Interpellationssvar - Arbetsmarknadsutbildningars betydelse för kompetensförsörjning till bristyrken - 2024-03-15

Herr talman! Gunilla Svantorp har frågat mig vad jag gör för att med verktyget arbetsmarknadsutbildningar hantera bristen på personal inom infrastrukturens olika delar, såsom bussförare, lokförare, grävmaskinister och andra yrkesgrupper.

Väl fungerande infrastruktur är avgörande för att hela landet ska leva. Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning såväl inom infrastruktur som på hela arbetsmarknaden.

Samtidigt som det finns många arbetslösa är bristen på arbetskraft stor i många branscher. Den bristande matchningen på arbetsmarknaden beror delvis på att arbetssökande inte har den yrkeskompetens som efterfrågas. Utbildning är en viktig del i att komma till rätta med detta.

Det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildning av arbetskraften. Möjligheten till utbildning behöver därför stärkas för att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige. Av den anledningen prioriterar regeringen satsningar på fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen så att tillgången till sådan utbildning förbättras och fler snabbt kan komma i arbete. Totalt har regeringen tillfört 1 747 miljoner kronor för detta år.

Det är viktigt att arbetsmarknadens behov får styra hur utbildningar inom gymnasieskolan och komvux dimensioneras. Under 2023 genomfördes nödvändiga lagändringar för att understödja att planering och dimensionering av gymnasieutbildning inom gymnasieskola och komvux i högre grad bygger på arbetsmarknadens behov.

Vidare ska Skolverket enligt sin instruktion ta fram regionala planeringsunderlag till stöd för planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Planeringsunderlagen ska vara ett stöd för huvudmännen i arbetet med att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och med att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen och ett av många verktyg hos Arbetsförmedlingen för att möta arbetsgivares behov. Fler arbetslösa behöver utbilda sig för att få de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar. Arbetsmarknadsutbildningen liksom den reguljära utbildningen har en viktig roll i detta sammanhang.

Regeringen har i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 beslutat om nya mål. Arbetsförmedlingen ska förbättra matchningen och stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden bland annat genom att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Det finns även möjlighet för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med aktivitetsstöd. Möjligheten gäller studier vid komvux, universitet eller högskola, yrkeshögskola och folkhögskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen tar kompetensutmaningen på stort allvar. Jag kommer fortsatt att följa utvecklingen på arbetsmarknaden.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Jag ställde interpellationen eftersom jag som Socialdemokraternas ansvariga för infrastrukturfrågor reser runt väldigt mycket i vårt land för att besöka olika sektorer som sysslar med just infrastruktur. Det kan handla om alla våra olika trafikslag. När jag gör det är det en sak jag möts av hela tiden, nämligen bristen på personal.

Vi kan också se att väldigt många branscher inom denna sektor skapar sina egna utbildningar eftersom det saknas utbildningar. Det kanske är en fråga mer för utbildningsministern än för arbetsmarknadsministern. Men backar vi tillbaka ganska många år och tittar på den tid då vi tyckte att det var viktigt att ha olika delar av utbildningar i vårt samhälle att erbjuda kan vi se att just arbetsmarknadsutbildningarna då var ett jätteviktigt verktyg för att se till att människor som hade någonting med sig i sin ryggsäck snabbt kunde ställa om. I dag verkar det inte vara så.

Interpellationssvaret handlar till väldigt stor del om den reguljära utbildningen, inte om arbetsmarknadsutbildningen. Det kommer lite grann på slutet, men nästan allting i svaret handlar om den reguljära utbildningen. Jag får intrycket att arbetsmarknadsutbildningar är någonting som hänger vid sidan av och inte ses som så viktigt. Det tycker jag är bekymmersamt, med tanke på att det är ett verktyg som verkligen fort skulle kunna göra att människor kom i arbete.

Arbetsmarknadsministern säger att regeringen i det nya regleringsbrevet för 2024 har beslutat om nya mål och att ett av de målen är att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen. Det är ju bra, men frågan är vad det är för slags utbildning. Vi har ju sett väldigt många negativa aspekter på detta med att öka olika saker. Man kan få en bock i kanten om man har många deltagare på olika ställen, men vi måste också fundera på vad det är för kvalitet som erbjuds. Ska vi ha deltagare som går kurser så att de företag som erbjuder kurserna kan bocka av dem och få sina pengar? De arbetslösa kanske då har gått en kurs som inte har fört dem ett steg närmare arbetsmarknaden. Vad är det för kurser de faktiskt ska gå? Kommer utbildningarna att leda till jobb?

