Interpellationssvar - Avgränsningarna av samarbetsområden i tidöavtalet - 2024-05-28

Herr talman! Lars Mejern Larsson har frågat statsministern vilka andra överväganden, utöver de avgränsningar och regleringar av samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna som återfinns i Tidöavtalet, som ligger till grund för statsministerns och regeringens arbete och prioriteringar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Svaret på ledamotens fråga kan egentligen formuleras mycket enkelt: Regeringens prioriteringar framgår av den regeringsförklaring som statsministern vid inledningen av varje riksmöte avger i riksdagen samt av de budgetpropositioner som regeringen lägger på riksdagens bord. Regeringen samarbetar med Sverigedemokraterna. Samarbetet styrs av Tidöavtalet, som också beskriver samarbetets omfattning och processer.

Ledamoten skriver i sin interpellation att jag har antytt att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna deltar i beredningen av alla frågor som hanteras i Statsrådsberedningens politiska samordning. Den tolkningen får sägas vara mycket fri. Det har jag nämligen varken sagt eller antytt.

Det som står i Tidöavtalet samordnas mellan alla fyra partier i Tidösamarbetet. Sverigedemokraternas samordningskansli deltar där fullt ut i behandlingen och har i dessa frågor fullt och lika inflytande på samma sätt som partierna i regeringen. Det som inte står i Tidöavtalet samordnas mellan de tre partierna i regeringen.

Tidöavtalet omfattar samarbetsprojekt inom sex områden: hälso- och sjukvård, klimat och energi, kriminalitet, migration och integration, skola samt tillväxt och hushållsekonomi. I avtalet listas därtill (sidan 61) ett antal frågor utanför dessa projekt som omfattas av samarbetet och därmed ska samordnas mellan de fyra samarbetspartierna. Hit hör till exempel värnande av kulturlivets oberoende.

I Tidöavtalet finns också en överenskommelse om budgetsamarbete som bygger på att budgetramverket ligger fast och att budgeten beslutas i sin helhet. Budgeten förhandlas mellan samarbetspartierna i Regeringskansliet innan riksdagsbehandlingen börjar.

Även områden som de fyra samarbetspartierna kommit överens om under tiden sedan regeringstillträdet, till exempel infrastruktur, ingår i samarbetet.

Direktiven för public service-utredningen samordnades politiskt mellan de fyra samarbetspartierna. Vad gäller dessa direktiv är det värt att notera att det under framtagandet av dem även fördes samtal med oppositionspartierna, som fick läsa de slutgiltiga direktiven innan de kommunicerades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En samarbetsfråga av särskild vikt på kulturpolitikens område, och som jag som kulturminister håller särskilt högt, är den om konstnärlig frihet. I Tidöavtalet uttrycks den på följande sätt: "Kulturpolitiken ska värna kulturlivets oberoende och egenvärde gentemot nyttoändamål. Principen om armslängds avstånd ska upprätthållas." Detta innebär att förslag och beslut som bedöms kunna få konsekvenser, positiva eller negativa, för principen om armlängds avstånd ska samordnas mellan alla fyra partier.

På detta område finns tyvärr, efter tidigare regeringars grunda intresse för konstnärlig frihet, mycket uppstädningsarbete att göra. Det gäller inte minst inom filmpolitiken, som ledamoten också nämner i sin interpellation.

Myndigheten för kulturanalys publicerade 2021 rapporten Så fri är konsten om den kulturpolitiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten. I rapporten identifierades ett antal brister i och risker med hur kulturpolitiken i dag är utformad i relation till principen om konstnärlig frihet och principen om armlängds avstånd, bland annat inom filmområdet.

Av denna anledning är den statliga stödgivningen och hur den ska värnas mot politisk styrning en av de saker som den nya filmutredningen, vars direktiv har samordnats mellan de fyra samarbetspartierna, ska se över. Det är hög tid att detta görs, och jag är säker på att ledamoten liksom jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag i denna och även andra delar.

