Arbetsplenum - Cykelfrågor - 2024-04-10

Fru talman! Cykeln har under lång tid varit betydelsefull för samhället. Det sägs att cykeln uppfanns för att det behövdes ett billigt, enkelt och smidigt sätt att transportera varor och förflytta sig. Man kan säga att cykeln är en succé som utvecklats genom åren och som näst intill varje individ har använt sig av eller åtminstone lärt sig att hantera och använda.

Vad är det då, fru talman, som gör cykeln som trafikslag så bra?

Cykeln bidrar till att minska trafikbelastningen och därmed också till att lindra trängseln på vägarna. Den är ett miljövänligt alternativ jämfört med andra transportmedel, då den inte släpper ut växthusgaser eller bidrar till luftföroreningar. Detta bidrar i sin tur till bättre luftkvalitet i våra städer.

Förutom de miljömässiga och infrastrukturella fördelarna främjar cykeln också en aktiv livsstil och förbättrad hälsa hos dess användare. Genom att cykling integreras i vardagen uppmuntras människor att vara fysiskt aktiva, vilket kan minska risken för kroniska sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes och övervikt.

Cykeln är även ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ för både samhället och individen. Genom att främja cykling som ett attraktivt transportmedel kan samhället dra nytta av minskad miljöpåverkan, förbättrad hälsa och ökad livskvalitet för invånarna.

Cykeln är alltså bra, men alla har inte möjlighet att cykla till jobbet, skolan, träningen eller andra aktiviteter.

Fru talman! Det är av stor vikt att flera trafikslag kan samarbeta på samma ytor. Alla trafikslag är viktiga, eftersom de erbjuder olika fördelar och möjliggör effektiv transport för olika ändamål och situationer. I mitt hemlän, Örebro län, fungerar cykeln väldigt bra i innerstaden. Bor man på landsbygden är det dock oftast bilen som gäller, då det både är långa avstånd att cykla och långt till kollektivtrafiken. Så tror jag det ser ut i de flesta län.

Genom att ha en blandning av trafikslag kan samhället uppfylla olika transportbehov för olika människor och situationer samtidigt som man strävar efter att minska den negativa miljö- och hälsopåverkan.

Fru talman! I Sverige är cykellopp en populär och växande sport. Allt från långa lopp genom vackra landskap till intensiva tävlingar på bana eller gator lockar både professionella idrottare och motionärer. Två av de mest kända cykelloppen i Sverige är Vätternrundan, en cirka 300 kilometer lång tur runt Vättern, och Cykelvasan, som går längs Vasaloppets spår. Dessutom finns det ett brett utbud av mindre lopp och motionslopp över hela landet, vilket gör cykelsporten tillgänglig för alla nivåer av cyklister. Med ett ökat intresse för hälsa och hållbarhet förväntas cykelsporten också fortsätta att växa och blomstra i Sverige.

Fru talman! För att föreningslivet ska kunna bedriva idrott och annan verksamhet effektivt är det avgörande att de har tillgång till goda förutsättningar för evenemang på statlig transportinfrastruktur. Tidigare har föreningar som anordnar tävlingar och motionslopp men även midsommarfirande och liknande själva kunnat skylta om, spärra av och ordna med det praktiska. Men de senaste åren har en bred debatt förts och orosmoln dykt upp eftersom Trafikverket ska hantera skyltning på statliga vägar och föreningarna stå för kostnaden över ett visst belopp. Det riskerar att bli enorma kostnader för mindre aktörer och hämma den positiva utveckling vi har sett under senare år.

Fru talman! I takt med att vinterns grus sopas upp blåser nya vindar för cykellopp som Vätternrundan. Den moderatledda regeringen fattade i förra veckan beslut om att Trafikverket får avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för kostnader vid motionslopp, tävlingslopp och andra arrangemang på statlig väg. Genom regeringens gemensamma insatser öppnas nu nya möjligheter för att anordna aktiviteter som cykellopp under mer fördelaktiga omständigheter. Det är positivt för folkhälsan och stöder ideellt engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Avslutningsvis vill jag lyfta fram trafiksäkerheten. Sverige som land behöver intensifiera arbetet med trafiksäkerhet och nollvisionen för att minska antalet dödsolyckor på vägarna ytterligare. Trots framsteg inträffar det fortfarande olyckor där människor omkommer, både i bilar och på oskyddade fordon som cyklar. För att adressera detta behöver Sverige fokusera på flera områden. Det handlar exempelvis om att förkorta tiden på vägarbeten för att minska risken för olyckor och att granska utformningen av vägräcken för att göra dem säkrare för alla trafikanter.

Det är också viktigt att aktivt bekämpa rattonykterhet, oavsett vilken typ av droger som är inblandade. Det gäller också att utnyttja möjligheterna med digital teknik för att förbättra trafiksäkerheten. Det innebär att ha mer flexibilitet när det gäller hastighetsbegränsningar och att tillhandahålla mer detaljerad och realtidsbaserad information om vägunderlag och trafikförhållanden för att hjälpa förare att fatta säkrare beslut.

Genom att ta itu med dessa utmaningar på olika fronter kan Sverige arbeta för en tryggare och mer säker trafikmiljö för alla.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson och Erik Ottoson (båda M).

