Interpellationssvar - Kraftvärmens förutsättningar - 2024-02-27

Fru talman! Äntligen: Isak From har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förbättra förutsättningarna för den bioenergieldade kraftvärmen. Det är en fråga som man diskuterar alldeles för lite, men i dag blir det åka av.

Inledningsvis kan jag konstatera att regeringen och jag delar Isak Froms bedömning att kraft- och fjärrvärmen utgör en central del av det svenska energisystemet. Förutom att bidra med en närmast fossilfri värme och elproduktion har kraftvärmen ofta en central roll för den lokala effektförsörjningen och bidrar till hög energieffektivitet - något av det viktigaste man kan få.

Den 15 december 2023 inkom Statens energimyndighet med sin slutredovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärr- och kraftvärmesektorn. Därutöver publicerade Energimarknadsinspektionen den 31 januari 2024 en promemoria med slutsatser från den analys som myndigheten gjort av fjärrvärmemarknaden mot bakgrund av den senaste tidens prishöjningar.

Båda myndigheterna lämnar ett flertal förslag på åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för kraft- och fjärrvärme, både för kunderna och för leverantörerna. Regeringskansliet analyserar nu myndigheternas förslag, men det är tyvärr för tidigt att säga vilka åtgärder som kan bli aktuella för regeringen att gå vidare med.

Därtill har regeringen beslutat att en särskild utredare ska analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras för att bland annat säkerställa en hög leveranssäkerhet, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med.

Regeringen har också tillsatt en utredning om en robust skogspolitik som ser skogen som en resurs för bland annat energiförsörjningen.

Kraft- och fjärrvärmen påverkas även av totalförsvarsplaneringen, eftersom den innebär ökade krav på att stärka beredskapen inom värmesektorn. Ur ett totalförsvarsperspektiv är det viktigt att kraft- och fjärrvärmeverk har en förmåga att så långt det är möjligt upprätthålla värmeförsörjningen, även under höjd beredskap och ytterst krig. Kraftvärmen spelar även en viktig roll för elberedskapen och möjligheten till så kallad ödrift, det vill säga att leverera lokalt producerad el inom ett geografiskt avgränsat elnät som kan drivas utan koppling till det omkringliggande nätet, detta eftersom den med rätt förutsättningar har förmåga att kunna starta upp elproduktion utan extern anslutning till elnätet, så kallad dödnätsstart, och kan leverera reglerbar, planerbar och lokal elproduktion.

För att klara klimatomställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft och nå hela vägen ned till nettonollutsläpp år 2045 behöver Sverige elektrifieras med fossilfri och i större utsträckning även planerbar el.

Fru talman! Jag tackar för att energi- och näringsministern var snabb på bollen. Jag vet att näringsministern uppskattar denna debatt. För åhörarnas skull kan vi nämna att vi under de senaste åren har haft en hel del debatter om elpriser, kärnkraft och vindkraft. Därför kan det vara på sin plats att vi fyller ut byttan med lite kraftvärme.

Energi- och näringsministern nämner de kraftigt ökade fjärrvärmepriserna, och det måste man ta med i detta. Runt om ute i landet är det ganska många kunder som får kraftigt höjda räkningar. Solör, ett bolag som har flera anläggningar runt om i landet, aviserar höjningar på drygt 30 procent i Falköping. I Västerbotten har Solör ett antal anläggningar där man aviserar ökningar med runt 30 procent. Det är klart att många av de kommunföreträdare som för ett antal år sedan sålde ut kraftvärmeverken och fjärrvärmeverken tycker att detta blir svårt.

De utredningar och förslag som ministern hänvisar till är förväntade, men kostnaderna för konsumenterna kommer att komma nu. Vi måste vara tydliga med att en del av kostnadshöjningarna beror på Rysslands invasionskrig i Ukraina. Europas beroende av fossil energi påverkar även vårt energisystem, och något som också påverkar är att energibolag har importerat skog och skogsrester från Ryssland. Det får inte göras nu, vilket är fullt rimligt.

Samtidigt kan vi konstatera, vilket jag också nämner i min interpellation, att tillgången på grot - alltså skogsrester från skogen - skulle kunna nyttjas i betydligt större utsträckning än vad som sker. Det gäller särskilt eftersom man av kostnadsskäl i princip inte tar ut några skogsrester från norra Sverige. Det har inte varit fullt ut lönsamt på grund av långa avstånd. Här behöver hela regeringen agera.

Energi- och näringsministern hänvisar i sitt svar delvis till den skogsutredning som har tillsatts och som ligger på landsbygdsminister Kullgrens bord, men när jag läser den framstår den mer som en juridisk utredning för att komma till rätta med några av de motsägelsefulla lagar som finns inom svensk och europeisk skogslagstiftning och miljölagstiftning. Det framgår inte speciellt väl att utredningen ska titta på hur näringen ska såga mer virke som skulle kunna ge såväl plank och brädor som sågspån, som mycket väl kan eldas. Det framgår inte heller speciellt väl av uppdraget att utredningen ska titta på hur och i vilken omfattning uttaget av skogsrester, alltså grot, kan ökas från fler marker.

