Interpellationssvar - Hemtjänst i kristider - 2024-02-27

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag ska agera för att säkerställa att hemtjänsten fortsätter fungera i händelse av kris eller krig.

Kommuner har ett stort ansvar inom den offentliga förvaltningen. Kommuner ska inom sina respektive ansvarsområden kunna förebygga, motstå och hantera kriser och olyckor av varierande art och omfattning.

Krisberedskapen i Sverige bygger på den så kallade ansvarsprincipen, som innebär att en statlig förvaltningsmyndighet eller ett annat offentligt organ som har ett bestämt verksamhetsansvar under normala förhållanden även ska ha det vid en fredstida kris samt under höjd beredskap och ytterst krig, förutsatt att verksamheten ska bedrivas under sådana förhållanden. Det är alltså kommunerna som ansvarar för att säkerställa att hemtjänsten fortsätter att fungera i händelse av kris eller krig.

Det försämrade säkerhetsläget, tidigare erfarenheter av kriser samt utvärderingar har tydliggjort att kommunernas beredskap inom socialtjänsten behöver stärkas väsentligt. Regeringen har därför avsatt 300 miljoner kronor årligen från och med 2024 till ett riktat statsbidrag för att stärka och utveckla kommunernas arbete med socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens civila försvar.

Genom den struktur för samhällets krisberedskap och civila försvar som gäller sedan den 1 oktober 2022 tydliggörs att omsorgen är en samhällsviktig verksamhet. Regeringens syfte med det riktade statsbidraget är att förbättra kommunernas förutsättningar att leva upp till de krav och förväntningar som finns.

Under 2023 avsattes 100 miljoner kronor, som fördelades med ett lika stort belopp per kommun, i syfte att ge kommunerna förutsättningar att analysera vilka behov som finns när det gäller att utveckla och stärka kommunernas planering och arbete. Vidare har länsstyrelserna ett särskilt uppdrag att utgöra ett regionalt stöd till kommunerna i deras arbete med den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap.

Som Linus Sköld är inne på i sin fråga hänger kommunernas förmåga att säkerställa hemtjänst under kris eller krig ihop med förmågan att upprätthålla andra funktioner, såsom elförsörjning. Det försämrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen i Sveriges närområde understryker behovet av ett starkt totalförsvar och en stärkt krishanteringsförmåga. En viktig del i detta är att stärka det civila försvaret. Regeringen anser att åtgärder och investeringar för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta och utökas. Kommuner är centrala aktörer i arbetet med att stärka och utveckla samhällets krisberedskap.

Regeringen gör därför även ekonomiska satsningar på det breda, övergripande arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Regeringen förstärker länsstyrelsernas möjligheter att stödja kommunernas arbete med civilt försvar genom ett tillskott på 60 miljoner kronor från 2023. Även i det övergripande beredskapsarbetet har länsstyrelserna en viktig roll när det gäller att stödja arbetet med att utveckla krisberedskapen på lokal nivå.

Regeringen satsar också 100 miljoner kronor årligen från 2024 på utökade bidrag till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Detta är alltså utöver de 300 miljoner kronor som har avsatts specifikt för kommunernas arbete med socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens civila försvar.

Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig behöver stärkas på bred front. Socialtjänsten, inbegripet hemtjänsten, är en väldigt viktig del i detta. Regeringen har sedan tillträdet prioriterat att stärka rikets beredskap, och vi fortsätter det arbetet.

Herr talman! Hemtjänst är en formidabel idé - att våra äldre ska kunna bibehålla så mycket kapacitet och så hög livskvalitet som möjligt genom att bo kvar hemma med stöd. Men hemtjänsten är därmed också essentiell för brukarnas trygghet och livskvalitet. Det rör sig om en väsentlig del av den svenska välfärden.

I Älvsbyn fick vi den 4 januari i år se prov på hur skört detta kan vara när det inträffar en kris eller en olyckshändelse. Det råkade vara 40 grader kallt i Älvsbyn samtidigt som det brann i en transformatorstation mitt i byn och flera tusen hushåll blev utan ström. Utan ström tar det inte mer än fyra timmar innan reservkraften tar slut för telemasten i centrala byn; detta har jag haft en debatt med civilministern om eftersom han är ansvarig för telekommunikationen.

Detta gör att hemtjänstens larm slås ut. Hemtjänstens bilar kan varken laddas med el eller tankas i de bensinpumpar som drivs med el. Hemma i husen, där de äldre förmodas bo, står cirkulationspumparna stilla. Även om man har fjärrvärme blir huset alltså inte varmt. Det blir fort kallt inomhus i 40 minusgrader.