(forts. § 13)

Fru talman! Tack för att du pratar varmt och gott om våra stora cykeltävlingar, exempelvis Vättern runt, Oskar Svärd! I fredags hade vi dock en interpellationsdebatt i kammaren med Andreas Carlson om små cykellopp, och jag skulle gärna vilja höra vad ni ska göra för att engagera er mer så att det blir bättre för de små cykelloppen. Det är nämligen de små loppen som blir lidande. När det gäller det ekonomiska du pratar om, att det som överstiger 150 000 ska betalas, har man ju bara gjort en lösning som gäller för år 2024.

Hur ska du hjälpa oss att få Andreas Carlson och era regeringspartier att förstå att vi måste ha en permanent lösning, Oskar Svärd?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag tror att man ska se detta ur två perspektiv där det ena är det korta perspektivet och det andra är det längre perspektivet.

När det gäller det korta perspektivet är det, precis som jag tidigare lyfte från talarstolen, så att den moderatledda regeringen i förra veckan fattade beslut om att Trafikverket får avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för motionslopp, tävlingslopp och andra arrangemang på statlig väg. Genom den insatsen öppnas nu nya möjligheter att anordna aktiviteter som till exempel cykellopp som Vätternrundan eller annat.

Det är den insats som regeringen har fattat beslut om för 2024, och vad som gäller framöver får vi återkomma till. Jag vet dock att inte minst Andreas Carlson har jobbat väldigt hårt för att få den här lösningen på plats, och jag har svårt att se att man kommer att lämna någon i sticket senare också.

Fru talman! Jag får tacka för svaret, men 43 lopp har redan ställts in det här året. Jag hoppas därför att ni hakar på till 2025 för att vi verkligen ska få detta permanent så att man vet vad som gäller, Oskar Svärd. Det handlar om att de små och stora klubbarna ska veta vad som gäller 2025.

Fru talman! Absolut, och detta är en fråga som vi följer, likt många andra. Vi följer den utveckling som sker, och det finns en dialog med cykelloppsarrangörerna. Jag vet att vi på olika sätt och på bred front vill se till att lösa både stora och små frågor, och det här är en viktig fråga för väldigt många människor i vårt land.

Fru talman! Jag tackar Oskar Svärd för anförandet. Jag tycker att det var en glädjande och positiv inledning när Oskar Svärd talade sig varm för cykling.

Det enda konkreta som sedan nämndes var dock detta med kostnader för motionslopp och viss trafiksäkerhet. Ledamoten nämnde ju många fördelar, som miljö, hälsa och så vidare - till exempel yteffektivitet - och jag undrar om det finns fler åtgärder som regeringen avser att genomföra för att ytterligare öka cyklingen i Sverige. Jag är lite nyfiken på det, för eftersom ledamoten talar så positivt om cykling tänkte jag att det kanske finns mycket i pipeline här. Det är egentligen min fråga inledningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag nämnde flera exempel på att cykling är bra för samhället. Jag trodde att ledamoten skulle komma upp i talarstolen och fråga mig varför jag pratar om bilen i en cykeldebatt, men vi fortsätter på cykelspåret.

Det finns flera åtgärder som vi från Moderaterna har velat se i flera år. Sedan får vi se om det blir verklighet nu eller om det kommer i framtiden, men något vi har följt upp de senaste åren är till exempel att cyklister ska kunna göra högersväng vid rödljus och cykla mot enkelriktat. Ett annat exempel är att man skulle kunna färgsätta cykelbanor så att de blir tydligare och på det sättet stärka trafiksäkerheten. Det finns alltså en rad åtgärder som skulle kunna vidtas.

Ytterligare ett exempel, som andra länder jobbar med och som vi har diskuterat internt i vårt parti, är att man som bilist ska hålla ett visst avstånd när man kör om på landsväg. Det finns även andra konkreta delar för att stärka trafiksäkerheten. När de kommer och om de kommer får vi återkomma till, men detta är några delar som vi driver som parti.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag får alltså hoppas att det kommer mycket satsningar och även budgetsatsningar. Mig veterligen är nämligen det enda som har hänt hittills att man har tagit bort stadsmiljöavtalen och stoppat ett färdmedelsneutralt reseavdrag, vilket är negativt för cyklingen.

Därför tänker jag att man behöver skärpa till sig och komma med skarpa förslag från regeringens sida - i alla fall om Moderaterna menar allvar med att man vill främja cyklingen utifrån de positiva mervärden som Oskar Svärd nämnde. Jag tackar alltså för svaret och hoppas att det kommer fler förslag framåt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för det som jag tar som en uppföljande synpunkt eftersom det inte kom några frågor.

Regeringen ärvde en stor underhållsskuld när det gäller cykelvägar, bilvägar och järnvägen - alla de delarna. Vi kommer nu att fortsätta genomföra saker som är bra för såväl cykeln som bilen och alla trafikslag. I ett läge som det Sverige befinner sig i rent ekonomiskt, där vi har haft en hög inflation och varit väldigt återhållsamma, tror jag att det gäller att göra rätt saker i rätt tid och på rätt sätt. Regeringen har en bred agenda för vad vi vill genomföra för att få Sverige på rätt köl igen, och den kommer vi att genomföra. Exakt vilka delar som kommer och när de kommer får vi återkomma till, men arbetet har bara börjat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande 2023/24:TU12 Cykelfrågor.

