Interpellationssvar - Tillstånd för havsvindparker vid södra skånes kust - 2024-02-16

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag kan lämna något besked om när regeringen kommer att fatta beslut om de planerade havsvindparkerna vid södra Skånes kust och, om inte, vad det är som gör att regeringens tillstånd dröjer.

Inledningsvis vill jag säga att jag verkligen uppskattar att Adrian Magnusson har uppmärksammat att regeringen driver på handläggningen av alla nya ansökningar om havsbaserad vindkraft som lämnas in. Ytterligare beredningsuppdrag har lämnats till länsstyrelsen efter dem som Adrian Magnusson nämner i sin interpellation.

Att öka produktionen av all fossilfri el är en högt prioriterad fråga för regeringen, och att effektivisera tillståndsprocesser är något som regeringen arbetar målmedvetet för. Detta gäller inte minst den havsbaserade vindkraften. Regeringen har nyligen tagit emot Regeringsprövningsutredningens betänkande, som syftar till att renodla regeringens uppgifter. Det är en utredning som är viktig inte minst i tider som dessa, med ett försämrat säkerhetsläge.

I betänkandet finns en mängd förslag som kan bidra till en rättssäker och effektiv process, vilket regeringen nu kommer att arbeta vidare med. Den pågående utredningen En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft (KN 2023:01) tittar just nu på hur prövningen för havsbaserad vindkraft kan bli mer effektiv och tydlig. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft samtidigt som andra samhällsintressen beaktas.

Som svar på Adrian Magnussons fråga om vad det är som gör att regeringens beslut dröjer vill jag, för att tala klarspråk, fru talman, förtydliga att det i dessa ärenden handlar om att pröva flera motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall. Sveriges behov av ren energi är ett mycket starkt allmänt intresse. Andra viktiga intressen som måste beaktas inför ett beslut om tillstånd för vindkraftsproduktion kan vara yrkesfiske och naturvård men även försvar, kulturmiljö och sjöfart.

Jag kan försäkra att regeringen hanterar alla ärenden om tillstånd för vindkraftparker så snabbt och effektivt som möjligt, utan att riskera rättssäkerheten. Handläggningen sker enligt de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.

Som ledamoten Magnusson vet är ärendena komplexa och innefattar ett omfattande underlag med många olika frågeställningar och möjliga intressekonflikter. Jag kan i dag inte föregripa regeringens prövning av vindkraftsparkerna vid södra Skånes kust eller något annat enskilt ärende. Inte heller kan jag säga när regeringen kommer att fatta beslut i respektive ärende, men jag kan meddela att ett internt arbete pågår.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det var inte riktigt det svar som jag hade hoppats på, men detta är jag övertygad om att statsrådet är väl medveten om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet och jag är överens om en sak, och det är att Sverige behöver mer el. Jag vill tro att statsrådet också tycker att vi behöver ha det så snabbt som möjligt. Enligt flera studier och rapporter är det absolut snabbaste sättet att få fram mer el att anlägga vindkraft till havs. Detta skapar mycket el, och det går snabbast att få på plats, om regeringen är redo att bevilja tillstånd.

Att det går att få mycket el i Skåne från vindkraft kan jag intyga för statsrådet, för där blåser det nästan hela tiden. Östersjön är dessutom en idealisk plats då det är få stormar där men ändå starka vindar, som sagt.

Frågan om etablering av vindkraft utanför södra Skånes kust är viktig för elproduktionen i hela södra Sverige. Jag upplever att det finns en bred förståelse för detta i mina hemtrakter. Vi behöver mer energiproduktion i Skåne, och om vi ska få energiproduktion i Skåne är som sagt den havsbaserade vindkraften det effektivaste och snabbaste sättet. Så är det bara.

