Herr ålderspresident! Jag satt i riksdagen 1998-2002, och även då diskuterade vi Samhalls problem med effektivitet, meningsfulla arbetsplatser, illojal konkurrens och undanträngningseffekter.
Nu har det gått drygt 20 år sedan jag för första gången satt i riksdagen, och nu har det kommit ännu en revisionsrapport. Där säger Riksrevisionens bland annat att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag och att regeringen och Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga.
Riksrevisionen konstaterar att Samhall brister när det gäller att ge utvecklande arbeten till sina anställda, att Samhall inte organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att de arbeten som erbjuds kan sägas vara utvecklande eller möta de anställdas behov samt att bolaget inte arbetar systematiskt med att följa upp de anställdas yrkesmässiga utveckling.
Riksrevisionen påpekar att det har gått drygt 30 år sedan Samhall ombildades till aktiebolag, att Samhall har utretts flera gånger sedan dess samt att flera av de brister som Riksrevisionen nu har identifierat har uppmärksammats även av tidigare utredningar och således varit kända under lång tid.
Herr ålderspresident! Det är förödande kritik som Riksrevisionen riktar mot Samhall. Tyvärr är det inte heller första gången som man riktar denna kritik.
Herr ålderspresident! Vi som företräder regeringen och Tidösamarbetet delar Riksrevisionens uppfattning. Regeringen har därför tagit initiativ till en utredning som ska göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.
Utredningen ska bland annat
kartlägga Samhalls målgrupp
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
analysera om Samhalls verksamhet erbjuder meningsfulla och utvecklande arbeten
analysera de processer hos Arbetsförmedlingen och Samhall som leder fram till urval, anvisning och anställning hos Samhall
analysera om det finns behov av ytterligare stödinsatser för individen före, vid sidan av eller som en del av en anställning hos Samhall och om idéburna aktörer kan spela en större roll i detta avseende
analysera transparensen i hur Samhall använder den statliga merkostnadsersättningen
vid behov lämna förslag till förändringar av statens samlade styrning av Samhalls verksamhet.
Herr ålderspresident! Enligt min mening är det bra att regeringen tar tag i Samhall och ser över hur man kan styra upp denna verksamhet. Som kristdemokrat önskar jag dock att vi kan få till ett bredare samtal om hur vi ska arbeta för att personer med nedsatt arbetsförmåga får ett jobb och kommer in i samhället.
Arbete handlar inte bara om samhällsnytta; arbete är också en del av vårt välbefinnande. Alla människor har behov av att känna sig behövda. Det är därför viktigt att arbetet också är relevant och att det finns förutsättningar att utvecklas på arbetsplatsen.
Själva idén med Samhall är att staten tar ett ansvar och ger enskilda personer möjlighet att få ett jobb. Det är en god idé, men den kan också bli exkluderande. I dag vinner Samhall upphandlingar hos andra bolag där Samhalls personal jobbar tillsammans med ordinarie personal fast med andra arbetskläder, vilket visar att man inte är en del av den ordinarie personalen. Även om vi alla menar väl leder detta ändå till en form av exkludering som vi borde försöka att undvika. I många fall hade troligtvis dessa bolag också kunnat anställa denna personal själva om det funnits andra förutsättningar för detta.
Herr ålderspresident! Några av oss besökte Japan för en tid sedan. Där arbetar man med dessa frågor på ett annat sätt. Där finns ett lagkrav på att företag med mer än 100 anställda ska anställa minst 2 procent med någon form av nedsatt arbetsförmåga, vilket gör att dessa personer blir en del av det ordinarie företaget.
I Sverige arbetar vi även med olika former av lönebidrag. Enligt min uppfattning borde fler kunna få stöd via lönebidrag. Lönebidraget har den fördelen att den enskilde kommer in i en gemenskap. Tyvärr är det ofta rätt krångligt för arbetsgivaren, och dagens modell innebär att man i praktiken måste prata ned den enskilda personens utveckling om man ska få behålla den ersättning man får från staten. Dagens regler är också väldigt rigida.
När vi ser över Samhall bör vi också ställa oss frågan om det finns andra sätt att underlätta för dem med nedsatt arbetsförmåga att komma in på arbetsmarknaden och bli en del av den gemenskap som finns på en arbetsplats. Jag är därför glad över att vi har fått med att utredningen ska analysera hur transparensen i och kontrollen av hur Samhall använder den statliga merkostnadsersättningen kan utvecklas. Detta inbegriper att överväga för- och nackdelar med en mer individbaserad ersättningsmodell, exempelvis lönebidrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
Herr ålderspresident! Vi kristdemokrater driver på för att stärka sociala företag och idéburna aktörer. Dessa är otroligt viktiga som ett alternativ till Samhall och måste kunna konkurrera med Samhall på lika villkor, men så är inte fallet i dag. Att Samhall får mer stöd per månad och anställd än vad ett socialt företag kan få via lönebidragssystemet får effekten att de sociala företagen trängs undan från en del marknader - exempelvis inom städ, där det blir oerhört svårt att konkurrera med Samhall. Det är glädjande att det i utredningsdirektiven finns med att utredaren ska titta på just detta och hur idéburna aktörer kan spela en större roll.
Herr ålderspresident! Samhall får 6,6 miljarder per år, och i budgeten 2024 gjorde regeringen ytterligare ett tillskott på 1 miljard kronor. Tillskottet gjordes för att lösa bolagets kortsiktiga ekonomiska utmaningar i väntan på en översyn. Samhall har, trots en omfattande budget, betydande ekonomiska problem på grund av stora kostnadsökningar i kombination med vikande efterfrågan på bolagets tjänster.
Samhall har alltså en budget på 7,6 miljarder - det är väldigt mycket pengar. När vi nu utreder Samhall borde vi även ställa oss frågan om vi hade kunnat få ut mer av dessa pengar via andra företag, civilsamhället och andra stödformer.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet, samtidigt som jag hoppas att vi kommer att fortsätta samtala om hur vi kan underlätta för alla som har extra behov att komma in på arbetsmarknaden och på så sätt få en möjlighet att bli en del av arbetsgemenskapen.
(Applåder)