Matchningen i dag är urusel mellan dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och det som arbetsmarknaden frågar efter. Att sätta som mål att man ska öka antalet deltagare säger därför väldigt lite. Det är väldigt lätt gjort att uppnå ett sådant mål, men frågan är om de sektorer i vårt land som har behov av arbetskraft kommer att få den arbetskraften med ett sådant mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Gunilla Svantorp är väldigt rätt på det, vill jag säga. Man ska prata om kvalitet och inte om kvantitet. Det är väl lite orsaken till att jag nämner den enorma framgångssaga som den svenska yrkeshögskolan är, herr talman, där 91 procent efter något år arbetar med det man har utbildat sig för. Det är en träffsäkerhet i världsklass.

Det är också korrekt att för arbetsmarknadsutbildningarna, som riktar sig till en lite annan grupp och som Arbetsförmedlingen har som ett viktigt komplement, ligger träffsäkerheten på en tredjedel. Det är inte så bra som vi skulle vilja att det var. Därför har regeringen sagt att dessa utbildningar behöver öka men inte satt några mål för hur mycket de ska öka. Det ska ske med det medskick vi har om ökad effektivitet, ökad kvalitet och därmed ett bättre resursutnyttjande av statens pengar.

Jag håller med om att det är svårt på många håll. Arbetsförmedlingen skriver i sin årsredovisning att det för många av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är ett enormt gap när det gäller att kunna ta sig an eller till och med visa intresse för de arbetsmarknadsutbildningar där det finns efterfrågan.

När jag nu pratar med Arbetsförmedlingen blir jag dock glad att höra att det har startats en del industritekniska utbildningar, en hel del utbildning i elteknik, en hel del utbildningar för yrkesmässig trafik, specifikt för både lastbilar och bussar, och för maskinföraruppdrag. Några av dem har avslutats. Men i till exempel Linköping, Örebro, Umeå, Sundsvall och Västerås går personer in för att kunna ta de jobb som finns.

Då är frågan varför vi har den här arbetsmarknadsbristen. Varför har vi brist på duktiga människor som kan köra maskinerna? Jag brukar säga att oavsett om vi ska bygga solcellsparker, vindkraftsparker eller kärnkraftverk måste någon schakta, herr talman. Någon måste bygga fundamenten. Någon måste se till att det kommer vägar och anslutningar till detta. Då krävs det mycket riktigt att vi har de här personerna som Gunilla Svantorp och många inom inte minst branscherna och företagen efterfrågar.

Det krävs en uppskruvning av den reguljära utbildningen inom yrkeshögskolan, men också arbetsmarknadsutbildningar på området måste erbjudas. Arbetsförmedlingen har nu ett uppdrag för att ligga mycket närmare de bedömningar som företag i en region gör av vad som krävs. Det är utfallet när vi har dessa arbetsmarknadsutbildningar för anläggningsmaskinförare, lastbilsförare och bussförare. Det är viktiga yrken.

Men grunden måste vara att fler ungdomar tar sig an detta. Jag sa tidigare att det nu finns bättre möjlighet för regionerna att styra. Det drev inte minst Socialdemokraterna på för, vilket naturligtvis var helt rätt, för att ge ungdomar fler möjligheter att få jobb.

Det kommer mängder med prognoser om vad som kommer att hända med arbetsmarknaden i framtiden. Men det enda man vet helt säkert är att duktiga människor som kan ett yrke av klassiskt snitt kommer att behövas i hundratals år framöver. Därför är det viktigt att man gör båda. Men arbetsmarknadsutbildningar ska göra sitt.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

En viktig sak när det gäller utbildning, vare sig det handlar om reguljär utbildning eller arbetsmarknadsutbildning, är långsiktigheten. Människor behöver veta att utbildningen är inom något som regeringen tycker att det är viktigt att satsa på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de första sakerna vi i Socialdemokraterna gjorde när vi tog över makten 2014 var att initiera ett nytt kunskapslyft. Vi visade verkligen att för oss är utbildning prioritet ett, två, tre, fyra - hur många gånger som helst. Det viktigaste i livet är att man får en utbildning som leder till ett arbete, oavsett vem man är och oavsett vad man har med sig.

Under våra åtta år, som i den här kammaren ofta kallas för åtta förlorade år när jag debatterar med statsrådets partikamrater, byggde vi faktiskt ut med 160 000 utbildningsplatser inom alla olika sektorer inom utbildningsväsendet. Det var en fantastisk satsning.