En annan viktig aspekt i denna fråga är vad en etablering av någon eller flera av parkerna, oavsett aktör, skulle göra för tillväxten i min del av Skåne. OX2, som står bakom ansökan om vindkraftsparken Triton, menar att etableringen skulle innebära 300 lokala jobb under byggnationen och sedan 100 jobb i 50 år. Då pratar vi såklart inte bara om byggnationen utan om allt runt omkring. Folk ska äta och konsumera, ja, helt enkelt leva, i den delen av landet. För den sydligaste delen av landskapet, där besöksnäringen är stor, vore detta ett stort och välkommet lyft. Det kan jag lova statsrådet och alla som lyssnar.

Fru talman! Statsrådet hänvisar till de utredningar som ligger på bordet, men de kommer ju inte att påverka just dessa ansökningar, vill jag påstå. Utredningen En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft ska presentera sina resultat i sommar, och det kommer att dröja ungefär ett år innan det rullas fram något förslag på lagstiftning utifrån den utredningen.

Regeringsprövningsutredningens betänkande överlämnades den 5 februari, så eventuell lagstiftning med anledning av den utredningen ligger också en bit fram i tiden, vill jag påstå.

Triton och Skåne Havsvindpark, som är den andra stora park som man vill etablera och som bolaget Ørsted ligger bakom, har alla tillstånd klara. Natura 2000-tillståndet för Skåne Havsvindpark beviljades av länsstyrelsen i mars 2023, och länsstyrelsen rekommenderade att parken skulle byggas i december 2022, alltså efter det att den nya regeringen tillträtt.

Det är mycket pengar och en ansenlig mängd energi som har plöjts ned i dessa ansökningar. Det finns stora förhoppningar i mina hemtrakter, brett bland politiker från alla politiska läger, om att en eller flera av dessa etableringar ska bli av.

Fru talman! Genom interpellationen vill jag ge statsrådet möjlighet att utveckla lite varför det tar tid för regeringen att ge tillstånd. Statsrådet har här i dag listat några av de intressen som regeringen väger mot varandra. Man kan ju fråga sig: Är det Försvarsmakten som har synpunkter? Är det fiskeintresset som står i vägen, eller sjöfarten, som statsrådet också tog upp? Eller är det något tjafs internt inom regeringen? Jag vet inte. Det tas inte upp här, men så kan det kanske vara.

Det är synd att statsrådet inte tar det tillfälle som ges, för tydligen är det något som skaver. Det hade varit önskvärt med ett något klarare besked åtminstone om vad det är som skaver, så att invånarna i södra Skåne inte behöver fundera och spekulera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet anger i sitt svar att det är flera olika motstridiga intressen som ska prövas. Det är regeringens uppgift att göra denna prövning och avvägning.

Kan statsrådet åtminstone utveckla vilka intressen som regeringen tycker väger tyngst vid prövningen, så att riksdagen kan få någon ledning i hur processen kommer att gå? I och med att resultatet av dessa utredningar ligger så långt fram i tiden, finns det något annat besked som statsrådet kan ge till södra Skåne?

Fru talman! Jag tackar statsrådet Pourmokhtari för svaret på Adrian Magnussons interpellation som jag också fick ta del av.

Vi är mitt uppe i den gröna omställningen, och överallt i vårt land görs det investeringar för att vi ska klara den utmaning som omställningen innebär. Det är klart att det är bra för klimatet att vi genomför denna omställning. Men jag skulle också vilja påstå att det kanske är viktigare för vår konkurrenskraft som land när vi ser att hela världen ställer om.

I en värld som kapplöper om vem som kommer att vara ledande i den gröna omställningen, och därmed säkra sitt lands konkurrenskraft och skapa jobb för sin befolkning, kommer elproduktion att vara viktig. Det är precis det som har varit vår ambition när vi satt i regeringsställning. Det var något som jag tycker att vi ändå lyckades med rätt så bra. Trots den tidigare interpellationsdebatten om klimatmålen med Romina Pourmokhtari och Jytte Guteland tycker jag att den socialdemokratiska regeringen har lyckats bra.