Herr talman! Var är statsministern? Det undrade en reporter från TV4 i förra veckan i samband med diskussionen om Sverigedemokraternas trollkonton. Jag måste tyvärr ställa samma fråga i dag. Jag har nämligen en mycket relevant fråga till statsministern, en fråga som förtjänar ett tydligt och ärligt svar.

Den 18 oktober 2022 fick Sverige en ny regering med Ulf Kristersson som statsminister. Regeringen blev möjlig genom Tidöavtalet, som innebar att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ingick i regeringen medan Sverigedemokraterna fick inflytande genom tjänstemän på Regeringskansliet. Det som många SD-kritiker varnade för i valrörelsen blev verklighet. SD gick från att vara ett parti som ingen ville samarbeta med, på grund av deras hårda migrationspolitik, till att få betydande makt och inflytande över regeringspolitiken.

För att lugna kritikerna infördes avgränsningar i Tidöavtalet. I Tidöavtalet står det uttryckligen i alla avsnitt om samarbetsområden: "Avgränsningen av områden som behandlas i projektet är de frågor som tas upp under avsnitt 3. Inga ytterligare frågor kommer att beredas i projektet."

Trots att det i avtalet står att inga ytterligare frågor ska beredas har det nu bekräftats att alla frågor som hanteras i Statsrådsberedningens politiska samordning behandlas på det här sättet. Det skulle innebära att Tidöavtalets begränsningar av samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna inte längre gäller.

Herr talman! Om statsministern inte vill eller känner att han inte kan ge ett tydligt svar på varför avtalet inte följs undermineras förtroendet för regeringen. Väljarna har rätt att få veta om det avtal och de löften som ges inför tillsättandet av en ny regering faktiskt hålls. Annars kan det lätt uppfattas som tomma ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsministerns ovilja att besvara min fråga är inte bara uppseendeväckande; det är även en fråga om ansvar och ledarskap. Det är av yttersta vikt att vi får klarhet i varför Tidöavtalets regler och skrivningar inte följs och vad det innebär för framtiden. Det handlar om upprätthållandet av förtroendet för vår demokrati och framför allt statsministerns ämbete.

Den här frågan är inte småaktig. Den är fundamental för att säkerställa att regeringen agerar öppet och transparent. Väljarna förtjänar tydliga och raka svar från statsministern, inte en delegering av obekväma frågor.

Tyvärr tycks jag inte få något svar från statsministern, som i stället valt att delegera ansvaret för att besvara min fråga till kulturministern. Den hanteringen väcker en rad följdfrågor. Varför undviker statsministern att svara på en så central fråga? Vad innebär detta för regeringens transparens och ansvarstagande? Är det här ett tecken på interna motsättningar inom regeringen? Vad säger detta om statsministerns ledarskap? Vad gör denna fråga så känslig att statsministern inte kan svara på den?

Herr talman! Jag är dock glad att kulturministern har valt att ta sig an min fråga, eller möjligen blivit uppmanad att ta över ansvaret för att redogöra för den. Nu återstår att se om vi får det svar som vi förtjänar.

(Applåder)

Herr talman! Att ledamoten är mån om att Tidöavtalet ska upprätthållas enligt det skrivna ordet gläder mig, men att det skulle vara en demokratisk risk vet jag inte om jag håller med om. Vi befinner oss ju trots allt i ett folkvalt parlament. Regeringen har i ett demokratiskt val fått mandat att föra sin politik. Jag tycker nog att det ledamoten hävdar är att gå lite väl långt.

Tidöavtalet är fritt och öppet att läsa för var man, men jag berättar naturligtvis också gärna om vad som står i det. Men jag kan inte låta bli att notera att när jag är ute och möter medborgare - bland annat inför det stundande EU-valet - verkar de flesta vara mer intresserade av sak än av form. Kort sagt: Man bryr sig mindre om samarbetsformerna och mer om vad samarbetet faktiskt möjliggör.