En sådan debatt kanske snarare hör hemma på landsbygdsminister Kullgrens bord, men tillgången på skogsrester har väldigt stor betydelse för kraftvärmens fortsatta förmåga att leverera.

Fru talman! Jag vill börja med att bena lite grann i varför det är så viktigt med kraftvärmen, återigen. Det som många gånger hörs i debatten om energifrågor och el i största allmänhet är nämligen vindkraft och kärnkraft, och någon gång ibland är det någon som nämner frågan om vattenkraft och vindkraft samtidigt. Det man missar när man inte tar med kraftvärmen i diskussionen kring energisystemet är följande: När vi nu har ökat fokus på beredskap och försörjningstrygghet efter Rysslands invasion av Ukraina behöver vi få ännu mer fokus på stödtjänster och den lokala effekten.

Kraftvärmen bidrar med ungefär 9 procent av den producerade elen i Sverige. Elproduktionen är ofta placerad på centrala platser i elnätet, och detta gör stor skillnad där effektbehovet är som störst och det många gånger kan vara brist på nätkapacitet. Man ska här göra skillnad på kraftvärme och fjärrvärme, för fjärrvärmen bidrar i sin tur till att avlasta elnätet eftersom den minskar behovet av el för uppvärmning.

Fru talman! Isak From är inne på bränslet. Bränslet som används till den svenska kraftvärmen utgörs till största delen av olika former av bio och avfallsbränslen. Det vanligaste är biobränsle i form av så kallad grot, vilket Isak From nämnde tidigare. Det är en förkortning för grenar och toppar och avser den del av trädet ovanför stubben som är kvar när stamdelen har tagits ut. Det är svårt att använda detta till så väldigt mycket annat, och vi skulle gärna se att det användes i större utsträckning.

Jag vill också ta tillfället i akt att understryka att den verkningsgrad som kraftvärmen har ligger på mellan 90 och 93 procent. Elen behöver produceras där behovet är störst, och oberoendet av väder gör kraftvärmen till en planerbar baskraft. Det är en otroligt viktig del av vårt system.

Isak From nämner att ansvaret ligger på flera olika ministrar, men jag skulle säga att vi är väl samkörda. Vi ser också behovet av att alla utredningar som nu är igång eller som ligger på regeringens bord samverkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar energi- och näringsministerns syn på att detta kraftslag har varit och är väldigt viktigt, speciellt eftersom det är planerbart. Det går att köra hårt på morgonen när efterfrågan är stor. Likväl är det nu väldigt många hushåll som drabbas av väldigt stora kostnader, och det måste vi vara medvetna om.

Detta är hela regeringens ansvar. Det görs nu stora investeringar av en del kraftvärmebolag, inte minst längs Norrlandskusten, tillsammans med vindkraft. Det handlar om att kunna producera hållbara biodrivmedel. alltså e-metanol, samtidigt som man producerar fjärrvärme och elkraft. Dessa investeringar är stora och kostsamma, och det är av största betydelse att politiken för omställningen ligger fast. Just nu kan vi se att det svajar något på ett antal områden i klimatpolitiken, och jag hoppas att det inte är så på detta område.

Fru talman! Stormen Hans drabbade hela landet. I norra Västerbotten fällde stormen Hans ungefär 1 000 kubikmeter i ett ganska kvadratiskt område.

Jag deltog i en interpellationsdebatt här i kammaren om statens möjligheter att införa ett undantag gällande avverkningsanmälningarna och om huruvida staten och landsbygdsministern kunde tänka sig några insatser för rennäringen, då rennäringen särskilt efterfrågade att hyggena efter stormen skulle städas upp. Tyvärr hade inte landsbygdsministern några som helst svar på mina frågor.

Nu vet jag att bland annat statliga Sveaskog jobbar ganska hårt och intensivt i området för att ta hand om så mycket grot och skogsrester som möjligt, men detta är också ett gemensamt uppdrag. Det finns en efterfrågan från flera olika intressenter när det gäller att ta till vara mer skogsrester och grot från markerna. Inte minst i det område som jag kommer från drabbas också rennäringen om man inte tar vara på detta. Det borde gå att se att vi har en vinn-vinnsituation här. På andra områden kan det behövas kapacitet för att transportera det här till närmaste kraftvärmeverk.

Energi- och näringsministern får gärna ge ett svar till alla de konsumenter som nu drabbas av extrema kostnadshöjningar till följd av omvärldsfaktorer som de är helt och hållet oskyldiga till. Vem ska kompensera dem för deras kraftigt ökade kostnader? Fjärrvärmekostnaderna går som sagt upp med över 30 procent på väldigt många håll runt om i landet. Här behövs gemensamma insatser från politiken.