Vad gjorde statsrådets regering i sin första budgetpost? Man skar ned med nästan 30 000 utbildningsplatser inom alla sektorer inför 2023, eftersom man ville sänka skatten för höginkomsttagare. Det är viktigt att komma ihåg. Sedan har man lagt tillbaka lite grann inför det här året. Men än så länge är det ingen satsning. Än så länge plockar man tillbaka det som man skar bort under 2023.

Vart vill man komma när det gäller just långsiktigheten? Vill man att människor ska kunna bygga på sin ryggsäck? Det är många som kommer till vårt land från andra länder - de är inte lika många i dag som förut - och som har med sig ryggsäckar. De har skaffat sig en utbildning och gjort något i det land de kommer från. Men när de kommer hit måste de många gånger börja om från början, eftersom det som de har i sina ryggsäckar inte räknas. De måste starta om från noll. Det är ett resursslöseri för både staten och den enskilde, framför allt för den enskilde, att behöva göra om det som man en gång har lärt sig.

Jag menar att arbetsmarknadsutbildningar måste kunna vara ett mycket vassare verktyg för dem som har med sig en ryggsäck, för dem som kommer från andra länder men också för dem i vårt land vars arbetsuppgifter av en eller annan anledning försvinner. Inte minst på grund av den gröna omställningen kommer vissa av de arbeten som finns i dag att försvinna. Då behöver man bygga på. Men man behöver kanske inte bygga på med en tre- eller femårig högskoleutbildning. Det kanske räcker med en kortare utbildning.

Yrkeshögskoleutbildningar är såklart ett jättevasst instrument där. Men vi ska komma ihåg att många som går yrkeshögskoleutbildningar redan har haft ett jobb. De var redan inne på arbetsmarknaden men behövde ställa om. Yrkeshögskola är fantastiskt. Man kan också se att vi har satsat på yrkeshögskoleutbildningar när vi har styrt landet.

Man måste dock jämföra äpplen med äpplen. Då kan man kanske tycka att det är de som står allra längst från arbetsmarknaden som vi måste satsa på, inte minst för de bristyrken som kanske inte kräver tre- och femåriga högskoleutbildningar utan lite kortare utbildningar. Det är när det gäller det som jag vill veta vad arbetsmarknadsministern tänker göra.

Herr talman! Det är klart att inte allt som Socialdemokraterna gjorde under åtta år var dåligt. Jag sa just att det var bra att de satte igång arbetet som vi har fullföljt med att dimensionera den reguljära utbildningen, så att man inte lurar folk. Man ska inte utbilda unga människor till yrken där det inte finns jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det görs ganska mycket prognoser, med eller utan AI, för att försöka se var framtidens jobb kommer att finnas. Vi vet därför att yrken och branscher som vi nu diskuterar - maskinförare, anläggningsarbetare och inom transport - är framtidsyrken och viktiga sådana för att Sverige ska kunna fungera. Vi kan inte bara ha ingenjörer och människor som tar oss till nya tekniska produktivitetshöjder. Vi måste också ha människor som gör jobbet. Alla behövs.

Gunilla Svantorps ingång var att Arbetsförmedlingen säger att många av de hundratusentals människor som är inskrivna där inte har tillräcklig kompetens för att gå en arbetsmarknadsutbildning. Då måste man jobba med det. Det handlar, för att tala klartext, om att fokusera på deras svenskkunskaper och deras grundläggande utbildning - grundvux egentligen - så att de sedan kan ta sig vidare.

Ibland får vi som sagt kritik av andra socialdemokrater för att vi inte har några högt satta mål när det gäller arbetsmarknadsutbildningar. Vi säger att det ska öka. Det gjorde det inte förra året. Det minskade snarare lite. Då pekar man på problemen på Arbetsförmedlingen. De ska fortsätta att göra vad de kan för att rusta de personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen för att kunna gå de här utbildningarna. Men det måste också finnas en drivkraft hos individerna att vilja gå dem. Det pekas det nämligen också på.

Riksrevisionen kom i dagarna med en rapport, Kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning - uppdrag, verksamhet och styrning. Det är lite jobbig läsning för oss båda. Gunilla Svantorps parti hade makten i åtta år, och mitt parti har haft makten i drygt ett år. Vi får alltså dela på ansvaret för detta.

Men vi måste ta till oss fakta. Till exempel menar regeringen nu att man ska jobba mer med anvisningar och att följa upp, och det tror jag inte att oppositionen är emot på något sätt. Man ska förklara att personen ska se till att läsa sin grundläggande utbildning för att sedan kunna gå en arbetsmarknadsutbildning. Det står i rapporten att det är för dålig uppföljning på det, och många människor gör inte det som förväntas när vi har ställt upp med det land som de har kommit till.

