Interpellationssvar - Sverige som innovationsland - 2024-05-17

Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig på vilka sätt jag tror att nedskärningarna på Vinnova och andra delar av Innovationssverige kommer att påverka svensk konkurrenskraft samt om regeringen ämnar återkomma med en innovationsstrategi.

Regeringen har inte minskat ambitionerna för Sverige när det gäller innovation och forskning. Tvärtom har regeringen ambitionen att effektivisera och förnya hur forskning och innovation ska finansieras och vilka utmaningar som bör prioriteras samt att stärka förutsättningarna generellt för innovativa företag att verka i Sverige. Vi lägger grunden för ett mer innovativt Sverige.

Regeringen har även lagt grunden för en tydligare strategisk samordning mellan finansiärer av forskning och innovation kring både hur insatser ska prioriteras och hur vi stöttar innovation genom två nya uppdrag till Vinnova. Uppdraget att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige ska resultera i ett kunskapsunderlag till regeringen för framtida insatser som stärker Sveriges konkurrenskraft och näringslivets investeringar i forskning och utveckling. Uppdraget att samordna och effektivisera det offentliga stödet till unga innovativa företag ska bidra till ett mer effektivt, sammanhängande och överblickbart offentligt stödsystem för utveckling och tillväxt i det som kallas för unga innovativa företag - eller på engelska: scaleups och startups.

Regeringen har samtidigt en nära dialog med näringslivet i de här frågorna, i flera olika forum, just för att regeringen är mån om att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft.

Utöver excellens och internationalisering är just innovation ett av den kommande forsknings- och innovationspropositionens ledord. Regeringens kommande proposition kommer att belysa innovation ur olika perspektiv. Jag kan försäkra interpellanten att regeringen tar de här frågorna på största allvar.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, som inte minst finns hos innovativa företag. Det sker bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Utan kunskap finns ingen innovation.

Vi gör en stor satsning på 6G i årets budget. Sedan tidigare har vi skalat upp statens deltagande i programmet Avancerad digitalisering. Vi har också gjort en satsning på att etablera ett innovationskluster för kommersialisering av avancerade läkemedel. Regeringen har prioriterat dessa satsningar för att bidra till svensk innovationskraft. Vi har med dessa satsningar visat att vi investerar långsiktigt i just konkurrenskraft och tillväxt.

Jag har full förståelse för att det finns frågor om huruvida det här innebär en sänkt ambitionsnivå från regeringen vad gäller innovationer och behovsmotiverad forskning. Men så är inte fallet.

Ambitionsnivån måste, utöver kommande satsningar på innovation i forsknings- och innovationspropositionen, också ställas bredvid den stora förstärkning av forskning och teknikutveckling inom försvarsområdet som regeringen gör i budgetpropositionen för 2024. Regeringen ger ökade resurser till ett militärt innovationsprogram och utökad forskning inom försvarsområdet för att stärka Sveriges möjligheter att möta framtida hot, vilket även bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft och industrins innovationskraft.

Det finns en ökad potential av dubbel användning mellan civil forskning och försvarsforskning, inte minst när det gäller nya och framväxande tekniker. Därmed finns också en stor potential i att stärka synergier och samverkansfördelar mellan civil och militär forskning, innovation och teknikutveckling. Detta har vi valt att prioritera.

Avslutningsvis: Inför budgetpropositionen för 2025 remitteras nu skatteförslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt, vilket syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att både attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Det här är onekligen väldigt viktiga frågor för Sveriges konkurrenskraft, men jag skulle också vilja påstå att svenska innovationer är en väldigt viktig grund för hela EU:s konkurrenskraft.

Jag skulle ändå säga att vi i Sverige har varit väldigt framgångsrika när det kommer till just innovationer, och jag skulle vilja påstå att vår välfärdsnation och allting som den utgör är en viktig grogrund där innovationer kan växa. Vi ser ju hur det är i Sverige: Studenter kan göra verklighet av sina idéer just för att de inte har höga studielån, och det är någonting som jag tror att både jag och statsrådet tycker är väldigt bra. Vi ser också hur de genererar idéer som sedan kan kommersialiseras och då kan konkurrera på en global marknad.