Jag är uppvuxen i en cykelstad, nämligen Uppsala. Uppsala består inte bara av invånare som bor inne i stan, utan vi är faktiskt Sveriges största landsbygdskommun med över 50 000 invånare som bor utanför staden. I Uppsala bor det ungefär 245 000. Det handlar om en landsbygd som skriker efter cykelbanor utmed riksvägarna. Där går det dock trögt, mycket beroende på att det inte finns mark. Rätt vad det är kanske det går en järnväg över marken, eller också kan det vara människor som överklagar. Det går därför trögt.

För mig är det här en viktig fråga då jag själv bor vid en sådan väg. Hade man förlängt den cykelbana som i dag bara går till ett ställe som heter Vänge ända till Vittinge skulle många cykla till jobb och vänner. Barnen skulle till och med kunna cykla till skolan och till kamrater. Man skulle kunna ta en cykeltur till sjön och bada, och jag skulle kunna ställa min bil. Faktiskt skulle även jag som bilburen då inhandla en elcykel. Jag hoppas att jag kommer att få uppleva det.

I betänkandet kan vi läsa att det senaste cykelbokslutet från Trafikverket visar att 936 000 personer i åldern 6-84 år cyklade en genomsnittlig dag 2021, vilket motsvarar cirka 10 procent av befolkningen.

Vi måste ställa om till det hållbara resandet. Vi gör det för våra barn och barnbarn. Vi gör det för framtiden. Vi gör det för klimatet. Cykeln har en roll att spela i det hållbara resandet.

I Sverige är cirka 30 procent av antalet bilresor kortare än tre kilometer, och hälften är kortare än fem kilometer. Om man bytte ut alla bilresor under två kilometer mot cykling eller gång skulle utsläppen minska mycket. Cykeln är framtiden.

Cykling är ett mycket miljö- och klimatsmart färdsätt. Inte minst i storstäder har cykeln stor potential att avlasta både kollektivtrafiken och vägarna. Platsen i gaturummen i våra större städer behöver avlastas. Vi kan inte öka vårt bilberoende, för bilarna får inte plats i våra större städer. Vi behöver avlasta vägarna, och fler måste välja cykeln.

För att cyklingen ska kunna öka och utvecklas behöver såväl säkerheten som kapaciteten öka. År 2022 dog 26 cyklister i trafiken. Cyklister utgör den största gruppen allvarligt skadade i vägtrafiken om man bortser från fallolyckor bland dem som går.

Framför allt i storstadsregionerna är det viktigt att den kommunala planeringen utgår från ett regionalt perspektiv för att underlätta cykelpendlingen mellan de närliggande kommunerna. I det sammanhanget finns också ett behov av att reglera användningen och kontrollen av elsparkcyklar. Men vikten av god planering för att underlätta cykelpendling och av reglering av elsparkcyklar är stor i alla kommuner.

Kommunerna har ett stort ansvar för att ställa om. Kommunerna behöver planera för ett hållbart resande. Men vi har också ett nationellt ansvar för att stötta kommunerna i deras planering. God planering för att underlätta cykelpendling är viktig i alla kommuner, inte bara de stora.

Ett nationellt mål för ökad cykling bör därför antas. Regeringen bör beakta de utredningar som på initiativ av den dåvarande S-ledda regeringen gjordes på området och besluta om ett nationellt mål för cyklingen. Att se över möjligheterna att utreda ett färdmedelsneutralt reseavdrag, liksom skatteavdrag för arbetsresor på cykel, bör också finnas på dagordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Även de globala klimatmålen förutsätter att många av oss tar cykeln. Cykeln känns mer modern än någonsin när världen ställer om för framtiden. Man skulle kunna tala om en cykelnyckel för klimatet.

Vissa partier i Sveriges riksdag kanske inte tycker att klimatfrågan är speciellt viktig. Men även om man totalt struntar i klimatet kan man kanske se att folkhälsan förbättras av att man lämnar bilen någon gång ibland. Folkhälsoeffekterna av ökat cyklande är betydande. Kan vi ersätta fler resor med cykel kan vi också må bättre som individer. Folkhälsan påverkas såklart av hur mycket vi rör på oss. Att trampa på en cykel är bra för hjärta, hjärna, muskler och motivation. Den som cyklar 15 minuter till jobbet en vanlig arbetsdag ägnar sig åt 30 minuters friskvård men tänker knappt på det.

Vi socialdemokrater vill sammanfattningsvis framhålla att en ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätorterna samt bidra till en bättre folkhälsa. En ökad cykling ger stora fördelar för samhället och individen. Cykeln hör till den stolta historien, nutiden och framtiden. Vi politiker har ett ansvar att göra vad vi kan för att det ska vara lätt att välja cykeln när det går.

Självklart står vi bakom alla våra motioner, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)

I detta anförande instämde Carina Ödebrink (S).

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Att cykeln fyller en mycket viktig samhällsfunktion är verkligen ingen överdrift. I genomsnitt cyklar 1 miljon människor varje dag i Sverige. Det är cirka 11 procent av befolkningen.

Som boende i Östergötland kan jag inte missa att nämna det största enskilda cykellopp vi har i Sverige, nämligen Vätternrundan. Varje år samlas ungefär 23 000 cyklister som cyklar den 315 kilometer långa rundan. Det finns också andra alternativ att cykla den här veckan i juni, som Halvvättern och Tjejvättern. Totalt deltar ungefär 60 000 människor.