Beredskapen för ett sådant här scenario behöver vara robust. Jag hör Anna Tenje ge två svar på min fråga om vad hon avser att göra. Det ena är att det är kommunernas ansvar, och det tycker jag är ett dåligt svar på frågan om vad Anna Tenje avser att göra. Det andra är att hänvisa till ett antal riktade statsbidrag. Den som inte har läst svaret i förväg får nog svårt att hänga med i vilket statsbidrag som ska gå till vad. Min sammanfattning är att det är 60 miljoner till länsstyrelserna och 100 miljoner generellt till kommunerna, fördelat i en lika stor pott till varje kommun. Det betyder ungefär 300 000 per kommun i Sverige i dag, eller kanske 350 000. Det är också 300 miljoner till socialtjänsten generellt, fördelat på kommunerna för att jobba med krisberedskapen.

Detta är de belopp jag fick fram ur genomgången. Om det nu är kommunerna som ska ta ansvaret för att hemtjänsten är robust måste man spegla detta i hur det går för kommunerna. För tillfället går det superdåligt för kommunerna. Ett par exempel på detta är att medelskattesatsen i kommunalskatten är 10 öre högre sedan årsskiftet, att var tredje kommun väntas få underskott för 2023 och att 48 kommuner budgeterar med underskott för 2024.

Anna Tenje säger att det är kommunernas ansvar, men sedan underfinansierar hon och hennes regering kommunerna så att de går på knäna och måste spara.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att slå fast, så att vi är tydliga och klara med detta, att Sveriges krisberedskap alltså vilar på ansvarsprincipen. Det vill säga att var och en på de olika nivåerna gör sitt inom sitt område och ska upprätthålla - inte i full mån men i viss mån - de delar som man normalt sett i fredsläge också ansvarar för.

Jag kan hålla med Linus Sköld i beskrivningen av hemtjänsten och dess extremt viktiga betydelse. Den tidigare debatten här handlade om barnomsorgen, och barnomsorg och äldreomsorg är två extremt viktiga saker för att civilförsvaret och totalförsvaret över huvud taget ska fungera. Detta är två saker som åvilar kommunerna, precis som sjukvården är regionernas ansvar. Sedan ligger massor med andra saker på den statliga nivån.

Ska man börja rucka på den principen kommer vi att få betydligt större problem än så. De pengar som den här regeringen har sett till att kommuner och regioner får del av för att kickstarta återuppbyggnaden av totalförsvaret och civilförsvaret borde ha kommit mycket tidigare. Det kan jag hålla med om. Mycket mer borde ha gjorts mycket tidigare. Men det här arbetet sattes inte igång av den tidigare regeringen, utan det är sådant som har prioriterats här och nu av den här regeringen. Nu har man kommit en bra bit på vägen men givetvis inte ända fram.

Vi lever i en orolig tid. Det var uppenbart under pandemin, och för oss som då hade förtroendeuppdrag som kommunföreträdare blev det väldigt tydligt vilka brister som fanns och vad som behövde göras. Många kommuner tog ett enormt stort ansvar. De kommuner som tidigare hade fått vara med om stormarna Gudrun och Per och om översvämningar hade kanske ett litet försprång, men det var ändå uppenbart och tydligt att mer behövde göras.

Vi gör nu en stor upprustning och en kickstart av både totalförsvaret och civilförsvaret som sammantaget kommer att gynna tryggheten och säkerheten i Sverige väl. När vi blir fullvärdiga medlemmar i Nato kommer vi att vara ett av de medlemsländer som klarar tvåprocentsmålet. Detta är viktigt, inte minst för tryggheten och säkerheten men också för ett starkt civilförsvar.

För en stark krisberedskap måste man samtidigt kunna skydda den yttre gränsen och den inre gränsen. De pengar som vi nu har tillfört kommuner och regioner är avsedda att stärka civilförsvaret, totalförsvaret och krisberedskapen i kommuner och regioner. Det handlar om att göra den överbyggande analysen för att kommunerna i sitt ansvarsområde ska veta vad man behöver prioritera och särskilt satsa på.

Jag håller med om att det är ett stort och viktigt arbete som ligger framför oss. Detta är mycket grannlaga och inte nog givet den situation vi befinner oss i i dag med en orolig omvärld. Men den här regeringen prioriterar de här frågorna, både när det gäller det yttre försvaret och när det gäller det inre försvaret, för att skapa möjligheter till ett tryggt totalförsvar och civilförsvar men också för att kommuner och regioner ska klara av sina grannlaga uppgifter i händelse av kris och krig.

Herr ålderspresident! Då lägger vi ännu en sak till Anna Tenjes ansvarsutkrävande: Det är kommunernas ansvar, och det är den förra socialdemokratiskt ledda regeringens ansvar.