I riksdagsvalet 2022 sökte vi och fick medborgarnas mandat att lösa ett antal stora och allvarliga samhällsproblem. Där har den här regeringen sitt fokus, och det ger resultat. På mitt område stärker vi skyddet för journalister. Vi stärker också den konstnärliga friheten. Vi satsar på kulturarvet och på barns och ungas läsning, och vi tar hand om det operahus som tidigare regeringar har låtit förfalla. Vi agerar utifrån att de kulturella och kreativa näringarna är en svensk basnäring, och vi stärker beredskapen inom kulturområdet.

Men det görs också annat. Skatten på arbete och pensioner har sänkts. Inflationsbekämpningen har varit konsekvent och börjar ge effekt. Vi fortsätter att stötta hushållen, välfärden och tryggheten genom en tuff ekonomisk tid. Brottsbekämpningen har lagts om med skärpta straff, bättre verktyg till polisen och fokus på brottsoffer i stället för på gärningsmän. Migrationspolitiken har skärpts. En ny socialtjänstlag är på väg. Skolan ställer om sitt arbete från skärm till pärm, och friskolesystemet ses över. Detta är bara några exempel. Det finns betydligt fler, men vi vet att talartiden är begränsad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill verkligen tacka ledamoten för möjligheten att få berätta både om formerna för Tidösamarbetet och framför allt om de angelägna reformer som samarbetet möjliggör och som den här regeringen fick mandat att genomföra i valet 2022.

(Applåder)

Herr talman! Det kanske är onödigt att bråka om detta, men kulturministern säger i sitt svar att hon varken antytt eller sagt att SD deltar i alla beredningar. Den skriftliga fråga jag ställde var om SD hade deltagit i beredningen av utredningen om filmpolitik.

På detta svarar kulturministern att direktiven har beretts inom Regeringskansliet och att politisk samordning har skett i Statsrådsberedningen, där samtliga samarbetspartier har haft möjlighet att komma med synpunkter. Jag tycker inte att det är en särskilt fri tolkning att samtliga samarbetspartier har haft möjlighet att komma med synpunkter på ärenden som bereds inom den politiska samordningen.

Nu, i sitt interpellationssvar, förtydligar kulturministern att ärenden som inte berörs av Tidöavtalet enbart bereds av de tre partier som ingår i regeringen. Det svaret tackar jag för. Men sedan rörs svaret till igen. Som jag läser Tidöavtalet ingår filmpolitik inte bland de reformer som listas under avsnittet om andra samarbetsområden. Det gör till exempel public service, vallagen och de högsta ligornas konkurrenskraft inom elitidrotten, men inte filmutredningen.

Kulturministern hänvisar då till den punkt där det står att kulturpolitiken ska värna kulturens oberoende och egenvärde gentemot nyttoändamål och att principen om armlängds avstånd ska värnas.

Herr talman! Detta är ju en extremt vid tolkning av meningen att det skulle gälla direktiven till en utredning om hela filmpolitiken. Med den tolkningen skulle ju i princip allt som avhandlas inom kulturpolitiken kunna innefattas i Tidöavtalets samarbetsområden.

Jag vill passa på att säga att många drog en lättnadens suck då de såg att stora delar av kulturpolitiken skulle lämnas utanför ramen för Tidöavtalet.

Låt mig nämna en av dem. Efter valet uttryckte sig Liberalernas starke man i Stockholm Jan Jönsson så här: "Om man oroat sig för att demokratin ska upphöra, att public service ska läggas ned eller kulturen detaljstyras kan man kanske andas ut, något sådant finns inte." Har Jönsson och de andra fel? Är alla ärenden som bereds på Kulturdepartementet i själva verket en del av Tidöavtalets samarbetsprojekt kring reformen att värna kulturlivets oberoende?