I Sverige har vi en stor och viktig tradition att kunna använda statliga vägar till olika motionsaktiviteter. Men tyvärr har det varit ett mycket stort bekymmer att Trafikverket ändrat regelverket för arrangemang på statliga vägar. Det har slagit hårt mot idrottsföreningar och andra ideella föreningar. Regelverket innebär att arrangörerna måste ta alla kostnader kopplade till åtgärder enligt vägmärkesförordningen, exempelvis omskyltning, längs statliga vägar. Dessa stora kostnader för föreningarna har tyvärr lett till att många tvingats ställa in sina årliga lopp eller aktiviteter.

Fru talman! Det är viktigt att underlätta för ideella föreningar och organisationer genom att säkerställa att de ska kunna ha arrangemang på statliga vägar utan dessa extra kostnader. Därför föreslår regeringen i vårändringsbudgeten att 8 miljoner kronor tillförs till Trafikverket för ändamålet. Regeringen avser också att återkomma avseende den långsiktiga hanteringen av frågan.

Fru talman! Cykelturism är viktigt för vårt land. Det är en kraftigt växande reseanledning för såväl nationella som internationella turister. I samband med sin cykelsemester vill man gärna uppleva den svenska landsbygden och naturen, svenska traditioner och god mat och dryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Att cykla är en fysisk aktivitet som ger ett mycket viktigt bidrag till ökad folkhälsa, som vi hört flera tidigare talare säga. När fler cyklar kommer dock antalet omkomna och skadade cyklister att öka om vi inte vidtar riktade och effektiva trafiksäkerhetsåtgärder. Med den utgångspunkten blir arbetet för nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, en central utmaning i arbetet för ökad och säker cykling.

Cyklister utgör den största gruppen allvarligt skadade i vägtrafiken om man bortser från fallolyckor bland dem som går. Omkring 80 procent av de cyklister som skadas allvarligt och 30 procent av dem som omkommer gör det vid en singelolycka. Det är mycket allvarligt, och det måste bli säkrare för cyklister i trafiken.

Fru talman! Cykling ger ökad folkhälsa. Om fler människor skulle välja gång eller cykel skulle de positiva hälsoeffekterna öka, och det är otroligt viktigt. På 70-talet gick eller cyklade över 90 procent av barnen till skolan. I mitten av 90-talet var det 77 procent. I dag, i en tid då barn och unga blir alltmer stillasittande, är det nere i 57 procent. Enligt Pep-rapporten 2023 uppger bara två av tio ungdomar att de den senaste veckan följt rekommendationen att vara aktiv i minst 60 minuter varje dag.

Detta är allvarligt. Det är mycket viktigt att sänka tröskeln för vardagsrörelse. All rörelse räknas och är positiv för människors hälsa. Att det finns säkra och trygga cykelvägar, i synnerhet för barn, är en prioriterad fråga. Här har landets kommuner och staten ett stort och viktigt ansvar. Det är glädjande att regeringen i budgeten satsar på att förbättra och höja trafiksäkerheten för barn och unga genom bland annat byggande av nya gång- och cykelvägar.

Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att vi står bakom samtliga av våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag enbart bifall till reservation 11, vilken bland annat rör en likriktning av regelverket för cykelpassager och cykelöverfarter.

Fru talman! Enligt en undersökning från Stöldskyddsföreningen som har publicerats i Sveriges Radio uppger hälften av alla tillfrågade att de slutat cykla efter en cykelstöld. Det är en häpnadsväckande siffra.

År 2023 anmäldes 57 765 cykelstölder i landet. Det är förvisso en minskning med 8 procent sedan 2022, men motsvarar att alla invånare i en stad stor som Hässleholm skulle få sin cykel stulen, gammal som ung. Även om brottet ses som ett av de lindrigare brotten menar jag att det är av största vikt att stävja dessa stölder.

Jag har själv fått två cyklar stulna, och faktum är att jag slutade cykla efter den andra stölden. Utöver att det ger olustkänslor vid tiden för brottet sätter det sina spår betydligt längre än så. För egen del känner jag trots att många år har gått att jag känner en stor olust inför att ställa min cykel vid till exempel stationen eller andra ställen där man kan anta att risken för stöld är hög.

Polisens resurser är knappa, men ska vi få folk att känna sig trygga med att ta cykeln till bussen eller tåget bör mer resurser läggas på bevakade cykelparkeringar, gärna i form av garage där till exempel bank-id eller dylikt krävs för att kunna låsa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Enligt Svensk Försäkring betalas det varje år ut ungefär en kvarts miljard i ersättningar för stulna cyklar i Sverige. Det är en ansenlig summa. Cyklarna blir allt finare men också allt dyrare, och i synnerhet elcyklar. Som ytterligare åtgärd menar vi att tullens möjligheter och resurser måste stärkas för att minska utförseln ur landet av stulna cyklar, och för den delen annat stöldgods.

Fru talman! Det ska vara säkert att cykla, men det ska också vara säkert att ha en cykel. Man ska kunna parkera sin cykel utan att få den stulen.

Fru talman! Vi har tidigare varit inne på olycksstatistiken. År 2023 omkom 26 cyklister och av dessa tre på elsparkcykel. Varje år skadas ungefär 2 000 cyklister allvarligt. Det är skador som ofta ger livslånga men.