När vi socialdemokrater satt i regeringen arbetade vi väldigt aktivt med vår näringspolitik; vi arbetade med företagen och näringslivet för att vi ville ta fasta på vad Sverige är bra på. Vi ville att företagen och staten skulle bena ut hur man kan lösa de här utmaningarna tillsammans, för det är gemensamma utmaningar som man bäst hittar lösningar på gemensamt. Vi stärkte det nationella inkubatorsprogrammet, som i år fyller 20 år, fru talman. Hittills har det skapats 40 000 direkta jobb via det nationella inkubatorsprogrammet.

Jag tycker att det är beklagligt att varenda gång Ebba Busch svarar på en interpellation om innovation nämns inte det nationella inkubatorsprogrammet och hur viktigt det har varit för svensk innovation och för startups och scaleups i vårt land. Det är 40 000 jobb som är direkt kopplade till de här satsningarna, men dessa 40 000 jobb har också genererat flera andra jobb.

Vi gav också uppdrag till Vinnova att få industrigiganter såsom SSAB och andra att titta utanför sin organisation, just för att främja startups och se till att de också får vara med på de industrisatsningar som nu görs i Västsverige och i norra Sverige. Jag tror att det här har varit otroligt framgångsrikt.

Fru talman! Flera länder har sett på Sverige med avund, och jag skulle säga att avundsjuka är en otrolig drivkraft; nu ser vi hur land efter land tar fram lagstiftning för att främja de här höginnovativa bolagen. Man gör vissa regelförbättringar, men framför allt tar man fram ganska offensiva innovationsstrategier. Vi kan ta Frankrike som exempel, fru talman. Där får man extra stöd om det är så att ens idé, satsning, tanke eller företag jobbar i linje med den innovationsstrategi som Frankrike har fattat beslut om.

Jag har tagit del av det som regeringspartierna presenterade i går i Dagens industri, och jag kan väl säga så här, fru talman: Det är bra att regeringen nu tänker att vi behöver hitta vad Sverige är bra på. De som vet vad Sverige är bra på är våra höginnovativa bolag, som har arbetat med de här frågorna i decennier, och våra science parks, som skapar plattformen mellan akademi och innovationer och ser till att innovationerna blir verklighet.

Det som är beklagligt, fru talman, är att det inte är någon innovationsstrategi som regeringen presenterar. Det är inte ens regeringen som ska leda arbetet. Man ska ge Vinnova i uppdrag att hitta vilka tekniker Sverige är bra på. Jag tycker att det är ganska dåligt. Jag tycker att regeringen borde ta på sig ledartröjan och säga: Vi ska ta fram en innovationsstrategi från departementet och bjuda in företag, science parks, akademi och oppositionspartier, så att vi gemensamt kan avgöra vilket vägval Sverige ska göra.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsrådet varför regeringen inte presenterar en offensiv innovationsstrategi som tar fasta på vad Sverige är bra på och ser till att det finns en långsiktig plan för hur vi ska konkurrera på en global marknad med de många innovationer vi ser.

Fru talman! Jag vill gärna täcka in flera aspekter och börjar i den här änden: Sverige har 7 792 tech-startups och scaleups. Det kan ha ändrats sedan i morse, men det är ganska många. De sysselsätter ungefär 300 000 personer. Det går in tunga investeringar i detta. En del uppgifter pekar på att det var 4,7 miljarder euro förra året. Vi har ungefär 41 så kallade unicorns, vilket innebär att man för närvarande har en värdering på över 1 miljard dollar.

En stor del av EU:s innovationsfond har tilldelats Sverige. Cirka 20 procent av de totala medlen har i de två första utlysningsomgångarna gått till företag i Sverige. Det är inte alltid ett kvitto på hur det ser ut i verkligheten, men det säger väldigt mycket om den kraft som har funnits och alltjämt finns i Sverige. Den behöver vi ta vara på.

Jag är väldigt glad över att få debattera de här frågorna. Det har vi gjort ett antal gånger. Det finns ett stort engagemang för dem, men man kan märka att det är svårt för människor att hänga med i vad de gör för konkret skillnad i vardagen. Man använder ju ibland lite spexiga engelska termer.

Det är nyfikenheten, innovationen och det hårda arbetet som har byggt det svenska välståndet. Det hade jag möjlighet att lyfta fram när USA:s utrikesminister Blinken, näringsminister Raimondo och handelsambassadör Tai var på plats under Trade and Technology Council i Luleå förra året. Jag kunde konkret visa på innovationer och idéer som har lett till välstånd och framsteg och byggt Sverige starkt.