Fru talman! Det finns många anledningar till att kostnaderna för fjärrvärme har gått upp. Jag vill understryka att det är skillnad på fjärrvärme och kraftvärme. Det är värt att notera, som jag var inne på tidigare, att kraftvärmens effektivitet och konkurrenskraft hänger på att man kan sälja både el och värme. Det gäller alltså att det finns ett fjärrvärmenät eller en industriell process som kan ta emot den värme som produceras. Kraftproduktionen dimensioneras därför i väldigt hög grad efter värmeunderlaget, alltså hur många som har behov av detta för att värma sina hus. Tillgång till fjärrvärmenät är en förutsättning för den lokalproducerade elen från kraftvärmen.

Det finns flera anledningar till att priset har gått upp. Omställningen från fossilt till förnybart har ökat efterfrågan på biobränsle, i synnerhet efter Rysslands invasion av Ukraina. Tyskland och Polen är två av många länder som har efterfrågat väsentligt mer biobränsle, och returträ på väg till Sverige har stoppats för att i stället användas i Tyskland. Priserna på utsläppsrätter har också ökat, vilket ytterligare ökat trycket på omställning från fossil energi till biobränsle.

Vidare har flera länder i vårt närområde konverterat sina gamla fossila pannor till biobränslepannor. Kraftigt minskad import av biomassa och biobränsle från Ryssland, Belarus och Ukraina har lett till bränslebrist inom EU på flera miljoner ton, och många länder i Europa vänder sig till de nordiska länderna för biobränsle. Därtill har konjunkturen lett till neddragningar inom byggindustrin, vilket i sin tur har lett till minskade volymer träavfall - det som ibland kallas RT-flis - från byggprocesserna. Det har också blivit svårare att få till nya långsiktiga kontrakt.

Det finns väldigt många samverkande faktorer, fru talman. Det säger sig självt att det inte går att fullt ut kompensera för detta även om man bestämde sig för att använda en massa skattemedel för det.

Isak From vet att vi har andra processer igång som rör prissättningen på fjärrvärmen för att öka transparensen där. Kunderna, som många gånger sitter fast med ett naturligt monopol, ska ha möjlighet att veta vilka kostnader som kommer att drabba dem framöver och om dessa kostnader är motiverade. Detta får dock bli föremål för en annan diskussion än den som Isak From och jag har i dag.

Fru talman! Energi- och näringsministern nämnde många faktorer, men hon glömde en faktor som påverkar detta. Jag tänker på den svenska byggbranschen, som det helt har tagit stopp för. Mängden av det rivningsavfall och de byggrester som man har använt sig av i kraftvärmeproduktionen har minskat kraftigt, och åtgärderna - eller de bristande åtgärderna - när det gäller byggsektorn är något som ligger på regeringens bord. Det är delvis en annan debatt, men detta hänger ihop.

Energi- och näringsministern säger att man på Regeringskansliet analyserar Energimarknadsinspektionens förslag, som till stor del handlar om att stärka kunden i förhandlingssituationen, bland annat genom information. Det är väl rimligt. Kundskydd mot oskäliga prishöjningar är också synnerligen rimligt. Framför allt är det rimligt att samhället och regeringen pekar ut en rimlig väg. Det är ganska många som nu står och funderar - om de ska tåla prisökningar på 30 procent, eller återkommande prisökningar i denna takt, kanske de ser över att investera i någonting annat.

Bristande tilltro till det som görs riskerar att skada branschen. Det behövs en tydlig deklaration från energi- och näringsministern om vad man avser att göra för att förbättra kundernas situation.

Vi behöver den här kraftproduktionen. Den är synnerligen viktig för elnätet, vilket energi- och näringsministern har lyft fram.

Jag är tacksam för att vi kunde ha denna debatt. Precis som energi- och näringsministern har lyft fram behöver fokus flyttas lite från kärnkraft och vindkraft så att det även handlar om kraft- och energiproduktion från bioenergi.

Fru talman! Jag vill börja mitt avslutningsanförande med att än en gång tacka Isak From så mycket för interpellationen. Vi behöver bli fler som förstår kraftvärmens och fjärrvärmens betydelse för Sveriges energisystem som helhet.

Enligt Energimyndighetens slutredovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till en fjärr- och kraftvärmestrategi har användningen av biobränsle i det svenska energisystemet ökat med i genomsnitt drygt 2 ½ terawattimme per år under de senaste 40 åren, och huvuddelen har utgjorts av skogsbaserad bioråvara. Här behöver ett helt ekosystem klara av att hänga ihop. Enligt strategin finns potential för ökad tillförsel och användning av skogsbränsle under kommande decennier, men då behöver vi få flera beslut att gå i takt.

Nu sätter vi tänderna i skogsutredningen, och det gläder mig att Isak From redan har kikat på den. Det handlar om värdering av systemnyttor i elsystemet och att väga in detta mycket tydligare. Det handlar inte bara om ökad kraftproduktion eller mer in utan även om hur systemet kan fungera bättre med stabilare priser och stabilare leverans.

Vi gör med elmarknadsutredningen en total översyn av elmarknaden i stort. Vi ser över flexibilitetsfrågorna för att göra systemet mindre stelbent - inte minst gäller detta lokala flexibilitetsmarknader, bilaterala avtal, nätnytta och så vidare.

Detta blir en fråga för fler att engagera sig i framöver. Jag tackar så mycket för dagens interpellation.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.