Jag vill ändå påstå att denna regering också har goda ambitioner när det kommer till elektrifieringen. Jag har förstått det som att denna regering har elektrifiering som ett ganska viktigt verktyg för att klara omställningen. Jag håller med om att elektrifiering är avgörande om vi ska klara omställningen. Och vi behöver få mer el på plats och se till att vi kan möta efterfrågan på effekt från olika industrietableringar. Här kan staten vara en möjliggörare och en aktiv part för att stötta ett utbyggt energisystem. Man kan alltså vara en möjliggörare.

Men regeringen är inte en möjliggörare för mer energi här och nu. Man har återinfört de anslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften som tidigare slopades, och man har alltså gjort det dyrare att uppföra vindkraftsparker i Sverige.

Det ligger flera ansökningar på regeringens bord - inte bara de som ledamoten Magnusson radade upp - som också väntar på beslut så att vi kan öka elproduktionen i framför allt södra Sverige.

Vattenfalls vd konstaterar att när den danska delen av Kriegers Flak byggdes - en vindkraftspark som Adrian Magnusson lyfte fram tidigare - stod den danska staten för anslutningarna för denna park, och så gör andra länder också. Men det gör inte Sverige längre. Vi sticker ut.

Romina Pourmokhtaris medlöpare numera, Tobias Andersson, konstaterar att det absolut inte kommer att vara aktuellt med några slopade anslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften, alldeles oavsett vad det statliga bolaget Vattenfall tycker. Även Ebba Busch har konstaterat detsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är man beredd att lägga väldigt stora summor på dyr kärnkraft. Man vill alltså lägga skattebetalarnas pengar på ett kraftslag som kommer att bli dyrt, och då blir den energi som sedan produceras också dyr.

Fru talman! Det som gör Sverige attraktivt är billig el. Det är just därför som det är så många som vill investera i Sverige. Jag hörde att statsrådet Pourmokhtari sa att man inte bör lägga alla ägg i samma korg. Men det är lite grann det som regeringen nu gör med kärnkraften. Företag som vill göra stora investeringar väntar på besked från regeringen om de kan förvänta sig den efterfrågade el som de behöver här och nu. Regeringens svar till dem tycks vara: Vänta på kärnkraften. Men investeringarna är här och nu. SSAB säger att de kan producera fossilfritt stål redan 2030. Men någon mer elproduktion kommer inte att komma med denna regering, eller? Trots det försvårar man för den havsbaserade vindkraften. Man tycks inte ha någon plan för energilagring, och man tycks inte heller ha någon plan för solenergin.

Fru talman! Vad är regeringens plan för ökad elproduktion till 2030?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnusson men även ledamoten Vencu Velasquez Castro för denna fantastiska debatt om havsbaserad vindkraft.

I grund och botten är det lite detta som är problemet. Nu ska vi stå här och diskutera havsbaserad vindkraft helt isolerat från att diskutera kärnkraften, solkraften och vattenkraften som om detta är olika fotbollslag som vi hejar på. Och vi diskuterar hur vi ska hantera dem enskilt i olika diskussioner. Det är inte så fysikens lagar och verkligheten ser ut.

Sanningen är att om man vill ha ett fantastiskt, välfungerande och rent energisystem som gör att olika företag tänker att man lägger kolen, oljan och gasen åt sidan och i stället vänder sig till elen som lösning - det rena alternativet - för att bedriva verksamhet här i Sverige och skapa varor och tjänster som man kan exportera världen över, då måste man ha ett energisystem som går ihop och en helhet som går ihop och inte sitta och diskutera hur mycket man tycker om de enskilda kraftslagen. Vi kan diskutera hur vi ska hantera de enskilda kraftslagen. Men vi kan inte på samma faktamässiga grund diskutera om man från oppositionens sida inte delar min bild att detta handlar om ett energisystem där systemet behöver fungera, där nätet behöver fungera och där elen behöver finnas - rätt effekt, rätt plats, rätt tid och rätt pris. Det är detta som vi vill åstadkomma.