Nu ser vi en ny industrirevolution ta fart i Sverige. Genom teknisk utveckling har Sverige återigen möjlighet att bygga många starka företag som skapar välstånd, välfärd och arbetstillfällen i hela landet. Jag tror att det är viktigt eftersom det pekar på möjligheten till framtidstro, hopp och en ljusare morgondag i det mörker som med rätta präglar mycket av nyhetsrapporteringen i dag.

Jag vill understryka att de två senaste forsknings- och innovationspropositionerna, som Socialdemokraterna ansvarade för, saknade "innovation" som ledord. Det vi gör nu är att sätta innovation i centrum. Mycket gott kom ur de tidigare forsknings- och innovationspropositionerna. Det är det inte tu tal om. Vi försöker bygga vidare på dem. Jag tycker att det är viktigt att kroka arm, men det kommer redan nu tydlig respons från näringslivet och akademin. De märker att innovation står i centrum vid sidan av fokus på basforskningen.

Jag tycker att det är helt rätt i tuffa tider att fokusera på det mest strategiska och att budgetanslagen till forskning och innovation på försvarssidan har ökat rejält. Det hör bättre hemma där än hos Vinnova. Samtidigt får Vinnova ett vässat och skärpt uppdrag framåt som sedan kan taktas in i den nya forsknings- och innovationspropositionen som vi just nu arbetar med.

Fru talman! Jag vill kommentera det som sades om den förra forsknings- och innovationspropositionen.

Jag håller inte med statsrådet om att innovation inte var ett av ledorden i den förra forsknings- och innovationspropositionen. Man ska komma ihåg att den togs fram mitt under pandemin. Det är alltså klart att mycket tog avstamp i sjukvård och life science. Life science-företag tyckte att den propositionen var väldigt bra. Det gjordes otroliga satsningar på just det området.

Jag kan hålla med om att den kanske saknade bredd, men det var en forsknings- och innovationsproposition som väldigt mycket präglades av sin tid. Det är värt att nämna.

Vad gäller innovationer i övrigt fick jag i tisdags förmånen att invigningstala på Sveriges Innovationsriksdag där över 400 representanter från startup- och scaleup-bolag deltog liksom science parks och inkubatorer från runt om i landet. Varenda gång jag träffar de här bolagen får jag mer framtidstro. Jag känner att de har de idéer vi behöver för att tackla de många utmaningar vi står inför.

Fru talman! Det är beklagligt att bolagen inte känner lika mycket framtidstro som jag. De känner av nedskärningarna på Vinnova som regeringen har presenterat. De har inte längre råd att prioritera de startups och scaleups som regeringen är väldigt mån om. De märker hur deras produktionsänglar, till exempel i Södertälje science park, behöver lägga ned eller hitta någon annan typ av finansiering - vilket de förmodligen inte kommer att göra.

Fru talman! Det är klart att man kan ha olika uppfattning om vilka typer av satsningar man ska genomföra, men regeringen har gjort väldigt abrupta förändringar. Vinnovas egen konsekvensanalys säger att det här kommer att påverka många startups och räknar med nedskärningar på totalt 1 miljard. Det är vad myndigheten själv säger. Jag skulle säga att de ändå har viss trovärdighet. Jag antar att regeringen också har förtroende för den myndigheten med tanke på att den nu ska få i uppdrag att peka ut vilka tekniker Sverige ska fokusera på. Jag tycker att det är bekymmersamt, fru talman, eftersom vi är i ett läge där exempelvis antalet patent ökar inom grön teknik. Det är ett område där vi i Sverige verkligen kan konkurrera.

Jag var inne på förut att nationella strategier tas fram i land efter land, men Sverige kommer av allt att döma inte att presentera någon innovationsstrategi under den här mandatperioden. Det är väldigt beklagligt.

Fru talman! Om vi ska komma i kapp måste vi göra det i både ord och handling. Vi behöver presentera på vilket sätt Sverige ska anta de många utmaningar vi står inför. Innovation är en viktig del i det arbetet.