Vi ger möjligheter och ställer krav, men det följs inte upp. Människor gör inte det som krävs utan någonting annat. Det gör förstås inget om de kommer i annat arbete eller på egen hand söker sig en utbildning, men det är ju inte det som sker, utan de är kvar inom Arbetsförmedlingens verksamhet. Det är ett stort problem.

Detta är inte det enda vi gör. Liberalerna var med och uppfann yrkeshögskolan. Socialdemokraterna tog den vidare, och nu tar vi den till världsrekordhöjder. Det är ett väldigt viktigt medskick, herr talman, eftersom vi vet att det ger pang för pengarna. Det blir resultat.

Vi går också vidare med att titta på möjligheterna till gymnasial yrkesinriktning. I dagarna kom man igång med att ta in ansökningar från pilotprojekt för att använda den modellen på en lite lägre nivå och nå gruppen långtidsarbetslösa. De måste komma i jobb. Det är viktigt. När konjunkturen väl tar fart igen kommer det att vara ännu viktigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag blev glad när statsrådet pratade om utbildning till framtidsyrken. Det är på tiden. Det behöver vi verkligen göra. Det har kanske inte alltid hans företrädare gjort. Det är alltså väldigt roligt.

Den här interpellationsdebatten handlar om bristyrken inom infrastrukturområdet. Ju mer man lär sig om infrastruktur, desto mer inser man att nästan allting är beroende av infrastruktur. Vad vi än ska göra, hur vi än ska flytta oss en dag, är vi beroende av infrastruktur. Statsrådet var inne på det nyss. Vad vi än ska bygga krävs det att någon grävmaskinist, någon som hör till infrastrukturområdet, har varit där före oss.

Vad gäller den nationella planen för infrastrukturområdet kommer det att krävas 235 000 årsarbetare. Det är ungefär 20 000 per år. Det är en ökning från den förra nationella planen med 15-20 procent. Vi vet, tack vare de analyser som har gjorts, att det kommer att saknas 30 000-40 000 per år eftersom antalet människor som går i pension är större än vad som kommer in i branschen. Matchningen kommer att bli jätteviktig.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram en systemfråga inom Arbetsförmedlingen som handlar om upphandling. Om kompetensbristen är en fråga som kommer upp när man reser runt handlar nästa fråga om upphandlingssystemet som Arbetsförmedlingen sysslar med. De gör jättestora upphandlingar, som inte passar överallt. När tänker arbetsmarknadsministern ändra på det systemet och dela upp upphandlingarna i mindre bitar som passar exempelvis Värmland, Småland eller Stockholm?

Herr talman! Jag börjar i slutändan. Uppdraget har gått till Arbetsförmedlingen att i nära samarbete och med lokala förutsättningar i beaktande se till att upphandla sådana utbildningar som det finns efterfrågan på. De ska inte handla upp utbildningar som det inte finns efterfrågan på och som sedan får läggas ned. Då kastas medborgarnas skattepengar i sjön. Så ska vi inte hålla på. Det slöseriet har ingen råd med. Det är oanständigt, tycker nog både Gunilla Svantorp och jag.

Man ska veta att det sker en del direktupphandlingar. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att göra upphandlingar som medför att fler kvinnor kommer i fråga för bristyrkena, oavsett om det gäller det vi nu pratar om som handlar om transporter, anläggningar och maskinförare eller något annat. Det är deras uppdrag, men vi vet också att upphandlingssystemet är snårigt. Det är en mild beskrivning.

Låt mig avsluta med att säga att vi lever i en tid av omställning. Det är grön omställning, digital omställning, demografisk omställning och geografisk omställning.

Ni som sitter på läktaren - lyssna nu noga! Herr talmannen får också gärna lyssna. Om ni sköter er i skolan, gör era läxor och skaffar er en utbildning är framtiden er. Skaffar ni er en yrkesutbildning är framtiden garanterat ännu mer er. Om det kommer att bli lätt? Nej, men livet handlar inte om att det ska vara lätt. Livet handlar om att utbilda sig rejält och jobba hårt. Då får man ökad egenmakt och större frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska göra vad vi kan. Jag ska göra vad jag kan som minister, och jag är tacksam över att Gunilla Svantorp är här och driver på för att fler ska få mer kvalitet i arbetsmarknadsutbildningarna. Att bara cirka 33 procent leder till arbete är för dålig effektivitet. Det måste man ha med sig när man säger att det ska vara mer arbetsmarknadsutbildningar. Kvalitet och ökning måste gå hand i hand.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.