När vi lyckas ta oss dit igen, efter åratal av nedlagd kärnkraft i Sverige, och när vi lyckas bygga upp denna fantastiska möjlighet att erbjuda ren energi till svenska företag och industrier, då kommer nyindustrialiseringen och farten i klimatomställningen.

De företag som sitter där, likt SSAB, med lösningar, med rent stål och annat, väntar på elen. Då kan man inte bara smälla upp ett vindkraftverk, ta en kabel och köra in den i vindkraftverket och köra in den i fabriken. Det är lite mer komplext än så. Det är ett energisystem som behöver gå ihop.

Fru talman! Det är något tråkigt att stå och prata om hur systemet ska gå ihop. Men ibland är politik på det sättet att det faktiskt inte är raka puckar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När ledamoten Magnusson undrar vilket intresse som ska prioriteras, om jag väljer Sveriges försvarsförmåga, Sveriges förmåga att erbjuda ren energi, Sveriges villkor för fiskare eller Sveriges värnande av kulturmiljön, tänker jag inte välja något av dem och säga att det är min favorit och att regeringen därför tänker göra på detta sätt. Jag vill göra en samlad bedömning av vilka behov som finns i vårt samhälle, där jag endast kan påpeka att det absolut inte har varit tillräckligt hur vi har hanterat vår energi under de gångna åren. Det har absolut inte varit tillräckligt att se på medan väl fungerande kärnkraftsreaktorer som kan ge oss mängder av ren energi med rätt effekt, till rätt pris, vid rätt tid - reglerbar baskraft - har lagts ned. Det har inte varit tillräckligt. Så kan vi inte fortsätta.

Men vi kan inte heller fortsätta på det sättet att vi endast lutar oss tillbaka när alla dessa ansökningar kommer in. Och här, fru talman, måste jag påpeka att vi just nu har 17 ansökningar som har inkommit till den svenska regeringen om havsbaserade vindkraftsparker. Alla dessa ansökningar kan inte godkännas. Det vore mycket osannolikt att det skulle fungera om vi skulle godkänna alla dessa ansökningar. Man behöver göra en klok bedömning. Det är marknadspåverkande beslut. Så även om jag gärna hade talat om ansökan från OX2 om Triton tänker jag hålla mig till energisystemsdebatten i dess helhet utan att gå in på detaljerna. Där är det viktiga att vi har ett system som fungerar - inte bara mer el utan mer energi med rätt effekt, till rätt pris, i rätt tid och på rätt plats.

Fru talman! Statsrådet och jag har uppenbarligen helt olika bilder av vilka delar av regeringens arbete som kan diskuteras. Tillståndsgivandet ägs av regeringen. Då tycker jag att det är rimligt att en företrädare för oppositionen också frågar ansvarigt statsråd när tillståndsgivningen kan ske. Att statsrådet inte vill diskutera det är en annan sak. Det kan statsrådet välja att göra. Men jag tycker att det är rimligt att oppositionspolitiker kan ställa frågor om ärenden som ska upp på regeringens bord.

Jag förstår att statsrådet vill göra detta till en kärnkraftsdebatt. Jag vill inte ha en sådan debatt, utan jag vill veta hur det ser ut med de specifika projekt som finns i min del av landet, som ligger på regeringens bord och där beslut kan fattas. Allt som dessa aktörer, företag i södra Skåne och invånare i södra Skåne, väntar på är att regeringen tar upp detta på sitt bord och fattar beslut på ett regeringssammanträde. Jag tror nämligen inte att statsrådet seriöst vill återstarta Barsebäck, det kärnkraftverk som lades ned när jag var fem år och statsrådet var fyra år. Men det är klart att om statsrådet har ett besked att lämna här i dag om att regeringens linje är att återstarta Barsebäck får statsrådet gärna lämna detta besked. Jag hade tyckt att det var ganska intressant om beskedet kunde komma.

Jag kan också tänka mig att ta fram en Skånekarta och börja peka ut var i Skåne kärnkraftverken ska ligga, eftersom det kanske är en annan linje. Vi kan stå här med röda pluppar och säga att det ska ligga ett kärnkraftverk i Höganäs, ett kärnkraftverk i Nybrostrand och ett kärnkraftverk i Kristianstad, men det verkar det inte heller finnas några planer för.