De senaste två decennierna har antalet allvarligt skadade i trafiken minskat markant, och det är glädjande. Det gäller dock inte för en grupp: cyklisterna. Det är inte elsparkcyklisterna som sticker ut. De utgör mindre än en tiondel av de allvarligt skadade, även om man kan tro annat. Sannolikt är det för att olyckorna med elsparkcykel uppmärksammas mer i medier.

Det är inte heller så att lejonparten av olyckorna sker mellan motorfordon och cykel. Tvärtom sker här en fallande trend. Det är glädjande. Nej, åtta av tio cykelolyckor med allvarligt skadade är faktiskt singelolyckor.

Cykelhjälm ger ett gott skydd. Men vi måste göra kommunerna mer medvetna om behovet av att se över cykelbanornas skick och standard. Det är förvisso inte ett statligt ansvar i sig, men att få ned antalet döda och allvarligt skadade är ett statligt ansvar. Här måste mer göras för att samverka med kommunerna.

Att det är lätt att göra rätt i trafiken är också något som gör trafiken säkrare. Regelverket för cykelpassage och cykelöverfart är ett bra exempel på hur man kan krångla till det. De flesta cyklister och bilister är ofta helt ovetande om skillnaden mellan dessa.

Därför har vi från Sverigedemokraternas sida yrkat på vår reservation som innebär att lagen ändras så att samma regler gäller för båda. Vi menar att det är bäst att alla cykelöverfarter görs om och blir cykelpassager. Bilisten är skyddad, men cyklisten är oskyddad. Här måste vi för att minska de allvarliga olyckorna införa krav på att cyklisterna ska stanna och lämna bilister och andra fordon företräde.

Ytterligare en regelförenkling kan vara reglerad färgsättning av cykelbanor. Att färgsätta en cykelbana kan vara ett bra sätt att vid en korsning påkalla uppmärksamhet. Denna färg bör dock vara enhetlig oavsett vilken kommun du befinner dig i. Man ska, som bilist, lätt känna igen sig när man närmar sig en cykelbana. Men jag påminner igen: Den stora andelen allvarligt skadade cyklister, åtta av tio, är från singelolyckor. Allting går inte att lösa med regelförenklingar.

Fru talman! Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli. Att tidigt lära barn att cykla är positivt ur många aspekter. Det främjar mobilitet, det främjar motoriken och det främjar hälsan. Men huvudansvaret är givetvis föräldrarnas, även om samhället kan ta ett större ansvar för att säkerställa att barn lär sig cykla trafiksäkert.

Att barn lär sig trafikvett i tidig ålder är viktigt för att undvika skador eller i värsta fall död. Att lära sig trafikregler och faror i trafiken är en kunskap man bär med sig hela livet. Att samhället träder in och hjälper till här menar vi vore en billig trafiksäkerhetsfrämjande insats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Att återinföra de gamla trafiklekskolorna, där barn på ett lättsamt och lekfullt sätt fick lära sig trafikregler och vägskyltar vore ett bra initiativ för att hjälpa barn att bli säkra i trafiken. De flesta här inne ser ut att ha uppnått den ålder att de minns dem.

Fru talman! Elsparkcyklarna har fått ett rejält genombrott, och de är numera ett vanligt inslag i stadsbilden. Där jag bor, i ett helt vanligt villaområde, ser jag oftare barn på elsparkcykel än på en vanlig cykel.

Även bland cyklar har vi haft en enorm utveckling av elektrifierade fordon. I dag ser många cyklar inte alls ut som de gjorde för tio år sedan. De kan vara breda, de kan vara långa, de kan vara tunga och de kan vara höga med stort transportutrymme. Lagen har inte riktigt hängt med. Ett möte med två lådcyklar kan göra det trångt på cykelbanan. En paketcykel kan vara så tung att en 250 watts motor inte är tillräckligt stark för att utföra fordonets uppgift.

Från Sverigedemokraternas sida menar vi att man bör titta över lagen om effektbegränsning, i varje fall för cyklar över en viss vikt eller med viss funktion. Dagens regelverk har en begränsande effekt på marknaden. Man kan strypa hastigheten till de stipulerade 25 kilometer i timmen som gäller för elcyklar och i så fall tillåta en högre effekt för dessa. Det bör man se över.

Avslutningsvis, fru talman, riktade kammaren 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik, och med detta en ändring av väglagen. Väglagen kräver i dag att det ska finnas ett funktionellt samband mellan cykelvägar och allmän väg. Dagens krav att en cykelväg måste ligga i direkt anslutning till en allmän väg tycker vi inte är rimliga.

Vi är nu inne i april 2024, men ingenting har hänt. Jag har ännu inte sett ett enda nytt lagförslag från vare sig föregående regering eller nuvarande regering. Det är inte rimligt att behöva föreslå ännu ett tillkännagivande i samma fråga, så som skedde om Bromma flygplats, utan nu får regeringen se till att skriva fram ett lagförslag i frågan.

Fru talman! Hur svårt kan det vara? Jag bara undrar.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Cykelfrågor.