Herr talman! I sådana fall, vad fyller Tidöavtalets avgränsningar över huvud taget för funktion?

(Applåder)

Herr talman! Det är alldeles riktigt som ledamoten säger: Den skriftliga frågan har jag svarat på, också här i talarstolen. Frågan gäller alltså direktiven till en enskild utredning som har beretts mellan alla fyra samarbetspartier, och det har gjorts därför att det bedömts höra till Tidöavtalet, precis i enlighet med stycket om just konstnärlig frihet som också jag själv har kopplat det till och som också ledamoten nämner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingenstans säger jag att allting ska samordnas mellan fyra partier, utan det är det som är skrivet i Tidöavtalet som gäller. Jag har tydligt förklarat för ledamoten varför filmpolitiken har beretts mellan fyra samarbetspartier och varför man anser att det här är kopplat till punkten om konstnärlig frihet.

Det är ju ingen hemlighet, herr talman, att tidigare regering inte direkt har värnat den konstnärliga friheten. Bland annat har man påverkat just filmpolitiken och den konstnärliga friheten inom filmen genom att lägga olika påbud och låta olika politiska direktiv styra innehållet i konsten. Detta har vi svart på vitt. Det finns myndigheter som har tittat på detta i särskild ordning, och de kan konstatera att det är så.

Den här regeringen har tagit som sin uppgift att faktiskt värna konstnärlig frihet, att städa upp bland de direktiv som är givna och ta bort pålagor som kan styra innehållet i konsten eller begränsa friheten för kulturskaparna. Det är klart att jag förstår att det svider hos Socialdemokraterna att det är just den här regeringen som tar den kampen, men så är det.

Det är tydligt i Tidöavtalet att den konstnärliga friheten ska värnas och att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas. Det betyder, herr talman, att vi behöver göra jobbet. Vi behöver kavla upp ärmarna och se till att vi faktiskt upprätthåller den princip som ska möjliggöra för kulturskapare att hålla konsten fri från politisk styrning från klåfingriga politiker som tycker att kulturen ska styras i en viss riktning. Det är precis därför som utredningen om filmpolitiken också har beretts mellan de fyra samarbetspartierna.

Herr talman! Jag tackar kulturministern för förtydligandet.

Efter att ha läst ministerns svar och efter det som har framkommit i dag är det glasklart för alla i den här kammaren och alla som sitter på läktaren att Tidöavtalet endast används som en dimridå för att dölja det hundraprocentiga inflytande som SD har över den förda politiken.

Herr talman! Det så kallade Tidöavtalet är endast en potemkinkuliss för att dölja den bedrövliga verkligheten.

Herr talman! Vi kan gå tillbaka till ledamotens ursprungliga fråga, som handlar om vilka överväganden som ligger till grund för statsministerns och regeringens arbete och prioriteringar. Det är en väldigt bred fråga. Det är klart att jag skulle kunna stå här och läsa upp hela regeringsförklaringen, men jag tänker att jag ska hålla mig kort.

Den här regeringens prioritering är att göra det som är bäst för Sverige, att lösa de samhällsproblem som tidigare regeringar faktiskt inte har orkat eller förmått ta tag i. Därför samarbetar vi med andra för att samla det stöd som behövs för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer. Det ansvarstagandet har medborgarna rätt att förvänta sig och vi som regering skyldighet att leverera.

Som jag också har nämnt är konstnärlig frihet en samarbetsfråga av särskild vikt inom just det kulturpolitiska området. Konstnärer och kulturskapare måste få vara fria att lyfta nya perspektiv och nya tankar, också sådant som kan vara obekvämt för oss som sitter vid makten. Ett fritt och levande kulturliv är en förutsättning för en hållbar demokrati och vice versa. Därför kommer den här regeringens uppgift att fortsätta att vara att se till att göra det som vi fick mandat att göra i valet 2022 och att se till att värna den konstnärliga friheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.