Jag efterfrågar ju vad Anna Tenje avser att göra för att stärka krisberedskapen i hemtjänsten, och jag hör fortfarande inget svar på det. Om svaret är ansvarsprincipen borde man som minister med ansvar för att hemtjänsten ska fungera vara intresserad av att kommunerna har resurser nog att finansiera sin hemtjänst, så att den redan från början är robust. En hemtjänst som måste skära ned, som sparar och som inte får tag i personal kommer ju inte att ha någon resiliens den dag en kris eller, gud förbjude, ett krig skulle inträffa.

Politik är att prioritera. I Anna Tenjes svar nämns ett antal uppräknade riktade statsbidrag, ett på 100 miljoner, ett på 300 miljoner och ett på 60 miljoner. Men kommunsektorns underskott för 2023 - prognostiserat, eftersom årsboksluten inte är klara - är 7 miljarder, och det kommer sig av att den här regeringen inte har tillfört nog med generella statsbidrag. De generella statsbidragen höjdes förvisso nominellt, men det svarar inte mot inflationen på 9 procent förra året.

Resultatet av detta är alltså att vi ser stora höjningar av kommunalskatten. Så stora höjningar som mellan 2023 och 2024 har vi inte sett sedan den senaste gången Alliansen satt i regeringen. Det är ju när Alliansen sitter i regeringsställning som kommuner känner sig tvingade att höja kommunalskatten.

Politik är prioriteringar, vill jag säga, och den här regeringen prioriterar att sänka skatten för höginkomsttagare. 960 miljoner går till rabatt på höginkomsttagares lyxrenoveringar av köket och till att de ska kunna anställa hemhjälp eller få hemstädning. Det är de 50 procent som har de högsta inkomsterna som tar del av den förstärkning av rot- och rut-avdragen som den här regeringen gör. Detta förmår man att prioritera 960 miljoner till. Men när jag frågar hur vi ska stärka hemtjänstens krisberedskap kommer man med ett riktat statsbidrag på 300 miljoner.

Avskaffa plastpåseskatten kan man också göra. Det kostar mer än vad kommunerna fick för att analysera sitt behov av krisberedskap, som ju var ett exempel på vad regeringen kunde göra och ändå respektera ansvarsprincipen.

Prioriteringen här är supertydlig. På vanligt folks bekostnad och på välfärdens bekostnad ska skatten sänkas för höginkomsttagare, samtidigt som man tvingar kommuner att höja skatten för alla. Jag tycker att Anna Tenje borde svara på min fråga i stället för att försöka skjuta över ansvaret på Socialdemokraterna eller på kommunerna. Vad avser Anna Tenje att göra för att stärka hemtjänstens resiliens i händelse av kris och krig?

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag beskyllde inte den tidigare regeringen för allt och allting. Men jag konstaterade att det hade varit bra om man hade börjat betydligt tidigare, både när det gäller de satsningar som vi nu gör på försvar och rättsväsen och framför allt när det gäller kris- och krigsberedskapen i kommuner och regioner.

Som jag ser det behövs tre saker för att äldreomsorgen ska fungera under en krissituation. Först och främst behöver man ha en god äldreomsorg under normala förhållanden. Det är inte tu tal om att det finns stora utmaningar och brister i äldreomsorgen. De har varit kända under en längre tid. Många kommuner har också jobbat med dessa problem, inte minst när det gäller kompetensförsörjningen, under en längre tid. Men detta identifierades inte minst i samband med coronapandemin.

Jag är därför glad för den här regeringen. Vår statsminister utsåg inte bara en minister för civil beredskap. Vi tycker att de frågorna är viktiga och att de behöver prioriteras. Vår statsminister utsåg dessutom en äldreminister. Vi anser att de frågorna är viktiga och att de behöver prioriteras.

I samband med att jag tillsattes i detta ämbete tillsatte jag en utredning när det gäller språkkrav, just för att säkra att äldre personer kan förstå och göra sig förstådda. Detta var en av de stora brister som utpekades inte minst i Coronakommissionens rapport och i Ivos granskningar.

Vi såg också till att tillsätta en utredning som tittar på hur den medicinska kompetensen kan stärkas i den kommunala hälso- och sjukvården, givet att patienter eller äldre blir alltmer multisjuka och att det är mer komplicerade fall. Vi bedriver en vård och omsorg i hemmen som är alltmer avancerad. Samtidigt är fortfarande glappet mellan kommun och region ibland alldeles för stort, och våra äldre faller mellan stolarna.

Detta är två saker som vi redan nu har förberett och som vi vill fortsätta arbeta med. Dessutom gick vi vidare och förlängde Äldreomsorgslyftet, en kvalitetssatsning för att höja just kompetensen. Det är en väldigt bra satsning som har fallit väldigt väl ut. Jag brukar inte prata om riktade statsbidrag särskilt högt annars, men jag måste konstatera att detta har varit ett statsbidrag som definitivt har träffat helt rätt och gett en ökad kompetens. Detta fortsätter vi med i tre år framåt för att just höja kompetensen.