Detta finns det dock planer för, och det jag vill komma till är att allt som behövs är att regeringen fattar beslut. Det tycker jag faktiskt att en oppositionsföreträdare kan få fråga om även om statsrådet hellre vill prata om energisystemet i dess helhet. Jag tycker att det är så oppositionsarbete ska bedrivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tillbringade en del tid i valrörelsen med att åka runt på olika debatter, både skoldebatter och andra debatter. Jag minns hur såväl representanter för statsrådets eget parti Liberalerna som moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater sprang runt och sa: Vi måste ha energiproduktion i söder! Vi måste ha energiproduktion i Skåne, och vi behöver ha det snabbt. Helst skulle vi vilja ha det redan i morgon.

Vad som händer nu är att det som sagt finns färdiga projekt men att det inte fattas några beslut. I stället hänvisar man till utredningar som kanske kan leda till någon form av lagstiftning lagom till nästa sommar, om vi är optimistiska. Jag tycker att detta borde kunna gå lite fortare.

Statsrådet tar upp exempelvis försvarsintressen. Jag kan bara notera att Försvarsmakten tidigare hade ett uppdrag i regleringsbrevet att ha en dialog med intressenter för förnybar energi men att det uppdraget togs bort av den nuvarande regeringen. Det var försvarsministerns beslut att stryka det. Jag vet inte om statsrådet själv var involverad i den processen, men den dialogen är borta.

Hade man haft en sådan dialog på plats hade man kanske kunnat tänka sig att processen skulle ha gått fortare och smidigare, men Försvarsmakten har inte längre det uppdraget. Det är bara att beklaga. Jag har ställt en skriftlig fråga till försvarsministern om vad som är skälen bakom detta, och jag får förhoppningsvis svar i nästa vecka.

Nej, jag måste säga att jag är lite besviken över att detta blev lite grann vad jag befarade, nämligen en kärnkraftsdebatt, därför att man inte är intresserad av att prata om ärenden som ligger på regeringens bord. Jag tycker att vi borde kunna vänta oss någon form av besked efter snart tolv månaders samlad bedömning.

Fru talman! I slutet av mitt förra anförande nämnde jag mål för 2030. Det är nämligen så att investeringarna sker här och nu, och jag skulle vilja ha lite konkretion.

Det statsrådet sa till ledamoten Magnusson var att man måste ha en diskussion om hela elsystemet, och vi kan ha en diskussion om hela elsystemet. Vad tänker regeringen göra för att öka elproduktionen de närmaste sex åren? Vad är regeringens ambition gällande havsvindkraftsparker? Hur många kommer att vara på plats 2030?

Det kommer en proposition nu i mars, fru talman. Vi socialdemokrater har länge, ända sedan mandatperioden började, föreslagit ett mål om 60 terawattimmar till 2030. Är det så att regeringen är beredd att ansluta sig till det? Det skulle nämligen innebära att vi fick en ökad elproduktion. Det är ju inte särskilt ambitiöst att ha ett mål om ett fossilfritt elsystem till 2040 när man i praktiken redan har ett fossilfritt elsystem i Sverige. Därför är det viktigt med delmål, och vi socialdemokrater tycker att delmål till 2030 är rimligt.

Att systemet ska gå ihop håller jag med om. Den enda som har målat upp en konflikt mellan vindkraft och kärnkraft är ju regeringen och regeringsunderlaget. Socialdemokraterna röstade för fler reaktorer där det finns kärnkraft i dag, så vill man uppföra kärnkraftsreaktorer är det bara att göra det. Där är vi överens. Men jag misstänker att man inte är överens med Sverigedemokraterna. Varenda gång vindkraft tas upp är Tobias Andersson snabb med att skriva: Det här ska vi inte ha. Vi ska inte underlätta för några vindkraftsparker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur får vi då ökad elproduktion? Hur möter vi industrin och ser till att investeringarna stannar i Sverige? Hur räddar vi svenska jobb till 2030?

