Herr talman! Välfärdsbrottslighet, felaktiga utbetalningar och arbetslivskriminalitet är som en cancersvulst i vår samhällskropp. Det är en svulst som äter våra gemensamma resurser som borde gå till viktiga samhällsinsatser som äldreomsorg, skola och sjukförsäkring. Det är en svulst som äter förtroende för vårt gemensamma. Det är en svulst som drabbar människor som utnyttjas. Därför måste vi agera.
Jag har länge varit mycket engagerad i att ta tag i sekretesslagstiftningen. I början handlade det mycket om att ge möjligheter till samverkan på riktigt när jag som skolkurator eller socialsekreterare såg att en ung person var på väg in i kriminalitet. När man borde ha samordnat resurser hindrades man av sekretesslagstiftningen. Många av de gånger då jag varit som mest frustrerad när jag jobbat som socialarbetare är när det fanns en komplicerad eller komplex problembild kring en person och vi hade behövt vara flera för att hjälpa den unge, men där möjligheterna till samverkan hindrades av sekretesslagstiftningen.
Det är självklart att vi ska ha en sekretess som skyddar människor från att deras personliga uppgifter, som kan vara väldigt känsliga, sprids. Det är och ska vara en självklarhet. Den sekretessen ska vi inte ändra på. Här finns inget motsatsförhållande. Det är viktigt för den enskilde och för förtroendet för myndigheterna att man kan vara säker på att uppgifter inte sprids. Det här handlar om att kunna samverka runt en person som behöver mer och bättre hjälp.
Mot bakgrund av att det är viktigt att vi håller fast vid sekretessen och inte sprider personliga uppgifter är det väldigt bra att regeringen också föreslår att en undantagsregel införs för berörda myndigheter om att avstå från att lämna ut information om övervägande skäl talar för det, till exempel i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.
Fru talman! Med tiden har det blivit uppenbart för oss alla att det blir allt vanligare att sekretessen hindrar oss från att upptäcka och stoppa den välfärdsbrottslighet och vidriga arbetslivskriminalitet vi ser. Jag har mött många som arbetar med detta och läst ett antal rapporter och underlag. Bilden är tydlig. Man kan inte dela information som skulle behöva delas för att ta tag i det här, och därför är det bra att nu gemensamt göra det möjligt.
Fru talman! Låt mig ge några exempel på det vi pratar om. Det handlar om felaktiga utbetalningar, välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet.
När det gäller problemen med välfärdsbrottslighet och framför allt felaktiga utbetalningar ser vi en eskalerande brottsvåg i Sverige. Många straffskärpningar har tagits fram liksom nya sätt för polisen att arbeta. Vi har fått fler poliser. Allt det där är naturligtvis bra. Men om vi på riktigt ska knäcka gängen och ta tag i den ökande brottsligheten krävs också att vi stoppar nyrekryteringen genom tidiga insatser för att de som är på väg att dras in i kriminalitet inte ska hamna där. Vi måste strypa tillgången till pengarna.
Sekretessen har påverkat möjligheterna att ta tag i de brott som hotar samhällsgemenskapen, till exempel välfärdsbrottslighet i form av felaktiga utbetalningar eller fusk. Nu angrips kommuners och regioners välfärdsutbetalningar. Även vårdcentraler, HVB-hem, skyddade boenden och familjehem drabbas. När det inte krävs något tillstånd för att etablera en verksamhet finns en ökad risk. Det har visat sig att några vårdcentraler har skickat falska fakturor till regionen. Exemplen är många.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny lag om upp-giftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöver-trädelser och brotts-lighet i arbetslivet
De felaktiga utbetalningarna, som berörs särskilt här, handlar om när en privatperson eller ett företag får eller lyckas lura sig till pengar som de inte har rätt till från någon myndighet eller kommun. Studier som genomförts visar att det handlar om mellan 13 och 16 miljarder. För många är det så stora summor att det är svårt att omfatta. Men oavsett om det är 13 eller 16 miljarder eller kanske mer är det stora summor som vi hade behövt på annat håll. Omfattningen är stor.
Det handlar framför allt om att kriminella gäng inte ska kunna försörja sig på fusk mot våra välfärdssystem. Allt det här handlar i grunden om att myndigheterna inte kan samverka och prata med varandra. Vi blir bortspelade när vi inte har möjligheten att samtala och samarbeta.
Den andra saken gäller arbetslivskriminaliteten. Det är en fruktansvärd brottslighet eftersom den utnyttjar människor i utsatthet. Man får vidriga bilder av det som händer. Det handlar om människor men också här om väldigt stora summor.
När jag besökte en av våra fackliga organisationer fick jag sitta med vid ett möte med en man och ta del av hans historia. Han är en av alla som har drabbats av arbetslivskriminalitet. Han berättade att han under ett års tid hade jobbat 70 timmar i veckan och fick ut 10 000 kronor.
Det var bara ett exempel. Det är klart att jag blir upprörd av alla bilder som vi får ta del av. Men även här kan det, när olika aktörer kan hjälpas åt och kan dela information, bli lättare att både upptäcka och åtgärda.
Fru talman! Vi befinner oss i en exceptionell tid. Sverige har stora utmaningar när det gäller att bekämpa brott och kriminalitet i alla former. Samhällskontraktet och tilliten till vårt samhälle är hotade. Allt vi kan göra för att förhindra den brottsvåg som nu eskalerar är därför viktigt att göra.
Fru talman! Kriminella har ingen sekretess. De har inga regler som säger på vilket sätt de kan dela information mellan sig. Vi vet nu att det finns personer som tipsar varandra om och hjälper till med brottsupplägg genom att dela med sig av kunskap om hur brott bäst kan begås mot vår gemensamma välfärd och vårt samhälle. Det handlar om vilka luckor som finns att utnyttja för att göra stora brottsvinster.
Det faktum att kriminella inte har någon sekretess att förhålla sig till ger dem ett försprång. Med den här förändringen, som nu föreslås, kapar vi en del av försprånget. Mer behöver göras, men det här är ett mycket viktigt steg att ta. Nu tar vi tag i att minska den växande cancersvulsten. Det är bra att vi är eniga om att göra det.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.