Jag skulle även vilja påstå att det finns en väldigt bekymmersam ingång när det kommer till innovationer. Tobias Andersson sitter här i salen nu och har också pekat på att det är just på Vinnova man vill göra nedskärningar för att det har varit ineffektivt. Men science parks och inkubatorer - alltså inte bolagen som tagit del av dessa pengar, utan de som har arbetat med dem - menar att det här har genererat jobb och idéer som sedan kommersialiserats och förverkligats.

Människor som arbetar med innovationspolitik förstår att en investerad krona från staten nästan alltid betalar sig tio gånger om. Det är klart, fru talman, att det kommer att finnas företag som inte klarar sig utan misslyckas. Vissa idéer kommer inte ut på marknaden. Men så är det med innovation! Det innebär ju att man testar nya saker och försöker lösa de många kriser vi står inför.

Jag tycker att staten ska ha en aktiv näringspolitik. Staten ska vara med och leda arbetet. Men uppenbarligen vill regeringen lämpa över ansvaret på myndigheten i stället för att själv ta på sig ledartröjan och peka ut vilka vägval Sverige ska göra i en tydlig och offensiv innovationsstrategi.

Fru talman! Jag ska försöka bena ut några av kommentarerna.

Det är när människor vågar gå från en idé om ett problem som man tror att man har en lösning på till handling - kanske startar ett företag och gör verkstad av sin idé - som vi bygger välstånd. För mig är det väldigt glädjande att vi kan mötas över blockgränsen när det gäller att det finns mycket hopp och framtidstro i det som händer i näringslivet just nu. Men tiderna är också föränderliga. Jag kan bekräfta det Daniel Vencu Velasquez Castro säger om att den senaste forsknings- och innovationspropositionen var starkt präglad av pandemin. Jag ser och respekterar det, även om jag inte håller med i alla delar. På samma sätt vore det oansvarigt av oss, fru talman, att inte nu väga in att vi har krig, inte i Europeiska unionen men väl i Europa.

Det innebär att regeringen gör en tydlig prioritering, precis det som Daniel Vencu Velasquez Castro efterfrågar, till förmån för det som kan ha så kallad duel use, det vill säga användas både i det civila och i det militära. Vi har valt att placera ökade medel till ett militärt innovationsprogram och utökad forskning inom försvarsområdet för att stärka Sveriges möjligheter att möta framtida hot.

Innebär detta att det finns delar av intressant och relevant innovationsarbete som därmed blir hacket lägre prioriterade? Jag tycker att man ska vara ärlig och säga ja. I det här läget innebär det att vi gör en omfördelning av en del resurser som tidigare gått till Vinnova. De går nu i stället över till försvarssidan, givet att vi har krig i vår del av världen. Jag försvarar och står upp för denna prioritering. Jag menar att det här också bidrar allmänt till att stärka svensk konkurrenskraft och industrins innovationskraft. Det ger oss en tydlig fördel.

Vidare vill jag påpeka att det är bråttom. Jag har tidigare haft möjlighet att debattera med interpellanten och andra företrädare för Socialdemokraterna, vars stora engagemang i dessa frågor jag verkligen uppskattar, om huruvida vi borde ha just ett strategiprogram för innovation. Jag har inte uteslutit det. Men vi väljer nu att verkställa vad jag tycker är syftet med ett strategiskt dokument på ett annat sätt. Jag tycker att man kan ha respekt för att det finns olika sätt att uppnå målet.

Det de fyra samarbetspartierna presenterade konkret i förrgår och i går var ett uppdrag till Vinnova om att ta fram 5-15 strategiska områden där Sverige måste orka prioritera. Det finns en stor fördel och styrka i Sverige med att vi tycker om att jobba så mycket som möjligt i konsensus, men ibland vill vi ge allt till alla. I ett läge där vi har jättetuff konkurrens från andra måste Sverige bestämma vad vi verkligen ska excellera i och vad vi ska vara absolut bäst på. Då kan man inte prioritera allt.

Fru talman! Det låter något motsägelsefullt när ledamoten säger å ena sidan att regeringen borde bestämma detta, å andra sidan att det är startup och scaleup-företagen, de innovativa företagen och näringslivet självt som vet bäst. Regeringen försöker ta hänsyn till båda saker och ta det ansvar vi har men också se att man ute i näringslivet själv vet bäst var mycket av potentialen finns.