Fru talman! Jag efterfrågade alltså en diskussion om energisystemet i dess helhet och hur det systemet ska fungera i en verklighet. Till svar fick jag återigen mest diskussioner om enskilda kraftslag.

Det är sorgligt att man inte inser hur verkligheten ser ut, fru talman. Det är också väldigt talande för den typen av energipolitik som oppositionen bedrev vid sin tid vid makten. Jag kan bara beklaga att man kommer med det här perspektivet om att gynna enskilda kraftslag. Man står i installationstal och proklamerar, som ledamöternas partiledare Magdalena Andersson stolt gjorde: Ny kärnkraft? Nej, det ska vi inte ha! Man påstår också att produktion av 300 terawattimmar energi är något man kan få av att luta sig tillbaka. Det är absolut inte så verkligheten ser ut.

Vad gör då vi för att inte agera som den föregående regeringen och låta vårt energisystem fortsatt krackelera? Ja, vi gör det bland annat genom att se över hur vi hanterar alla de inkomna ansökningarna om havsbaserad vindkraft. Anledningen till att det går bättre i Danmark är väl antagligen att Danmark gör på ett annat sätt än Sverige. Vi behöver se hur Sverige kan förbättra och modernisera sin tillståndshantering av havsbaserad vindkraft.

Vi behöver tillskjuta medel. Så fort vi kom till makten såg vi till att skjuta till 15 miljoner internt inom Regeringskansliet för att kunna hantera dessa ansökningar snabbare. Därför lyckades jag på ett år godkänna mer havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen lyckades med under båda mandatperioderna sammanlagt.

Det finns mycket mer att diskutera här, men den bristfälliga insikten om hur systemet går ihop blir mycket uppenbar när ledamoten talar om var kärnkraftverk ska ligga och hur många reaktorer som ska finnas. Så fungerar inte svensk energipolitik; det är inte så att jag som minister bestämmer om vi ska ha nya reaktorer i Barsebäck eller inte. I stället fungerar det så att ett bolag som vill driva kärnkraft i Sverige ansöker om att bygga kärnkraft i exempelvis Barsebäck.

Vi ser fram emot att ta emot alla typer av ansökningar om att bygga ny kärnkraft i Sverige. Man är välkommen att ansöka om att bygga kärnkraft överallt i vårt rike, så att vi har möjlighet att se över var det bäst lämpar sig. Det är en möjlighet som socialdemokratiskt ledda regeringar inte öppnade upp för under sin tid vid makten.

Hur kan vi då inte bara hantera tillstånden på ett bättre sätt och skjuta till medel internt för att öka takten utan faktiskt göra ännu mer? Man kan nämligen göra mer om man vill, och det vill regeringen. Det vi har gjort är bland annat att tillskjuta 100 miljoner till länsstyrelserna för handläggning av miljötillstånd och 10 miljoner extra till Sveriges domstolar i syfte att hantera tillstånden. Man kan alltså göra saker både nu och framöver, på lång sikt och på kort sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Faktum kvarstår dock: Om man menar att det bara är att godkänna havsbaserad vindkraft hej vilt tar man inte hänsyn till helheten. Det är jätteintressant att diskutera nätanslutningskostnader, men det är faktiskt allra mest intressant att diskutera frågan var baskraften ska komma ifrån om vi inte ska ha ny kärnkraft. Är det mer vattenkraft vi ska ha? Ska vi plötsligt nyttja våra nationalälvar till att bygga ny vattenkraft för att få vårt energisystem att gå ihop? Det tycker sannerligen inte Liberalerna.

Jag önskar att vi kunde ta oss till den platsen i den svenska energipolitiska debatten som jag önskade när jag gick till val på sloganen att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen.

Fru talman! Hade jag varit statsrådet hade jag nog varit ganska försiktig med att prata om vad jag gick till val på, men det är en annan diskussion som vi kan ha vid ett annat tillfälle.