Fru talman! Det är två år sedan pandemin satte fokus på cyklingens fördelar. Allt fler valde att cykla i stället för att åka kollektivt. Huvudorsaken då var att man ville hålla fysiskt avstånd och att man inte ville beröra ytor. Samtidigt stärktes hälsan, och man minskade också trängseln i kollektivtrafiken. Det är två positiva effekter av att fler cyklar. Det vill vi ta fasta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Fördelarna med att människor cyklar, inte minst hälsoaspekten, gör att Liberalerna på olika sätt vill underlätta för cyklisterna. En mycket viktig förutsättning för att det ska vara smidigt att cykla är att det finns sammanhängande säkra stråk och att de underhålls kontinuerligt. Det finns alltför många ogenomtänkta trafikmiljöer som försvårar för cyklisterna. Här tänker jag främst på den komplexa infrastruktur som finns i våra städer och större orter.

Vi måste arbeta för att cykelbanenätet hänger ihop och, kanske ännu viktigare, för att underhållet av cykelbanorna genomförs. Ett hål i vägen blir för en bilist ett litet gupp, men för en cyklist kan det sluta i en allvarlig olycka där man skadar sig riktigt ordentligt. Jag har själv flera vänner som har slutat cykla på grund av olyckor relaterade till infrastrukturen. Här behövs krafttag, inte minst efter den senaste vintern, som har skapat många potthål. Dock är detta främst kommunernas ansvar.

För att underlätta pendling med cykel vill vi se en sammanhållen planering av cykelvägarna på regionnivå, där kommunerna samverkar över gränserna. För cyklisten ska inte standarden på en cykelväg behöva försämras vid en kommungräns. Det är inte rimligt. Vi vill se fler satsningar på sammanhängande regionala cykelstråk för att göra det lättare att cykla längre sträckor.

Jag vill också ta upp behovet av en enhetlig nationell skyltning för cykling. Cyklar man över kommun- och regiongränser behövs en tydlig skyltning som underlättar orienteringen. Staten behöver samverka med kommunerna så att skyltningen framför allt genomförs men också ser likadan ut överallt.

Väglagens texter om byggnation av cykelvägar har diskuterats här i kammaren sedan jag kom in i riksdagen 2018 och säkert också innan dess. Cykelvägar som inte har en direkt koppling till bilvägar betecknas inte som vägar enligt väglagens definition, vilket bland annat innebär att det kan vara svårt att med hjälp av väglagen använda mark för en cykelväg. Det finns inte samma möjligheter att ta mark i anspråk som för allmänna vägar.

För Liberalerna är det dock av stor betydelse att man tar hänsyn till äganderätten då man bedömer eventuella ändringar i väglagen för att underlätta byggnation av cykelvägar.

Liberalerna vill också öka möjligheten att ta med cykeln på pendeltåget. Genom att kombinera kollektivtrafik och cykel kan fler låta bilen stå och därmed göra en insats för miljön och minska trängseln på våra vägar. Här är elsparkcykeln som ett fordon för att transportera sig till och från kollektivtrafiken ur ett dörr-till-dörr-perspektiv mycket intressant. Den tar liten plats på tåget och tar dig sedan smidigt dit du ska när du har stigit av tåget.

Fru talman! Liberalerna är positiva till elsparkcyklar, som har hittat en tydlig nisch inom mobiliteten. Elsparkcyklarna har nu funnits i några år, och både de positiva och, tyvärr, negativa effekterna av deras intåg har visat sig. Vi börjar komma till rätta med parkeringsproblemen, samtidigt som arbetet med att sätta in åtgärder för de ökande personskadorna kvarstår. Det är skador som kan leda till att människor får men för livet.

Framkomligheten för alla gångtrafikanter, inte minst för äldre och personer med funktionsnedsättningar, är avgörande får oss. Det behövs förtydliganden av regelverket för elsparkcyklar så att vi minimerar de negativa effekterna och kan se elsparkcykeln som ett bra bidrag till mobiliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Fru talman! Cyklister är oskyddade i trafikmiljön. Separata cykelvägar finns på många ställen, men samtidigt delar cyklisten ofta vägbanan med bilister. Trafiksäkerheten behöver förbättras på många ställen, inte minst när cyklister blir omkörda.

Sverige har en lång tradition som främsta land när det gäller trafiksäkerhet. Vi bör därför gå före även när det gäller cykling. Liberalerna ser positivt på att adressera cyklisternas upplevda osäkerhet på vägarna genom ett hastighetsberoende avstånd på minst en och en halv meter vid omkörning. En sådan regel skulle signalera till bilförare att fler faktorer än bara avståndet påverkar trafiksäkerheten och att det krävs riskkompensation vid omkörningar. Samtidigt vill jag betona att det måste vara enkelt för bilförare att komma ihåg regeln för att den ska få effekt.

Trafiksäkerhet på väg för cyklister är inte minst viktigt för cyklister som deltar i cykellopp. Cykellopp är en viktig morot för att öka cyklandet men också för att stärka hälsan. Vi har tagit bort avgiften för att arrangera cykellopp under 2024 för att underlätta för årets cykellopp, och vi diskuterar nu hur vi ska göra framåt.