Det andra som måste till - förutom en väl fungerande äldreomsorg i fredstid - för att detta ska fungera i krigstid är att huvudmännen, det vill säga kommunerna i detta fall, har en god krisberedskap och är rustade med ett bra förberett civilt försvar. Krisberedskapen i våra kommuner är inte på något sätt färdigutbyggd. Den är under upprustning, och regeringen stöttar och kommer att fortsätta stötta detta viktiga arbete.

För det tredje måste samhället tillhandahålla en grundläggande infrastruktur för att detta övriga ska fungera. Regeringen har redan påbörjat ett aktivt arbete på detta område när det gäller bland annat det som vi var inne på tidigare - elberedskap och en säker energiförsörjning. Vi har påbörjat arbetet med en säker, stabil och ren elförsörjning i framtiden, inte minst genom kärnkraften. Vi satsar dessutom mycket när det gäller cyberförsvaret. Vi vet att cyberhot är ett hot som definitivt träffar många av våra kommuner hårt.

För mig handlar krisberedskap om ett väldigt brett och långsiktigt arbete. Det är ett arbete som jag önskar att vi hade påbörjat mycket tidigare, för då hade vi kommit mycket längre nu. Men den här regeringen prioriterar definitivt detta och kommer att fortsätta jobba med det.

Herr ålderspresident! Tack, Anna Tenje, för ett långt svar som inte innehöll svar på frågan jag ställde! Svaret här handlade om vad Anna Tenje tycker behövs för en hemtjänst som ska fungera även i kristider, men jag hörde ingenting om vad Anna Tenje avser att göra. Det är en enkel fråga. Jag har ställt den i interpellationen. Jag har upprepat den i varje inlägg hittills. Anna Tenje har snart ett slutanförande, och då kan hon redogöra för vad hon tänker göra mer än att själv vara utsedd av statsministern för att det är så prioriterade frågor.

Jag sammanfattar denna debatt med att var tredje kommun väntas landa in ett årsbokslut för 2023 med underskott - 7 miljarder totalt i underskott. Vi ser en rekordhöjning av kommunalskatten från 2023 till 2024, det vill säga tecken på att det går riktigt taskigt för kommunernas ekonomi när denna regering sitter vid rodret.

För att en god äldreomsorg ska kunna upprätthållas även i krigstid behöver den finansieras. När man skär ned så här mycket på välfärden kommer det också att gå ut över äldreomsorgen och hemtjänsten. Det kommer att försvaga krisberedskapen i hemtjänsten.

Detta är min sammanfattning, och Anna Tenje har inte med ett ord berört det. 1 miljard till lyxrenoveringar av höginkomsttagares kök förmår man att prioritera. Att säkra kommunernas ekonomi i denna kris förmår man inte att prioritera.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det är väl uppenbart att kommunikationen kanske inte riktigt kommer fram i kväll. Då vill jag bara återberätta det jag sa tidigare.

Jag tror att det vilar på tre saker om man ska ha en lyckad kris- och krigsberedskap. Den första delen är kanske den viktigaste. Att man har en god äldreomsorg i fredstid är den grundläggande faktorn för att man också ska kunna ha en god äldreomsorg i kris- och krigstid.

Regeringen har prioriterat att fortsättningsvis satsa på kompetensförsörjningen när det gäller Äldreomsorgslyftet för att säkra kompetensen inom äldreomsorgen. Vi har tillsatt en utredning för att se till att vi får ett språkkrav så att äldre människor kan förstå och göra sig förstådda inom hemtjänst och särskilt boende. Vi vill stärka den medicinska kompetensen så att äldre inte hamnar mellan stolarna utan får den vård och omsorg de har rätt till alldeles oavsett om det är i hemmet, på ett särskilt boende eller på ett sjukhus.

Vi har satsat på en anhörigstrategi för att se till att fler anhöriga får ett bättre stöd från kommun och region. Vi har också satt igång arbetet med en demensstrategi, givet att demens är en av de största folksjukdomarna. I dag lever ungefär 150 000 med en demensdiagnos, och 25 000 årligen får en sådan diagnos.

Sammantaget ger detta en starkare och bättre äldreomsorg som kan stå stark i fredstid men också i kristid.

Regeringen stöttar kommuner och regioner - på det statliga planet, det regionala planet och det kommunala planet - när det gäller att stärka kris och krigsberedskapen. Detta är en mycket prioriterad fråga för regeringen. Det tror jag att man har sett, inte minst på de 78 punkter som civilministern nyligen presenterade.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.