Statsrådet pratar om att regeringen inte äger kärnkraftsprocesserna och frågan var kärnkraften ska ligga. Men då kan vi prata om vad regeringen äger. Regeringen äger tillståndsprocesserna gällande de vindkraftsparker vi har pratat om. Regeringen kan välja att kalla till ett regeringssammanträde och fatta beslut om att en eller flera av dessa vindkraftsparker ska byggas. Det är ju därför vi är här. Det är därför jag står här som oppositionsföreträdare och ställer frågor kring detta - för att det är det regeringen äger. Det var inte jag som släpade in kärnkraften i den här debatten, utan det var statsrådet. Jag ville veta hur det går för statsrådet och hennes regering med att komma framåt i processen för att bevilja tillstånd för Skåne Havsvindpark, Triton och kanske ytterligare en vindkraftspark. Utanför södra Skånes kust finns det ju också en tredje aktör, som vi inte har pratat om. Den parken ligger väl visserligen lite senare i processen. Bara en av de här parkerna, Skåne Havsvindpark eller Triton, skulle kunna producera sju terawattimmar. Det motsvarar halva Skånes elproduktion, så det är ganska mycket.

Att det behövs el i Skåne vet jag att statsrådets partikamrater pratade om hemma i Skåne i hela valrörelsen. När det gäller Skåne Havsvindpark har det varit färdigt i tolv månader, men ändå har man inte kunnat komma till beslut. Det är ju någonting som skaver här. Jag hade önskat att statsrådet kunnat säga att det beror på att det finns två intressen som man diskuterar särskilt, att man inte är överens med ett av partierna i regeringsunderlaget eller något helt annat. För mig är det oväsentligt. Jag skulle bara så gärna vilja veta vad det är som gör att det tar tolv månader att göra en samlad bedömning när det finns rekommendationer från länsstyrelsen, Natura 2000-tillståndet är färdigt och frågan ligger på regeringens bord.

Fru talman! Låt mig då återgå till vad jag gick till val på. Jag gick till val på att rösta ja till Ulf Kristersson som statsminister. Jag gick till val på att ställa mig bakom det beslut mitt parti fattat i regeringsfrågan. Jag gick också till val på att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen. Alla dessa tre punkter är jag nu en del av att genomföra vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väldigt trevligt för ledamöterna i den här debatten att referera till Sverigedemokraternas ledamöters uttalanden i olika mediala sammanhang, men faktum kvarstår: Det är jag som är klimat- och miljöminister, och det är jag som vid regeringens sammanträden, där Sverigedemokraterna inte närvarar, redogör för besluten vi fattar om havsbaserad vindkraft.

Det jag kan berätta om i dag är att vi under vår tid vid makten har godkänt mer havsbaserad vindkraft än vad de föregående regeringarna lyckades med under åtta år. Vi har tillskjutit 100 miljoner till länsstyrelserna för hanteringen av ansökningarna. Vi har byggt vidare på utredningar som den förra regeringen tillsatte och utfärdat tilläggsdirektiv om hur vi ytterligare kan förfina tillståndsprocesserna. Vi har också tillsatt en hel stor utredning för havsbaserad vindkraft där vi går in på hur det kommer sig att andra europeiska länder lyckas bättre med att godkänna havsbaserad vindkraft än vad Sverige gör - det är det vi är inne på här.

Vi kommer självklart att så snart det bara är möjligt ge besked om alla pågående ärenden kring havsbaserad vindkraft. Men det är inte så som ledamoten påstår: att alla förutsättningar för tillstånd är klara och att allt som saknas är regeringens beslut om tillstånd. Det stämmer inte. Regeringen har i dag 17 ansökningar om vindkraftsparker i Sveriges ekonomiska zon, varav 7 planeras i södra Östersjön. Det här påverkar såklart besluten. Man kan inte fatta beslut i varje enskilt ärende utan att se till helheten. Det är någonting som jag tror att även ledamoten har förståelse för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.