Slutligen, fru talman: Tekniken utvecklas snabbt, och vi ser en ständig utveckling av cykelkonceptet, inte minst i form av elcyklar och elsparkcyklar. Liberalerna ser positivt på utvecklingen, samtidigt som trafiksäkerheten måste värnas. Vi ser en ökande trend i antalet cykelolyckor de senaste åren. Olyckorna bland dem som sitter i bil går ned, men bland dem som cyklar är trenden ökande. Det är därför viktigt att forskningen på olika aspekter av cykling får ökat stöd så att vi kan förstå hur cykling kan underlättas och hur vi kan minimera antalet cykelolyckor framöver när nu intresset för cykling ökar.

Forskningens kunskapshöjande arbete är viktigt för att vi framåt ska vidta rätt åtgärder och göra det mer attraktivt att cykla.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla motioner.

Fru talman! Cykelen är nyckelen till friheten! Så sjunger den folkkäre musikern Danne Stråhed från Skåne, och jag kan inte annat än instämma.

För en grönare och hälsosammare framtid är cykeln verkligen nyckeln och bör därför uppvärderas och behandlas som ett nationellt trafikslag. På så vis kan Trafikverket i större utsträckning planera för nationella cykelvägar och cykelleder.

Jag yrkar för Centerpartiets del därför bifall till reservation 7 under punkt 3.

Jag vill börja med att lyfta fram vikten av att cykeln prioriteras som ett eget trafikslag i infrastrukturplaneringen i förhållande till andra. Det är viktigt att uppvärdera cykelns roll i transportplaneringen, och därför bör också cykeln behandlas som ett nationellt trafikslag. Jag vill särskilt understryka vikten av att Trafikverket i större utsträckning planerar för nationella cykelvägar och cykelleder. Alltför ofta sker dagens planering utifrån ett motorfordonsperspektiv, och vi efterfrågar ett starkare cykelperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Det är därför viktigt att man under utbildningstider, till exempel, i både stadsplanering och liknande lägger stor vikt vid att nämna detta så att det kommer med i alla led. Jag anser att cyklister och gångtrafikanter ska ges en säkrare plats i trafikplaneringen. Detta kan exempelvis ske genom cykelfartsgator och säkrare korsningar eller genom att parkeringsplatser längs gator vid givna tillfällen omvandlas till cykelfält så att cyklar differentieras från bilar.

Det är lika viktigt att se över behovet av åtgärder, nödvändiga regelförenklingar och lagändringar som gör det möjligt att cykla i hela landet. Det behövs en översyn.

Jag kan med glädje konstatera att intresset för cykeln som transportmedel har ökat. Det märker jag inte minst i Malmö och i Lund. Med bra cykelleder, bättre vinterunderhåll av cykelvägarna och bättre bytespunkter mellan cykel och kollektiva färdmedel skulle cyklandet kunna öka ytterligare. Det är någonting vi behöver ta i beaktande när vi planerar för framtiden.

Jag kan också konstatera att cykeln tar mindre plats än bilen, och den genererar inte heller några utsläpp. Ett ökat cyklande vore bra för såväl miljön som folkhälsan och för att minska trängseln i städerna. Därför vill jag att man ökar framkomligheten för cyklar genom att bygga fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar. Arbetet med att skapa ett sammanhängande cykelvägnät i de största städerna behöver snabbas på samtidigt som vi behöver cykelanpassa motorvägarna.

Fru talman! Det är vidare betydelsefullt att nya vägar som utgångspunkt byggs med en tydlig anpassning till cykling. För en hållbar stadsutveckling är det högst angeläget att kunna transportera sig med cykel. En mångfald av transportmedel mår både stad och landsbygd bra av. Det är viktigt att människor har flera möjligheter att förflytta sig, och här har Trafikverket, utöver kommunerna, en väldigt viktig uppgift.

Med moderna elcyklar har cykeln nu blivit ett tydligare alternativ också på längre sträckor, och därför behöver tillgången till cykelvägar öka även på landet. Kommunerna har i dag rådighet över anläggandet av gång och cykelvägar på kommunal mark. Om man däremot vill bygga gång- och cykelvägar parallellt med en statlig väg eller järnväg regleras detta i väglagen, och därmed blir Trafikverket huvudman för projektet.

Jag anser att väglagen i dag är omodern och behöver ses över och att cykelvägar borde likställas med bilvägar. I dag får Trafikverket enligt väglagen inte anlägga friliggande cykelvägar där det inte finns ett samband med en statlig allmän väg. Jag menar att detta behöver ändras så att det blir möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan samband med en anslutande bilväg. Väglagen innebär i praktiken att många viktiga infrastrukturinvesteringar i gång- och cykelvägar försvåras.Fru talman! Jag anser att det finns skäl att se över lagstiftningen och andra regelverk. I samband med en sådan översyn är det viktigt att markägarperspektivet tydligt finns med så att cykelvägar inte blir ytterligare en åtgärd som legitimerar ökad expropriering.

Jag vill vidare betona att det behövs arbete på flera fronter för att underlätta framkomligheten för cyklister. Vi behöver inventera vilka arbetsvägar som löper parallellt med vägar och järnvägar som skulle kunna klassas och nyttjas som cykelvägar. Lämpligen bör regeringen ge ett sådant uppdrag till Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

För att kunna nå målen om att förbättra för cyklingen i framtiden krävs det slutligen också att myndigheterna har resurser och att de gör rätt prioriteringar för att arbetet ska gå i rätt riktning.

