade beviljat en tiondel av de kommunala medel man hade äskat och att det nu skulle bli en stor ekonomisk smäll för Sätra Brunn.

Herr talman! Vi behöver återigen ställa oss frågan: Om inte det Sstyrda Sala kommun anser att ekonomiskt stöd till Sätra Brunn är en prioriterad fråga - hur ska man då kunna övertyga någon om att detta ska vara en ekonomisk prioritering för hela svenska folket?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Ansvaret för värdefulla kulturmiljöer är onekligen ett gemensamt åtagande. Kulturmiljölagens portalparagraf anger att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret delas av alla, vilket innebär att såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn till och aktsamhet om kulturmiljön.

Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har ett särskilt ansvar. De statliga myndigheterna gör ett viktigt arbete, bland annat med att föreslå och besluta om skydd av kulturmiljöer, att bedriva tillsyn och att fördela bidrag. Då, herr talman, spelar det roll vilken regering som styr. Den här regeringen har beslutat om en höjning av anslaget för vård av kulturmiljöer. Det spelar roll.

Myndigheterna har också mandat att besluta om lagskydd för kulturmiljöer som de anser vara särskilt värdefulla. De kan peka ut riksintressen enligt miljöbalken och även föreslå beslut om nya statliga byggnadsminnen.

När det gäller Sätra Brunn har den en särskild, unik kulturmiljö på grund av dess många kulturhistoriska värden. Det är just av den anledningen som Riksantikvarieämbetet har pekat ut Sätra Brunn som ett riksintresse för kulturmiljövården.

Området är på grund av sina speciella förutsättningar ett nationellt intresse och kan av ansvariga myndigheter pekas ut som just riksintresse. Kommunerna ska i sina översiktsplaner beskriva hur man avser att tillgodose riksintressena efter dialog med länsstyrelsen.

Här handlar det verkligen om att alla parter måste bestämma sig för hur man ska hjälpas åt för att ta om hand om vårt gemensamma arv och vår gemensamma kulturmiljö. Men det är inte min sak som kulturminister att avgöra stödet till enskilda kulturmiljöer, och det tror jag att vi alla är glada för. Därför ska jag återigen säga att jag har fullt förtroende för de myndigheter inom kulturmiljöområdet som hanterar just dessa frågor och inte minst bidragsgivningen kring kulturmiljövården.

Herr talman! Varken fagra ord eller modest höjning av statsbidraget kommer att rädda Sätra Brunn eller någon annan unik kulturmiljö. Det finns lösningar, men då behöver regeringen visa initiativkraft och ta fram en plan.

Nuvarande ägare av Sätra Brunn ser stora möjligheter för en ekonomiskt hållbar verksamhet samtidigt som miljön bevaras och hålls ihop. De föreslår en kombination av samhällsägande och privata entreprenörer som förstår att bevara och utveckla platsen. Precis som ledamoten Lundkvist var inne på finns redan en förskola på platsen. Den funkar jättebra. Sala kommun planerar att bygga en ny skola, och det kommer att fungera jättebra om man gör det med respekt för den unika miljön.

Herr talman! Statsrådet får av ägarna till Sätra Brunn som förslag att skapa en ny förvaltningsmodell. Det skulle vara en förvaltningsmodell där bevarande av levande kulturella miljöer står i fokus och där mixen är samhälls, entreprenörs- och privatägande. Precis som statsrådet själv sa behöver alla krafter gå samman och göra gemensam sak. Det är precis vad som behöver göras. Det finns potential i modellen för en samhällsägd plats där olika verksamheter kan samarbeta och drivas i olika regier, en kombination av statlig drift, privat- och föreningsdrift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Är statsrådet intresserad av att ta ett sådant initiativ av samhällsägt med flera olika verksamhetsformer som bedriver verksamheten för att bevara kulturarvet Sätra Brunn och andra unika miljöer i Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Åsa Eriksson för möjligheten att prata om vårt lands värdefulla kulturmiljöer och det viktiga arbete som bedrivs inom ramen för ideella krafter och myndigheter.

Kulturmiljön är en betydelsefull bärare av historiska spår och av de många berättelser som ryms inom ramen för vårt kulturarv och våra kulturmiljöer. Lokala, regionala, nationella och globala berättelser kan öka vår förståelse för det förflutna och vidga bilden av vad det är att vara människa i dag.

Det viktiga kulturmiljöarbetet som Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, lokala och regionala museer, ideella krafter, kommuner, regioner och många andra utför ger oss möjlighet att få ta del av berättelserna i dag, i morgon och förhoppningsvis för en lång tid framöver.

Jag har fullt förtroende för att de myndigheter inom kulturmiljöområdet som har ägandeskap över frågorna också kan göra de nödvändiga prioriteringar som arbetet kräver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.