Det gör vi genom att ge detta uppdrag till Vinnova och sedan inkorporera det i forsknings- och innovationspropositionen, som regeringen har ansvar för och som riksdagen ska besluta om. Det är ett bra sätt för att möta båda dessa behov.

Fru talman! Nej, jag sa inte att regeringen borde bestämma det här. Jag sa att regeringen borde leda arbetet. Det är två helt olika saker.

Nu lägger man över det på Vinnova. Jag kan ge ett konkret exempel på hur regeringen kunde leda detta. Om man ska leda ett arbete kan man till exempel arbeta genom samverkansprogram där man ses kontinuerligt och där det finns ett tydligt syfte och ett mål. Man kan bjuda in höginnovativa bolag, industrijättar, akademin, oppositionen och parterna. Det är så vi har arbetat. Det var ett val vi gjorde när vi satt i regeringsställning, men uppenbarligen är detta inget val som nuvarande regering gör, vilket jag beklagar.

Låt mig citera ur den debattartikel som kom i förrgår där det fanns näst intill inga svar på de stora utmaningar vi ser: "Vi vill därför särskilt uppmana de teknik- och forskningsintensiva företagen att dela med sig av sina strategiska avvägningar och vara med i kraftsamlingen."

Fru talman! Det finns ett enkelt sätt att ta reda på vad de tycker om vilka utmaningar som finns och vägval man behöver göra: Bjud in dem till Regeringskansliet och prata med dem, exempelvis i ett samverkansprogram!

När det gäller att fokusera och göra ett val håller jag med ministern. Vi behöver prioritera och hitta vad Sverige är bra på. Det är därför jag tycker att vi behöver en innovationsstrategi. Det är just en sådan som har arbetats fram i land efter land. Man vill att politiken och näringslivet tillsammans ska komma fram till vad det egna landet är bra på och vad man ska satsa på. Det håller vi i Socialdemokraterna med om.

Men Ebba Busch vill inte ha någon innovationsstrategi, fru talman, och jag förstår inte varför. Jag vill gärna ha svar på frågan varför Ebba Busch inte vill presentera en innovationsstrategi - inte ett strategiprogram, som statsrådet sa. Det här är otroligt viktigt.

Om man ska förstå dessa frågor kan man kan man säga så här: Man kanske inte vinner val på innovationsstrategier, men man vinner val på framtidstro. Det är just det innovationer ger.

Fru talman! Jag håller med om så mycket av ansatsen i ledamotens sista anförande att jag egentligen skulle vilja applådera, men jag håller inte med om det lite fyrkantiga sättet att resonera om formen. Jag beklagar att jag använde ett annat ord i stället för innovationsstrategi, men det bevisar lite grann min poäng.

Vad är syftet? Vi är båda två ute efter att ha en tydlig strategi och en tydlig riktning för vad Sverige ska prioritera framgent. Jag tycker att vi gör det på ett gott sätt, dels genom forsknings- och innovationspropositionen, dels genom uppdraget till Vinnova, som ska inkorporeras i delar av detta. Det kan inte bli tydligare. Det är ett glasklart uppdrag om 5-15 strategiska tekniker som ska prioriteras.

Mitt jobb går ut på att ha en kontinuerlig dialog med näringslivet i stort men inte minst också specifikt de innovativa företagen. Senast i går hade jag möjlighet att besöka Studsvik. De hade inte haft ministerbesök sedan 1977, tio år innan jag föddes. Trots att de bedriver forskning i framkant och i absolut världsklass och driver den här framtidstron har besök hos dem inte varit något som prioriterats. Det här är ju forskning som innebär att man kan bota cancer och att vi kan få ett bättre fungerande energisystem.

Samma sak gäller Ericsson och Science Park i Mjärdevi, där jag var dagen innan. Det hade då gått 40 år sedan Olof Palme var där vid invigningen. På dagen 40 år senare var jag på plats där och lyssnade till dem om vad som är avgörande i till exempel open ran-frågorna för att de ska kunna bedriva sitt arbete framgent.

De hyllade det uppdraget som vi nu har gett. Det är den respons vi fått från näringslivet hittills. Jag tror att vi båda är överens om målet. Sedan är det uppenbart att vi har lite olika syn på vägen dit. Jag tackar för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.