Herr talman! Jag kan konstatera att regeringens styrning av myndigheterna till stor del sker via regleringsbrev. Därför anser jag att regleringsbrevet till Trafikverket ska innehålla tydliga instruktioner om att ge arbetet med cykeltrafik högre prioritet. Inriktningen bör vara att cykeltrafik, där det är lämpligt, ska prioriteras framför biltrafik på vägarna.

Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till reservation 7.

(Applåder)

Herr talman! Cykeln är ett fantastiskt transportmedel på många sätt. Att cykla är samhällsekonomiskt fördelaktigt. Det gynnar samhället, miljön och den som cyklar. Därom tycks vi vara överens i riksdagen.

Trots detta har cyklingen minskat i decennier, om man bortser från större städer och tätorter. En bidragande orsak till denna trend är att vägnätet i allt mindre utsträckning lämpar sig för cykling. Bredare fordon, högre hastigheter och minimal vägren gör att det kan både vara och upplevas som direkt farligt att cykla på landsbygden i dag. Vägutrymmet räcker helt enkelt inte till. Här har även de säkerhetshöjande åtgärderna för bilen i form av sidoräcken och två-plus-ett-vägar, som naturligtvis är bra i ett avseende, ställt till det för de oskyddade trafikanterna. Det lilla utrymme som finns kvar äts upp helt och hållet. Detta hämmar cyklingen på ett olyckligt sätt. Jag anser att det för gående och cyklister ska finnas samma möjlighet att färdas som för motorfordon.

Cyklandet i hela Sverige bör öka, både för hälsans och för miljöns skull. För att detta ska kunna ske måste förutsättningarna för cykling avsevärt förbättras. Cyklande är en central pusselbit i arbetet med att få till ett hållbart transportsystem. Trygg, säker och gen cykelinfrastruktur måste finnas.

I våra svenska kommuner sker däremot i dag lite av en pånyttfödelse på cykelområdet. Cykelbanor byggs, cykelgarage färdigställs på centrala platser och företag ordnar lämpliga utrymmen för dusch och ombyte. Förmånscyklar blir vanligare, och cyklingen ökar kraftigt på många håll runt om i landet. Det är väldigt positivt.

På vissa ställen räcker dock infrastrukturen inte till. Det finns ofta tydliga mål i kommunerna om andelen cykling eller hållbara transporter, men på nationell nivå i Sverige behandlas cykeln rätt illa. Trafikverket, som har huvudansvaret för Sveriges transporter, fokuserar på annat. Det möjliga vägnätet för cykling krymper drastiskt, och tillskotten är försumbara. Transportstyrelsen, som sätter regelverken på myndighetsnivå, vill inte ändra reglerna till cykelns fördel. Det blir hela tiden halvmesyrer som ställer till det för kommunerna när de vill ge cyklingen en mer central roll.

Varför då? Ja, det finns inget nationellt mål när det handlar om cykling. Det finns generella målsättningar om ökad cykling men inget mål. Vi vet att när det saknas mål förlorar vi drivkraften hos våra institutioner och myndigheter. Vi behöver konkreta nationella mål för hur cykeltrafiken ska öka. Då kan vi kanske få lite fart på Myndighetssverige och dess prioriteringar. Vi har dock inget mål i dag. Däremot har Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på ett mål om dubblerad cykling till 2035. Detta tycker jag att riksdagen ska fastställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Ett mål behöver såklart också följas upp med tillräckliga resurser. Länder som Holland, Irland och Österrike som verkligen satsar på ökad cykling har avsatt ungefär 10 procent av sin infrastrukturbudget för cykling, medan Sverige ligger på blygsamma 1 procent - något som inte heller ser ut att öka.

Dessutom har den här regeringen beslutat om aktiva försämringar som att ta bort stadsmiljöavtalen, ett stöd till kommuner för att kunna förbättra för bland annat cykling och annat hållbart resande. Man stoppar även förslaget om ett färdmedelsneutralt reseavdrag, något som sju partier i denna riksdag stod bakom och som hade likställt cykling och kollektivtrafik med bilister i reseavdragshänseende.

Det finns några ljuspunkter på området. Trafikverket har föreslagit att tillåta högersväng mot rött för cyklister och att man ska få cykla mot enkelriktat där det är lämpligt. Sveriges infrastrukturminister skrev också nyligen, den 3 april, på den europeiska cykeldeklarationen, och där finns det mycket positivt för cyklingen. Jag hoppas verkligen att det följs upp av handling.

I det betänkande vi debatterar i dag behandlas också många viktiga förslag. Det har nämnts att väglagen behöver förändras så att stat och kommun får bygga en fristående cykelväg precis som för bilvägar. Utskottet föreslår dessutom ett tillkännagivande till regeringen om detta, så jag hoppas att regeringen återkommer inom kort. Ett annat viktigt förslag är hänsynsregeln för att göra det säkrare att cykla och få fler att cykla, nämligen en tydligare regel om ett avstånd på en och en halv meter vid omkörning. Vi skulle också behöva göra det säkrare för våra barn och unga att cykla och gå till skolan. Här skulle vi vilja se att man införde skolzoner med en hastighetsgräns på max 30 kilometer i timmen och även ökade möjligheter för kommunerna att se till att detta efterlevs.

Det finns många andra bra förslag som vi naturligtvis anser behöver genomföras. För tids vinning, herr talman, yrkar jag dock bifall endast till reservation 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 april.)